Riskutredning för utökad bebyggelse i Finspångs kommun Stockholm 2016-09-23 ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 1 (64) ÅF-Infrastructure AB Brand & Risk BORLÄNGE GÄVLE GÖTEBORG HELSINGBORG LINKÖPING LUND MALMÖ STOCKHOLM DOKUMENTINFORMATION OBJEKT/UPPDRAG Melby 3:3 och Vistinge 6:4 UPPDRAGSGIVARE REFERENSPERSON Finspångs kommun Marika Östemar UPPDRAGSNUMMER 725427 UPPDRAGSANSVARIG HANDLÄGGARE INTERNKONTROLL Anders Norén Civilingenjör i riskhantering & Brandingenjör anders.noren@afconsult.com Dea Ternström Civilingenjör i riskhantering & Brandingenjör dea.ternstrom@afconsult.com Christoffer Clarin Civilingenjör i riskhantering & Brandingenjör Telefon 010 505 51 49 DATUM DOKUMENTSTATUS/VERSION 2016-09-23 Version A
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 2 (64) Sammanfattning Som en del i planprogramsarbetet kring utökad bebyggelse i området invid sjön Glan i Melby, Finspångs kommun, har denna utredning gjorts för att bedöma risknivån för området. Riskkällan som har studerats är Riksväg 51 som löper längs med planområdet, i egenskap av transportled för farligt gods. Ett antal möjliga olycksscenarier har identifierats och dessa används för att beräkna riskmåtten individrisk och samhällsrisk genom beräkning av frekvens och konsekvens för varje olycksscenario. Skyddsobjekt är personer som befinner sig inom- och utomhus inom planområdet. Konsekvenser definieras utifrån risk för dödsfall bland dessa personer till följd av olyckor med farligt gods på Riksväg 51. Analyserna visar att risknivån med avseende på dessa olyckor hamnar inom det så kallade ALARP-området för individrisk inom 50 meter från vägkanten. ALARP-området begränsas av ett övre och ett undre acceptanskriterium för den risk en person utsätts för i en viss punkt under ett år. Inom detta område ska de åtgärder som är ekonomiskt rimliga genomföras. För att minimera riskerna i planerad bebyggelse rekommenderas etta antal riskreducerande åtgärder. Vidden av byggnadstekniska åtgärder beror på avståndet från riskkällan. Skyddsavståndet i sig utgör en riskreducerande faktor. Tabell 1. Förslag på riskreducerande åtgärder vid olika avstånd från Riksväg 51. Avstånd från Riskreducerande åtgärder Riksväg 51 0-15 Byggnation för stadigvarande vistelse är ej lämplig. Byggnader för tillfällig vistelse, exempelvis förråd, växthus, snickarbod eller motsvarande godtas. 15-25 Väg utförs med avåkningsräcke längs med planområdets sträckning. Byggnader utförs så att utrymning kan ske på ett säkert sätt i riktning bort från vägen. Friskluftsintag riktas bort från vägen, alternativt att ventilationen utförs med möjlighet till manuell avstängning. Fasaden utförs av obrännbart material.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 3 (64) Fasad och takfot i riktning mot vägen utförs i lägst brandteknisk klass EI 30. Fönster i riktning mot väg utförs i brandteknisk klass EW 30. Taktäckning utförs på obrännbart underlag. 25-35 Väg utförs med avåkningsräcke längs med planområdets sträckning. Byggnader utförs så att utrymning kan ske på ett säkert sätt i riktning bort från vägen. Friskluftsintag riktas bort från vägen, alternativt att ventilationen utförs med möjlighet till manuell avstängning. Fasad och takfot i riktning mot vägen utförs i lägst brandteknisk klass EI 30. Oklassad fönsteryta mot väg begränsas till maximalt 4 m 2, alternativt att fönster utförs så att de klarar 300 o C/30 minuter. 35-50 Byggnader utförs så att utrymning kan ske på ett säkert sätt i riktning bort från vägen. Friskluftsintag riktas bort från vägen, alternativt att ventilationen utförs med möjlighet till manuell avstängning.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 4 (64) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 6 1.1 Bakgrund och mål... 6 1.2 Metod... 6 1.2.1 Disposition... 7 1.2.2 Metodosäkerhet... 7 1.2.3 Begreppslista... 7 1.3 Avgränsningar... 8 1.4 Styrande lagstiftning och riktlinjer... 