Nyckeltalsrapporten 2019:1

Transkript

1 Nyckeltalsrapporten 2019:1

2 Innehåll 1 Inledning Snabbanalys av nyckeltalen Övergripande nyckeltal Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete Tillgodose behovet av goda livsmiljöer Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Värna demokrati, delaktighet och inflytande Övergripande nyckeltal Befolkning och ekonomi Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete Tillgodose behovet av goda livsmiljöer Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Utbildning - Förskola Utbildning - Grundskola Utbildning - Gymnasium Stöd, vård och behandling Kultur- och fritidsverksamhet Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning Vård och omsorg om personer med missbruksproblem Ekonomiskt bistånd Äldreomsorg, hemtjänst Äldreomsorg, särskilt boende Värna demokrati, delaktighet och inflytande

3 1 Inledning Syftet med nyckeltalsrapporten är att ge en bild av Falu kommun i jämförelse med andra kommuner nationellt, regionalt och kommuner med liknande struktur. För att ge en övergripande förklaring till utfallet, kompletteras varje nyckeltal med kommunens egna kommentar som beskriver kontexten för Falu kommun. Struktur Rapportens struktur baseras på kommunens fem huvudprocesser: Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbetsmarknad Tillgodose behovet av goda livsmiljöer Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Värna demokrati, delaktighet och inflytande Projektgrupp Ledningsförvaltningen: Cecilia Berg, Erik Sigward, Malin Adolphson, Sari Nilsson Omvårdnadsförvaltningen: Jonas Hampus Barn- och utbildningsförvaltningen: Annelie Ähdel Socialförvaltningen: Ove Stenberg Kultur- och fritidsförvaltningen: Ussi Jonsson Kjellberg Val av nyckeltal Nyckeltalen har valts av förvaltningarna, samt nyckeltal som återfinns i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och kommunens indikatorer. Jämförelse med andra kommuner I rapporten jämförs kommun med tre olika kommungrupperingar: Samtliga kommuner i Sverige (alla kommuner ovägt medelvärde) Kommunerna i Dalarnas län Liknande kommuner d.v.s. kommuner med liknande strukturella förutsättningar 1

4 Jämförelsegrupp Liknande kommuner Liknande kommuner förskola Nyköping Skövde Trollhättan Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Östersund Liknande kommuner grundskola Landskrona Motala Nyköping Trelleborg Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Liknande kommuner gymnasieskola Karlskrona Landskrona Lidingö Mölndal Norrtälje Nyköping Uddevalla Liknande kommuner IFO Järfälla Karlskrona Motala Nyköping Sigtuna Sundbyberg Uddevalla Liknande kommuner LSS Enköping Gotland Kungälv Lidingö Mölndal Norrtälje Trollhättan Liknande kommuner Äldreomsorg Alingsås Kalmar Karlskrona Trelleborg Uddevalla Varberg Östersund Liknande kommuner Övergripande Norrtälje Nyköping Sandviken Strängnäs Uddevalla Upplands Väsby Örnsköldsvik 2

5 2 Snabbanalys av nyckeltalen Så läser du nyckeltalen Nedan presenteras en snabbanalys av nyckeltalen i förhållande till alla kommuner ovägt medel (alla kommuner ges samma vikt oavsett storlek). Den fyrgradiga skalan är tänkt att ge en indikation på hur Falu kommun ligger till i jämförelse med alla andra kommuner. Grönt är generellt den riktning som eftersträvas, rött är en riktning som inte eftersträvas. 25 % 25 % 25 % 25 % Betydlig lägre än medel Lägre än medel Högre än medel Betydligt högre än medel Det innebär dock inte att rött alltid ska tolkas negativt. Exempelvis kan ambitionsnivån inom flera områden vara högt ställda där omfattande satsningar och investeringar har gjorts. Om den höga ambitionsnivån resulterar i högre kostnader (i jämförelse med alla kommuner) får kostnaden en röd bedömning. På samma sätt kan låga kostnader som får en positiv bedömning, indikera på att verksamheten saknar resurser. 2.1 Övergripande nyckeltal Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning Demografisk försörjningskvot, kommun 2 Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) 3 Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 4 Utrikes födda invånare 0 19 år, andel (%) 5 Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) 6 (uppdaterad) Skattesats totalt kommun, (%) 7 Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 8 Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år 8 Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år 9 Invånare totalt, antal 10 (uppdaterad) Åldersstruktur, Soliditet inkl pensionsåtag. kommun, (%) Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel (%) 14 Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv 15 Månadsavlönad personal, totalt kommunalt anställda, antal 16 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 17 (uppdaterad) Nettokostnadsavvikelser - referenskostnad 2017 (%) 18 (uppdaterad) 19 Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2017, (%) Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag 3

