Nyckeltalsrapporten 2018

Nyckeltalsrapporten 2018 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2018-02-23

Innehåll Inledning... 3 Bakgrund och syfte... 3 Struktur kring rapporten och nyckeltalen... 4 Snabbanalys... 7 Projektgruppens analys av nyckeltalen... 10 Nyckeltal... 13 Övergripande nyckeltal... 13 Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete... 32 Tillgodose behovet av goda livsmiljöer... 36 Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga... 54 Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna... 81 Värna demokrati, delaktighet och inflytande... 118 Projektgrupp Cecilia Berg, ledningsförvaltningen Jonas Hampus, omvårdnadsförvaltningen Linnea Bergström, ledningsförvaltningen Malin Adolphson, ledningsförvaltningen Margareta Gustafsson, barn- och utbildningsförvaltningen Ove Stenberg, socialförvaltningen Peter Sjöstrand, ledningsförvaltningen Sari Nilsson, ledningsförvaltningen Sofia Reyier Österling, barn- och utbildningsförvaltningen Ussi Jonsson Kjellberg, kultur- och fritidsförvaltningen

Inledning Bakgrund och syfte Det krävs ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att upprätthålla styrmodellen och verksamheternas användande av jämförelser och nyckeltal i uppföljningen. Det finns också ett behov av att skapa en bättre helhetsbild av all information som sammanställs och koppla detta till fastställda mål och till ledning och styrning. Hösten 2013 startade Ekonomikontoret ett projekt för att stödja denna utveckling. Projektets uppdrag uppdelades i tre etapper: 1. Ta fram en rapport som på ett enkelt sätt gör nationella jämförelser tillgängliga med kommunens egna kommentarer. Utvalda nyckeltal skall ge en övergripande bild av Falun i jämförelse med andra kommuner och användas som en del i planeringsarbetet och för ledning och styrning. 2. Inventera vilka nyckeltal som krävs för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter. 3. Med hjälp av systemstöd möjliggöra kontinuerlig uppföljning av de nyckeltal som tagits fram för kommunens verksamheter. Hur har nyckeltalen valts ut till rapporten? Samtliga nyckeltal (förutom nyckeltalet med benämningen Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm ) som finns i rapporten är hämtade från databasen Kolada (Kommun- och Landstingsdatabasen). I Kolada kan man jämföra och analysera nyckeltal för både kommunal verksamhet och landstingets verksamhet. Nyckeltalet Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm hämtas från nilsholgersson.nu där man samlar in och jämför statistik mellan kommuner. Branschorganisationer så som Svenskt vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter. De nyckeltal som finns med i Nyckeltalsrapporten innefattar både nyckeltal som tidigare valts ut av förvaltningarna och anses viktiga att följa upp samt nyckeltal från den nationella KKiK rapporten (Kommunens Kvalitet i Kortet). Nytt för denna rapport är att vi även lagt med indikatorer med träff i Kolada som man tog fram till Verksamhetsplan 2017. Då många nya nyckeltal tillkommit till rapporten har vi valt att lägga vissa snarlika nyckeltal som kompletterande nyckeltal. För mer information kring de kompletterande nyckeltalen hänvisas läsaren till kolada.se. 3

Struktur kring rapporten och nyckeltalen Rapportens struktur baseras på kommunens fem huvudprocesser: Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbetsmarknad Tillgodose behovet av goda livsmiljöer Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Värna demokrati, delaktighet och inflytande Kommunfullmäktiges beslutade resultatmål återfinns i någon av de fem huvudprocesserna och får därmed genomslag inom de olika verksamheterna. Vilka kommuner jämför sig Falun med? I rapporten jämförs Falu kommun med tre olika kommungrupperingar: Samtliga kommuner i Sverige (alla kommuner ovägt medelvärde) Kommunerna i Dalarnas län Liknande kommuner d.v.s. kommuner med liknande strukturella förutsättningar (olika kommuner beroende på verksamhet) Kolada har ett bra stöd för att lätt ta fram likhetsutsökta kommungrupper 1 vilket underlättar jämförelsearbetet med liknande kommuner. Nedan följer en förteckning över vilka likhetsutsökta kommungrupper som finns i rapporten och vilka kommuner som ingår i respektive grupp för aktuellt år. Observera att de kommuner som definieras som liknande kommuner 2017 också visas i historiska jämförelser även om de inte ingick i urvalsgruppen det aktuella året. Värdet för liknande kommuner 2012 kan alltså vara baserat på en eller flera kommuner som är liknande kommun 2017, men som inte var det 2012. 1 I liknande kommuner redovisas medelvärdet för de sju kommuner som är mest likt den egna kommunen utifrån referenskostnaden viktad till 70% och antal invånare 30%. Referenskostnaden är en justering av standardkostnaden där hänsyn även tas till följande kommunövergripande delar i kostnadsutjämningen: löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Referenskostnaden bygger på det faktiska utfallet det aktuella året, till skillnad från standardkostnaden, som baseras på preliminära uppgifter. Referenskostnad kallades tidigare för Strukturårsjusterad standardkostnad 4

Jämförelsegrupp Kommun Liknande kommuner förskola - 2016 Borlänge Invånare totalt, antal: 30.0% Kalmar Referenskostnad förskola inkl. öppen förskola, kr/inv: 70.0% Trollhättan Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Östersund Liknande kommuner grundskola - 2016 Invånare totalt, antal: 30.0% Referenskostnad grundskola inkl.förskoleklass, kr/inv: 70.0% Liknande kommuner gymnasieskola - 2016 Invånare totalt, antal: 30.0% Referenskostnad gymnasieskola, kr/inv: 70.0% Liknande kommuner IFO - 2016 Invånare totalt, antal: 30.0% Referenskostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv: 70.0% Liknande kommuner LSS - 2016 Invånare totalt, antal: 30.0% Referenskostnad LSS, kr/inv: 70.0% Liknande kommuner Äldreomsorg - 2016 Invånare totalt, antal: 10.0% Referenskostnad äldreomsorg, kr/inv: 30.0% Huvudmannaskap hemsjukvård?, (Ja=1, Nej=0): 60.0% Liknande kommuner Övergripande - 2016 Strukturkostnad kommunen, kr/inv: 60.0% Invånare totalt, antal: 20.0% Skattekraft kommun, kr/inv: 20.0% Falkenberg Hässleholm Nyköping Sandviken Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Borlänge Landskrona Motala Skövde Trollhättan Uddevalla Örnsköldsvik Järfälla Kristianstad Köping Nyköping Sigtuna Sundbyberg Uddevalla Gotland Lidingö Mölndal Norrtälje Nyköping Trollhättan Tyresö Borlänge Karlskrona Trelleborg Trollhättan Uddevalla Varberg Östersund Norrtälje Nyköping Sandviken Sigtuna Strängnäs Uddevalla Örnsköldsvik 5

Så läser du nyckeltalen Nyckeltalet redovisas under en tio-årsperiod för att kunna ge en bra bild över trenden och om värden ligger stadigt eller inte. Samma intervall visas även för de nyckeltal som inte har tio års data tillgängligt i databasen och visar på så sätt hur länge nyckeltalet funnits eller hur ofta det rapporteras. Nyckeltalen analyseras och kommenteras av personer i verksamheten som är väl insatta i ämnet. Den kontaktperson som finns angiven för ett nyckeltal har i de flesta fall medverkat i arbetet kring analys och kommentar. Jämförelsegrupperna i diagrammen är framräknade med ovägt medel. En fördel med ovägt medel är att dessa medelvärden alltid kan beräknas. Med ovägt medel menas att alla kommuner ges samma vikt oavsett storlek på kommun. Saknas värde för någon kommun som ingår i jämförelsegruppen tas inte kommunen med i medelvärdesberäkningen. Vi har i 2017 års nyckeltalsrapport valt att övergå till ranking av nyckeltalet i en fyrgradig skala, enligt följande: 25 % 25 % 25 % 25 % Betydligt lägre än medel, alla kommuner Lägre än medel, alla kommuner Högre än medel, alla kommuner Betydligt högre än medel, alla kommuner Den fyrgradiga skalan är tänkt att ge läsaren en snabb lägesbeskrivning till hur Falun ligger i jämförelse med andra kommuner. Tänk på att nyckeltalsjämförelser ger en bild av hur kommunen fördelar sina resurser och vad som fås ut av resurserna. Bakom kostnadsnyckeltalen kan det även finnas strukturella skillnader samt skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgifter mellan kommunerna. Det innebär att en hög kostnadsnivå inte alltid behöver vara negativt, utan kan tyda på att man gjort stora satsningar inom området. Förklarande symboler = Nyckeltalet är uppdaterat med ny statistik sedan föregående rapport = Nyckeltalet är nytt för rapporten KKIK = Nyckeltalet finns med i KKiK rapporten Indikator = Nyckeltalet finns med som en indikator i Verksamhetsplan 2017 6

Snabbanalys Sid nr Nyckeltalsbenämning Nyckeltals nummer Kolada nummer 2013 2014 2015 2016 2017 Märkning 13 Demografisk försörjningskvot, kommun U 1 N00927 14 Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) U 2 N00914 KKiK 15 Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 3 N01982 16 Utrikes födda invånare 0-19 år, andel (%) 4 N02900 17 Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) 5 N01950 18 Skattesats totalt kommun, (%) 6 N00900 19 Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 7 N00938 KKiK Övergripande nyckeltal U 20 Återstående medellivslängd vid födseln kommun, år 8 U 21 Invånare totalt, antal (Index (basår=100) 9 N01951 22 Åldersstruktur, 2016 U 10 23 Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) 11 N03002 Indikator 24 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv N00925 N00923 12 N03004 25 Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) 13 N03103 Indikator 26 Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv 14 N03055 27 Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, andel 15 N00053 28 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 16 N00090 Indikator 29 Nettokostnadsavvikelser - referenskostnad 2016 (%) 17 30 31 Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2014, (%) Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag 18 19 N03001 Indikator Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete Tillgodose behovet av goda livsmiljöer 32 Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning Totalt 20 U07451 KKiK 33 Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt - Information, NKI 21 U07509 Indikator 34 Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 22 N00941 KKiK Indikator 35 Utrikes födda 18-64 år bland anställda, andel (%) 23 N00220 Indikator 36 Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) U 24 U07409 37 Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv 25 N45024 38 Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % 39 Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv 27 N07024 40 Nettokostnad parker, kr/inv 28 N07025 41 Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2- ekv/inv KKiK Indikator U 26 U00437 KKiK U 29 N00401 Indikator 42 Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm 30 Ej Kolada 7

Sid nr 43 Nyckeltalsbenämning Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, andel % Nyckeltals nummer Kolada nummer 2013 2014 2015 2016 2017 Märkning U 31 U07414 KKiK 44 Insamlat hushållsavfall kommun, kg/inv U 32 U07801 Indikator 45 Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning 33 U07403 Indikator Tillgodose behovet av goda livsmiljöer 46 Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv 34 N07403 Indikator 47 Anmälda brott om skadegörelse per 1 000 inv. U 35 U07452 Indikator 48 Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel av bef. (%) 36 N07900 Indikator 49 Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 37 U01405 50 Invånare 16-84 år med låg tillit till andra, andel (%) 38 U01413 51 Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) U 39 U11401 KKiK 52 Nöjd Region-Index Helheten U 40 U00402 53 Nöjd Region-Index - Trygghet U 41 U00405 54 Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal 42 N11102 KKiK Indikator KKiK Indikator KKiK Indikator 55 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 43 N11008 KKiK 56 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel(%) U 44 N15419 57 Kostnad för kommunal grundskola, kr/elev 45 N15008 Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga 58 59 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA U 46 N15474 KKiK Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) U 47 N15543 KKiK 60 Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt U 48 N15505 61 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) U 49 N15436 KKiK Indikator 62 Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev 50 N17007 KKiK 63 Sökande till gymnasiekola intagna på 1:a handsval, andel (%) 51 N17898 64 65 Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik, antal 66 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) U 54 N17461 67 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år 52 N17434 Indikator 53 U40421 Indikator U 55 N17530 KKiK Indikator 68 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt U 56 N17491 69 Barn och unga 13-20 år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser, andel (%) N 57 N33803 Indikator 8

Sid nr 70 Nyckeltalsbenämning Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) Nyckeltals nummer Kolada nummer 2013 2014 2015 2016 2017 Märkning U 58 U31803 Indikator Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga 71 Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år 59 N33021 72 Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år U 60 N33801 Indikator 73 Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år U 61 N33800 Indikator 74 Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 75 Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal per barn 0-14 år 63 N09811 76 Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år, (%) U 62 U33400 KKiK 64 U09810 77 Nettokostnad fritidsgådar 65 N09020 78 Nettokostnad kulturverksamhet 66 N09022 79 Nettokostnad musik- ooch kulturskolan, kr/inv 67 N09023 80 Nettokostnad idrott- och fritidsanläggningar, kr/inv U 68 N09021 81 Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år 69 N25003 82 Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) 70 N28890 83 84 85 Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avs boende enl LSS 9.9, medelvärde Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avs kontaktperson enligt LSS, medelvärde Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng U 71 U28418 U 72 U28420 U 73 U28423 KKiK 86 Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv 74 N35001 Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna 87 Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år 75 N35002 88 Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 76 N35011 89 Arbetslöshet mars månad, (%) 77 N00919 Indikator 90 Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef. 78 N00955 91 92 Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll U 79 N31810 U 80 N31006 93 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 0-64 år 81 N31100 94 95 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel % U 82 U31402 U 83 U31805 KKiK Indikator 96 97 Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel % Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) U 84 U31801 Indikator U 85 N31807 KKiK 98 Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) U 86 U31804 99 Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) U 87 U31462 Indikator 100 Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1000 inv U 88 N31800 Indikator 9

Sid nr 101 Nyckeltalsbenämning Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) (Värde) Nyckeltals nummer Kolada nummer 2013 2014 2015 2016 2017 Märkning U 89 U21468 KKiK 102 Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 90 N21890 103 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ 91 N21009 104 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 92 N21010 KKiK Värna demokrati, delaktighet och inflytande Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna 105 106 107 108 Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) U 93 U21401 109 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 97 N23890 110 Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv 65+ 98 N23005 111 112 113 Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) KKiK Indikator U 94 U21431 KKiK U 95 U21462 Indikator U 96 U23471 KKiK 99 N23009 KKiK U 100 U23468 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, särskilt boende U 101 U23401 KKiK 114 Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv U 102 N20402 115 116 117 Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - tillräckligt med tid, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) 118 Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) U 106 U00412 119 120 Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Gott bemötande vid kontakt med kommunen, andel av maxpoäng, (%) U 103 U23432 KKiK U 104 U23459 Indikator U 105 U23460 Indikator U 107 U00413 U 108 U00486 KKiK Indikator KKiK Indikator KKiK Indikator 121 Informationsindex för kommunens w ebbplats U 109 U00415 KKiK 122 Informationsindex för kommunens w ebbplats - Företagsperspektiv U 110 U07434 Indikator 123 Huvudbibliotekets öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka 124 Nöjd Inflytande-Index Helheten 112 U00408 U 111 U09403 KKiK KKiK Indikator 125 Nöjd Medborgar-Index Helheten 113 U00401 KKiK 126 Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng U 114 U00416 KKiK 10