8 2 OMRÅDESBESKRIVNING... 10 2.1 Allmänt... 10 2.2 Studerat objekt... 10 2.3 Skyddsobjekt... 12 2.4 Riskkällor... 12 3 RISKINVENTERING... 13 3.1 Farligt gods på Riksväg 51... 13 3.1.1 Flödesstatistik för farligt gods på Riksväg 51... 15 3.2 Grovanalys Farligt gods... 17 3.2.1 Explosiva ämnen (Klass 1)... 17 3.2.2 Gaser (Klass 2)... 17 3.2.3 Brandfarlig vätska (Klass 3)... 19 3.2.4 Brandfarligt fast ämne (klass 4)... 19 3.2.5 Oxiderande ämne (klass 5)... 20 3.2.6 Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6)... 20 3.2.7 Radioaktiva ämnen (klass 7)... 20 3.2.8 Frätande ämnen (klass 8)... 20 3.2.9 Övriga farliga ämnen (Klass 9)... 21 3.3 Sammanfattning av scenarier för vidare analys... 21 4 SAMMANVÄGNING AV SANNOLIKHET OCH KONSEKVENS... 22 4.1 Individrisk... 22 4.2 Samhällsrisk... 22 4.3 Beräkning av sannolikhet och konsekvens... 23 5 RISKVÄRDERING... 24 5.1 Kriterier för tolerabel risk... 24 5.2 Områdets risk beräkningsresultat och riskvärdering... 26 5.2.1 Resultat individrisk för farligt godstrafik på Riksväg 51... 26 5.2.2 Resultat samhällsrisk för farligt godstrafik på Riksväg 51... 26 5.2.3 Resultatdiskussion... 27 6 OSÄKERHET... 28
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 5 (64) 7 SLUTSATS... 29 8 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER... 30 9 REFERENSER... 32 10 BILAGA A FREKVENSBERÄKNINGAR... 35 11 BILAGA B VÄDERDATA... 47 12 BILAGA C - KONSEKVENSBERÄKNINGAR... 49
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 6 (64) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och mål Denna riskutredning är genomförd i syfte att utreda och analysera risknivån i samband med utbyggnad av bostäder i Finspångs kommun för att tillgodose den ökade efterfrågan på småhustomter. Riskutredningen genomförs då området i fråga angränsar till Riksväg 51 som är en huvudled för transport av farligt gods. Målet med riskutredningen är att skapa ett underlag som underlättar för beslut huruvida etableringen är tolerabel ur risksynpunkt eller inte. Riskutredningen är sammanställd på uppdrag av Finspångs kommun. 1.2 Metod Genomförandet av en riskutredning innebär flera delmoment. Initialt genomförs en riskanalys för att fastslå mål och avgränsningar samt definiera efter vilka principer som risken värderas. Därefter tar riskinventeringen vid, som syftar till att definiera de riskscenarier som är specifika för den studerade processen. När riskscenarierna är identifierade sammanvägs sannolikhet och konsekvens för de enskilda scenarierna i syfte att erhålla en uppfattning om risknivån. I riskvärderingen jämförs resultatet från riskanalysen med principer för hur risken skall värderas, för att avgöra om risken är tolerabel eller inte. Utifrån detta resultat dras slutsatser om behovet av riskreducerande åtgärder. Riskutredningen är en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Metoden följer i stort de riktlinjer som Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland tagit fram [1], i fortsättning hänvisat till som RIKTSAM, vilka bedöms applicerbara även för det aktuella området. Metoden i denna utredning skiljer sig från RIKTSAM framförallt i vokabulär, där Länsstyrelserna kallar motsvarande delar av riskhanteringsprocessen för en riskbedömning, jämfört i denna rapport där benämningen istället är riskutredning. Figur 1 ger en visuell representation av ovanstående beskrivning.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 7 (64) Figur 1. Riskhanteringsprocessen. Denna riskutredning innefattar det som är markerat med blå streckad linje. 1.2.1 Disposition Rapportens rubriker följer i stort metoden ovan för en riskutredning. Den för riskinventeringen viktiga områdesbeskrivningen presenteras för tydlighetens skull i ett eget avsnitt. 1.2.2 Metodosäkerhet I alla riskutredningar finns osäkerheter, både vad det gäller använda modeller och deras begränsningar, samt indata till dessa modeller. Branschstandard är idag att osäkerheten i huvudsak hanteras genom användning av konservativa värden. Läs mer i kapitel 6. 