6 övergripande nyckeltal De demografiska nyckeltalen visar övergripande på en fortsatt god eller bibehållen utveckling. Avvikande nyckeltal gäller främst utrikesfödda, där kommun har betydligt lägre andel befolkning utrikesfödda. För barn och unga är skillnaden i andel cirka 3,5 % och för vuxna är skillnaden i andel cirka 5 %. Sjukpenningtalet har minskat, samtidigt som sjukfrånvaron för kommunalt anställda ligger kvar på liknande nivå som tidigare år. De övriga ekonomiska nyckeltalen bibehåller sin bedömning. 2.2 Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI 21 Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt - Information, NKI 22 Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 23 (uppdaterad) Utrikes födda år bland anställda, andel (%) Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete kommun visar på en fortsatt god utveckling inom näringsliv och arbete. Här ser vi en tydlig förbättring i företagarnas bedömning av servicen i myndighetsutövningen. Andelen utrikesfödda är dock något lägre än i andra kommuner. 2.3 Tillgodose behovet av goda livsmiljöer Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 25 Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv 26 (uppdaterad) Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % 27 Nettokostnad väg- och järnvägsnät, parkering, kr/inv 28 Nettokostnad parker, kr/inv 29 Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2- ekv/inv 30 (uppdaterad) Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm 31 Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%) 32 Insamlat hushållsavfall totalt kommun, kg/person 33 (uppdaterad) Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning 34 Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv 35 Anmälda brott om skadegörelse per inv. 36 Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) 37 Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 38 Invånare år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 39 Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 40 (uppdaterad) Nöjd Region-Index Helheten 41 (uppdaterad) Nöjd Region-Index - Trygghet Tillgodose behovet av goda livsmiljöer Inom området goda livsmiljöer har det skett positiva förändringar avseende renhållning och sophämtning, samt nyckeltal som baserats på SCB:s medborgarundersökning (Helheten/Trygghet). 4

7 2.4 Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal 43 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 44 (uppdaterad) Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 45 Kostnad för kommunal grundskola åk 1 9, kr/elev 46 (uppdaterad) 47 (uppdaterad) Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) 48 (uppdaterad) Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt 49 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) 50 Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev (uppdaterad) 55 (uppdaterad) Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik, antal Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år 56 (uppdaterad) Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt Barn och unga år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser, andel (%) Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) 59 Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0 20 år 60 Vårddygn i familjehem, antal/inv 0 20 år 61 Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0 20 år 62 (uppdaterad) Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 63 Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal/barn 0 17 år 64 Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7 15 år, (%) 65 Nettokostnad fritidsgårdar, kr/inv 66 Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv 67 Nettokostnad musik- och kulturskola, kr/inv 68 Nettokostnad Idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Förskola Förskolan i kommun har lägre kostnader per inskrivet barn jämfört med övriga kommuner, vilket även syns i att antalet inskrivna barn per årsarbetare är högre än övriga kommuner. Grundskola och gymnasieskola Grundskola och gymnasieskola i kommun bedrivs till lägre kostnad i jämförelse med övriga kommuner. Gällande kostnad för grundskola uppmärksammas det i kommentaren för dessa nyckeltal bland annat framtida investeringsbehov som rekryteringsbehov, skollokalers skick och en utbyggd digitalisering. 5

8 Ser vi till resultaten i grundskolan och gymnasiet, så har barn och unga goda skolresultat i båda skolformerna. En negativ avvikelse finns dock i lågstadiet, gällande ämnesproven för årskurs tre. Stöd, vård och behandling De höga kostnaderna för öppna insatser kvarstår och det är fortfarande en hög andel barn och unga som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd. Kultur- och fritidsverksamhet Nettokostnaden för både fritidsverksamhet och kulturverksamhet är hög i, samtidigt som antalet elever som deltar är låg. Höga kostnader förklaras genom ökade lokalkostnader och satsningar som gjorts för att höja verksamheternas utbud och kvalitet. 6

9 2.5 Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning totalt, kr/inv 0 64 år 70 Invånare 0 64 år med insatser enl. LSS, andel (%) 71 (uppdaterad) Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avs boende enl LSS 9.9, medelvärde Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avs kontaktperson enligt LSS, medelvärde Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng 74 Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv 75 Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år 76 Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 77 Arbetslöshet mars månad, (%) 78 Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i månader under året, andel (%) Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (enl SoS exkl flyktinghushåll), kr/hushål 81 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 82 (uppdaterad) Väntetid i antal dagar från ansökan till beslut om försörjningsstöd, medelvärde Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel % Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel % Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) 86 Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) 87 (uppdaterad) Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) 88 Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1000 inv 89 (uppdaterad) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) (Värde) 90 Invånare 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 91 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/hemtjänsttagare 93 (uppdaterad) (uppdaterad) 96 (uppdaterad) Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 97 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 98 Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 100 (uppdaterad) 101 (uppdaterad) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, särskilt boende 102 (uppdaterad) Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv 103 (uppdaterad) 104 (uppdaterad) 105 (uppdaterad) Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - tillräckligt med tid, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) 7