Övergripande analys av rapportens nyckeltal Övergripande nyckeltal Befolkningsutveckling Falu kommun har fortsatt en hög folkökningstakt och under 2017 nästan kommit upp i samma folkökningstakt som i riket. Den främsta orsaken som driver folkökningen i Falu kommun är inrikes inflyttning, men även invandringsöverskottet bidrar med drygt en tredjedel av folkökningen. Dock har invandringen minskat sedan 2016 och utvandringen har legat på samma nivå. Falun har ett högt antal förvärvsarbetare och möjligheten att bära det ekonomiska ansvaret för de mellan 0-19 år och de äldre än 65 år bör därför vara god. Bidragande faktorer till detta förmodas hänga ihop med att en hög andel av Faluns befolkning 25-64 år har en eftergymnasial utbildning. Hög utbildning och längre livslängd har enligt studier 2 ett samband, vilket även stämmer överens med läget i Falu kommun. Man har arbetat mycket med sjukfrånvaron i kommunen, detta har säkerligen bidragit till att ökningen av antalet sjukskrivna är mindre jämfört med andra jämförelsekommuner. Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbetsmarknad Falun har ett gott klimat för företagsetablering. Vi ligger högt i rankingen för nyregistrerade företag jämfört med de andra jämförelsegrupperna. Till viss del beror detta på att Lagerbolaget AB Grundstenen finns i Falun. Grundstenen bildar nya bolag som säljs till företagare här och i andra delar av landet. I Falun har vi en uppgång på antalet utrikesfödda som är anställda i kommunen. Detta tillsammans med ett gott företagsklimat är en god indikation på att kommunen har bra förutsättningar till etablering samt en attraktiv plats att bo och leva på. Tillgodose behovet av goda livsmiljöer I Falun finns ett högt självskattat hälsotillstånd samt en hög tillit till andra. I de medborgarundersökningar som gjorts (senaste mätningen gjordes 2016) fick kommunen bra resultat gällande trygghet. Antalet anmälda våldsbrott i Falun har i de senaste mätningarna gått upp något, men så har även mätningar för Dalarna i stort. Skadegörelsen har minskat och befinner sig nu på en likvärdig nivå med resterande Dalakommuner. Falu kommun har en effektiv återvinning och våra värden gällande utsläpp ligger långt under övriga jämförelsegrupper. Det hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning ligger 15 procentenheter högre än alla kommuner, länet och liknande kommuner. Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Antal barn per årsarbetare i förskolan har också förbättrats (minskat) de senaste åren men Falun har fortfarande fler barn per årsarbetare i förskolan än jämförelsekommunerna. Orsaken till detta är till viss del strukturell, då små förskole-enheter gör det svårt att få verksamheten resurseffektiv på mornar och sena eftermiddagar då det är få barn på plats. En negativ trend syns för grundskolan; Sett över de senaste 6 åren har andelen elever med behörighet till ett nationellt gymnasieprogram från grundskolan minskat i hela Sverige, även i Falun. Falun har tidigare legat bättre till än jämförelsegrupperna och gör det fortfarande, men minskningen i gymnasiebehörighet sker snabbare i Falun än för liknande kommuner. Gymnasiebehörighet bedöms vara en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att förhindra socialt utanförskap samt att i framtiden ha möjlighet till eventuell vidareutbildning och möjlighet till ett arbete som känns meningsfullt. Den minskade gymnasiebehörigheten är därför oroväckande. Sedan tidigare har Falun en god tradition med en hög andel elever som tar gymnasieexamen inom fyra år och med en hög genomsnittlig betygspoäng i jämförelse med andra gymnasiekommuner. Den positiva trenden fortsatte även 2017. Kostnad per barn/elev i samtliga skolformer förskola, grundskola, 2 Artikel från SCB, publicerad 2013-06-25 https://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/medellivslangden-okar-mest-for-hogutbildade/ 11

gymnasieskola ligger lägre än samtliga jämförelsegrupper. Förskolan ligger 3% under referenskostnad 2016 (se nyckeltal 17), grundskolan ligger 6% under och gymnasieskolan ligger också 6% under referenskostnad. Totalt motsvarar det 60 miljoner kronor under referenskostnad. Falu kommun har högre kostnader för öppna insatser gällande barn och unga 0-20 år än liknande kommuner. Kommunfullmäktige gjorde 2013 en medveten satsning på 10 mnkr som tillfördes socialnämnden för att stärka öppenvården för barn och unga. Detta påverkar dock nyckeltalen negativt när kostnadsjämförelser görs med andra kommuner. Fler barn än i övriga jämförelsegrupper ingår även i familjer med ekonomiskt bistånd vilket är oroande då detta kan ha negativ inverkan senare i livet. En positiv trend för Falun, och även samtliga dalakommuner, är dock att antalet ungdomar 13-20 år som ej återaktualiseras ett år efter utredning/ insats har ökat markant mellan år 2016 till 2017. Nettokostnaden för både fritidsverksamhet och kulturverksamhet är hög i Falun, samtidigt som antalet elever som deltar är lågt. Stort hopp har ställts till färdigställandet av Kulturhus Tio14 och vad det kan bidra till gällande både mer ändamålsenliga lokaler och bättre tillgänglighet. Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Falu kommun har höga kostnader för såväl missbruksvård, öppna insatser för vuxna och kostnader för ekonomiskt bistånd, samtidigt som arbetslösheten är lägre i Falun än både länet, samtliga kommer och andra liknande kommuner. En positiv trend som pågått de senaste åren är att väntetiden för beslut inom försörjningsstöd stegvis sjunkit där andra dalakommuners väntetid istället har ökat. Andelen biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet har minskat och närmar sig nu de nivåer som alla kommer och liknande kommuner befinner sig på. Samverkan med arbetsförmedlingen och andra aktörer i samhället samt arbetsmarknadsåtgärder i kommunal regi är en framgångsfaktor för att stödja biståndstagare till egen försörjning. I Falun bedrivs en äldreomsorg av mycket god kvalitet. Våra brukares helhetssyn både inom hemtjänsten och särskilt boende är mycket positiv. Ett område där insatser krävs även fortsättningsvis är personalkontinuiteten, där det har skett en försämring det senaste året. Flera åtgärder pågår för att förbättra detta. Kostnaderna för hemtjänst för personer över 65 år är markant högre i Falun än för länet, alla kommuner och liknande kommuner. Detta beror på ett långsiktigt politiskt beslut om tidiga insatser för att möjliggöra kvarboende i ordinärt boende så länge som möjligt. Ett område som envist är kvar på en alltför hög nivå i Falun är antalet fallskador. Omvårdnadsförvaltningen har därför tillsammans med Räddningstjänsten startat ett förebyggande arbetet riktad mot personer 75 år och äldre. Här kan det dock ta tid innan resultat syns då nyckeltalet tas fram som ett genomsnitt av tre år. Värna demokrati, delaktighet och inflytande Från 2016 har Falu kommun infört ett kontaktcenter för att bättre kunna möta medborgarna. Nyckeltalen Svar på en enkel fråga och Svar på e-post inom två dagar är indikatorer som Kontaktcenter arbetar med att förbättra. Dock syns det ännu inte om Kontaktcenters införande har haft någon positiv inverkan då det fortfarande är i uppbyggnadsfasen. 2015 infördes en ny webbplats baserad på det användarvänliga Funka-konceptet vilket haft en positiv inverkan på statistiken. Då websidan växer i sidantal ställer det stora krav på att informationen är tydlig och sökbar. Falun har ambitiösa mål för sitt demokratiarbete. Enligt nyckeltalet för delaktighetsindex ser vi en ökning mellan 2016-2017 vilket är positivt i och med vårt program Demokratikommun 2020. 12

Nyckeltal Övergripande nyckeltal Befolkning, ekonomi 1. Demografisk försörjningskvot, kommun Definition Kolada (N00927) Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Februari 2014 2015 2016 2017 Falun har relativt goda förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0-19 år och äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20-64 år) år 2017 ska försörja ytterligare 0,79 personer (0-19, >65 år). I jämförelse med liknande kommuner har Falun en större andel av befolkningen som är i arbetsför ålder. Jämförelsen med alla kommuner oviktat medel (där alla kommuner har lika stor inverkan på medelvärdet oavsett kommunens storlek) visar att Falun är placerat bättre än snittet (lägre försörjningskvot). Det ska tilläggas att en jämförelse med riket, den totala befolkningen oavsett folkbokföringskommun, placerar Falun över rikets genomsnittliga försörjningskvot. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: 023-86860, e-post: sari.nilsson@falun.se 13

2. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) KKiK Definition Kolada (N00914) Antal förvärvsarbetande i åldern 20-64 år dividerat med antal invånare i åldern 20-64 år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Publicering i Kolada: December 2013 2014 2015 2016 Falun ligger relativt bra till när det gäller andelen förvärvsarbetande invånare i målgruppen 20-64 år i jämförelse med liknande kommuner och Dalarnas län. Sedan krisåret 2009 då andelen förvärvsarbetande i målgruppen 20-64 år rasade kraftigt i hela landet kopplat till finanskrisen har Falun haft en positiv trend. Vi ser inte något tecken på att trenden planar ut. Snarare ser vi indikation på att gapet till liknande kommuner ökar, det vill säga i Falun ökar andelen förvärvsarbetande i målgruppen 20-64 år snabbare än jämförbara kommuner. Bra att veta att andelen förvärvsarbetande i åldern 20-64 år påverkas av en rad faktorer såsom: Antalet anställda minskar/ökar på befintliga arbetsplatser Antalet arbetsställen tillkommer eller läggs ner Antalet med sjukpenning minskar/ökar Antalet studerande minskar/ökar Unga vuxnas flytt till studier och arbete Kurvan påverkas starkt av att Falun och Dalarna är först ut i landet med generationsväxlingen. Kontaktperson: Lars Jonsson, tel: 023-22 26 e-post: lars.jonsson@falun.se 14

3. Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Definition Kolada (N01982) Invånare med eftergymnasial utbildning 25-64 år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. Publicering i Kolada: April 2013 2014 2015 2016 Falun har en större andel invånare med eftergymnasial utbildning än landets alla kommuner i genomsnitt och även jämfört med liknande kommuner. En eftergymnasial utbildning ökar möjligheterna att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. Den höga andelen invånare med eftergymnasial utbildning bidrar till den låga arbetslöshetsnivån i Falun (se nyckeltal 79) Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: 023-86860, e-post: sari.nilsson@falun.se 15

4. Utrikes födda invånare 0-19 år, andel (%) Definition Kolada (N02900) Andel av kommunens invånare i åldern 0-19 år som är födda i annat land än Sverige. Beräknas som antal invånare 0-19 år som är födda i annat land än Sverige dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Avser 31/12. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Februari 2013 2014 2015 2016 Mottagandet av nyanlända (både vuxna och barn) har ökat för varje år i Falun tex 2014: 180 personer, 2015: 254 personer och 2016: 400 personer. Det förklarar en del av befolkningsökningen i Falun eftersom de nyanlända är födda i ett annat land Vi vet att några kommuner i Dalarna har haft ett väldigt stort mottagande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek som tex Hedemora, Avesta och Ludvika som säkert gör att det blir högre siffror för Dalarna. En del av Dalakommuner har också haft högre mottagande av ensamkommande barn. Kontaktperson: Amel Mujic, tel: 023-82879, e-post: amel.mujic@falun.se 16

5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) Definition Kolada (N01950) Andel av kommunens invånare i åldern 20-64 år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Februari 2013 2014 2015 2016 Mottagandet av nyanlända (både vuxna och barn) har ökat för varje år i Falun tex 2014: 180 personer, 2015: 254 pers och 2016: 400 personer. Det förklarar en del av ökningen eftersom de är födda i ett annat land. Vissa grupper av nyanlända har dock inte AIK kolla på som t.ex. kärleksinvandrare och arbetskraftsinvandring. Det verkar vara ungefär lika många i Dalarna. Vi vet att några kommuner i Dalarna har haft ett väldigt stort mottagande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek som tex Hedemora, Avesta och Ludvika. Vi vet också att de flesta av de andra kommuner i Sverige som är ungefär i samma storlek som Falun så har de tagit emot fler nyanlända. En av förklaringarna till det är att det ofta har funnits asylboenden i de kommuner vilket ofta bidrar att de nyanlända stannar i de kommunerna. Falu har inte haft asylboenden alls under många år förutom en kortare period under 2016. Kontaktperson: Amel Mujic, tel: 023-82879, e-post: amel.mujic@falun.se 17

6. Skattesats totalt kommun, (%) Definition Kolada (N00900) Skattesats, totalt. Källa: SCB. Publicering i Kolada: December Skattesatsen i Falun ligger högt i likhet med andra kommuner i Dalarna. En skatteväxling mellan kommunerna i Dalarna och landstinget genomförs fr o m 2018-01-01 avseende kollektivtrafiken. Skatteväxlingen innebär att kommunerna sänker skatten med 47 öre och landstinget höjer med detsamma. Fördelningen mellan kommunal- och landstingsskatt är enligt nedan: Kommunalskatt: 22,07% Landstingsskatt: 11,63% Begravningsavgift: 0,29% Landstinget höjde skattesatsen 2013 med 50 öre. En hög skattesats kan påverka benägenheten för nya invånare att flytta till Falun och även för nya företag att etablera sig på orten. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: 023-86860, e-post: sari.nilsson@falun.se 18

7. Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad KKiK Definition Kolada (N00938) Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Publicering i Kolada: April 2013 2014 2015 2016 Sjukpenningtalet minskade betydligt mellan åren 2002 och 2010. Från 2010 då sjukpenningtalet låg som lägst har sjukfrånvaron stadigt ökat. Samtliga ohälsomått pekar mot en fortsatt ökad sjukfrånvaro i såväl Falun, liknande kommuner, länet och riket. Kvinnor har en betydligt högre sjukfrånvaro än män. Det totala antalet sjukpenningdagar per person i Falun låg 2016 på 11,1 dagar (10,9 dagar 2015). Det totala antalet sjukpenningdagar bland kvinnor i Falun ökade från 15,0 år 2015 till 15,6 dagar 2016. Vi ser en ökning i sjukpenningtalet även för män, men där är antalet dagar i snitt betydligt lägre. Några av Försäkringskassans förklaringar till den nuvarande uppgången i sjukpenningtalet: De förändrade sjukersättningsreglerna 2008 med borttagande av tidsbegränsad sjukersättning och striktare regler har lett till att fler blir kvar med sjukpenning istället för sjukersättning. Sjukskrivningslängden bland anställda ökar sedan 2013 oavsett diagnos, kön eller sysselsättning. Ökad sysselsättning bidrar till ökningen eftersom antalet som potentiellt kan bli sjukskrivna blir fler. Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9 dagar i december 2020. Insatserna handlar om: Att hälso- och sjukvården i arbetet med sjukskrivningar måste få ett fokus på arbetsåtergång. Att arbetsgivare tar ansvar för att hitta lösningar på arbetsplatserna som underlättar arbetsåtergång. Att arbetsförmedlingens verksamhet som måste förstärka möjligheterna till omställning där detta krävs för att bryta en pågående sjukskrivning. Kontaktperson: Linnea Bergström, tel: 023-86832, e-post: linnea.bergstrom@falun.se 19

8. Återstående medellivslängd vid födseln kommun, år Kvinnor Definition Kolada Kvinnor (N00925) Män (N00923) Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Mars Kvinnor 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män Män 2013 2014 2015 2016 Måttet Återstående medellivslängd är tillsammans med måttet Självskattat hälsotillstånd mått som ofta används för att beskriva bilden av den allmänna hälsoutvecklingen. I Falun är den återstående medellivslängden för både män och kvinnor högre än alla kommuner, länet och liknande kommuner. Medellivslängden för både män och kvinnor fortsätter att öka vilket till stor del beror på förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar är det som bidragit mest till den minskade statistiken. Även utbildningsnivå har konstaterats vara en faktor som bidrar till den ökade återstående medellivslängden. Skillnaden i livslängd mellan individer med låg respektive hög utbildning är sammanlagt cirka 5 år (enligt rapporten Öppna jämförelser Folkhälsa 2014). Kvinnor i Falun lever enligt statistiken generellt längre än män; 84,2 år (kvinnor) 81 år (män) vilket även kan ses i nyckeltal nr 10 som visar 2016 års åldersstruktur. Kontaktperson: Linnea Bergström, tel: 023-86832, e-post: linnea.bergstrom@falun.se 20

9. Invånare totalt, antal (Index (basår=100) Definition Kolada (N01951) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Färgriktning: höga värden gröna Publicering i Kolada: Februari Befolkningsökningen i Falu kommun var kraftig även under 2017. Totalt ökade befolkningen med 655 personer. Nästan lika hög tillväxt som i hela riket, vilket är lite ovanligt för Falu kommun. Folkökningen i Dalarnas län har också ökat under 2017, men inte lika kraftigt som i Falun. Inrikes flyttningsöverskottet hamnade på 305 personer (203, 2016). Drivet både av att inrikes inflyttning ökat samtidigt som inrikes utflyttning minskat jämfört med 2016. Invandringsöverskottet hamnade på 234 personer (269, 2016). Minskningen jämfört med 2016 beror främst på en lägre invandring. Födelseöverskottet hamnade på 116 personer (140, 2016). Lite lägre antal nyfödda än under 2016. Folkökningstrenden är fortsatt stark i Falun även om det som främst driver tillväxten just nu är inrikes inflyttningen. Den variabeln är också den som varierar mest från år till år. Kontaktperson: Christer Johansson, tel: 023-82274, e-post: christer.johansson@falun.se 21

10. Åldersstruktur, 2017 100+ år 90-94 år 80-84 år 70-74 år 60-64 år 50-54 år 40-44 år 30-34 år 20-24 år 10-14 år 0-4 år -5% -4% -3% -2% -1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% Män Falun Kvinnor Falun Riket I Falu kommun bor något fler kvinnor än män, drygt 29 400 kvinnor mot drygt 28 600 män. Detta skiljer sig från riket och många kommuner där männen är fler än kvinnorna. Åldersfördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn i kommunen förutom över 75 år där kvinnorna är fler pga att de lever längre. Jämfört med riket har Falu kommun något lägre andel män i åldrarna 20-55 år samt fler män och kvinnor i åldrarna 60-75 år. I och med att Falu kommun har en högre andel män och kvinnor i åldern 60-75 år förväntas Falu kommun de närmsta åren att få en allt större andel äldre befolkning. Kontaktperson: Christer Johansson, tel: 023-82274, e-post: christer.johansson@falun.se 22

11. Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) Definition Kolada (N03002) Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppvisar Falun negativ soliditet, dvs värdet av kommunens skulder överstiger (det bokförda) värdet av tillgångarna med, - 7,3 % (-14,2% 2015). Detta är dock en förbättring mot tidigare år. En negativ soliditet innebär att kommunens långsiktiga förmåga att klara av påfrestningar i ekonomi är svagare än i liknande kommuner. Kontaktperson: Sara Matsson Burell, tel: 023-82633, e-post: sara.burell@falun.se 23

12. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv Definition Kolada (N03004) Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen åren 2012 och 2013 beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun AB bildades vilket innebar att kommunala lån överfördes till bolaget, respektive att nya lån togs med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Ökningen åren 2013-2015 förklaras med att Lugnet i Falun AB har lånat för att färdigställa skidanläggningen. Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet Kb har färdigställt nya biblioteket. Under 2016 har borgens- och övriga ansvarsförbindelser, räknat i miljoner kronor, legat kvar på samma nivå som föregående år. Anledningen till det minskade nyckeltalet förklaras med befolkningsökningen under 2016. Kontaktperson: Anders Malmqvist, tel: 023-82930, e-post: anders.malmqvist@falun.se 24

13. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) Definition Kolada (N03103) Årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Investeringar innebär kostnadsbelastningar över en lång period och är därmed en viktig indikator att följa för att mäta den långsiktiga stabiliteten i kommunens ekonomi. Falu kommuns målsättning är att 100% av investeringarna ska vara finansierade med egna medel, dvs de medel som kommunen själv genererat under året från den löpande verksamheten (och som presenteras i kassaflödesanalysen). På kortare sikt har fullmäktige satt upp en målnivå på 75%. Som framgår av diagrammet ovan är det endast under de två sista åren som kommunen uppnått en självfinansieringsgrad på 100%. Det är viktigt att denna trend fortsätter så att kommunens intäkter även i fortsättningen kan nyttjas till kärnverksamheterna och inte till högre räntekostnader. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: 023-86860, e-post: sari.nilsson@falun.se 25

14. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv Definition Kolada (N03055) Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen.källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 19 % de senaste fem åren. Under perioden har stora investeringar skett i Lugnet i Falun AB och Högskolans bibliotek vilka finansierats genom lån. Kontaktperson: Anders Malmqvist, tel: 023-82930, e-post: anders.malmqvist@falun.se 26

15. Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, antal Definition Kolada (N00053) Månadsavlönad personal, totalt antal kommunalt anställda. Antal som varit anställda eller har fått lön i november månad. Källa: SKL. Publicering i Kolada: Mars 2013 2014 2015 2016 Projektet Heltid till alla har gett resultat och SKL har visat att Falun var bäst i Sverige att öka antalet heltidsarbetande under perioden 2008-2014. Kommunen ligger bland de främsta i landet avseende resultatet av genomförandet av heltid, där antalet heltidsanställda var 95 % vid årsskiftet 2015/2016. Andelen som arbetar heltid är 80 %, vilket är bland de högsta i landet. Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, tel: 023-865 03 e-post: sven.fernlund.skagerud@falun.se 27

16. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) Definition Kolada (N00090) Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Avser den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Källa: SKL. Publicering i Kolada: Mars 2013 2014 2015 2016 Kommunen har genomfört ett projekt för att sänka sjuktalen. Förändringen är inte stor men Falun har haft mindre ökningstakt än jämförbara kommuner. Sjukfrånvaron mellan enheter och förvaltningar skiljer sig dramatiskt åt inom kommunen. Även om vi kan konstatera att ex hemtjänsten har en hög sjukfrånvaro är det skillnad även där enheter emellan. Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, tel: 023-865 03 e-post: sven.fernlund.skagerud@falun.se 28

17. Nettokostnadsavvikelser - referenskostnad 2016 (%) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Förskola inkl. öppen förskola, (%) Grundskola inkl. förskoleklass, (%) Gymnasieskola, (%) Individ- och familjeomsorg, (%) Äldreomsorg, (%) -5,0-10,0 Alla kommuner Dalarnas län Falun Liknande kommuner, övergripande Falun 2016 Definition Kolada (N11024, N15001, N17001, N30001, N20900) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad. Publicering i Kolada: Augusti En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Det är bekymmersamt att se att samtliga skolformers nettokostnad numer ligger under referenskostnad (förväntad kostnad) och att Falun sticker ut negativt mot samtliga jämförbara grupper; riket, Dalarna och jämförbar kommun. Trots det är det vår bedömning att personal och verksamhet presterar väl i relation till den ekonomiska ramen. Frågan är om det är hållbart över tid. Det är rimligt att anta att vi får det svårare att nå de uppsatta målen om en ökad måluppfyllelse om trenden inte avtar och vänder uppåt. Falu kommun har en för hög kostnadsnivå inom individ- och familjeomsorg 14,3 % (20,3 %) och äldreomsorgen 7,7 % (9,8 %), men visar dock på en svagt nedåtgående trend vilket kan anses som positivt. Men man kan inte bortse ifrån att vi utmärker oss mycket särskilt inom äldreomsorgen. Kontaktpersoner: Förskola: AiniLeena Niva, tel: 023-82153, e-post: ainileena.niva@falun.se Grundskola: Gustaf Malmberg, tel: 023-86228, e-post: gustaf.malmberg@falun.se Gymnasiet: Johan Svedmark, tel: 023-82496, e-post: johan.svedmark@falun.se IFO & Äldreomsorgen: Linnea Bergström, tel: 023-86832, e-post: linnea.bergstrom@falun.se 29

18. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2016, (%) Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N20001. Falu kommun utmärker sig tydligt med höga kostnader för fritidsverksamhet. Detta beror till största delen på de stora satsningar som gjordes på Lugnetanläggningarna i och med skid-vm 2015. Även kostnaden för Individ och familjeomsorgen är högre i Falun än mot resterande kommuner i både Dalarnas län men även liknande kommuner och resterande landet. Projekt inom Socialförvaltningen pågår för att se över och sänka dessa kostnader vilket ser ut att ha gett resultat. Mellan år 2015 och 2016 har kostnaderna sänkts från 4894 kr/inv till 4666 kr/inv. Falun fortsätter att ha lägre kostnader för den politiska verksamheten än både länet, jämförbara kommuner och resterande landet. Kostnader till politisk verksamheten innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revisionen. Även kostnader för särskilt riktade insatser och utbildningsverksamhet utmärker sig Falun med lägre kostnader än genomsnittet Kontaktperson: Linnea Bergström, tel: 023-86832, e-post: linnea.bergstrom@falun.se 30

19. Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag Indikator Definition Kolada (N03001) Resultat före extraordinära poster kommun, dividerat med skatteintäkter och generella statsbidrag kommunen. Källa: SCB Publicering i Kolada: Mars 2014 2015 2016 Falu kommun har under hela perioden 2006-2016 (med undantag för 2010 och 2011) haft ett budgeterat resultatmål om 2% av skatteintäkter och utjämning. Som framgår av diagrammet ovan har målet uppnåtts vid sex tillfällen de senaste elva åren. Både i jämförelse med alla kommuner och med liknande kommuner, har Faluns resultat haft djupare dalar än båda jämförelsegrupperna. För kommunens framtida utmaningar, med ökade demografiska behov och ett ökat investeringsbehov, är det viktigt att resultatmålet om 2% uppnås under flertalet år än vad som varit fallet historiskt. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: 023-86860, e-post: sari.nilsson@falun.se 31

Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete 20. Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning Totalt 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 KKiK Definition Kolada (U07451) Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100). Källa: SKL. Publicering i Kolada: April 2014 2016 Undersökta verksamhetsområden: Bygglov, Miljö- och hälsoskydd, Livsmedelskontroll Totala NKI för hela kommunen blev 72, vilket är högt. Svarsfrekvensen för hela kommunen blev 65 %, vilket anses mycket bra och 20 procentenheter högre än totala svarsfrekvensen i SKLs Insiktsmätning. En hög svarsfrekvens båda för hög tillförlitlighet till mätningen. (2016). NKI-betyg per respektive myndighetsområde: Bygglov 72 Miljö- och hälsoskydd 68 Livsmedelskontroll 76 Kontaktperson: Linda M Wallin tel: 023-86888 e-post:linda.m.wallin@falun.se 32

21. Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt - Information, NKI 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Indikator Definition Kolada (U07509) Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt. Företagarnas bedömning av information inom serviceområdet (skala 0-100). Källa: SKL. Publicering i Kolada: April 2014 2016 Undersökta verksamhetsområden: Bygglov, Miljö- och hälsoskydd, Livsmedelskontroll Betygsindex per respektive serviceområde: Tillgänglighet 72 Information 69 Bemötande 77 Kompetens 75 Rättssäkerhet 75 Effektivitet 69 Kontaktperson: Linda M Wallin tel: 023-86888 e-post:linda.m.wallin@falun.se 33

22. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare Indikator Definition Kolada (N00941) Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Redan registrerade företag som flyttar in till kommunen från annan kommun ingår inte. Källa: Bolagsverket och SCB. Publicering i Kolada: Februari KKiK (U00901) 2013 2014 2015 2016 Faluns mål är att varje år öka nettosiffran för antal företag och jobb. Detta diagram visar konjunktursvängningars påverkan på antalet nystartade bolag. Trenden från 2012 och fram till idag är uppåtgående. Falun håller en hög nivå jämförbart med andra kommuner och riket vilket till viss del kan bero på att Lagerbolaget AB Grundstenen har sin hemvist här och som bildar nya bolag och säljer dem till företagare här och i andra delar av landet. Både uppgångar och nedgångar förstärks därmed. Falun har ett divergerat näringsliv vilket gör oss mindre sårbara vid konjunktursvängningar. Kommunen arbetar aktivt med att förbättra möjligheterna för företagande och har ett nära samarbete med exempelvis Nyföretagarcentrum, Ung Företagsamhet, Roligaste sommarjobbet etc. Kompletterande nyckeltal: U00901 - Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Linda M Wallin tel: 023-86888 e-post:linda.m.wallin@falun.se 34

23. Utrikes födda 18-64 år bland anställda, andel (%) Indikator Definition Kolada (N00220) Utrikes födda i åldern 18-64 år bland anställda enligt HÖK, kommun, andel (%). Källa: SKL. Färgriktning: höga värden gröna Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Detta är ett relativt nytt nyckeltal, men efter tre års mätning kan man börja urskilja en uppåtgående positiv trend för antalet anställda med utländsk bakgrund. Detta visar att Falu kommun tar tillvara kompetensen hos nyanlända, vilket i sin tur medför ett kunskapsutbyte. Det underlättar mycket för en bättre integration och ökad förståelse hos alla parter. Både för den anställde i fråga men även för dennes kollegor och andra bekanta runtomkring. Kontaktperson: Linnea Bergström tel: 023-86832, e-post: linnea.bergstrom@falun.se 35

Tillgodose behovet av goda livsmiljöer 24. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) KKiK Definition Kolada (U07409) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAVmärkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen för KKiK. Publicering i Kolada: - 2014 2015 2016 2017 Sedan 2011-06-01 har Falu kommun gemensamt livmedelsavtal med Gagnef, Säter, Ludvika och Borlänge kommuner. Inom respektive kommun har sakkunniga personer utsetts för ett gemensamt arbete med utvecklingen kring livsmedelsfrågor vilket resulterat i att flera konventionella produkter konverterats över till ekologiska. Arbetet med livsmedelsupphandlingen har under senare år förändrats där man i tidigare upphandlingar frågade på samtliga produktgrupper vid ett och samma tillfälle. I det nya upphandlingsförfarandet är livsmedelupphandlingen delad i specifika produktgrupper som t.ex. enbart potatis eller mejeriprodukter. Syftet har varit att förenkla för fler, mindre och närliggande producenter att svara på anbudet. Det har även gett sakkunnig möjlighet att lägga mer fokus på respektive produkt. I Falu kommuns miljöprogram är målet att andelen ekologiska livsmedelsinköp ska uppgå till 40 procent år 2020. Kostavdelningen arbetar löpande med menyplanering och styrning av livsmedel för att nå kommunens mål. Kontaktperson: Marie Lagnert tel: 023-86838 e-post:marie.lagnert@falun.se 36

25. Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv Definition Kolada (N45024) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för buss, bil och spårbundentrafik, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser olika former av kollektivtrafik som kommunen helt eller delvis svarar för. Avser affärsverksamhet bedriven i förvaltningsform. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Tidigare avtal (tom 2014) var ej marknadsmässigt då trafikutövaren körde till ett för lågt pris (förmodad felräkning i anbudet) samtidigt som avtalet tillät gamla bussar. 2014, efter en misslyckad upphandling, blev Dalatrafik tvungna att direktupphandla utbudet för att inte stå utan trafikutövare. Kostnaden slår igenom fullt ut för 2015 då peak nås. Under den här perioden var det även stora problem med biljettmaskiner som skapade osäkerhet gällande intäkterna. Lyckad upphandling sker 2015 då Keolis, en av endast två anbudsgivare, tilldelas avtalet i Falu kommun. Nuvarande avtal har tydligare fokus på bussars kvalité, ålder samt att ett resandeincitament finns för trafikutövaren vilket totalt ger ett högre pris. Med så få anbudsgivare, är det svårt att veta om kostnaden är på rätt nivå vilket ett mer attraktivt förfrågningsunderlag hade borgat för. Kontaktperson: Mats Olofsson tel: 023-86988 e-post: mats.olofsson@falun.se 37

26. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % KKiK Definition Kolada (U00437) Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan 2013 används tidigare miljöbilsdefinition (SFS 2004:1364). För fordon registrerade från 1 januari 2013 används ny miljöbilsdefinition (Vägtrafikskattelagen SFS 2006:227). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Miljöfordon Syd har gett möjlighet till kommuner och landsting att komplettera med fordon i operationell leasing samt justera för andra avvikelser. Se fotnot för att se om uppgiften är preliminär eller slutgiltig. Källa: Miljöfordon Syd (MFS). Publicering i Kolada: April 2014 2015 2016 2017 Falun kommunkoncern har lägre andel miljöfordon än andra jämförbara kommuner. Andelen har stadigt minskat när de äldre bilar som klassats som miljöbilar enligt 2007 års definition byts ut och det i en del fall inte har ansetts finnas några bra alternativ enligt nyare miljöbilsdefinition. Det gäller främst tillgången på miljöalternativ för servicefordon och lättare lastbilar. Det har även funnits ett behov av fyrhjulsdrivna bilar inom de mer otillgängliga delarna av kommunen. Under året har endast miljöbilar enligt definitionen från 2009 beställts. Siktet är dock inställt på en fossiloberoende fordonsflotta och det pågår en inventering av vilka alternativ som finns för befintliga fordon. I nyckeltalet ingår även bolagens bilar. Falu energi och vatten har ett tjugotal elbilar eller elhybrider. Av deras personbilar är 55% miljöbilar och inga av deras lättare lastbilar. Av Kopparstaden personbilar är endast 27% miljöbilar. Fyra av dem är elbilar och de har även 4 servicefordon som är eldrivna vilket utgör 10%. Deras fordonspolicy anger dock att de skall välja eldrivet vid inköp av nya fordon det kan förväntas en förändring. Kontaktperson: Ola Bergeå, tel: 023-821 15 e-post: ola.bergea@falun.se 38

27. Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv Definition Kolada (N07024) Nettokostnad för gator och vägar samt parkering, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader och intäkter för kommunal parkering förs också till denna verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Kostnaderna närmar sig övriga kommuner. Det indikerar att kommunen hittat en nivå på funktionsentreprenaden i paritet med andra kommuner. Kontaktperson: Nicklas Karlsson tel: 023-87802, e-post: nicklas.karlsson@falun.se 39

28. Nettokostnad parker, kr/inv Definition Kolada (N07025) Nettokostnad för parker, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunal parkverksamhet som parker, lekplatser, offentliga toaletter, naturområden etc. Här redovisas även kostnader för naturreservat om det inte har en mycket uttalad naturvårdsprofil, då de redovisas under miljö, hälsa och hållbar utveckling. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Ökningen 2016 berodde på att stort eftersatt underhåll av parkerna genererade extra engångsinsatser i samband med att ny entreprenör tog över driften Kontaktperson: Nicklas Karlsson tel: 023-87802, e-post: nicklas.karlsson@falun.se 40

29. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv Indikator Definition Kolada (N00401) Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2- ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen. Färgriktning: höga värden gröna Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2015 hade utsläppen minskat till 65 procent av utsläppen 1990 vilken är en god bit på väg mot miljöprogrammets mål på 60 procent minskning. Det har uppnåtts genom att oljeeldning har minskat till förmån för biobränslebaserad fjärrvärme och värmepumpar och att pappersbruket i Grycksbo bytt ut oljan mot biobränslen. Falun har heller inte någon annan riktigt stor processindustri. Av de återstående utsläppen svarar transporterna för närmare 60 procent och jordbruk och arbetsmaskiner för ca 10 procent vardera. För fortsatt minskning av utsläppen av växthusgaser är det viktigt att främja och underlätta ett mer hållbart resande. Tillgång till laddstolpar för el och ett tankställe för biogas kan ge viktiga bidrag till att minska utsläppen. God tillgång till bra cykelleder och god kollektivtrafik är andra viktiga förutsättningar för de beteendeförändringar som är nödvändiga. Kontaktperson: Ola Bergeå, tel: 023-821 15 e-post: ola.bergea@falun.se 41

30. Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm 360 340 320 300 280 260 240 220 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Definition "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige". Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. I denna undersökning förflyttas en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. För mer detaljerad information se http://www.nilsholgersson.nu. Nyckeltalet ej från Kolada. Nils Holgersson-fastigheten i Falu Kommun har det senaste året fått lägre prishöjningar än genomsnittskommunen i såväl Dalarnas län som övriga Sverige. Fjärrvärme och elnät svarar för ca 75% av de totala kostnaderna i Nils Holgersson-fastigheten, inom båda dessa områden har Falu Energi & Vatten gjort små eller inga prisjusteringar. För fjärrvärmens del har priserna satts i dialog med kunderna i Prisdialogen medan elnätspriserna sätts med en intäktsram som beräknas av Energimarknadsinspektion. Till skillnad mot andra, framförallt större, elnätsägare har Falu Elnät valt att inte utnyttja hela intäktsramen och bara justerat priserna marginellt efter verkliga kostnadsökningar. Kontaktperson: Per Magnusson, e-post: per.magnusson@fev.se 42

31. Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, andel % KKiK Definition Kolada (U07414) Antal kilogram hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inklusive biologisk behandling dividerat med totalt antal kilogram insamlat hushållsavfall. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. I procenttalet ingår också den s.k. rejekten, dvs. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.) även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Källa: Avfall Sverige. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Materialåtervinningen fungerar mycket bra i Falun jämförelsevis med andra kommuner. Det beror delvis på att insamling sker i egen regi, att det har investerats på återvinningscentralerna och att personalen har kompetensutvecklats. Detta ger att insamling av producentansvarsmaterial vid källan ökar. Kontaktperson: Micael Grandin, e-post: micael.grandin@fev.se 43

32. Insamlat hushållsavfall kommun, kg/inv Indikator Definition Kolada (U07801) Antal kilogram insamlat hushållsavfall per justerat invånarantal i kommunen. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (tidigare benämt kärl- och säckavfalll, grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall, jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger, samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.), även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Invånarantalet justeras med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in- /utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. Genom att använda ett justerat invånarantal speglas mängden avfall per person på ett mer korrekt sätt för den egna kommunen, vilket underlättar jämförelser med andra kommuner. Källa: Avfall Sverige. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Ökningen beror främst på att insamling av mat- och restavfall, förpackningsmaterial samt trädgårdsavfall har ökat 2015 jämfört med 2014. Enligt statistik från FEV för 2016 har mängderna minskat igen. Kan vara en effekt av ökad insamling av förpackningar i egen regi och att mer trädgårdsavfall körs till återvinningscentralen istället för att slängas i skogen. Kontaktperson: Micael Grandin, e-post: micael.grandin@fev.se 44

33. Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning Indikator Definition Kolada (U07403) Medborgarnas bedömning av renhållning och sophämtning i kommunen, skala 0-100. Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun?", "Vad tror eller tycker du om tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun? (Där du t.ex. kan lämna in farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall.)", "Vad tror eller tycker du om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse?" och "Vad tror eller tycker du om renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Publicering i Kolada: December 2014 2016 Ett nyckeltal som väger samman både nöjdhet med avfallsinsamling samt städning/renhållning. FEV kan bara kommentera nöjdheten med avfallsinsamlingen och här har siffrorna ökat från 88% 2014 till 92% 2016 (nöjdhet med avfallshanteringen från en- och tvåfamiljshus i kommunen. Tittar man på nöjdhet med besöket på Återvinningscentralen så ligger denna siffra på 94 % Kontaktperson: Micael Grandin, e-post: micael.grandin@fev.se 45

34. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv Definition Kolada (N07403) Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/100 000 inv. Brotten är en aggregering av kommunerna i länet. Fr.o.m. 2015 så avses endast de brott som kunnat härledas till en kommun. Tidigare år fanns det med brott som begåtts i länet men inte kunnat kopplas till en specifik kommun. Källa: BRÅ. Publicering i Kolada: April 2013 2014 2015 2016 När man tittar närmare på de olika delar som här ingår under rubriken anmälda våldsbrott kan vi i Falun konstatera att ökningen av våldsbrott till stor del beror på en ökning av anmälda våldtäkter/grova våldtäkter, från 49 anmälda/100 000 invånare 2015 till 84 anmälda/100 000 invånare 2016. Vi har också sett en stor ökning i antalet anmälda sexuella ofredanden under samma period i Falun. Liksom i övriga Sverige är den grupp som utsätts i första hand unga flickor och kvinnor. Faluns skolor har sedan länge ett arbete med jämställdhetsfrågor och under hösten 2016 startade Falu kommun en intensifiering av arbetet mot bl a sexuella ofredanden genom kampanjer och ett framtagande av material till skolorna. Arbetet med detta fortgår. Falu kommun har också startat en ny uppsökande, förebyggande fältgrupp för unga, Ungdomsstödjarna, som också kommer att finnas på Faluns offentliga platser, fritidsgårdar, skolor samt andra platser där unga i Falun befinner sig. Kontaktperson: Ulrika Gustafsson Lindberg, tel: 023-86170, e-post: ulrika.gustafsson-lindberg@falun.se 46

35. Anmälda brott om skadegörelse per 1 000 inv. Indikator Definition Kolada (U07452) I brottskategorin brott om skadegörelse ingår "skadegörelse/grov skadegörelse/åverkan på motorfordon (ej brand), genom brand (även motorfordon), klotter, mot stat, kommun, landsting (ej klotter), annan skadegörelse" samt "mordbrand/grov mordbrand". Avser åren T-2 till T. Källa Brottsförebyggande rådet samt SCB Publicering i Kolada: April 2013 2014 2015 2016 I Falun arbetar vi med olika former av samverkan för att motverka olika typer av skadegörelse bl a klotter. Många aktörer ingår i en samverkan för dokumentation och snabb sanering av skadegörelse. Då forskning visat att risken för mer skadegörelse ökar om annan skadegörelse finns på en plats/i ett område kan vår samverkan ha betydelse för den positiva trenden i Falun. Kontaktperson: Ulrika Gustafsson Lindberg, tel: 023-86170, e-post: ulrika.gutsafsson-lindberg@falun.se 47

36. Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel av bef. (%) Indikator Definition Kolada (N07900) Andel av kommunens hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund. PTS (Postoch telestyrelsen) begär in underlag om täckning för accesstekniker av berörda parter, underlaget matchas sedan med Statistiska centralbyråns geografiska rutnät över Sveriges befolkning som utgörs av kvadratiska områden om 250x250 meter. Det insamlade underlaget ihop med ett antal antaganden utgör grunden för kartläggningen. För tillgång till riktigt höga hastigheter, 100 Mbit/s under gynnsamma omständigheter och minst 50 Mbit/s i bråd timme, fordras idag trådbundna accesstekniker i form av fiber- eller kabel-tv-nät. Avser situationen 1 oktober. T.o.m. 2014 avsågs befolkning istället för hushåll. Källa: Post- och telestyrelsen, PTS Bredbandskartläggning. Publicering i Kolada: Mars 2013 2014 2015 2016 Målet är att 90% av befolkningen ska ha tillgång till bredband á 100 mbit/s år 2020. Det är högt tryck i utbyggnaden av fibernätet i Falu kommun. Falun består av mycket landsbygd vilket innebär stora/komplexa projekt för att nå kunderna. Utvecklingen följer trenden för liknade städer och ligger över medel i länet. Kontaktperson: Anne Stenback, tel: 023-86876, e-post: anne.stenback@falun.se Tommy Åberg, tel: 023-774900, e-post: tommy.aberg@fev.se 48

37. Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) Definition Kolada (U01405) Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Publicering i Kolada: December 2013 2014 2015 2016 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva det hälsoövergripande tillståndet och som ger en bild av hälsoutvecklingen. Av Faluborna är det 74 procent som har skattat sitt hälsotillstånd som bra. Det är större andel än riket, länet och liknande kommuner. Resultatet pekar på en något förbättrad utveckling i samtliga beskrivna kommuner sedan början av mätperioden år 2007 fram till senaste mätningen år 2014. Kvinnor i Falun anger bättre hälsa än män. I Dalarna och riket är det omvänt män anger bättre hälsa än kvinnor. Yngre anger bättre hälsa än äldre. Enligt forskning har frågan hur man skattar sin hälsa en koppling till utbildningsnivå; större andel av personer med eftergymnasial utbildning skattar sitt hälsotillstånd som gott jämfört med personer med förgymnasial och gymnasial utbildning. Studier visar att personer som skattar sin hälsa som god lever längre än de som skattar sin hälsa som dålig. Även socioekonomisk nivå i form god inkomstnivå, påverkar enligt forskningen medellivslängden, vilket i sin tur bör påverka nivån på det skattade hälsotillståndet. Kontaktperson: Ylva Renström, tel: 023-82794, e-post: ylva.renstrom@falun.se 49

38. Invånare 16-84 år med låg tillit till andra, andel (%) Definition Kolada (U01413) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-3 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar avsaknad av tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Publicering i Kolada: December 2013 2014 2015 2016 Falun ligger inom detta område bra till i jämförelse med riket, länet och liknande kommuner. Från 2007 och fram till 2013 har andelen invånare i Falun som har svårt att lita på andra minskat. Vid mätningen år 2014 ökade dock andelen något, för att återigen minska 2015. Forskningen påvisar att en låg nivå av tillit i samhället hänger samman med en ökad risk för ohälsa. Det finns stora skillnader i andelen som uppgivit att de mestadels inte kan lita på andra människor. Andelen är klart högst i den yngsta åldersgruppen i jämförelse med övriga åldersgrupper. Människor med eftergymnasial utbildning har uppgivit att de litar i högre grad på andra människor än vad individer med kortare utbildning gör. Kontaktperson: Ylva Renström, tel: 023-82794, e-post: ylva.renstrom@falun.se 50

39. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Definition Kolada (U11401) Andel (%) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Om önskat placeringsdatum infaller på lördag, söndag, helgdag eller klämdag räknas första kommande vardag som förskolan är öppen som önskat placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Data hämtas från kommunens centrala kö till förskola. Förskolebarn som inte får plats via den centrala kön ska inte räknas med. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - KKiK U11402 2015 2016 2017 Våren 2017 har färre barn fått barnomsorgsplats på önskat datum jämfört med föregående år. Resultatet var väntat eftersom trycket på Falu förskola är fortsatt högt samtidigt som Falu förskola har tagit beslut om att minska antalet barn per avdelning. Falu kommun erbjuder förskoleplats inom fyra kalendermånader från ansökningsdatum och strävar efter att tillgodose val av placering. Det bör noteras att det i ansökningsförfarandet för förskoleplats går att ansöka om plats från och med den dagen som ansökan görs, trots att hanteringsprocessen tar längre tid. Nyckeltalet visar alltså inte huruvida Falu kommun har erbjudit förskoleplats inom de lagstadgade fyra månaderna. till nyckeltalet: Stora svängningar i nyckeltalet mellan åren kan förklaras med att riktlinjerna för nyckeltalet är otydliga och har varierat mellan åren, till exempel har statistiken för Falun för 2012 och 2013 baserats på en annan tolkning av frågan. Vid inlämning av uppgifterna till KKIK finns utrymme för olika tolkningar av hur uppgifterna skall registreras, vilket kan bidra till skillnader mellan kommuner. I Falu kommun har datainsamlingen sett lika ut 2016 och 2017 och dessa år är därmed jämförbara. Kompletterande nyckeltal: U11402 - Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde För mer information, se kolada.se Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: 023-821 53 e-post: ainileena.niva@falun.se 51

40. Nöjd Region-Index Helheten KKiK Definition Kolada (U00402) Kommunens Nöjd-Regionindex, skala 0-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Publicering i Kolada: December 2014 2016 Det är glädjande att Faluborna i allmänhet upplever att de är trygga i kommunen och en av faktorerna som ligger bakom är sannolikt ett medvetet arbete när det gäller säkerhet och trygghet. Att tryggheten trots allt är lägre enligt 2016 års undersökning jämfört med 2014, är oroande. Möjligen kan det kopplas till lägre polisiär närvaro som det rapporterats om mycket under året i media. Kontaktperson: Emelie von Bothmer, tel: 023-82794, e-post: emelie.vom.bothmer@falun.se 52

41. Nöjd Region-Index Trygghet KKiK Definition Kolada (U00405) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala 0-100. Utgår från frågorna: "Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?", "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?" och "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Publicering i Kolada: December 2014 2016 I Falun liksom i övriga landet finns skillnader mellan kön i upplevd trygghet. Generellt sett känner sig flickor och kvinnor mindre trygga på offentliga platser än pojkar och män. Detta har också visat sig i våra LUPP-undersökningar för unga som gjort tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Som ovan nämnts har vi en stor ökning av antalet anmälda sexualbrott, brott som i övriga landet till stor del riktar sig mot flickor och unga kvinnor. Vi inledde under 2016 därför ett förebyggande arbete mot detta för att vända den negativa trenden. Då medborgare i Falun också framfört oro runt vissa delar av centrala Falun och deras ökade upplevda otrygghet där har vi satt in extra trygghetsvandringar med påföljande åtgärder. Polisen lade i ett Medborgarlöfte in extra hög närvaro i centrala Falun under perioden oktober 2016-mars 2017. Falu kommun har också under 2017 startat en ny uppsökande, förebyggande fältgrupp för unga, Ungdomsstödjarna, som också kommer att finnas på Faluns offentliga platser. Kontaktperson: Ulrika Gustafsson-Lindberg, tel: 023-861 70 e-post: ulrika.gustafsson-lindberg@falun.se 53

Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Utbildning Förskola 42. Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal KKiK Definition Kolada (N11102) Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Publicering i Kolada: April 2013 2014 2015 2016 Falu kommun arbetar för att minska antalet barn per årsarbetare för att ge förutsättningar till bättre måluppfyllelse i förskolan samt att skapa en hållbar arbetsmiljö för alla i verksamheten, både barn och pedagoger. Kompletterande nyckeltal: N11010 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal För mer information, se kolada.se Kontaktperson: AiniLeena Niva, verksamhetschef förskola, tel: 023-82153, e-post: ainileena.niva@falun.se 54

43. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn KKiK Definition Kolada (N11008) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Kostnaden per inskrivet barn i förskola i Falun är jämförbar med liknande kommuner sedan två år tillbaka. Den kommunala förskolan arbetar med att möta alla barns olikheter och utmana dem efter deras individuella förutsättningar så att alla känner sig inkluderade. Andra områden i fokus är arbetsmiljö samt ökad delaktighet för vårdnadshavare, barn och pedagoger. Ökade resurser förväntas öka måluppfyllelsen inom dessa områden. Kompletterande nyckeltal: N11032 - Kostnad kommunal förskola, kr/inskrivet barn För mer information, se kolada.se Kontaktperson: AiniLeena Niva, verksamhetschef förskola, tel: 023-82153, e-post: ainileena.niva@falun.se 55

Utbildning Grundskola 44. Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Definition Kolada (N15419) Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Fr.o.m. 2016 exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa Skolverket (Siris). Publicering i Kolada: September 2014 2015 2016 2017 Diagrammet visar att andelen eleven som uppnår kunskapskraven i den kommunala grundskolan är högre än i jämförelsegrupperna. Däremot kan utläsas av tabellen nedan att resultaten försämrats i förhållande till tidigare år. Precis som tidigare skiljer resultatet mellan pojkar och flickor, till flickornas fördel. Det är utmanande och viktigt att öka detta resultat, framförallt att eleverna ska uppnå gymnasiebehörighet. Grundskolan har medvetet arbetat med fokus på att ytterligare utveckla undervisningen att ännu mer upplevas som meningsfull och motiverande för eleverna, där digitaliseringen av undervisningen är en betydelsefull del. Parallellt med det arbetar grundskolan gemensamt förebyggande och hälsofrämjande, med särskilt stort fokus att främja skolnärvaro för alla elever. Personella resurser inom elevhälsan har tillsatts lokalt och ett utökat samarbete mellan elevhälsa och lärare/pedagogisk personal utvecklas alltmer. Flera satsningar med kollegialt lärande genomförs i organisationen, och bedöms vara framgångsrikt för verksamheten. Trots det något nedslående resultatet så kommer grundskolan att hålla fast vid dessa fokusområden och satsningar. Elevresultatet kan anses vara gott i förhållande till resurser kopplade till undervisningen om jämförelse görs med andra kommuner. till nyckeltalet: Flera av skolans nyckeltal resultat-nyckeltal från Kolada baseras på en annorlunda urvalsgrupp 2016 jämfört med tidigare och senare år (elever med okänd bakgrund exkluderades 2016 i ett försök att kompensera statistiken för asylsökande elever). För att kunna jämföra statistiken över tid har därför värdet 2016 uppdaterats till resultatet för urvalsgruppen "samtliga elever". Siffran som visas i Kolada är därför annorlunda än ovanstående siffra för 2016. Andel elever i åk.9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, samtliga elever. Källa: Skolverket/SIRIS 2013 2014 2015 2016 2017 Totalt 81,1% 76,9% 76,2% 79,4% 73,8% Flickor 80,0% 77,0% 79,0% 83,9% 76,5% Pojkar 82,0% 76,0% 74,0% 75,3% 71,8% Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: 023-86 228 e-post: gustaf.malmberg@falun.se 56