1.2.3 Begreppslista Risk: Sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. I denna utredning används två riskmått; Individrisk och Samhällsrisk som båda visar risken genom sammanvägning av sannolikhet och konsekvens, men med lite olika perspektiv. Se kapitel 4. ADR/RID: Regelverk och klassificering av farligt gods på väg respektive järnväg. Klassindelningen är densamma inom ADR och RID och är det som används av regelverket i denna utredning. ALARP: Förkortning för As Low As Reasonably Practicable. ALARP är en term för det intervall i risknivån där riskreducerande åtgärder skall göras så länge kostnaden för dessa åtgärder är rimliga i förhållande till
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 8 (64) minskad risk med åtgärden. ALARP-principen gäller för den säkra sidan av gränsen för där riskreducerande åtgärder är ett absolut krav. 1.3 Avgränsningar De risker som studerats är uteslutande sådana som är förknippade med plötsligt inträffade händelser (olyckor) som har sitt ursprung i transport av farligt gods på Riksväg 51. Enbart risker som kan innebära konsekvenser i form av personskada på personer inom detta planområde beaktas. Det innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis skador på miljön, skador och hälsoproblem orsakade av långvarig exponering, materiella skador eller skador lokalt på trafikled etc. Inte heller risker förknippade med extremt väder eller naturkatastrofer tas i beaktande. Det är endast om nyetableringen är tolerabel ur risksynpunkt som utreds. Inga andra områden kring riskkällorna än planprogramsområdet ingår i denna utredning. 1.4 Styrande lagstiftning och riktlinjer Det generella kravet på riskanalyser i samhällsplaneringen har sin grund i Planoch bygglagen (2010:900) och i vissa fall också i Miljöbalken (1998:808). Detaljerade förklaringar över hur riskanalyser ska genomföras och vad de ska innehålla anges dock ej. På senare tid har rekommendationer givits ut gällande vilka typer av riskanalyser som bör utföras och vilka krav som ställs på dessa. I denna utredning har RIKTSAM beaktats [1]. Enligt länsstyrelsernas dokument ska riskhanteringsprocessen beaktas i detaljplaneprocessen inom 150 meter från en transportled för farligt gods. I lagstiftningen förekommer inga angivna skyddsavstånd mellan bebyggelse och väg där farligt gods transporteras. Däremot finns något mer specificerade riktlinjer utgivna av några av landets länsstyrelser och myndigheter. Länsstyrelsen i Skåne är en av de som gått längst i framtagandet av riktlinjer, och har fastlagt generella sådana för vilken markanvändning som kan accepteras vid olika avstånd från farligt godsleder utan ytterligare riskanalys [2]. Dessa avstånd sammanfattas i tabell 2.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 9 (64) Tabell 2. Riktlinjer för markanvändning vid farligt gods-led (utan ytterligare riskutredning). Avstånd Markanvändning Exempel på lämplig markanvändning 0-30m Bebyggelsefritt Parkering (ytparkering), trafik, odling, friluftsområde 30-70m Låg persontäthet, personer alltid i vaket tillstånd 70-150m Ej hög persontäthet eller utsatta personer Handel (sällanköpshandel), industri, bilservice, lager, tekniska anläggningar, parkering Bostäder (småhusbebyggelse), handel (övrig handel), kontor (i ett plan), lager, idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats), centrum, kultur >150m Inga restriktioner Bostäder (flerbostadshus i flera plan), kontor (i flera plan inkl. hotell), vård, skola, idrotts och sportanläggningar (med betydande åskådarplats) Ovan angivna avstånd är generella rekommendationer för markanvändning utan vidare säkerhetshöjande åtgärder eller analyser. Avsteg från rekommendationerna kan ske efter analys av specifik information för aktuellt planområde och/eller riskanalys samt då lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 10 (64) 2 Områdesbeskrivning 2.1 Allmänt Planprogramsområdet ligger mellan Riksväg 51, även kallad Finspångsvägen, och sjön Glan. Området är markerat i Error! Reference source not found. och inrymmer två fastigheter där tomter för bostäder planeras. Fastighet Melby 3:3 omfattar idag 5 tomter, med ytterligare 25 tomter planerade. Fastighet Vistinge 6:4 är idag obebyggd, med förslag om 10 nya tomter. Figur 2 Vy med markering över planprogramsområdet. Vägen passerar i överkant av rektangeln är Riksväg 51. Planområdet är kuperat med dominerande höjder närmare 40 meter över sjön Glan. Den sydvästra sidan av berget trappas ner i terrasser mot sjön. Den nya bebyggelsen är planerad minst 100 meter från Glan. 2.2 Studerat objekt Ökad bebyggelse i form av bostäder planeras i ett område i Finspångs kommun mellan Riksväg 51 och sjön Glan. Planområdet omfattar ca 27,5 ha med befintlig bebyggelse i form av tre permanentbostäder, ett fritidshus med tillhörande brygghus och en gammal smedja. Planförslaget omfattar 25 nya
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 11 (64) tomter på Melbyfastigheten och 10 nya tomter på fastighet Vistinge med enskilda tomtstorlekar om minst 1000 kvm. Byggnationer på dessa tomter ska vara bostäder om maximalt 280 kvm inklusive garage och uthus. För flertalet tomter maximeras hushöjden till två våningar, detta med maximerad takvinkel. Utöver detta våningsplan tillåts inte suterrängvåning eller inredd vind. Utöver bostäder innefattar det planerade området även en förskola. Området ansluter till Riksväg 51 nordväst om Vistingekorset, med plan om ett förskjutet fyrvägskors. Inom planområdet utformas gatorna för låg hastighet. Figur 3 Planområdet med planerade bostäder markerade med färg. Den planerade förskolan är markerad i gult. Infarten till området är lokaliserad nordväst om Vistingekorset, strax utanför bild uppe i nordvästra hörnet.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 12 (64) Kommunen bedömer det orealistiskt att förvänta sig någon typ av offentlig verksamhet, men har för säkerhets skull en dubbelbeteckning för en tomt nära områdesinfarten som bostad/barnstuga. 2.3 Skyddsobjekt Denna riskbedömning fokuserar på personsäkerhet. Skyddsobjekt är personer som vistas inom ovan definierat område, både i och utanför byggnader. Skyddsobjektets karaktär motsvarar boende enligt de riktlinjer som RIKTSAM [2] anger för lämplig markanvändning i förhållande till avstånd till farligt godsled. Eftersom avståndet mellan planerad bebyggelse och farligt gods-led underskrider RIKTSAMs riktlinjer konstateras att riskhanteringsprocessen bör beaktas. Närmaste tomtgräns ligger endast ett fåtal meter från Riksväg 51, med närmaste befintliga bebyggelse på mindre än 18 meters avstånd. Planområdet sträcker sig 1000 meter längs med och 350 meter vinkelrätt från Riksväg 51, men med bebyggelse begränsad till ett område om 700 meter gånger 260 meter, se Figur 2. Tomten allra närmast vägkanten har sedan tidigare åtgärdats med vägräcke och plank mot vägen. 2.4 Riskkällor I denna riskutredning utgörs riskkällan av Riksväg 51, som är en huvudled för farligt gods och som utanför det aktuella området är utformat som en 2+1-väg. Avåkningar och andra trafikolyckor med fordon som transporterar farligt gods kan medföra utsläpp av giftiga, frätande, brännbara och/eller explosiva ämnen som skadar människor på olika sätt.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 13 (64) 3 Riskinventering 3.1 Farligt gods på Riksväg 51 Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har egenskaper som kan skada människor, miljö, egendom och annat gods om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar som tagits fram i internationell samverkan [3]. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transportema ska ske, var dessa transporter får ske, hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods, d.v.s. för att transport av farligt gods inte i sig ska innebära farlig transport. Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADR/RIDsystemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. För varje klass finns också ett antal underklasser som mer specifikt beskriver transporten. I tabell 3 nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en grov beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid en olycka. Alla dessa klasser transporteras dock inte på alla sträckor, varför transportflödena på aktuell sträcka analyseras vidare i nästa avsnitt. Tabell 3. ADR-klasser för farligt gods [4], [5]. Klass Kategori ämnen 1 Explosiva ämnen och föremål Beskrivning Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier etc. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen (Klass 1.1) kan ge skadeområden uppemot 200 m i radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma både inomhus och utomhus primärt pga. ras eller kollaps. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och kringflygande delar kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie [6].
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 14 (64) 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.) brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.). 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel, industrikemikalier etc. Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Indelas i underklasser där klass 2.1 Brännbara gaser kan ge brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Klass 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas förväntas inte ha några konsekvenser för liv och hälsa om ett läckage sker utomhus. För klass 2.3 Giftiga gaser kan ge omkomna både inomhus och utomhus till följd av giftiga gasmoln. Konsekvensområden för Klass 2.1 och 2.3 kan båda överstiga 100 meter. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekter eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 30 meter för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Kräver normalt sett tillgång till vatten för att utgöra en brandrisk. Mängden brandfarlig gas som bildas står då i proportion till tillgången på vatten. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentration över 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (exempelvis bensin). Konsekvensområden p.g.a. tryckvågor uppemot 150 m.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 15 (64) 6 Giftiga ämnen, smittförand e ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmed el, sjukhusavfall, kliniska restprodukter, sjukdomsalstrande mikroorganismer etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligtvis i små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsas till olycksområdet [6] (LC50). Personskador kan uppkomma på längre avstånd (IDLH). Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. 3.1.1 Flödesstatistik för farligt gods på Riksväg 51 Transporterade mängder farligt gods har hämtats från räddningsverkets kartläggning av farligt godstransporter under september månad år 2006 [7]. I räddningsverkets kartläggning anges ett intervall för transporterat gods på en vägsträcka. För att erhålla ett konservativt resultat har det högsta värdet antagits i denna utredning. Trafikverket har gjort en prognos för godstransporter [8] där efterfrågan på godstrafik förväntas öka med omkring 50 % till år 2030. I denna utredning förväntas motsvarande ökning av farligt godstransporter. Medellasten antas vara 20 ton per farligt godstransport. Totala mängden divideras sedan med mängden farligt gods per transport för att få uppskattat antal transporter.