10 Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning (69 73) Området visar på låga kostnader för insatser för personer med funktionsnedsättning. Det är även positivt att kvalitetsaspekterna inom LSS grupp- och serviceboende bedöms väldigt högt. Vård och omsorg om personer med missbruksproblem (74 76) Alla tre nyckeltal visar på minskade kostnader inom området. Särskilt positivt är utvecklingen av kostnaderna för institutionsvård. Här har kommun lägre kostnader än alla jämförelsegrupper. Ekonomiskt bistånd (77 88) Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är fortsatt höga i kommun. Andelen bidragstagare i olika former är även den hög. Arbetslöshet och långtidsarbetslösheten är låg och har varit det över en lång tid. Det borde tyda på att orsakerna till bidragsberoende finns inom andra områden än arbetslöshet. Det i sin tur kan betyda att det är svårare för målgruppen att komma ifrån bidragsberoendet om orsaken inte är enbart arbetslöshet. Äldreomsorg (89 105) I bedrivs en äldreomsorg av god kvalitet. Brukares helhetssyn på både hemtjänsten och särskilt boende är positivt. Kvalitetsaspekterna inom särskilt boende har dock sjunkit. Det kan visa på vissa brister i utbudet i särskilda boenden. Kostnaderna för hemtjänst för personer över 65 år är markant högre i än för länet, alla kommuner och liknande kommuner. Detta beror på ett långsiktigt politiskt beslut om tidiga insatser för att möjliggöra kvarboende i ordinärt boende så länge som möjligt. Antalet fallskador fortsätter att vara på en för hög nivå i Falu kommun. Falu kommun har tillsammans med räddningstjänsten startat ett förebyggande arbetet riktad mot personer 75 år och äldre. Här kan det dock ta tid innan resultat syns, då nyckeltalet tas fram som ett genomsnitt av tre år. 2.6 Värna demokrati, delaktighet och inflytande Nyckeltalsnummer Nyckeltalsbenämning (uppdaterad) Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) 107 (uppdaterad) 108 (uppdaterad) Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) 109 Informationsindex för kommunens webbplats - Totalt Informationsindex för kommunens webbplats - Företagsperspektiv Bibliotekets öppethållande (inklusive meröppet) utöver på vardagar, timmar/vecka 112 (uppdaterad) Nöjd Inflytande-Index - Helheten 113 (uppdaterad) Nöjd Medborgar-Index - Helheten 114 Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Värna demokrati, delaktighet och inflytande Inom området visar majoriteten av nyckeltalen på ett positivt utfall. Särskilt positivt är utveckling inom Nöjd Inflytande och Nöjd Medborgare. Vad det gäller kontakt med kommunen via telefon har det skett förändringar, som förväntas ha en positiv effekt på utfallet under Andra övergripande nyckeltal gällande kontakt med kommunen visar på ett gott resultat. 8

11 3 Övergripande nyckeltal 3.1 Befolkning och ekonomi 1 Demografisk försörjningskvot, kommun 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 har relativt goda förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0 19 år och äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20 64 år) år 2017 ska försörja ytterligare 0,79 personer (0 19, >65 år). I jämförelse med liknande kommuner har en större andel av befolkningen som är i arbetsför ålder. Jämförelsen med alla kommuner oviktat medel (där alla kommuner har lika stor inverkan på medelvärdet oavsett kommunens storlek) visar att är placerat bättre än snittet (lägre försörjningskvot). Det ska tilläggas att en jämförelse med riket, den totala befolkningen oavsett folkbokföringskommun, placerar över rikets genomsnittliga försörjningskvot. Definition: Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0 19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. Källa: SCB, Kolada N Kontaktperson: Sari Nilsson, sari.nilsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

12 2 Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) 82,0 81,0 80,0 79,0 78,0 77,0 76,0 75,0 ligger relativt bra till när det gäller andelen förvärvsarbetande invånare i målgruppen år i jämförelse med liknande kommuner och Dalarnas län. Sedan krisåret 2009 då andelen förvärvsarbetande i målgruppen år rasade kraftigt i hela landet kopplat till finanskrisen har haft en positiv trend. Vi ser inte något tecken på att trenden planar ut. Snarare ser vi indikation på att gapet till liknande kommuner ökar, det vill säga i ökar andelen förvärvsarbetande i målgruppen år snabbare än jämförbara kommuner. Bra att veta att andelen förvärvsarbetande i åldern år påverkas av en rad faktorer såsom: Antalet anställda minskar/ökar på befintliga arbetsplatser Antalet arbetsställen tillkommer eller läggs ner Antalet med sjukpenning minskar/ökar Antalet studerande minskar/ökar Unga vuxnas flytt till studier och arbete Kurvan påverkas starkt av att och Dalarna är först ut i landet med generationsväxlingen. Definition: Andel av kommunens invånare i åldern 0 19 år som är födda i annat land än Sverige. Beräknas som antal invånare 0 19 år som är födda i annat land än Sverige dividerat med totalt antal invånare 0 19 år, multiplicerat med 100. Avser 31/12. Källa: SCB, Kolada N02900 Kontaktperson: Lars Jonsson, lars.jonsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

13 3 Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 Liknande kommuner, övergripande,, 2017 Kvinnor / Män kommun 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Kvinnor Män har en större andel invånare med eftergymnasial utbildning än landets alla kommuner i genomsnitt och även jämfört med liknande kommuner. En eftergymnasial utbildning ökar möjligheterna att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. Den höga andelen invånare med eftergymnasial utbildning bidrar till den låga arbetslöshetsnivån i (se nyckeltal 79) Invånare med eftergymnasial utbildning år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB, Kolada N01982 Kontaktperson: Christer Johansson, christer.johansson@falun.se 11