45. Kostnad för kommunal grundskola kr/elev Definition Kolada (N15008) Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, måltider, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Skillnaden mellan Falu kommun och liknande kommun fortsätter att öka. Från 5570kr/elev (2015) till 6374kr/elev (2016). Om Falu kommun under 2016 skulle legat i samma nivå som liknande kommun kostnadsmässigt skulle det behövas tillsättas 30 miljoner för den kommunala grundskolan åk 1-9. Det är glädjande att Falu kommuns grundskola kan leverera en förhållandevis god kvalitet (betygsresultat/trygghet/trivsel) till en betydligt lägre kostnad än jämförelsegruppen liknande kommun. Frågan kvarstår dock om det är hållbart över tid att grundskoleverksamheten förblir, jämförelsevis, så pass slimmad. Kommande rekryteringsbehov, skollokalers skick och en utbyggd digitalisering kommer att kräva ekonomiska åtgärder. Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: 023-86 228 e-post: gustaf.malmberg@falun.se 57

46. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) KKiK Definition Kolada (N15474) Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i svenska alt. svenska som andraspråk + andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i matematik, dividerat med 2. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. Källa: Skolverket och SCB. Publicering i Kolada: November 2014 2015 2016 2017 Andelen elever som har deltagit i och klarat samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk och matematik är lägre än jämförelsegrupperna och tappet jämfört med föregående år är större än för liknande kommuner. av resultat på delproven visar att Falun ligger över rikets snitt i matematik-delproven Mäta, jämföra, uppskatta längd, area och omkrets och Överslagsräkning och över riket i de två delproven i svenska som rör läsning. Matematik-delprovet skriftliga räknemetoder är ett av områdena som utmärker sig negativt detta läsår. Resultaten inkluderar samtliga huvudmän inom Falu kommun. För de kommunala skolorna baseras styrkor och utvecklingsområden på varje skolenhets utvärdering och analys av resultaten. Enkätresultat visar att elever i de lägre årskurserna i högre grad än i de högre upplever undervisningen som meningsfull och stimulerande, ändå är det av största betydelse att arbeta med lust att lära även med elever i de lägre årskurserna för att uppnå ökad måluppfyllelse i kärnämnen. Inom Falu grundskola genomförs för tredje året i rad satsningen Läslyftet, ett projekt som har genomförts på många skolor och förväntas ha haft betydelse för språk- och kunskapsutveckling på både kort och lång sikt. Även det obligatoriska bedömningsstödet i svenska och matematik för åk 1 som infördes HT2016 är ett betydelsefullt verktyg för att ha koll på undervisningen och elevernas kunskapsutveckling och förväntas ge effekt på resultaten på nationella prov i åk.3 inom några år. till nyckeltalet: Nyckeltalet fokuserar på andel elever som klarat samtliga delprov, och tar inte hänsyn till andel elever som klarat respektive delprov. Exempel: Om 50 av 100 elever missar ett delprov vardera så visas samma andel klarat (50%) som om 50 av 100 elever missar samtliga delprov, trots att de elever som klarade alla delprov utom ett rimligare har en större chans att nå kunskapskraven i det aktuella ämnet än de elever som missade alla delproven. Tabellen visar andel elever i åk.3 i Falun som klarade respektive delprov för samtliga huvudmän i Falu kommun, samt jämförelse med riket (källa: SIRIS, Skolverket). Andel elever som klarat respektive delprov i Ma, Sv/Sva, åk.3 2016/17, samtliga huvudmän Matematik Antal elever Muntlig kommunikation Mönster i talföljder och geometriska mönster Förståelse för räknesätt Positionssystemet Enkla problem Mäta, jämföra, uppskatta längd, omkrets och area Skriftliga räknemetoder Överslagsräkning Huvudräkning och likhetstecknets betydelse Falun 654 92,7 94,8 90,8 91,9 86,9 95 68,8 93,3 87,6 Riket 94,3 95,3 92,8 96,5 87,5 93,1 79,6 89,2 91,1 Svenska Tala: muntlig uppgift Läsa: berättande text Läsa: faktatext Enskild högläsning Enskilt textsamtal Skriva: berättande text Stavning och interpunktion Skriva: faktatext Falun 593 94,9 97,4 96,2 94,5 97,3 87,7 89,4 89,4 Riket 98 95,9 94,7 96,1 98 90,5 90,9 91,8 Svenska som andraspråk Falun 61 91,3 73,9 77,3 74,5 80,9 83 76,6 82,6 Riket 91,5 76,5 74,5 85,7 89,1 81,8 78 75 Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: 023-86 228 e-post: gustaf.malmberg@falun.se 58

47. Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser) KKiK Definition Kolada (N15543) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Antal elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven (betyg A-E) i samtliga ämnen som eleven läser dividerat med antal elever i årskurs 6 totalt. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola. Elever med okänd bakgrund ingår. För dessa elever anges kommunen där de går i skolan som hemkommun. OBS! Måttet är inte direkt jämförbart mellan kommunerna på grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen i årskurs 6. Källa: Skolverket och SCB. Publicering i Kolada: Oktober 2014 2015 2016 2017 Det är positivt att Falun ligger på en högre nivå än genomsnittliga värden för liknande och alla kommuner för andelen elever med minst betyget E i alla ämnen som eleven läser, men sänkningen jämfört med föregående år är givetvis oroväckande. Andelen pojkar som inte uppnådde kunskapskraven i flera ämnen ökade från 2016 till 2017 medan motsvarande siffra för flickor minskade. Inom det jämförda tidsintervallet var skillnaden mellan Falun och alla/liknande kommuner som högst 2013 och den skillnaden höll i sig även när eleverna i den årskullen (födda -00) slutade i årskurs nio. Detta resultat kan tolkas som att goda kunskapsresultat i de lägre årskurserna bäddar för fortsatta goda resultat i de högre årskurserna för samma elevgrupp. Information till nyckeltalet: Nyckeltalet startade 2013 i samband med nya läroplanen (Lgr 11) när elever i årskurs 6 började få betyg. Nyckeltalet avser alla elever folkbokförda i Falu kommun och visar resultat för elever på både kommunala och fristående skolor. Kompletterande nyckeltal: N15540 - Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), kommunala skolor, andel (%) N15485 - Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) N15488 - Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) N15516 - Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) N15482 - Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%) För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: 023-86 228 e-post: gustaf.malmberg@falun.se 59

48. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Definition Kolada (N15505) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. Fr.o.m. 2016 exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Publicering i Kolada: September 2015 2016 2017 Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk.9 i Faluns kommunala skolor är högre än för jämförelsegrupperna. I tabellen nedan tydliggörs åter skillnaden mellan resultaten för flickor och pojkar. I vissa ämnen är det många elever där höga betyg är mer vanliga än i andra ämnen, och motsvarande för låga betyg. Precis som vad gäller alla dessa resultat som presenteras här är det en generell bild av grundskolan (och i vissa fall den kommunala grundskolan), vilket gör att resultaten lyfts fram i den gemensamma ledningsgruppen i grundskolan, och utifrån det följs upp och analyseras på skolenhets och gruppnivå. I grafen nedan visas meritvärde 17 ämnen för samtliga elever, uppdelat på flickor och pojkar. Källa: Kolada SIRIS/Skolverket (2016, 2017) Meritvärde 17 ämnen 2015 2016 2017 Samtliga elever 214,3 221,1 216,8 Flickor 224,3 242,6 232,4 Pojkar 204,4 201,2 205,0 Information till nyckeltalet: Flera av skolans nyckeltal från Kolada baseras på en annorlunda urvalsgrupp 2016 jämfört med tidigare och senare år (elever med okänd bakgrund exkluderades 2016 i ett försök att kompensera statistiken för asylsökande elever). För att kunna jämföra statistiken över tid har därför värdet 2016 uppdaterats till resultatet för urvalsgruppen "samtliga elever". Siffran som visas i Kolada är därför annorlunda än ovanstående siffra för 2016. Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: 023-86 228 e-post: gustaf.malmberg@falun.se 60

49. Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Indikator Definition Kolada (N15436) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m. 2011 krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent. Fr.o.m. 2016 exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Publicering i Kolada: September KKiK (N15428) 2014 2015 2016 2017 Gymnasiebehörighet prioriteras högt och bedöms vara en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att förhindra socialt utanförskap samt att i framtiden ha möjlighet till eventuell vidareutbildning och möjlighet till ett arbete som upplevs meningsfullt. Att den kommunala grundskolan når ett högre resultat än övriga jämförelsegrupper är positivt, men resultatet är inte tillräckligt bra. Ett medvetet arbete genomförs och leds av rektorerna på 7-9-skolorna (F-9-skolorna) med strukturerad uppföljning och konkreta planer på individnivå. till nyckeltalet: Flera av skolans nyckeltal från Kolada baseras på en annorlunda urvalsgrupp 2016 jämfört med tidigare och senare år (elever med okänd bakgrund exkluderades 2016 i ett försök att kompensera statistiken för asylsökande elever). För att kunna jämföra statistiken över tid har därför värdet 2016 uppdaterats till resultatet för urvalsgruppen "samtliga elever". Siffran som visas i Kolada är därför annorlunda än ovanstående siffra för 2016. Gymnasiebehörighet, Falu grundskola (kommunal), Källa: Kolada (2015, 2017), SIRIS/Skolverket (2016) Gymnasiebehörighet 2015 2016 2017 Flickor 85,3% 89,0% 83,2% Pojkar 83,7% 80,7% 79,8% Kompletterande nyckeltal: N15428 - Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: 023-86 228 e-post: gustaf.malmberg@falun.se 61

Utbildning Gymnasium 50. Kostnad för kommunal gymnasieskola, hemkommun, kr/elev Definition Kolada (N17007) Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, måltider, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, övriga kostnader. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti KKiK (N17005) 2013 2014 2015 2016 Kostnaden för kommunal gymnasieskola i Falun kan här bara jämföras med sex av sju liknande kommuner då en kommuns uppgifter saknas. Jämförelse med alla kommuner samt Dalarna 2016 är ännu inte möjlig pga saknade uppgifter från flera kommuner. Baserat på denna preliminära jämförelse ökade kostnaden för kommunala gymnasieskolan i Falun långsammare än för liknande kommuner och förväntas fortsatt ligga på en lägre nivå än samtliga jämförelsegrupper. Kompletterande nyckeltal: N17005 - Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: 023-82496, e-post: johan.svedmark@falun.se 62

51. Sökande till gymnasieskola intagna på 1:a handsval, andel (%) Definition Kolada (N17898) Antal i kommunen foklbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket. Publicering i Kolada: Mars 2013 2014 2015 2016 Falun har ökat andelen intagna på förstahandsval sedan 2013 och ligger på en högre nivå än samtliga jämförelsegrupper. Inom Gysam, samarbete mellan 11 kommuner, söker alla elever likvärdigt där betyget avgör om eleven får plats på sökt program och skola. Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: 023-82496 e-post: johan.svedmark@falun.se 63

52. Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) Definition Kolada (N17434) Andel av ungdomarna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier eller som var etablerade på arbetsmarknaden år T. Etablerad på arbetsmarknaden är den som är sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad), inte har några händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning samt har haft en arbetsinkomst som inte understiger en gräns som är olika för varje år beroende på den genomsnittliga procentuella löneutvecklingen. År 2014 var gränsen för att räknas som etablerad på arbetsmarknaden 183 600 kr. Studerande avser både högskolestudier och annan studiemedelsberättigad utbildning som t.ex. komvux eller folkhögskola. Källa: SCB och Skolverket. Publicering i Kolada: Juni 2013 2014 2015 Fler unga har antingen kommit i jobb eller fortsatt studera efter gymnasiet. Falun ligger nu över alla jämförelser. Detta är en viktig del i att minska utanförskapet och att förbättra folkhälsan i kommunen. Kontaktperson: Jonatan Alamo Block, tel: 023-825 20, e-post: jonatan.alamo.block@falun.se 64

53. Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik, antal Indikator Definition Kolada (U40421) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal ungdomar som går grund- och gymnasieskolan och som haft feriejobb/praktik. Exkl sommarvikarier i ordinarie verksamhet. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - 2013 2014 2015 2016 Det har skett en förbättring i antalet ungdomar. Vi ska dock komma ihåg att elevkullarna har växt under dessa år, så att ökningen är något mindre än den angivna. Kontaktperson: Jonatan Alamo Block, tel: 023-825 20, e-post: jonatan.alamo.block@falun.se 65

54. Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) KKiK Indikator Definition Kolada (N17461) Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan som med examen inom 4 år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan, inkl. IM. Källa: SCB. Publicering i Kolada: December 2015 2016 2017 Andelen elever med examen inom fyra år har ökat både på yrkesprogram och högskoleförberedande program och Falun ligger markant bättre till än jämförbara kommuner. Nyckeltalet speglar resultatet för alla gymnasieelever folkbokförda i Falu kommun, oavsett gymnasieskolans huvudman. En förklaring till det kommunala gymnasiets höga andel elever med examen tros vara resultat av är det strukturerade goda arbete som lärare genomför, bland annat i samarbete med det lokala näringslivet och Högskolan Dalarna. Examen inom 4 år, hemkommun 2015 2016 2017 Samtliga program Totalt 77,3% 77,6% 79,8% Kvinnor 84,3% 77,5% 81,4% Män 71,5% 77,8% 78,4% Yrkesprogram Totalt 76,1% 85,0% 87,0% Kvinnor 80,6% 78,5% 87,2% Män 72,9% 88,0% 86,9% Högskoleförberedande program Totalt 89,3% 87,4% 90,3% Kvinnor 92,7% 89,2% 92,3% Män 85,9% 85,4% 88,0% Kompletterande nyckeltal: N17467 - Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) N17468 - Gymnasieelever med examen inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) N17469 - Gymnasieelever med examen inom 4 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) N17457 - Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: 023-82496 e-post: johan.svedmark@falun.se 66

55. Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Definition Kolada (N17530) Antal elever som började på högskoleförberedande program på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan med behörighet till universitet/högskola inom 4 år dividerat med antal elever som började på högskoleförberedande program på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan. Fr.o.m. 2016 ingår inte elever som tagit examen i svenska utlandsskolor. Källa: SCB. Publicering i Kolada: December 2015 2016 2017 Gymnasieelever på högskoleförberedande program förväntas nå grundläggande behörighet till universitet och högskola medan det är ett tillval för elever på yrkesprogram. Cirka 30% av eleverna i Faluns kommunala gymnasier har en annan hemkommun än Falun. En djupare analys av den höga andelen elever med behörighet till universitet och högskola har inte gjorts, men de studieresultat som presteras idag är resultatet av ett systematiskt lärararbete som pågått i flera år förstärkt med vilja att engagera och skapa lust att lära för varje elev. Grundläggande behörighet universitet/högskola, högskole- 2015 2016 2017 förberedande program, kommunala skolor Totalt 88,3% 86,5% 88,2% Kvinnor 92,2% 88,4% 87,1% Män 84,6% 83,8% 90,0% Kompletterande nyckeltal: N17531 - Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) N17529 - Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: 023-82496 e-post: johan.svedmark@falun.se 67

56. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, kommunala skolor Definition Kolada (N17491) Summa betygspoäng för elever som avslutat från gymnasium i kommunal regi i kommunen under året dividerat med antal elever som avslutat från gymnasium i kommunal regi i kommunen under året. Källa: SCB. Publicering i Kolada: December 2014 2015 2016 2017 Den genomsnittliga betygspoängen för elever på Falu kommunala gymnasium fortsätter att ligga över snittet för samtliga jämförelsegrupper. Någon djupare analys till varför Faluns betygssnitt är så högt har inte gjorts, men en god tradition av systematiskt arbete i lärarlagen tros vara förklaringen till att undervisningen håller hög klass. En annan förklaring till det goda resultatet tros vara personalens engagemang för varje elev och fokuset på varje elevs lust att lära. Nedan (se tabell) syns ett fördjupat underlag över den kommunala gymnasieskolans betygspoäng som visar att både elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program har höjt betygspoängen efter avslutad utbildning under 2017. Betygspoäng efter avslutad utbildning, 2015 2016 2017 kommunala skolor Samtliga program Totalt 14,6 14,3 14,7 Kvinnor 15,0 14,8 15,2 Män 14,1 13,7 14,2 Yrkesprogram Totalt 13,3 13,1 13,2 Kvinnor 13,8 13,7 13,8 Män 13,0 12,6 12,8 Högskoleförberedande program Totalt 15,5 15,2 15,6 Kvinnor 15,7 15,4 15,7 Män 15,3 14,7 15,4 Kontaktperson: Johan Svedmark, tel: 023-824 96 e-post: johan.svedmark@falun.se 68

Stöd, vård, omsorg och behandling 57. Barn och unga 0-20 år med individuellt behovsprövad öppenvård, andel av barn och unga med insats, (%) Indikator Definition Kolada (N33809) Antal barn och unga 0-20 år med individuellt behovsprövad öppenvårdsinsats dividerat med antal barn och unga 0-20 år med individuellt behovsprövad öppenvårdsinsats eller placerad i heldygnsomsorg. Fr.o.m. 2014 endast barn/unga med fullständigt personnummer. Källa: Registret över insatser för barn och unga, Socialstyrelsens insamling av öppenvårdsinsatser för barn och unga, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober/November 2013 2014 2015 2016 Falun sticker ut jämfört med liknande kommuner. Det antas bero på en medveten satsning på att jobba med öppna insatser för att undvika och korta placeringar i familjehem och institutioner. Samtidigt har det även tydliggjorts att öppna insatser ska föregås av en behovsprövning vilket gjort att fler barn och unga har behövt genomgå en behovsprövning för att få tillgång till öppna insatser vilket även förklarar uppgången från 2014 till 2016. Samtidigt har ett utvecklingsarbete påbörjats med att se över i vilken mån bistånd för öppenvård beviljas. Utvecklingsarbetet Tillsammans för varje barn (tidigare Skottlandsmodellen) syftar även till att utveckla tidiga insatser i samhället, något som på sikt bör leda till att fler får rätt hjälp i rätt tid och på så sätt minskar antalet barn i behov av biståndsprövad öppenvård. Enligt uppgifter i Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister 2016 så ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga. Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent. Omkring 10 procent av flickor, pojkar och unga män i riket har någon form av psykisk ohälsa. Motsvarande siffra för unga kvinnor i riket är 15 procent. I Falun är motsvarande siffra för unga pojkar 18-24 år 11 procent och för unga kvinnor 17 procent. Ökningen av den psykiska ohälsan kan vara en av orsakerna till att orosanmälningarna om barn som far illa ökar markant i Falun. Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel: 023-82176, e-post: magnus.nordahl@falun.se 69

58. Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) Indikator Definition Kolada (U31803) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal barn som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal barn i kommunen. Barn avser personer under 18 år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) Publicering i Kolada: Oktober 2013 2014 2015 2016 Från 2014 minskar andelen barn, dock med en (tillfällig?) ökning under 2016 som antas bero på personalbrist och hög personalomsättning vilket påverkat kontinuiteten att hjälpa biståndstagare till alternativ försörjning. Minskningen som ändå finns antas dels bero en mer gynnsam arbetsmarknad med lägre arbetslöshet samt att under 2015 utökades även personaldimensioneringen inom försörjningsenheterna och att projekt Fösut inleddes. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: 023-82776 e-post: asa.johansson@falun.se 70

59. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Definition Kolada (N33021) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för alla öppna insatser för barn och unga 0-20 år, dividerad med antal invånare 0-20 år den 31/12. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Förklaringen till de jämförelsevis höga kostnaderna för öppna insatser är en medveten satsning där kommunfullmäktige tillförde socialnämnden ekonomiska resurser år 2013 till den egna öppenvården. Detta för att verka för fler hemmaplanslösningar för att undvika och korta placeringar i familjehem och institutioner. Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel: 023-82176, e-post: magnus.nordahl@falun.se 71

60. Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år Definition Kolada (N33801) Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i familjehem (inkl. jour- och nätverkshem) dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Fr.o.m. 2014 endast barn/unga med fullständigt personnummer. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Publicering i Kolada: Oktober/November 2013 2014 2015 2016 Falun har färre vårddygn i jämförelse med andra kommuner. Det antas bl.a. bero på den medvetna satsningen på öppenvård 2013 för att undvika och korta placeringar i familjehem och institutioner. Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel: 023-82176, e-post: magnus.nordahl@falun.se 72

61. Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år Definition Kolada (N33800) Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i institutionsvård dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Fr.o.m. 2014 endast barn/unga med fullständigt personnummer. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Publicering i Kolada: Oktober/ November 2013 2014 2015 2016 Falun har färre vårddygn i jämförelse med andra kommuner. Det antas bl.a. bero på den medvetna satsningen på öppenvård 2013 för att undvika och korta placeringar i familjehem och institutioner. Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel: 023-82176, e-post: magnus.nordahl@falun.se 73

62. Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) KKiK Definition Kolada (U33400) Andel (%) ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - 2014 2015 2016 2017 2015 var ett turbulent år för socialförvaltningen i Falun. Det var extraordinär hög personalomsättning och många tjänster som socialsekreterare och chefer var vakanta. Det kan antas vara en anledning till att återaktualiseringarna under 2016 blev fler än normalt. För 2017 har siffrorna kraftigt förbättrats. Kontaktperson: Magnus Nordahl, tel: 023-82176, e-post: magnus.nordahl@falun.se 74

Kultur- och fritidsverksamhet 63. Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal per barn 0-14 år Definition Kolada (N09811) Antal barnbokslån under året dividerat med antal barn 0-17 år 31/12. Totalt utlån av tryckta böcker och seriella publikationer för barn och unga. Avser endast folkbibliotek (skolbibliotek ingår inte). Källa: Kungliga biblioteket och SCB. Publicering i Kolada: Maj 2014 2015 2016 Barnens användning av folkbiblioteket är ett prioriterat mål i bibliotekslagen och i bibliotekssektionens uppdrag står att biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Ett av bibliotekssektionens mål är också att barns och ungas läsande ska öka jämfört med idag. För att nå det målet genomförs flera aktiviteter, såsom 6-årsvisningar för alla barn, bokbussbesök till förskolor, BVC-visningar för alla samt bokprat för skolklasser. Vår nya bokbuss möjliggör att vi kan öka besöken på kommunens förskolor så att de yngsta barnen får ökad tillgång till litteraturen. Den togs i bruk våren 2017 så den har dock inte haft inverkan på siffrorna från 2016. Eftersom man redan kan se en försiktig ökning mellan 2015 och 2016 är det troligt att trenden håller i sig när vi ser resultaten av ett års bruk av bokbussen. Kontaktperson: Karin Hane, tel: 023-824 56 e-post: karin.hane@falun.se 75

64. Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år, (%) Definition Kolada (U09810) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal elever som under året deltagit i musik- eller kulturskola dividerat med antal invånare 7-15 år. Kulturskolerådet samt SCB. Publicering i Kolada: Maj 2013 2014 2015 2016 Möjligheten att nå alla elever i kommunen har i Falun varit begränsad eftersom den pedagogiska verksamheten varit placerad utanför centrala Falun i lokaler som inte varit ändamålsenliga. I och med färdigställandet av etapp 1 av ombyggnationen av Kulturhus tio14 är verksamheten fr.o.m. oktober 2017 placerad i nyrenoverade och anpassade lokaler i centrala Falun. Den nya placeringen innebär dock fortfarande restid för pedagogerna som ska ta sig ut till landsbygden för att träffa de elever som är för unga för att själva ta sig in till centrum. De nya ändamålsenliga lokalerna med väl anpassat teknikstöd och specialbyggda lokaler som klarar såväl miljö- som arbetsmiljömässiga krav ger goda förutsättningar att bedriva mera verksamhet och till högre kvalitet än tidigare. De möjliggör också undervisning i större grupper. Genom den nya centrala placeringen kommer också ett utökat samarbete med andra kulturaktörer såväl amatörer som professionella - i Falun att möjliggöras som i ett längre perspektiv dessutom kommer att kunna utökas. Lokalerna är också anpassade för att stödja det starka kultur- och föreningsliv som Falun präglas av genom att lokalerna är tillgängliga mellan kl 08.00 och 24.00. Innan etapp 2 av ombyggnaden av Kulturhus tio14 har genomförts saknas möjlighet att vidareutveckla den verksamhet som bedrivs för funktionsnedsatta. Kulturskolan gedigna verksamhet inom dansområdet kan inte heller utökas eller förändras eftersom det för närvarande inte finns tillgång till ändamålsenliga lokaler eller lokaler som är centralt placerade. Det saknas också mindre publika lokaler samt en yta med möjlighet till förtäring där människor från olika kulturer och kulturyttringar kan mötas. Kontaktperson: Margareta Krantz Sewerin, tel: 023-860 32 e-post: margareta.krantz.sewerin@falun.se 76

65. Nettokostnad fritidsgårdar, kr/ inv Definition Kolada (N09020) Nettokostnad för fritidsgårdar, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser samtlig regi. Avser fritidsverksamhet som bedrivs för barn och ungdom vid fritidsgårdar eller motsvarande, inte fritidshem inom skolbarnsomsorgen. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Falu kommun ligger högre i jämförelse med andra kommuner, länet och riket. Kostnaderna har dock minskat från föregående år till följd av uppsägning av ungdomshuset Arenans lokaler. Anledningar till att kommunen fortfarande ligger högt i jämförelse med andra kommuner i landet är: Kostnader för personal från ungdomshuset Arenan finns fortfarande kvar (de riktar sin verksamhet mot äldre ungdomar). De är idag är anställda på Kulturhuset tio14. Några av fritidsgårdarna bedriver på uppdrag av barn- och utbildningsförvaltningen 10-12 års verksamhet (öppen fritidsverksamhet). Fördelningen av olika typer av gemensamma kostnader har inte skett fullt ut till den verksamheten, vilket inneburit att kostnadsutfallet blivit högre för den traditionella fritidsgårdsverksamheten. Falu kommun bedriver i två veckor ett för deltagarna kostnadsfritt dagkollo (på en ö i sjön Runn) under sommaren. Då kollot är gratis finns inga intäkter för att täcka delar av den höga båtkostnaden. Kontaktperson: Anki Karlström, tel: 023-828 40 e-post: anki.karlstrom@falun.se 77

66. Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv Definition Kolada (N09022) Nettokostnad för kulturverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musik- och kulturskola. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Falun närmar sig kostnadsmässigt snittet för kommunerna i Dalarnas län vilket i första hand beror på en utökning av kulturbudgeten för kulturskolans nya lokaler och stora scenen i Kulturhuset tio14. Att vi ligger högre än liknande kommuner beror på de stora kostnaderna för Kulturhuset tio14 som tidigare finansierades av Folkets Husföreningen. Kontaktperson: Margareta Krantz Sewerin, tel: 023-860 32 e-post: margareta.krantz.sewerin@falun.se 78

67. Nettokostnad musik- och kulturskolan, kr/inv Definition Kolada (N09023) Nettokostnad för musik- och kulturskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser Kommunal kultur- och musikskoleundervisning, till exempel kommunala musikskolan. Förskoleverksamhet och grundskoleverksamhet som har en musikprofil eller annan specialisering, t.ex. musikdagis har inte räknats hit utan har förts in på aktuell pedagogisk verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Till följd av investering och utökad ram avseende den kulturpedagogiska verksamheten ökade kostnaderna under 2014 och 2015. Se vidare under nyckeltalet Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år. Kontaktperson: Margareta Krantz Sewerin, tel: 023-860 32 e-post: margareta.krantz.sewerin@falun.se 79

68. Nettokostnad idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv Definition Kolada (N09021) Nettokostnad för Idrotts- och fritidsanläggningar, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunens idrotts- och fritidsanläggningar såsom idrottsplatser, sporthallar, bad, friluftsoch fritidsanläggningar samt småbåtshamnar. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Falun låg i nivå med övriga Dalarna fram till och med 2008. 2008 2009 utvecklades Lugnet sportcenter med restaurang, företagshotell, fördubbling av omklädningsrumskapaciteten och besökarcenter (Visitors center). Detta resulterade i ökade lokalkostnader som visar sig genom ökningen mellan 2008 och 2010. 2012 beror ökningen på en engångseffekt där nedskrivning av fastigheten Främby Ridhus (19 mnkr) belastade resultatet. 2013 är kostnaden i nivå med 2011 igen. 2014 års ökning beror på ökade kostnader för fastigheter och anläggningar på Lugnet bland annat i samband med skid-vm. Mellan 2015 och 2016 ökar kostnaderna likt hos övriga kommuner med 2,7 procent på grund av allmänt ökad prisnivå. Kontaktperson: Tomas Jons, tel: 023-820 17 e-post: tomas.jons@falun.se 80

Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning 69. Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år Definition Kolada (N25003) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för insatser för personer med funktionsnedsättning totalt, dividerat med antal invånare 0-64 år 31/12. Avser kostnader för alla insatser som ges till personer med funktionsnedsättn. under 65 år med beslut enligt SoL och/eller HSL, samt kostnader för alla insatser med beslut enligt LSS, alternativt assistansersättning enligt SFB. I gruppen med beslut ingår även personer 65+ (som dock utgör en mindre andel). Avser samtlig regi. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Efter att ha haft relativt höga kostnader från 2007-2011 så skedde en normalisering av kostnaderna 2012. Det finns i grunden inga strukturella skäl för Falun att avvika genom att ha högre kostnader än liknande kommuner. Den enskilt största orsaken till de sänkta kostnadsnivåerna för personlig assistans från 2012 var att egen regiverksamheten lades ut på entreprenad. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-82704, e-post: jonas.hampus@falun.se 81

70. Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) Definition Kolada (N28890) Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/10, dividerat med antalet invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Fram t.o.m. år 2003 förekommer även personer 65 år och äldre i uppgiften om antal personer med verkställda beslut enligt LSS. Detta antal är dock förhållandevis litet och påverkar nyckeltalet marginellt. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik. Publicering i Kolada: April 2013 2014 2015 2016 Trenden visar nu att invånare mellan 0-64 år med LSS insatser ökar och följer trenden i riket. Falu kommun har ökat antalet LSS handläggare och verkställande handläggare till 8.0 årsarbetare samt jobbat med utbildning, nätverkande med övriga kommuner i länet och handledning. Rättssäkerheten i handläggningen av LSS insatser har därmed höjts. Kontaktperson: Christina Lans, tel: 023-86164, e-post: christina.lans@falun.se 82

71. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende boende enl LSS 9.9, medelvärde Definition Kolada (U28418) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats (inflyttning) i boende enligt LSS. Avser alla påbörjade LSS-insatser avseende boende under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - 2013 2014 2016 2017 Falu kommun arbetar aktivt med att utöka antalet boendeplatser, eftersom behovet av bostäder ökar. I jämförelse med liknande kommuner IFO är ledtiden mellan beslut och verkställighet fortfarande relativt låga. För 2016 kan noteras att det finns en indikation på att trenden är att verkställigheterna kan öka även i Falun. Vid redan befintliga servicebostäder har antalet lägenheter utökats, där så varit möjligt. I februari 2017 öppnades ett nytt boende och ytterligare ett boende p öppnar under hösten 2017 Trenden visar på att antalet ansökningar avseende boende enl LSS 9.9 ökar. I vilken grad detta kommer att motverka indikationen att verkställigheterna ökar på grund av brist på tillgängliga boenden får följas över tid. Kontaktperson: Christina Lans, tel: 023-86164, e-post: christina.lans@falun.se 83

72. Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enligt LSS, medelvärde Definition Kolada (U28420) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats avseende kontaktperson enligt LSS. Med påbörjad insats menas att brukaren har träffat kontaktpersonen (i rollen som kontaktperson). Avser alla påbörjade LSSinsatser avseende kontaktperson under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklusive omprövningar. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - 2013 2014 2016 2017 Falu kommun har många brukare med beslut på kontaktperson. Tillgången på uppdragstagare har också varit relativt god. Det har dock blivit allt svårare med rekryteringen av uppdragstagare trots de insatser som har gjorts med annonsering, informationskvällar och uppsökande verksamhet/information till studenter på Högskolan. En tydlig trend är att det finns ett minskat antal intresserade uppdragstagare. Samverkan/samarbete har inletts med verkställande handläggare för kontaktperson enl. SoL för att gemensamt jobba för rekrytering av uppdragstagare/kontaktpersoner. Kontaktperson: Christina Lans, tel: 023-86164, e-post: christina.lans@falun.se 84

73. Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng Boendeplatser enl. LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans minst en gång per vecka, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende ges möjlighet att vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl 21, en gång/månad, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet att planera matsedel, handla livsmedel mm, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till så många individuellt anpassade aktiviteter i veckan som hen önskar, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan bestämma över vilken mat (huvudmålet) som serveras, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl. 21.00, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Alla kommuner (ovägt medel) 83 82 82 82 80 81 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 87 87 84 84 82 82 Falun 100 100 96 92 92 Liknande kommuner LSS, Falun, 2016 83 79 81 80 84 82 Alla kommuner (ovägt medel) 100 86 81 91 92 94 92 92 91 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 78 95 96 96 100 95 94 Falun 95 100 100 100 100 100 100 Liknande kommuner LSS, Falun, 2016 94 80 81 78 90 96 94 88 Alla kommuner (ovägt medel) 86 87 91 89 90 92 93 91 94 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 76 97 98 99 100 100 100 99 Falun 100 100 100 100 100 100 100 100 Liknande kommuner LSS, Falun, 2016 100 100 95 79 90 97 100 99 Alla kommuner (ovägt medel) 85 93 91 90 88 88 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 88 91 85 86 Falun 100 100 100 100 Liknande kommuner LSS, Falun, 2016 97 89 97 95 Alla kommuner (ovägt medel) 57 68 64 65 67 66 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 76 66 57 50 58 Falun 100 100 100 75 80 Liknande kommuner LSS, Falun, 2016 57 93 62 46 65 63 Alla kommuner (ovägt medel) 69 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 88 Falun 75 Liknande kommuner LSS, Falun, 2016 85 Alla kommuner (ovägt medel) 82 79 80 80 80 85 85 83 85 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 75 87 72 83 87 92 92 80 Falun 73 82 100 100 100 100 100 100 Liknande kommuner LSS, Falun, 2016 86 77 88 81 80 79 81 83 Alla kommuner (ovägt medel) 84 86 90 93 93 95 95 95 96 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 62 87 93 93 91 94 92 93 Falun 55 96 100 100 100 100 100 100 Liknande kommuner LSS, Falun, 2016 92 93 98 100 96 98 100 98 Alla kommuner (ovägt medel) 98 97 98 98 99 99 99 98 99 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 97 99 100 100 100 100 100 97 Falun 100 92 100 100 100 100 100 100 Liknande kommuner LSS, Falun, 2016 100 100 94 100 99 100 100 100 Alla kommuner (ovägt medel) 60 66 72 75 74 64 61 61 60 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 71 72 93 86 71 61 63 62 Falun 50 75 100 100 100 90 80 90 Liknande kommuner LSS, Falun, 2016 43 67 67 55 75 39 55 57 Enheter enl. LSS 9.9 där det är möjligt att bli sambo, andel (%) Alla kommuner (ovägt medel) 97 81 84 Dalarnas läns kommuner (ovägt medel) 80 80 Falun 100 100 Liknande kommuner LSS, Falun, 2016 91 91 KKiK Definition Kolada (U28423) Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom LSS grupp- och serviceboende. De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan 0-100 procent och detta poängsätts enligt följande - 0 % ger 0 poäng, 1-25 % ger 1p, 26-50 % ger 2p, 51-75 % ger 3p, 76-99 % ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt Publicering i Kolada: Januari Falun fortsätter att behålla höga poäng avseende kvalitetsaspekter. Det blir viktigt att bevaka den sänkning som visar sig efter 2016 för att kunna bedöma om det är resultatet av en variation, brister i inrapportering, korrigering av tidigare fel inrapportering eller en trend som behöver analyseras och åtgärdas. Kontaktperson: Christina Lans, tel: 023-86 164 e-post: christina.lans@falun.se 85