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 16 (64) Tabell 4 presenterar beräknade transporter av farligt gods. Tabell 4. Transporterade mängder farligt gods på Riksväg 51 genom Finspångs kommun med prognos för år 2030. Klass (ADR) Kategori Transporterad mängd per månad 2006 [ton] Transporterad mängd per år 2030 [ton] Antal FaGotransporter år 2030 [antal] 1 Explosiva ämnen 70 1260 63 2.1 Brandfarlig gas 1800 32400 1620 2.2 Icke giftig, icke 4400 79200 3960 brandfarlig gas 2.3 Giftig gas 0 0 0 3 Brandfarliga vätskor 16500 297000 14850 4.1 Brandfarliga fasta 270 4860 243 ämnen, Självreaktiva ämnen och Okänsliggjorda explosivämnen 4.2 Självantändande 0 0 0 ämnen 4.3 Ämnen som 0 0 0 utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen 490 8820 441 5.2 Organiska peroxider 0 0 0 6.1 Giftiga ämnen 90 1620 81 6.2 Smittförande 140 2520 126 ämnen 7 Radioaktiva ämnen 0 0 0 8 Frätande ämnen 11600 208800 10440 9 Övriga farliga ämnen och föremål 11500 207000 10350
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 17 (64) 3.2 Grovanalys Farligt gods För att avgöra vilka riskscenarier som bör studeras i detalj vägs informationen om de olika farligt gods-klassernas egenskaper i avsnitt 3.1 ihop med flödesstatistiken i avsnitt 3.1.1. I nästkommande avsnitt presenteras resonemanget om beslut för vidare analys klass för klass. 3.2.1 Explosiva ämnen (Klass 1) Enligt statistikuppgifterna i avsnitt 3.1.1 transporteras maximalt 1260 ton explosiva varor per år på Riksväg 51. Inom kategorin explosiva ämnen är det primärt underklass 1.1 som utgörs av massexplosiva ämnen som har ett skadeområde på människor större än ett 10- tal meter. Exempel på sådana varor är sprängämnen, krut m.m. Risken för explosion föreligger vid en brand i närheten av dessa varor samt vid en kraftfull sammanstötning där varorna kastas omkull. Skadorna vid en explosion härrör dels till direkta tryckskador men även till värmestrålning samt indirekta skador som följd av sammanstörtade byggnader. Varor av klass 1.2 till 1.6 ger inte samma skadeeffekt utan orsakar istället splitter eller dylikt som sprids från olycksplatsen. Fasader utgör då visst skydd jämfört med en öppen parkering eller entrétorg. Ämnen i klass 1.1 delas i sin tur in i ytterligare underklasser, klass 1.1A och 1.1B, där klass 1.1A utgör de mest reaktiva ämnena, själva tändämnena. Klass 1.1A får endast transporteras i mängder om 6,25 kg till 18,75 kg varpå skadeområdet begränsas. Övriga ämnen i klass 1.1 får transporteras i mängder om 16 000 kg, förutsatt att fordonet håller högsta fordonsklass (EX/III) med en rad barriärer som motverkar olyckor, brand och spridning av brand till last. Mängden transporter i klass 1 är sammataget liten, vilket resulterar i en väldigt låg olycksfrekvensen. Utöver detta begränsas konsekvenserna av de stränga transportregler som gäller för kategori 1.1A, och bidraget till risken i samband med farligt gods-transporter med denna klass är litet. En olycka med explosiva ämnen inblandade analyseras trots den låga olycksrisken vidare, då potentiella konsekvenser emellertid kan bli mycket allvarliga. 3.2.2 Gaser (Klass 2) Enligt statistikuppgifterna i avsnitt 3.1.1 transporteras maximalt 32 400 ton gas av klass 2.1 och 79 200 ton gas av klass 2.2. Klass 2.3, giftiga gaser,
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 18 (64) transporteras inte på sträckan idag och förväntas inte heller göra det i framtiden och en olycka med gas av denna klass analyseras därför inte vidare. Brandfarlig gas (klass 2.1) En olycka som leder till utsläpp av brandfarlig gas kan leda till någon av följande händelser: Jetbrand En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och direkt antänds. Därmed bildas en jetflamma, vars längd avgörs av storleken på hålet i tanken. Gasmolnsbrand När gas läcker ut genom ett hål i en tank men inte antänds direkt som i ovanstående scenario uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett skede där luftinblandningen inte är tillräcklig för att en explosion ska inträffa utvecklas förloppet istället till en gasmolnsbrand med diffusionsförbränning. Gasmolnsexplosion Vid ett gasmolnsutsläpp som inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den