14 4 Utrikes födda invånare 0 19 år, andel (%) 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Mottagandet av nyanlända (både vuxna och barn) har ökat för varje år i tex 2014: 180 personer, 2015: 254 personer och 2016: 400 personer. Det förklarar en del av befolkningsökningen i eftersom de nyanlända är födda i ett annat land Vi vet att några kommuner i Dalarna har haft ett väldigt stort mottagande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek som tex Hedemora, Avesta och Ludvika som säkert gör att det blir högre siffror för Dalarna. En del av Dalakommuner har också haft högre mottagande av ensamkommande barn. Andel av kommunens invånare i åldern 0 19 år som är födda i annat land än Sverige. Beräknas som antal invånare 0 19 år som är födda i annat land än Sverige dividerat med totalt antal invånare 0 19 år, multiplicerat med 100. Avser 31/12. Källa: SCB, Kolada N02900 Kontaktperson: Amel Mujic, amel.mujic@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

15 5 Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Mottagandet av nyanlända (både vuxna och barn) har ökat för varje år i tex 2014: 180 personer, 2015: 254 personer och 2016: 400 personer. Det förklarar en del av ökningen eftersom de är födda i ett annat land. Vissa grupper av nyanlända har dock inte AIK koll på som t.ex. kärleksinvandrare och arbetskraftsinvandring. Det verkar vara ungefär lika många i Dalarna. Vi vet att några kommuner i Dalarna har haft ett väldigt stort mottagande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek som tex Hedemora, Avesta och Ludvika. Vi vet också att de flesta av de andra kommuner i Sverige som är ungefär i samma storlek som så har de tagit emot fler nyanlända. En av förklaringarna till det är att det ofta har funnits asylboenden i de kommuner vilket ofta bidrar att de nyanlända stannar i de kommunerna. Falu har inte haft asylboenden alls under många år förutom en kortare period under Andel av kommunens invånare i åldern år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB, Kolada N01950 Kontaktperson: Amel Mujic, amel.mujic@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

16 6 Skattesats totalt kommun, (%) 34,50 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 Skattesatsen i ligger högt i likhet med andra kommuner i Dalarna. En skatteväxling mellan kommunerna i Dalarna och landstinget genomförs fr o m avseende kollektivtrafiken. Skatteväxlingen innebär att kommunerna sänker skatten med 47 öre och landstinget höjer med detsamma. Fördelningen mellan kommunal- och landstingsskatt är enligt nedan: Kommunalskatt: 22,07% Landstingsskatt: 11,63% Begravningsavgift: 0,29% Landstinget höjde skattesatsen 2013 med 50 öre. En hög skattesats kan påverka benägenheten för nya invånare att flytta till och även för nya företag att etablera sig på orten. Skattesats, totalt. Källa: SCB, Kolada N00900 Kontaktperson: Sari Nilsson, sari.nilsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

17 7 Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Liknande kommuner, övergripande,, 2017 Könsuppdelat - kommun Kvinnor Män Totalt Sjukpenningtalet minskade betydligt mellan åren 2002 och Från 2010 då sjukpenningtalet låg som lägst har sjukfrånvaron i såväl, liknande kommuner, länet och riket stadigt ökat fram till kan däremot ett trendbrott ha skett. En minskning hos alla kan ses och i något kraftigare minskning. Det totala sjukpenningtalet per person i låg 2017 på 9,4 dagar (11,1 dagar 2016). Sjukpenningtalet bland kvinnor i minskade från 15,6 dagar år 2016 till 13,3 dagar år För män minskade sjukpenningtalet från 6,8 dagar år 2016 till 5,6 dagar år Procentuellt minskade 15

18 männens sjukpenningtal mer vilket gör att skillnaden i sjukpenningtalet mellan kvinnor och män ökade till 129% från 117% år Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan, Kolada N00938 Kontaktperson: Christer Johansson, christer.johansson@falun.se 16

19 8 Återstående medellivslängd vid födseln kommun, år 85,0 Kvinnor 84,0 83,0 82,0 81,0 80,0 Liknande kommuner, övergripande,, 2017 Män 82,0 81,0 80,0 79,0 78,0 77,0 Liknande kommuner, övergripande,, 2017 I är den återstående medellivslängden för både män och kvinnor högre än alla kommuner, länet och liknande kommuner. Medellivslängden för både män och kvinnor fortsätter att öka vilket till stor del beror på förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder. Dödligheten i hjärtoch kärlsjukdomar är det som bidragit mest till den minskade statistiken. Även utbildningsnivå har konstaterats vara en faktor som bidrar till den ökade återstående medellivslängden. 17

20 Skillnaden i livslängd mellan individer med låg respektive hög utbildning har ökat de senaste åren och är nu sammanlagt 6 år (enligt Utbildning är viktig för befolkningens medellivslängd SCB 2017). Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB, Kolada N00925 och N Kontaktperson: Christer Johansson, christer.johansson@falun.se 18

