Ett miljöriskområde bildas 24 maj 2018, Anna-Karin Davidsson
Miljöriskområde Infördes 1 januari 1999 (MB) Utgångspunkten är att efterbehandla men det är inte alltid möjligt. Syfte: Skydda människors hälsa och miljön från det förorenade området. Bevara informationen för framtiden. Allvarligt förorenat och restriktioner nödvändiga.
Miljöriskområde Om ett mark- eller vattenområde är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för människors hälsa och miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått, ska Länsstyrelsen förklara området som miljöriskområde. Miljöbalken 10 kap 10 (lydelse före 1/8 2007) Mycket ovanligt verktyg. Finns ett i Sverige! Fler på gång?
Konsekvenser av bildande av ett miljöriskområde Fastighetsägare begränsningar i markanvändningen, restriktioner för mark/vatteningrepp. Verksamhetsutövare inskränkningar i tillstånd. Allmänheten upplysning (positivt och negativt)
Regelverket och vägledning på området 10 kapitlet miljöbalken. Förordning (1998:930) om miljöriskområden. Bestämmelser om beslutsunderlag, kungörelse, samråd och beslut. Faktablad NV 8656 (2013). SGI:s hemsida* Exempel- Jönköping beslut Kniphammaren (2013) *http://www.swedgeo.se/sv/vagledning-i-arbetet/fororenadeomraden/miljojuridik/miljoriskomraden/
Varför Ranstad? Lakrestdeponin är en potentiell miljörisk -ca 200 ton uran. Kvalificerad täckning på 90-talet. OK idag men vad händer i framtiden? Vittringsprocesser i deponin Skador på skyddsskikt, syreinträngning
Varför nu? Området behöver säkras på sikt. Restriktioner behövs för att skydda mot framtida ingrepp. Tät- och täckskikt måste vidmakthållas Hydrologiska systemet kräver skötsel Pågående efterbehandling på fabriksområdet är snart klar, nuvarande projektorganisation samt kunskap är snart borta.
Beslut om miljöriskområde innebär Området säkras. Varaktigt skydd mot ingrepp och exploatering. Informationen bevaras för framtiden, antecknas i fastighetsregistret. Genom kontroll kan ökad utlakning upptäckas och åtgärder sättas in.
Arbetsgången Se förordningen (1998:930) om miljöriskområden. Allvarligt förorenat och behov av restriktioner? Inför beslut, utred ansvarig enligt 10 kap. MB. Kartläggning, avgränsning, behov av inskränkningar och villkor. Information till berörda. Genomföra samråd och kungörelse. Förslag till miljöriskområde och villkor. Beslut med villkor för markanvändningen och karta.
Arbetsgång Ranstad miljöriskområde 1. 2015-2016. Utredning ansvar, behovsbedömning, underlag. 2. 27/4 2016. Första information skickas till berörda Inklusive förslag till - avgränsning, villkor, kontroll- och skötselprogram. 3. Därefter fortsatt bearbetning i samråd med bl.a. SGI, SGU och SSM. Underlaget kompletteras bl.a. med en sammanfattande rapport. 4. 11/1 2018. Beslutsförslag kungörs och kommuniceras. 5. 25/4 2018 Beslut (överklagat).
Principer för avgränsning Skydda föroreningarna i lakrestdeponin från ingrepp. primärt skyddsområde Bibehålla den hydrologiska situationen intakt. sekundärt skyddsområde Omfattas inte: Områden med förorenat grundvatten. Områden inom industriområdet med förhöjd föroreningsnivå. Tranebärssjön (dagbrottet).
Avgränsning
Villkor Inom det primära skyddsområdet är det förbjudet att göra åtgärder enligt punkterna 1-7 nedan och förbjudet att, utan föregående anmälan, göra åtgärder enligt punkterna 8-16 nedan. Inom det sekundära skyddsområdet är det förbjudet att, utan föregående anmälan, göra åtgärder enligt punkterna 1-16 nedan. 1. Bedriva täktverksamhet. 2. Sätta upp byggnad, mast, telefon- eller kraftledningsstolpar eller bygga andra anläggningar med grundkonstruktion i mark. 3. Lägga ner rör, ledningar eller kablar.