farliga gasen. Vid antändning kan detta resultera i en gasmolnsexplosion om en tillräckligt stor mängd av gas och luft har blandats till en viss koncentration. Beroende på vindstyrka kan explosionen inträffa en bit ifrån olycksplatsen. Vanligast är att explosionen är av typen deflagration, vilket innebär att flamfronten rör sig betydligt långsammare än ljudets hastighet och resulterar i en svagare tryckvåg än vid detonation. En gasmolnsexplosion kan medföra skador av värmestrålning och skador av tryckvågen. BLEVE BLEVE är en benämning på en händelse som kan inträffa om en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre brand. Värmen orsakar ett stigande tryck i tanken då den inneslutande mängden expanderar och följaktligen rämnar tanken. Innehållet övergår i gasform på grund av den höga temperaturen och det lägre tryck som råder utanför tanken och antänds. Vid antändningen bildas ett stort eldklot som avger intensiv värmestrålning. För att en sådan händelse ska kunna inträffa krävs en kraftig upphettning av tanken, exempelvis orsakad av en antänd läcka i en annan närstående tank med brandfarlig gas eller vätska.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 19 (64) På grund av de allvarliga potentiella konsekvenserna av ett gasutsläpp som beskrivits ovan samt den mängd gas som transporteras på Riksväg 51 anses scenarier inom klass 2.1 vara värda att studera ytterligare. Giftig gas (klass 2.3) Mängden giftig gas som transporteras på Riksväg 51 är obefintlig eller försumbar idag, och förväntas inte heller öka i framtiden. En olycka med giftig gas inblandad analyseras därför inte vidare. 3.2.3 Brandfarlig vätska (Klass 3) Enligt statistikuppgifterna i avsnitt 3.1.1 transporteras maximalt 297 000 ton brandfarlig vätska på Riksväg 51. Den typiska konsekvensen vid en olycka där brandfarliga vätskor är inblandade är ett läckage som vid antändning bildar en pölbrand. Brandfarlig vätska klassificeras i underklasser efter antändningstemperatur där exempel på brandfarlig vätska klass I är bensin och etanol. Båda dessa är extremt lättantändliga och brinner med hög intensitet. Dieselolja och eldningsolja är däremot exempel på brandfarlig vätska klass III som är svårantändliga vid normal utomhustemperatur och först behöver värmas upp (flampunkt > 55ºC). Klass III vätskor bedöms därför inte antändas vid ett eventuellt utsläpp. Under februari månad 2011 var försäljningen av bensin, diesel, E85 och eldningsolja fördelat med 36, 49, 2 respektive 13 procent av den totala försäljningen enligt Svenska Petroleum & Biodrivmedelsinstitutet [9]. Utifrån detta görs förenklingen i vidare analys att 50 % av transporterna med brandfarlig vätska innehåller bensin och 50 % innehåller diesel. Marken intill Riksväg 51 är generellt gynnsam för att motverka pölbränder, då detta område utgörs av växtlighet med sluttande mark som bedöms ha relativt god genomsläpplighet. Vägen i sig bedöms dock ha låg genomsläpplighet och mycket liten lutning, vilket möjliggör ansamling av brännbara vätskor. Olyckor med utsläpp av brandfarliga vätskor som leder till pölbrand studeras vidare i denna utredning. 3.2.4 Brandfarligt fast ämne (klass 4) Eftersom ämnen av klass 4 transporteras i fast form sker ingen spridning i samband med en olycka. För att brandfarliga fasta ämnen (ferrokisel, vit fosfor etc.) ska resultera i en brandrisk måste de komma i kontakt med vatten och då