21 9 Invånare totalt, antal (Index (basår=100) 110,0 109,0 108,0 107,0 106,0 105,0 104,0 103,0 102,0 101,0 100,0 Befolkningsökningen i Falu kommun var kraftig även under Totalt ökade befolkningen med 655 personer. Nästan lika hög tillväxt som i hela riket, vilket är lite ovanligt för Falu kommun. Folkökningen i Dalarnas län har också ökat under 2017, men inte lika kraftigt som i. Folkökningstrenden är fortsatt stark i även om det som främst driver tillväxten just nu är inrikes inflyttningen. Den variabeln är också den som varierar mest från år till år. Inrikes flyttningsöverskottet hamnade på 305 personer (203, 2016). Drivet både av att inrikes inflyttning ökat samtidigt som inrikes utflyttning minskat jämfört med Invandringsöverskottet hamnade på 234 personer (269, 2016). Minskningen jämfört med 2016 beror främst på en lägre invandring. Födelseöverskottet hamnade på 116 personer (140, 2016). Lite lägre antal nyfödda än under Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, Kolada N01951 Liknande kommuner, övergripande,, 2017 Kontaktperson: Christer Johansson, christer.johansson@falun.se 19

22 10 Åldersstruktur, 2018 (uppdaterad) I Falu kommun bor något fler kvinnor än män, kvinnor mot män. Åldersfördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn i kommunen förutom över 75 år där kvinnorna är fler på grund av att de lever längre. Jämfört med riket har Falu kommun en högre andel män och kvinnor i åldern år, därav förväntas Falu kommun de närmsta åren att få en allt större andel äldre befolkning. Samtidigt kan vi se att den yngre delen av befolkningen i åldrarna i jämförelse är mindre än i riket. Källa: SCB. Kontaktperson: Erik Sigward, erik.sigward@falun.se 20

23 11 Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) 25,0 15,0 5,0-5,0-15,0-25,0-35,0 Liknande kommuner, övergripande,, 2017 I dagsläget räcker inte kommunens egna kapital till för att täcka de gamla pensionsskulderna. Per den 31 december 2017 uppgick kommunens egna kapital till 1343 mnkr. Den del av pensionsskulden som inte finns i kommunens balansräkning uppgick vid samma tidpunkt till 1371 mnkr. Med pensionsskulderna som intjänats före 1998 är kommunens totala skulder större än tillgångarna och underskottet blir 28 mnkr (-210 mnkr), vilket motsvarar -1,2 procent av kommunens tillgångar exklusive förmedlade lån. Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB, Kolada N till nyckeltalet: Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. Kontaktperson: Sara Mattsson Burell, sara.burell@falun.se 21

24 12 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser, ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen åren 2012 och 2013 beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i AB bildades vilket innebar att kommunala lån överfördes till bolaget, respektive att nya lån togs med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Ökningen åren förklaras med att Lugnet i AB har lånat för att färdigställa skidanläggningen. Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet Kb har färdigställt nya biblioteket som invigdes Under 2017 har borgens- och övriga ansvarsförbindelser minskat. Främsta anledningen till minskningen är att Kopparstaden AB sålde 454 lägenheter till Samhällsbyggnadsbolaget. En annan del av förklaringen kan förklaras med befolkningsökningen under Liknande kommuner, övergripande,, 2017 Övriga borgens- och ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare Källa: SCB, Kolada N03004 Kontaktperson: Anders Malmqvist, anders.malmqvist@falun.se 22

25 13 Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) 180,0 150,0 120,0 90,0 60,0 30,0 0,0 Investeringar som görs i den kommunala verksamheten innebär kostnadsbelastningar över långa perioder. Det är därför viktigt att investeringarna finansieras så att kommande generationer inte belastas med effekter av tidigare investeringar. Självfinansieringsgraden visar till hur stor del av kommunens investeringar finansieras enbart med medel som kommunens själv genererat. Självfinansieringsgraden i kommunen de senaste fem åren, , uppgår till 108%. Under år 2017 kunde investeringarna finansieras med egna medel till 97 procent. Årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. Källa: SCB, Kolada N03103 Kontaktperson: Sara Mattsson Burell, sara.burell@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

26 14 Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv Kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 7 % de senaste fem åren. Under perioden har stora investeringar skett i Lugnet i AB och Högskolans bibliotek som stod klart 2014 vilka finansierats genom lån. Minskningen 2017 förklaras främst med att Kopparstaden AB sålde 454 lägenheter till Samhällsbyggnadsbolaget samtidigt som befolkningen ökat. Liknande kommuner, övergripande,, 2017 Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Källa: SCB, Kolada N03055 Kontaktperson: Anders Malmqvist, anders.malmqvist@falun.se 24

27 15 Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, andel Projektet Heltid till alla har gett resultat för andelen som arbetar heltid. kommunen har nu påbörjat arbete med heltid som norm. Målsättningen är att deltidsarbetande ska övergå till heltid i så stor utsträckning som möjligt till år Liknande kommuner, övergripande,, 2017 Månadsavlönad personal, totalt antal kommunalt anställda. Antal som varit anställda eller har fått lön i november månad. Källa: SCB, Kolada N00053 Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, sven.fernlund.skagerud@falun.se 25