Vård och omsorg om personer med missbruksproblem 74. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Definition Kolada (N35001) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för missbrukarvård vuxna, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser vård och omsorg i form av institutionsvård, vård i familjehem, bistånd avseende boende och olika öppna insatser som socialtjänsten ger till vuxna personer som har missbruksproblem. Som vuxen person avses här person som är 21 år eller äldre. Avser samtilg regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Trenden är att Falun närmar sig övriga kommuner vad gäller kostnaden. Faluns kostnad sjunker medan övriga kommuner har en ökande trend. Även om kostnaderna sjunker så är det fler komplicerade ärenden som kräver vård enligt LVM (Lagen om Vård av Missbrukare) vilket är betydligt dyrare än placeringar enligt Socialtjänstlagen. Kontaktperson: Åsa Johansson tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 86

75. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Definition Kolada (N35002) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för institutionsvård vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare 21-64 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Falun har sedan 2007 legat på en högre kostnadsnivå jämfört med övriga jämförelsekommuner. Kostnaden sjönk från 2009 fram till 2012 då kostnaden steg dramatiskt. Därefter sjönk kostnaderna kraftigt under 2013 för att hamna på samma nivå som liknande kommuner och alla kommuner 2014. 2016 låg Falun kostnadsmässigt under alla kommuner samt Dalarnas kommuner men något över liknande kommuner. En stor del av kostnaden avser institutionsvård enligt LVM (vård utan samtycke) på SIS institutioner (statens) vilket är kostnadsdrivande. Kostnaden uppgår till 3-4000kr/ dygn. Kontaktperson: Åsa Johansson tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 87

76. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv Definition Kolada (N35011) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för öppna insatser vuxna missbrukare, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser öppna insatser till bistånd som avser boende, indiv. behovsprövad vård samt övriga insatser för vuxna missbrukare. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Även här är trenden att Faluns kostnad sjunker och närmar sig övriga kommuner. Alla kommuner ökar sina kostnader vilket alltså är motsatt Faluns trend. Kontaktperson: Åsa Johansson tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 88

Ekonomiskt bistånd 77. Arbetslöshet mars månad, (%) Definition Kolada (N00919) Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Publicering i Kolada: Aprl 2014 2015 2016 2017 Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen 2010. Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig. Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner under senare år beror på en god arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras. Här behöver vi sätta in proaktiva insatser för att försäkra kompetensförsörjningen framgent för vårt näringsliv. Får inte företag tag på rätt kompetens hindras tillväxten. Kontaktperson: Linda Wallin, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se 89

78. Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef. Definition Kolada (N00955) Antal personer 25-64 år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare 25-64 år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Publicering i Kolada: April 2014 2015 2016 2017 Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar, Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände 2010. Många arbetsgivare har gjort ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Kontaktperson: Linda Wallin, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se 90

79. Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) Definition Kolada (N31810) Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i 10-12 månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd under kalenderåret, multiplicerat med 100. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Oktober 2013 2014 2015 2016 Jämfört med liknande kommuner följer Falun samma utvecklingsnivå som det sett ut sedan 2012. Andelen långvarigt bistånd hänger ihop med tillgången till arbetsmarknads- och arbetsrehabiliterande stödåtgärder förutom tillgången på arbeten för grupper som står långt från arbetsmarknaden på grund av låg utbildningsbakgrund, sociala hinder, funktionshinder med mera. Dessa grupper saknar ofta annan ersättning i form av a-kassa eller sjukpenning. Falun har enligt nyckeltal 87 (U31801 - Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel %) en relativt stor andel personer med mycket långvarigt bistånd och det långvariga biståndet står för den största delen av den totala kostnaden. Försörjningsenheterna arbetar kontinuerligt med att utveckla arbetssätt och hitta metoder i samverkan med Arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet som på ett bra sätt stödjer och hjälper personer med långvarigt biståndsberoende att nå egen försörjning och självständighet. Arbetsmarknadsinsatser har i princip saknats för målgruppen i Falun. Från och med hösten 2016 sker samverkan med ESF - projektet Framgången (AIK) vilket innebär att personer med ekonomiskt bistånd får stöd att komma i självförsörjning. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 91

80. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Definition Kolada (N31006) Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd. Flyktinghushåll och ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa:Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB). Publicering i Kolada: Oktober 2013 2014 2015 2016 Falun börjar avvika från den trend som liknande kommuner visar men ligger fortfarande på en något hög nivå 2016. En hög kostnad per hushåll kan förklaras med en hög andel hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd, men också av att de hushåll som är aktuella för försörjningsstöd i högre grad saknar egna inkomster i form av andra ersättningsformer som till exempel a-kassa och ersättningar vid arbetsmarknadsåtgärder. Tidigare års s.k. försörjningsmått visar att ett samband finns mellan höga kostnader för försörjningsstöd och lägre kostnader från staten. Falun har i dessa mätningar visat sig ha färre individer som får ersättning från Försäkringskassa och Arbetsförmedling än vad som är fallet i övriga kommuner i Dalarna. Enligt öppna jämförelser har Falun en stor andel arbetslösa utan ersättning, vilket företrädesvis är unga vuxna 18-24 år samt personer med flyktingbakgrund och i målgruppen ingår även ungdomar utan avslutade gymnasiestudier. Att inte få möjligheten att lyckas med sina gymnasiestudier kan ofta innebära ett försämrat utgångsläge när det gäller anställningsbarhet och kan därmed bidra till ett långvarigt bidragsberoende. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 92

81. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 0-64 år Definition Kolada (N31001) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för ekonomiskt bistånd (inkl. utredningskostnader), dividerad med antal invånare 0-64 år den 31/12. Utbetalt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Falun ligger högre jämfört med liknande kommuner när det gäller kostnad per invånare 0-64 år 2016, men visar en sjunkande trend sedan 2014. Falun har en högre andel långtidsarbetslösa personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Enligt Socialstyrelsen, Statistik om ekonomiskt bistånd har demografiska faktorer som befolkningssammansättning, utbildningsnivå och arbetsmarknad tillsammans och var för sig inverkan på det samlade behovet av ekonomiskt bistånd. Andelen invånare med ekonomiskt bistånd kan därför variera mycket mellan olika typer av kommuner. Se även kommentarer för övriga nyckeltal för ekonomiskt bistånd. Minska kostnaderna för försörjningsstöd är en långsiktig prioriterad aktivitet. Socialnämnden har prioriterat området genom projektet FÖSUT (avslutades aug 2016) som framförallt inneburit möjlighet till intensivare samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet och andra myndigheter, t.ex. Arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget. ESF projektet Framgången startade hösten 2016 och målet är att få fler arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete samt att minska utanförskapet. Kostnaden för det ekonomiska biståndet har fortsatt sjunka under 2016 och 2017. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 93

82. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde KKiK Definition Kolada (U31402) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - 2014 2015 2016 2017 Falun strävar efter att ha en effektiv hantering av nybesöken med korta väntetider utan att göra avkall på rättssäkerheten, allt för att vara till nytta för faluborna och vara lätta att samarbeta med. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 94

83. Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel % Definition Kolada (U31805) Antal vuxna biståndsmottagare under året med försörjningshinder på grund av arbetslöshet dividerat med antal vuxna biståndsmottagare under året i kommunen. Försörjningshinder p.g.a. arbetslöshet avser att biståndsmottagare är arbetslös, bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Utgångspunkten är att personen i princip omgående kan börja på ett för denne lämpligt arbete, dvs. det ska inte finnas andra betydande svårigheter som personen måste komma tillrätta med innan ett arbete kan bli aktuellt. Källa Socialstyrelsens Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd. Jämförelsemåttet presenteras inte för de kommuner som har ett bortfall i sin rapportering på mer än 20 %. Publicering i Kolada: Oktober 2013 2014 2015 2016 Falun har minskat andelen biståndsmottagare med försörjningshinder och närmar sig nu de nivåer som alla kommuner och liknande kommuner befinner sig på. 2015-2016 har varit ett turbulent år med stora svårigheter att rekrytera och behålla personal. På grund av detta så har även arbetet att hjälpa biståndstagarna till alternativ försörjning varit problematisk vilket gjort att det finns en viss uppgång 2016. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 95

84. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel % Definition Kolada (U31801) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året. Mycket långvarigt bistånd avser minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll högst 2 månader i rad. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Publicering i Kolada: Oktober 2013 2014 2015 2016 Falun ligger vid jämförelse med liknande kommuner högst när det gäller andel vuxna med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd enligt 2016 års mätning. Falun ligger även högre vid jämförelse med alla kommuner. Faluns högre siffror kan bero på att det funnits brister när det gäller gemensam målsättning i kommunen kring målgruppen och en otydlighet i ansvarsfördelning mellan de olika huvudmännen vilket har försvårat samverkan mellan t.ex. landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling. Kommunala arbetsmarknadsinsatser har saknats för personer från 25 år. En väl fungerande samverkan på individnivå kräver dessutom tillräckliga personalresurser vilket också varit en svårighet. ESF-projektet Framgången svarar mot behoven när det gäller verkningsfulla insatser för målgruppen men än så länge i otillräcklig omfattning. En kraftig utökning av projekt Framgångens kapacitet sker under 2018 vilket förväntas minska denna kategori betydligt. Övriga kommuner har sannolikt satsat på kommunala insatser långt tidigare vilket även omvärldsspaningen visar. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 96

85. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) KKiK Definition Kolada (N31807) Antal invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, dividerat med antalet invånare den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Oktober 2013 2014 2015 2016 Även här närmar sig Falun övriga kommuner. Anledningen kan vara en mer gynnsam arbetsmarknad med lägre arbetslöshet. Under året 2015 utökades även personaldimensioneringen inom försörjningsenheterna och projekt Fösut inleddes. Under 2016 startade även projekt Framgången vilket ska hjälpa biståndstagare till annan försörjning än ekonomiskt bistånd. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 97

86. Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) Definition Kolada (U31804) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer 18-24 år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) Publicering i Kolada: Oktober 2013 2014 2015 2016 Falun har en tydligt vikande trend under senare år förmodligen på grund av en positiv arbetsmarknad. När det gäller målgruppen unga vuxna har också kommunen vissa arbetsmarknadsåtgärder att erbjuda. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 98

87. Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) Indikator Definition Kolada (U31462) Andel (%) personer som inte återkommit till försörjningsstöd inom ett år efter avslutat försörjningsstöd. Återaktualisering avser endast formell ansökan. Avser försörjningsstöd som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - 2014 2015 2016 2017 Falun har ett utfall som är något lägre än liknande kommuner. Under 2015 och senare var omsättningen av personal markant vilket gjorde att kontinuitet och erfarenhet minskade vilket i sin tur gjorde att arbetet med att få biståndstagarna i egen försörjning påverkades negativt. AIK har 2016 startat ett större projekt (Framgången) med ESF-pengar, tillsammans med socialförvaltningen, för att i stort sett alla som uppbär ekonomiskt bistånd ska få möjlighet att bli självförsörjande och inte bli beroende av ekonomiskt bistånd. Rimligtvis borde detta projekt påverka återaktualiseringarna i positiv riktning, dvs färre som kommer tillbaka, och utfallet börjar synas redan 2017 och bör få full effekt under 2018. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: 023-82776, e-post: asa.johansson@falun.se 99

88. Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1000 inv Indikator Definition Kolada (N31800) Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, dividerat med antal invånare totalt 31/12 dividerat med 1000. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Publicering i Kolada: Oktober 2013 2014 2015 2016 Även här närmar sig Falun övriga kommuner med en vikande kostnadstrend. Anledningen kan dels vara en mer gynnsam arbetsmarknad med lägre arbetslöshet. Under året 2015 utökades även personaldimensioneringen inom försörjningsenheterna och projekt Fösut inleddes. Även projekt Framgången som startade 2016 bör resultera i att antal hushåll sjunker kraftigt då fler kommer ut i annan försörjning än ekonomiskt bistånd. Kontaktperson: Åsa Johansson, tel: 023-82776 e-post: asa.johansson@falun.se 100

Äldreomsorg, hemtjänst 89. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) (Värde) KKiK Definition Kolada (U21468) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober 2014 2015 2016 2017 Faktorer som påverkar helhetsbilden i hemtjänsten Bra bemötande och förtroende från personalen och att hänsyn tas till äldres egna åsikter och önskemål. Ett område som är viktigt är att personalen utför sina arbetsuppgifter bra. Utvecklingsområden Den upplevda ensamheten är ett område som det behöver inhämtas mer kunskap om. Det är angeläget att förbättra inflytandet över och möjlighet att påverka de tider man får hjälp på. Vi behöver bli tydligare med informationen om vart man vänder sig med synpunkter. Kontaktperson: Leif Ekman, tel: 023-82319 e-post: leif.ekman@falun.se 101

90. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Definition Kolada (N21890) Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst. Fr.o.m. 2013 exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad. Fr.o.m. 2007 hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Maj 2013 2014 2015 2016 Falun har en hög andel invånare 65+ som är beviljade hemtjänst och detta förklaras av att Falun i ungefär motsvarande grad har en låg andel invånare 65+ i särskilt boende/vård- och omsorgsboende. Detta är en konsekvens av den förändrade verksamhetsmix, d.v.s. proportionerna mellan hemtjänst och vård- och omsorgsboende, som uppstod efter avvecklingen och omvandlingen av servicehusen från år 2000 fram till 2005. Det har dessutom varit en politisk medveten strategi att bevilja tidiga insatser för att förebygga och därmed fördröja inflytt/behov av vård- och omsorgsboende. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-82704 e-post: jonas.hampus@falun.se 102

91. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Definition Kolada (N21009) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal invånare 65+ 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 I jämförelse med andra kommuner har Falun en hög andel av befolkningen 65 + som har hemtjänst. Det har varit en långsiktig politisk ambition att arbeta med tidiga insatser och möjliggöra kvarboende i ordinärt boende så länge som möjligt. Antalet äldre och den satsning som kommunen gjort på hjälp i hemmet är förklaringen till den höga kostnadsnivån. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-827 04 e-post: jonas.hampus@falun.se 103

92. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare KKiK Definition Kolada (N21010) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m. 2013 så avser antal personer med beviljad hemtjänst ett månadssnitt av antal brukare (från Socialstyrelsens individstatistik) under året, och personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad räknas inte som brukare här. Fr.o.m. 2007 hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Maj 2013 2014 2015 2016 Under 2016 implementerades nya riktlinjer för biståndsbedömning som har påverkat volymen hemtjänst. Vid sidan av detta pågår ett kontinuerligt och fortlöpande arbete med att öka effektiviteten genom åtgärder som ökar andelen av den arbetade tiden som går till kund. Mindre justeringar av ekonomistyrning som tillämpas för hemtjänsten har genomförts och bedöms ha givit hemtjänsten bättre förutsättningar att påverka sin kostnadsutveckling. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-827 04 e-post: jonas.hampus@falun.se 104

93. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde KKiK Definition Kolada (U21401) Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14- dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndag-söndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden 07.00-22.00. Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - 2014 2015 2016 2017 Falu Kommun har sedan flera år heltidsavtal för medarbetarna där rörlighet mellan enheterna har uppmuntrats, en effekt är att det blir fler personer runt kund vilket vi nu arbetar för att minska. Detta är ett ständigt pågående arbete. Falun arbetar med kvarboendeprincipen vilket gör att vi hjälper personer med höga omvårdnadsbehov, som sin tur leder till att kunden kan få träffa fler personer. Några åtgärder är att kontaktpersonerna lägger sina scheman mot varandra och att enheterna har delats upp i mindre grupper så att kunderna får färre medarbetare omkring sig. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-827 04 e-post: jonas.hampus@falun.se 105

94. Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng KKiK Definition Kolada (U21431) Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal som handlar om omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst (äldreomsorg). De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal får man antingen maximalt 1, 2 eller 3 poäng. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK. Publicering i Kolada: Januari 2014 2015 2016 2017 Falun har under många år arbetat med ökat brukarinflytande och kundens delaktighet. Det betyder att utföraren och kunden tillsammans kommer överens om hur den beviljade insatsen ska utföras så som städning och tvätt. Kunden blir beviljad en total tid per månad som man förfogar över. Förbättringsområden finns gällande erbjudande av dagverksamhet som endast sker på vardagar och stöd och rådgivning till invånare 65+ med syn- och hörselskada. Kontaktperson: Leif Ekman, tel: 023-823 19 e-post: leif.ekman@falun.se 106

95. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Definition Kolada (U21462) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av hemtjänstpersonalen dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober 2014 2015 2016 2017 Utfallet visar på att det generellt, och i jämförelse med andra kommuner, finns en hög grad av inflytande och påverkansmöjlighet i särskilt boende. Utfallet är i linje med den värdegrund som verksamheten ska präglas av och är något som verksamheterna hela tiden utvecklar och förbättrar. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-827 04 e-post: jonas.hampus@falun.se 107

Äldreomsorg, särskilt boende 96. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) KKiK Definition Kolada (U23471) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober 2014 2015 2016 2017 Faktorer som påverkar helhetsbilden i särskilt boende Att personalen ger ett bra bemötande och våra kunder har förtroende för personalen. De äldre känner trygghet på sitt äldreboende och att det är lätt att få kontakt med personalen. Utvecklingsområden Ensamheten upplevs som stor och är ett förbättringsområde. Tillgång till läkare behöver bli bättre. Information om tillfälliga förändringar samt hur och vart man lämnar sina synpunkter behöver förbättras. Vi behöver fortsätta se över utemiljön på våra boenden för att underlätta möjligheten att komma ut. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-827 04 e-post: jonas.hampus@falun.se 108

97. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Definition Kolada (N23890) Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl SoL dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Fr.o.m. 2013 så avser antal personer i särskilt boende ett månadssnitt av antal brukare (från Socialstyrelsens individstatistik) under året. 2007-2012 hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Publicering i Kolada: Maj 2013 2014 2015 2016 Falun har länge haft en relativt låg andel invånare 65+ som är beviljade vård- och omsorgsboende och detta förklarats av att Falun i ungefär motsvarande grad har en hög andel invånare 65+ inom hemtjänsten. Detta börjar nu förändras beroende dels på att relationen mellan platser och antalet 65+ varierar över tid och dels på att övriga kommuner generellt minskar sin andel särskilt boende. Vår ambition är att bibehålla den nivå vi haft de senaste 6 åren. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-827 04 e-post: jonas.hampus@falun.se 109

98. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv 65+ Definition Kolada (N23005) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal invånare 65+ 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag och befolkningsstatistik. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Sedan 2008, då verksamheten konkurrensutsattes genom en så kallad kvalitetsupphandling med fastpris, så har kostnaderna för särskilt boende varit jämförelsevis låga. Den uppåtgående trend som nu kan ses från 2013 följer utvecklingen i jämförelsegrupperna och är kopplat till ökade kostnader för, i första hand, personal men också varor och tjänster. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-827 04 e-post: jonas.hampus@falun.se 110

99. Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare KKiK Definition Kolada (N23009) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som bor permanent i särskilda boendeformer. Fr.o.m. 2013 så avser antal personer i särskilt boende ett månadssnitt av antal brukare (från Socialstyrelsens individstatistik) under året. 2007-2012 hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Publicering i Kolada: Augusti 2013 2014 2015 2016 Utvecklingen av kostnader per brukare i särskilt boende har i jämförelse med jämförelsegrupperna utvecklats på ett mycket positivt sätt. En bidragande orsak är att vi bl.a. har en hög beläggningsgrad vilket innebär att vi nyttjar varje lägenhet optimalt. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-827 04 e-post: jonas.hampus@falun.se 111

100. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) Definition Kolada (U23468) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att måltiderna som serveras på det särskilda boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober 2014 2015 2016 2017 Måltidssituationen finns med i sektionens och enheternas verksamhetsplaner. Det finns möjligheter att få välja maträtter. Måltidssituationen är ett prioriterat område och en stor del av aktiviteterna inom alla vård- och omsorgsboende. Utfallet av nyckeltalet har varierat genom åren och tittar man på trenden för de lägsta noteringarna så är den svagt uppåtgående. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-82704 e-post: jonas.hampus@falun.se 112

101. Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde KKiK Definition Kolada (U23401) Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåret, och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Källa Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - 2014 2015 2016 2017 Falun har i jämförelse med andra kommuner en relativt låg andel vård- och omsorgsboenden. Detta gör att det vid ansökningsanhopningar uppstår längre väntetider än vad som är önskvärt. Det är dock inte i den omfattningen att det leder till viten på grund av resursbrist. Vi följer den av fullmäktige antagna boendeplanen för äldreomsorgen. Den revideras och tas upp för förnyat fastställande vartannat år. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-82704 e-post: jonas.hampus@falun.se 113

102. Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv Definition Kolada (N20402) Antal personer som vårdats i slutenvård pga fallskador per 1000 invånare 80 år. Fallolycka definieras genom de yttre orsakskoderna W00-W19, enligt klassifikationen ICD 10 - SE. Avser endast personer vårdades inom sluten vård på grund av fall, d.v.s. som blivit in- och utskrivna från sjukhus. Avser genomsnitt för tidsperioden år T-2 till år T. Källa: Socialstyrelsen Patientregistret Publicering i Kolada: Oktober 2013 2014 2015 2016 Här ligger Falun på en besvärande hög nivå. Trots att vi kontinuerligt arbetar med fallförebyggande arbete bland dem som omfattas av omvårdnadsförvaltningens verksamheter så är har det inte varit tillräckligt för att påverka utfallet. Här krävs även insatser från fler aktörer för att nå tillfredställande och heltäckande förbättringar. Under 2016 genomförandes i samverkan mellan omvårdnadsförvaltningen och räddningstjänsten ett förebyggande arbete riktat till personer 75 år och äldre för att förhindra fall- och brandskador. Från andra halvåret 2017 har omvårdnadsförvaltningen en verksamhetsutvecklare med särskilt ansvar för det fallförebyggande arbetet i kommunen. I och med att nyckeltalet tas fram som ett genomsnitt per 3 år så kan det ta tid innan effekterna av insatserna framgår tydligt i nyckeltalet. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-827 04 e-post: jonas.hampus@falun.se 114

103. Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng KKiK Definition Kolada (U23432) Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom särskilt boende (äldreomsorg). De ingående delnyckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan 0-100 procent och detta poängsätts enligt följande - 0 % ger 0 poäng, 1-25 % ger 1p, 26-50 % ger 2p, 51-75 % ger 3p, 76-99 % ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observera att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RKA. Maxpoängen tas fram inom SKL:s projekt KKiK. Publicering i Kolada: Januari 2014 2015 2016 2017 Falun ligger på hög nivå jämfört med riket och liknande kommuner. För att höja nöjdheten ytterligare behöver vi arbeta med att ge våra kunder möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet och möjlighet att påverka tv-kanaler utöver basutbudet i gemensamhetslokalen. Vi behöver också förbättra antalet aktiviteter såväl vardag som helgdag och erbjuda tid till egna aktiviteter för kund. Få närstående till avlidna erbjuds eftersamtal från kommun eller landsting. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-82704 e-post: jonas.hampus@falun.se 115

104. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - tillräckligt med tid, andel (%) Indikator Definition Kolada (U23459) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att personalen på boendet alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober 2014 2015 2016 2017 Genom ett långsiktigt arbete med kvalitetskriterier i särskilt boende har verksamheterna fått tydlig vägledning omkring vad som boendet ska ge den enskilde. Detta har sedan förvaltats av verksamheterna, såväl egen regi som entreprenör, på ett konstruktivt och värdeskapande sätt. Resultatet av det arbetet syns i nyckeltalet. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-827 04 e-post: jonas.hampus@falun.se 116

105. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Definition Kolada (U23460) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Publicering i Kolada: Oktober 2014 2015 2016 2017 Utfallet visar på att det generellt, och i jämförelse med andra kommuner, finns en hög grad av inflytande och påverkansmöjlighet i särskilt boende. Utfallet är i linje med den värdegrund som verksamheten ska präglas av och är något som verksamheterna hela tiden utvecklar och förbättrar. Kontaktperson: Jonas Hampus, tel: 023-827 04 e-post: jonas.hampus@falun.se 117

Värna demokrati, delaktighet och inflytande 106. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Indikator KKiK Definition Kolada (U00412) Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via e-post. Frågorna skickas till kommunens centrala e-postadress. Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e-postfrågan har inkommit till dessa att ett svar skickats. Källa: Undersökning av externt företag Publicering i Kolada: Januari 2014 2015 2016 2017 Det försämrade resultatet för svar inom 2 dagar tros bero på att vi har beslutat att förvaltningarna har 3 5 dagar på sig för ärende återkoppling till kund i samband med kontakcenters införande. Kontaktperson: Kristina Knutsson Sjölund, tel: 023-86669, e-post: kristina.knutsson.sjolund@falun.se 118

107. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Indikator KKiK Definition Kolada (U00413) Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får kontakt med en handläggare inom 60 sekunder. Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen. Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av externt företag. Publicering i Kolada: Januari 2014 2015 2016 2017 Svar på en enkel fråga tros även det bero på införandet av kontaktcenter därför att i kontaktcenter arbetar generalister och tidigare kanske kund lyckades få kontakt med specialist handläggare direkt. Kontaktperson: Kristina Knutsson Sjölund, tel: 023-86669, e-post: kristina.knutsson.sjolund@falun.se 119

108. Gott bemötande vid kontakt med kommunen, andel av maxpoäng, (%) Indikator KKiK Definition Kolada (U00486) Avser bemötande när frågeställare kontaktat och kommit fram till kommunen kring en enkel fråga. Baseras på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån fyra nivåer; mycket god, god, medelgod och dålig. Varje svar på mycket god ger 3 poäng, god ger 2 p, medelgod 1p och dålig 0p. Poängen summeras och divideras med maximalt möjlig poäng. Det som redovisas här är andel av maxpoäng i procent. Källa: Undersökning av externt företag. Publicering i Kolada: Januari 2016 2017 Fortsatt gott bemötande av vår personal. Personalen representerar kommunen i varje samtal som besvaras. Ett korrekt språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför betydelsefullt. Varje medarbetare är ansiktet utåt och varje samtal bör spegla den professionalism och det servicetänkande som vi vill skall förknippas med vår kommun. Att gott bemötandet ökat ytterligare förklaras med införande av ett kontaktcenter där medarbetarna ska vara proffs på att bemöta kunder. Förvaltningarnas och kontaktcenters arbetssätt utvecklas hela tiden. Kontaktperson: Kristina Knutsson Sjölund, tel: 023-86669, e-post: kristina.knutsson.sjolund@falun.se 120

109. Informationsindex för kommunens webbplats total Indikator KKiK Definition Kolada (U00415) Indexet baseras på en mätning av informationsgivningen på kommunens webbsida. Totalt ställs ca 250 frågor och för varje fråga kan mellan 0 och 3 poäng ges beroende på om informationen finns på hemsidan eller inte. Här redovisas andelen av maximalt möjliga poäng i hela undersökningen. Obs! Fr.o.m. 2016 gör varje kommun en självgranskning av sin egen webbsida. Tidigare år har externa granskare genomfört mätningen. Resultatet är därför inte direkt jämförbart mellan åren. Källa: SKL (Information till alla) Publicering i Kolada: Oktober/ November 2014 2015 2016 2017 Man har under de senaste åren arbetat mycket med ett förbättringsarbete av kommunens webbplats vilket man nu tydligt kan se effekterna av. Redan 2016 fanns indikationer på att vi var på väg åt rätt håll och trenden ser ut att hålla i sig. Falu kommun ska ligga högt i det här avseendet, inte minst med tanke på att webbplatsen bygger på det användarvänliga så kallade Funka-konceptet som infördes år 2015. Kontaktperson: Emelie von Bothmer, tel: 023-82122, e-post: emelie.von.bothmer@falun.se 121

110. Informationsindex för kommunens webbplats Företagsperspektiv Indikator Definition Kolada (U07434) Informationsindex ur företagsperspektivet omfattar den information som finns på kommunens hemsida. En extern granskare går igenom kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor. Svaret på varje fråga måste hittas inom tidsbegränsningen 2 minuter. Ett omfattande och lättöverskådligt svar på frågan ger 2 poäng och ett kortfattat och övergripande svar ger 1 poäng. Om svaret ej finns eller inte kan hittas inom 2 minuter ges 0 poäng. Poängen summeras och redovisas som andel (%) av maxpoäng. Källa SKL Publicering i Kolada: Oktober/ November 2014 2015 2016 2017 Fram till 2016 såg det ut som att besökare på kommunens webbplats hade svårigheter att hitta det de sökta, men mellan 2016 till 2017 kan man se en klar förbättring. Falun.se växte mycket i sidantal under 2016 vilket kan vara anledningen till nedgången då fler sidor ökar kraven på varje webbsidas information och att den är tydlig och sökbar. Välutbildade redaktörer och en välfungerande webborganisation ser ut att ha ökat sökbarheten och tydligheten på sidorna. Under hösten 2016 anlitades även sökkonsulter, vilket hjälpt till att förbättra sökträffarna. Kontaktperson: Emelie von Bothmer, tel: 023-82122, e-post: emelie.von.bothmer@falun.se 122

111. Huvudbibliotekets öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka KKiK Definition Kolada (U09403) Antal timmar per vecka som kommunens bibliotek har öppet utöver tiden 08-17 på vardagar. Kommunen gör en undersökning via en genomgång av öppettider för biblioteket under en veckas tid vid normal period under året (dvs. semestermånader och storhelger undantas från undersökningen). Skiftar öppettiderna under normalperioden får ett genomsnitt av normaltid räknas ut på årsbasis. Om kommunen har fler bibliotek räknas det bibliotek med längst öppettid, men om man medvetet anordnat tiderna för att öka tillgängligheten så att de kompletterar varandra så får man redovisa dessa hopslagna. Öppettider för meröppna bibliotek ska räknas in i undersökningen. Meröppna bibliotek = obemannade bibliotek med full normal service utom personalstöd. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - 2014 2015 2016 2017 Falu stadsbibliotek har öppet 14 t/v utöver vardagar 8 17. Detta är en minskning med 3 t/v från föregående år. Minskningen beror på att stadsbiblioteket från och med hösten 2017 har stängt på söndagar p g a bristande resurser. Dessa öppettider omfattar inte så kallat meröppet, utan är öppet med personalstöd. Kontaktperson: Karin Hane, tel: 023-824 56 e-post: karin.hane@falun.se 123

112. Nöjd Inflytande-Index Helheten KKiK Definition Kolada (U00408) Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala 0-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\ndet inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Publicering i Kolada: December 2014 2016 Ett oroande resultat som visar att det finns väldigt mycket att göra när det gäller arbetet med insyn och inflytande inom Falu kommun. Här krävs en mängd insatser. Bland annat kommer kommunens kommunikationskontor att inleda ett strategiskt arbete tillsammans med vår demokratifunktion i syfte att få fler Falubor att känna engagemang och möjlighet att göra sina röster hörda. Arbetet med insyn är oerhört viktigt. Kommunen strävar efter maximal öppenhet utifrån de lagar och regler som vi har att rätta oss efter. Vi ska jobba strategiskt för att, i Falu kommuns olika kanaler, berätta om det arbete som bedrivs på ett ärligt och rakt sätt och även lyfta de verksamheter som är viktiga att få vetskap om men som sällan uppmärksammas i media. Flera svåra mediaärenden under året har säkerligen också påverkat resultatet här. Kontaktperson: Emelie von Bothmer, tel: 023-82122, e-post: emelie.von.bothmer@falun.se 124

113. Nöjd Medborgar-Index Helheten KKiK Definition Kolada (U00401) Kommunens Nöjd-Medborgarindex, skala 0-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar?" och "Föreställ dig en kommun som sköter sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Publicering i Kolada: December 2014 2016 Även här borde resultatet vara betydligt bättre. Flera svåra mediaärenden under 2016 har sannolikt påverkat resultatet och det har varit komplicerat att i media nå ut med information som har balanserat upp bilden. Strävan är att ligga betydligt högre upp i kommande undersökningar. Kontaktperson: Emelie von Bothmer, tel: 023-82122, e-post: emelie.von.bothmer@falun.se 125

114. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng KKiK Definition Kolada (U00416) Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år 2014 och är därmed inte jämförbara med tidigare år. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - 2014 2015 2016 2017 Falun ligger på samma nivå som föregående år, men fortfarande lite under övriga dalakommuners nivå. Det finns ett behov av att fortsätta arbetet med att öka delaktigheten och fokusera på demokratifrågor och det är viktigt att detta arbete görs på ett sätt så att det når ut till faluborna och kommer dem till del. Förhoppningen är att kommunens arbete under det senaste året, bland annat med fortsatt implementering av kontaktcenter och antagande av Landsbygdsprogrammet, framöver kan bidra till invånarnas upplevelse av ökad tillgänglighet och delaktighet. Kontaktperson: Jenny Antonsson, tel: 023-82124, e-post: jenny.antonsson@falun.se 126