Villkor, forts. 4. Bygga anläggning för utvinning eller lagring av värme eller kyla ur mark, berg eller grundvatten. 5. Pumpa upp grundvatten från jord eller berg, annat än i provtagningssyfte. 6. Släppa ut avloppsvatten (spillvatten, dagvatten eller kylvatten) på eller i mark, i dike eller annat vattenområde. 7. Göra markarbeten i form av sprängning, borrning, pålning eller jämförbara åtgärder.
Villkor, forts 8. Göra markarbeten i form av schaktning, grävning eller jämförbara åtgärder. 9. Bereda mark för plantering. 10. Plantera och avverka skog. 11. Skyddsdika, bryta stubbar och gödsla. 12. Köra med fordon, annat än på befintlig väg, om det finns risk för markskador. 13. Bevattna marken. 14. Sätta upp stängsel. 15. Lägga material i upplag. 16. Göra åtgärder i diken och bäckar av annat slag än rensning av sly, grenar och skräp.
Kontrollprogrammets målsättning Visa vilka utsläpp som sker från området till ytvatten. Visa vilken påverkan som finns i grundvattnet. Visa om förändringar sker i lakresthögen som kan öka risken för läckage. Upptäcka skador på täckning och hydrologiskt system.
Skötselprogrammets målsättning Förhindra och upptäcka skadar på tät- och täckskikt. vattenvägar och dämmen (bäverproblem) gränsmarkeringar och informationsskyltar. Åtgärder vid behov.
Skötsel -miniminivå Frekvens Åtgärd Vattenvägar 2 gånger per år Rensning Skog och mark 1 gång per år (efter snösmältning) samt efter extrem väderlek/stormar etc. Rätta till skador pga. erosion och stormar Gränsmarkeringar och skyltning 1 gång per år Vid behov uppdatera stolpar och skyltar
Vad händer nu? Beslutet om miljöriskområde är överklagat. Det praktiska arbetet med utmärkning och skyltning måste därmed vänta. Kontrollprogrammet genomförs enligt plan, finansiering via medel i Studsviksfonden. För industriområdet återstår en del kontroller och rapporteringar under 2018. Slutredovisningar ska granskas och godkännas av Länsstyrelsen och SSM.
Miljöriskområdet långsiktigt ansvar Den största osäkerheten är ansvaret på lång sikt, t.ex. vid ökad vittring/utlakning. För efterkontroll (30 år) finns medel avsatt i Studsviksfonden. Ansvarsutredning enligt 10 kap MB tyder på begränsat VU-ansvar (drygt 50 %). Finns även andra lagar/aspekter som berör ansvaret komplext! Staten har haft ett avgörande inflytande.
Miljöriskområdet långsiktigt ansvar RIC, Studsvik Nuclear och Länsstyrelsen har var för sig skrivit till Regeringen och påtalat problemet. Länsstyrelsens förslag till lösning: SGU får i uppdrag att ansvara för miljökontrollen och säkerställa så inga oönskade miljöeffekter uppstår i framtiden. SGU bör även få i uppdrag att förvärva den mark som behöver skyddas. Länsstyrelsen har bedömt att beslut om miljöriskområde kan tas även om frågan om det långsiktiga ansvaret inte är klarlagd.
Reflektioner, brister i lagen Ersättningsregler saknas, markägaren kan köras över. Risk för herrelösa fastigheter. Den ansvarige enligt 10 kap MB ska (egentligen) ta fram underlag. Tidsödande och tungrott. Kontroll- och skötsel behövs för lång tid. Finansiering? Omfattande byråkratisk process och värdeladdat begrepp. Vem vill ha ett miljöriskområde?
Reflektioner, forts. Borde vara fler, t.ex. många nedlagda deponier? Finns behov av enklare verktyg, t.ex. område med grävrestriktioner. Jfr fastighetsansknutna förelägganden med inskrivning - ger inte samma skydd.
Tack för visat intresse! Frågor?