28 16 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Kommunen har genomfört ett projekt för att sänka sjuktalen. Sjukfrånvaron mellan enheter och förvaltningar skiljer sig dramatiskt åt inom kommunen. Även om vi kan konstatera att exempelvis hemtjänsten har en hög sjukfrånvaro, är det skillnad även där enheter emellan. Liknande kommuner, övergripande,, 2017 Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Avser den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Källa: SCB, Kolada N00090 Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, 26

29 17 Nettokostnadsavvikelser - referenskostnad 2017 (%) (uppdaterad) 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 Förskola inkl. öppen förskola, (%) Grundskola F-9, (%) Gymnasieskola, (%) Individ- och Äldreomsorg, (%) familjeomsorg, (%) -10,0 En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en låg kostnadsnivå inom främst grundskola, men även förskolan och gymnasieskolan är lägre än referenskostnaden i förhållande till jämförelsegrupperna. Frågan är om det är hållbart över tid. Det är rimligt att anta att vi får det svårare att nå de uppsatta målen om en ökad måluppfyllelse om resurserna inte motsvarar volymökningen. Gällande kostnadsnivå inom individ- och familjeomsorg och äldreomsorgen är dessa förhållandevis höga inom båda områdena. Liknande kommuner, 2017 Kolada: N11024, N15001, N17001, N30001, N Kontaktperson: Erik Sigward, erik.sigward@falun.se 27

30 18 Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2017, (%) (uppdaterad) Kostnad äldre och funktionsnedsätt ning (SoL, LSS, SFB), kr/inv 90% Kostnad fritidsverksamhet, kr/inv 154% 104% Kostnad förskola och skolbarnsomsorg, kr/inv Kostnad utbildningsverksa mhet, kr/inv 85% 120% Kostnad individoch familjeomsorg, kr/inv 61% Kostnad särskilt riktade insatser, kr/inv 69% 99% Kostnad infrastruktur, skydd mm, kr/inv Alla kommuner Falu kommun Kostnad politisk verksamhet, kr/inv 104% Kostnad kulturverksamhet, kr/inv Dalarnas län Liknande kommuner, övergripande Falu kommun utmärker sig tydligt med höga kostnader för fritidsverksamhet. Detta beror till största delen på de stora satsningar som gjordes på Lugnetanläggningarna i och med skid-vm Även kostnaden för Individ och familjeomsorgen är högre i än mot resterande kommuner i både Dalarnas län men även liknande kommuner och resterande landet. Arbete inom Socialförvaltningen pågår för att se över och sänka dessa kostnader vilket över tid förväntas ge effekt. fortsätter att ha lägre kostnader för den politiska verksamheten än både länet, jämförbara kommuner och resterande landet. Även kostnader för särskilt riktade insatser (avser flyktingmottagande samt arbetsmarknadsåtgärder) och utbildningsverksamhet utmärker sig med lägre kostnader än genomsnittet Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N Kontaktperson: Erik Sigward, erik.sigward@falun.se 28

31 19 Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 Falu kommun har under hela perioden (med undantag för 2010 och 2011) haft ett budgeterat resultatmål om 2% av skatteintäkter och utjämning. Som framgår av diagrammet ovan har målet uppnåtts vid fem tillfällen de senaste tio åren. Både i jämförelse med alla kommuner och med liknande kommuner, har s resultat haft djupare dalar än jämförelsegrupperna Alla kommuner och Liknade kommuner. För kommunens framtida utmaningar, med ökade demografiska behov och ett ökat investeringsbehov, är det viktigt att resultatmålet om 2% uppnås under flertalet år än vad som varit fallet historiskt. Resultat före extraordinära poster kommun, dividerat med skatteintäkter och generella statsbidrag kommunen. Källa: SCB, Kolada N Kontaktperson: Sara Mattsson Burell, sara.burell@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

32 4 Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete 20 Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning (Insikt) Totalt Undersökta verksamhetsområden: Bygglov, Miljö- och hälsoskydd, Livsmedelskontroll Totala NKI för hela kommunen blev 73, vilket är högt. Svarsfrekvensen för hela kommunen blev 73 %, vilket är exceptionellt bra. Det är en rejäl höjning från 2016 då svarsfrekvensen låg på 65 %. En hög svarsfrekvens bådar för hög tillförlitlighet till mätningen. NKI-betyg per respektive myndighetsområde: Bygglov 73 Miljö- och hälsoskydd 67 Livsmedelskontroll 77 Uppdelat på olika målgrupper får Företag NKI 75 och Övriga får NKI 72. Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0 100). Källa: SKL, Kolada U Kontaktperson: Linda Wallin, linda.wallin@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

33 21 Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt - Information, NKI Undersökta verksamhetsområden: Bygglov, Miljö- och hälsoskydd, Livsmedelskontroll Betygsindex per respektive serviceområde: Tillgänglighet 71 Information 70 Bemötande 80 Kompetens 78 Rättssäkerhet 77 Effektivitet 69 Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt. Företagarnas bedömning av information inom serviceområdet (skala 0 100). Källa: SKL, Kolada U Kontaktperson: Linda Wallin, linda.wallin@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

34 22 Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Ett aktivt näringsliv, med både små innovativa företag och globalt aktiva storföretag, utgör en av grunderna i kommunens utveckling. Det är därför viktigt att ha ett företagsklimat som stöttar de befintliga företagens förutsättningar och skapar möjligheter för att så många som möjligt ska kunna starta nya företag. Diagrammet visar tydligt att antalet nyregistrerade företag/1000 invånare ökar inte bara jämfört med utan även gentemot övriga Dalarna och Sverige. har ett starkt samarbete med Nyföretagarcentrum som är den part som möter nya företagare och ger praktisk rådgivning. Detta utgör grunden i stödet till de personer som vill starta företag. Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Redan registrerade företag som flyttar in till kommunen från annan kommun ingår inte. Källa: Bolagsverket och SCB, Kolada N Kompletterande nyckeltal: U Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare Kontaktperson: Linda Wallin, linda.wallin@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

35 23 Utrikes födda år bland anställda, andel (%) (uppdaterad) Detta är ett relativt nytt nyckeltal, men trenden ser positiv ut för antalet anställda med utländsk bakgrund. Det visar att Falu kommun tar tillvara kompetensen hos nyanlända, vilket i sin tur medför ett kunskapsutbyte. Det bidrar till en ökad integration och är till nytta både för arbetsgivare och arbetstagare. Falu kommun ligger dock lägra jämfört med liknande kommuner och alla kommuner (ovägt medel). Utrikes födda i åldern år bland anställda enligt HÖK, kommun, andel (%). Källa: SKL, Kolada N Kontaktperson: Erik Sigward, erik.sigward@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

36 5 Tillgodose behovet av goda livsmiljöer 24 Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) Sedan har Falu kommun gemensamt livmedelsavtal med Gagnef, Säter, Ludvika och Borlänge kommuner. Inom respektive kommun har sakkunniga personer utsetts för ett gemensamt arbete med utvecklingen kring livsmedelsfrågor vilket resulterat i att flera konventionella produkter konverterats över till ekologiska. Arbetet med livsmedelsupphandlingen har under senare år förändrats där man i tidigare upphandlingar frågade på samtliga produktgrupper vid ett och samma tillfälle. I det nya upphandlingsförfarandet är livsmedelupphandlingen delad i specifika produktgrupper som t.ex. enbart potatis eller mejeriprodukter. Syftet har varit att förenkla för fler, mindre och närliggande producenter att svara på anbudet. Det har även gett sakkunnig möjlighet att lägga mer fokus på respektive produkt. I Falu kommuns miljöprogram är målet att andelen ekologiska livsmedelsinköp ska uppgå till 40 procent år Kostavdelningen arbetar löpande med menyplanering och styrning av livsmedel för att nå kommunens mål. Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen för KKiK, Kolada U Kontaktperson: Marie Lagnert, marie.lagnert@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

37 25 Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv Tidigare avtal (tom 2014) var ej marknadsmässigt då trafikutövaren körde till ett för lågt pris (förmodad felräkning i anbudet) samtidigt som avtalet tillät gamla bussar. 2014, efter en misslyckad upphandling, blev Dalatrafik tvungna att direktupphandla utbudet för att inte stå utan trafikutövare. Kostnaden slår igenom fullt ut för 2015 då topp? nås. Under den här perioden var det även stora problem med biljettmaskiner som skapade osäkerhet gällande intäkterna. Lyckad upphandling sker 2015 då Keolis, en av endast två anbudsgivare, tilldelas avtalet i Falu kommun. Nuvarande avtal har tydligare fokus på bussars kvalité, ålder samt att ett resandeincitament finns för trafikutövaren vilket totalt ger ett högre pris. Med så få anbudsgivare, är det svårt att veta om kostnaden är på rätt nivå vilket ett mer attraktivt förfrågningsunderlag hade borgat för. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för buss, bil och spårbundentrafik, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser olika former av kollektivtrafik som kommunen helt eller delvis svarar för. Avser affärsverksamhet bedriven i förvaltningsform. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, Kolada N Nyckeltalet uppdateras i upplaga två. Kontaktperson: Mats Olofsson, mats.olofsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

38 26 Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % (uppdaterad) 60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 Politiken i har beslutat att kommunens fordonsflotta ska vara fossilbränslefri En utbytesplan för att fasa ut kommunens fossildrivna fordon har tagits fram. Arbete med att byta ut fordon har inletts under 2018 men kommer att växlas upp under de kommande åren. Omställning till fossilfria transporter kräver infrastruktur för alternativa bränsleslag som biodiesel, biogas, el och väte. För att påskynda omställningen har kommunen installerat ca 230 laddplatser. Det skapar förutsättningar för att kraftigt öka andelen elbilar och laddhybrider inom kommunorganisationen under de kommande åren. Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan 2013 används tidigare miljöbilsdefinition (SFS 2004:1364). För fordon registrerade från 1 januari 2013 används ny miljöbilsdefinition (Vägtrafikskattelagen SFS 2006:227). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Miljöfordon Syd har gett möjlighet till kommuner och landsting att komplettera med fordon i operationell leasing samt justera för andra avvikelser. Se fotnot för att se om uppgiften är preliminär eller slutgiltig. Källa: Miljöfordon Syd (MFS), Kolada U Kontaktperson: Ola Bergeå, ola.bergea@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

39 27 Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv Kostnaderna närmar sig övriga kommuner. Det indikerar att kommunen hittat en nivå på funktionsentreprenaden i paritet med andra kommuner. Sjunkande nettokostnader beror nog i stor del av att underhållsskulden minskar. Konkurrensen på marknaden är även den en bidragande del i minskade kostnader. Fler centrumnära p-platser ökar intäkterna för parkeringar. Nettokostnad för gator och vägar samt parkering, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader och intäkter för kommunal parkering förs också till denna verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, Kolada N Kontaktperson: Nicklas Karlsson, nicklas.karlsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

40 28 Nettokostnad parker, kr/inv Ökningen 2016 berodde på att stort eftersatt underhåll av parkerna genererade extra engångsinsatser i samband med att ny entreprenör tog över driften. Vi har nu arbetat igen den drift och underhållsskuld som tidigare legat framför oss. Med nya konkurrenssatta driftområden kan vi pressa priserna till rätt nivå. Nettokostnad för parker, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunal parkverksamhet som parker, lekplatser, offentliga toaletter, naturområden etc. Här redovisas även kostnader för naturreservat om det inte har en mycket uttalad naturvårdsprofil, då de redovisas under miljö, hälsa och hållbar utveckling. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, Kolada N Kontaktperson: Nicklas Karlsson, nicklas.karlsson@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

41 29 Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv. (uppdaterad) 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 Det pågår en global klimatförändring, vilken i Sverige bland annat kommer att medföra stigande medeltemperaturer och ökad nederbörd och stigande havsnivåer. Det råder stor enighet inom klimatforskningen om att det är människans utsläpp av växthusgaser som är orsaken. Utsläppen av växthusgaser inom Falu kommuns gränser minskar, både reellt och per invånare, men inte i den takt som krävs för att nå målsättningen i vårt lokala miljöprogram att till 2020 minska utsläppen med 60% jämfört med 1990 års nivå släpptes det ut 235 tusen ton växthusgaser inom Falu kommuns gränser vilket motsvarade ett utsläpp om 4,4 ton per invånare i genomsnitt uppgick utsläppen inom kommunens gränser till 158 tusen ton vilket motsvarar 2,7 ton per invånare. Det ger en minskning med 33 procent mot 1990 års nivå. Riksdagens mål för klimatpolitiken innebär att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 40 procent till 2020 och 85 procent till 2045 jämfört med 1990 års nivå. Den största utmaningen i Falu kommun är transporternas fossilberoende. 60 procent av utsläppen av växthusgaser inom kommunens gränser kommer från transporter. Tydliga prioriteringar och höjd genomförandekraft krävs för att Falu kommun ska klara att nå det nationella målet. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2-ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen, Kolada N Kontaktperson: Cecilia Berg, cecilia.berg@falun.se Liknande kommuner, övergripande,,

42 30 Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm (uppdaterad) Nils Holgersson-fastigheten i Falu Kommun har även under 2018 fått lägre prishöjningar än genomsnittskommunen i såväl Dalarnas län som övriga Sverige. Fjärrvärme och el svarar för ca 75 % av de totala kostnaderna i Nils Holgersson-fastigheten, inom båda dessa områden har Falu Energi & Vatten gjort små eller inga prisjusteringar. Den totala elkostnaden har dock ökat med ca 20 % sedan 2017 beroende på kraftigt ökade elhandelspriser och höjd energiskatt För fjärrvärmens del har priserna satts i dialog med kunderna i Prisdialogen medan elnätspriserna sätts med en intäktsram som beräknas av Energimarknadsinspektion. Till skillnad mot andra, framförallt större, elnätsägare har Falu Elnät valt att inte utnyttja hela intäktsramen och bara justerat priserna marginellt efter verkliga kostnadsökningar. Energi & Vatten har fortsatt klättrat uppåt i den totala Nils Holgersson-undersökningen, från plats 83 till 79 bland totalt 290 kommuner. "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige". Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. I denna undersökning förflyttas en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning, Kolada N45924, N45923, N45901, N Kontaktperson: Per Magnusson, per.magnusson@fev.se Liknande kommuner, övergripande,,

43 31 Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel % Materialåtervinningen fungerar mycket bra i jämförelsevis med andra kommuner. Det beror delvis på att insamling sker i egen regi, att det har investerats på återvinningscentralerna och att personalen har kompetensutvecklats. Detta ger att insamling av producentansvarsmaterial vid källan ökar. Antal kilogram hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inklusive biologisk behandling dividerat med totalt antal kilogram insamlat hushållsavfall. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. I procenttalet ingår också den s.k. rejekten, dvs. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.) även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Källa: Avfall Sverige, Kolada U Kontaktperson: Micael Grandin, micael.grandin@fev.se Liknande kommuner, övergripande,,