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 20 (64) bilda brandfarlig gas. Risken utgörs då av strålningspåverkan vid antändning av gasen. En sådan brand är begränsad till olycksplatsen och strålningsnivåerna utgör endast en fara för människor som befinner sig i närheten av branden. Detta, kombination med den relativt låga frekvensen av transporter med brandfarliga fasta ämnen enligt statistiken i avsnitt 3.1.1 motiverar beslutet att inte ytterligare analysera risken i samband med olyckor med denna typ av farligt gods. 3.2.5 Oxiderande ämne (klass 5) Enligt statistikuppgifterna i avsnitt 3.1.1 transporteras maximalt 8820 ton oxiderande ämnen på Riksväg 51. Vissa oxiderande ämnen (såsom väteperoxid, natriumklorat etc.) kan vid kontakt med vissa organiska ämnen orsaka kraftiga bränder. Vid kontakt med vissa metaller kan ämnena sönderdelas snabbt och frigöra stora mängder syre som kan förse en eventuell brand. Under vissa omständigheter kan även explosionsfarliga blandningar uppstå. Sannolikheten för att en olycka med oxiderande ämnen utvecklar sig till ett scenario med risk för personskada är dock mycket låg, då en serie händelser måste inträffa och flera olika ämnen måste vara inblandade. Teoretiskt kan en olycka med klass 5 orsaka brand eller explosion, varvid dessa scenarier studeras. 3.2.6 Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6) En olycka med giftiga och smittbärande ämnen är endast en risk för människor som kommer i fysisk kontakt med dessa ämnen, exempelvis genom förtäring. Vidare är transporter av denna klass enligt statistiken presenterad i avsnitt 3.1.1 relativt ovanliga. En olycka med giftiga och smittbärande ämnen inblandade analyseras därför inte vidare. 3.2.7 Radioaktiva ämnen (klass 7) Mängden radioaktiva ämnen som transporteras på Riksväg 51 är obefintlig eller försumbar idag, och förväntas inte heller öka i framtiden. En olycka med radioaktiva ämnen inblandade analyseras därför inte vidare. 3.2.8 Frätande ämnen (klass 8) Mängden frätande ämnen som transporteras på Riksväg 51 idag är maximalt 208 800 ton. En olycka med läckage av frätande ämnen ger påverkan lokalt vid olycksplatsen då skador endast uppstår vid kontakt med huden. Olyckor som uppstår bedöms därmed inte påverka planområdet.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 21 (64) En olycka med frätande ämnen inblandade analyseras därför inte vidare. 3.2.9 Övriga farliga ämnen (Klass 9) Transporter av farligt gods inom denna kategori utgörs av exempelvis magnatiska material eller airbags. Olyckor med transporter av farligt gods i denna kategori begränsas till närområdet och därför förväntas inte personer utanför Riksväg 51 påverkas. En olycka med övriga farliga ämnen inblandade analyseras därför inte vidare. 3.3 Sammanfattning av scenarier för vidare analys I grovanalysen identifieras följande olycksrisker att analyseras vidare: Explosion till följd av läckage av explosiva ämnen (Klass 1) Explosion, gasmolnsbrand, jetflamma och BLEVE till följd av läckage av brandfarlig gas (klass 2.1) Pölbrand till följd av läckage av brandfarliga vätskor (klass 3) Brand och explosion till följd av läckage av oxiderande ämnen (klass 5) I bilaga A, B och C redogörs för sannolikhets och konsekvensberäkningar för ovanstående olycksscenarier.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 22 (64) 4 Sammanvägning av sannolikhet och konsekvens Inom samhällsplaneringen är det främst två metoder som används för sammanvägning av sannolikhet (i form av relativ frekvens) och konsekvens. Beskrivning av dessa följer nedan. 4.1 Individrisk Individrisken visar risken för en individ på olika avstånd från riskkällan. Detta görs genom att sannolikheten beräknas för att en hypotetisk person som står ett år på ett visst avstånd från riskällan avlider. Ingen hänsyn tas till mängden personer som förväntas befinna sig på dessa avstånd. Individrisken (IR) i punkten x, y beräknas enligt: n IR x,y = IR x,y,i i=1 IR x,y,i = f i p f,i Där f i är den frekvensen (per år) för scenario i och p f,i är sannolikheten att individen i studerad punkt avlider av scenario i. p f,i antas, till 1 eller 0 beroende på om individen befinner sig inom eller utanför det beräknade konsekvensområdet. Genom att summera individrisken för de olika sluthändelserna på olika platser inom ett område kan individriskkonturer ritas upp. 4.2 Samhällsrisk Samhällsrisken beräknas för att studera riskens inverkan på samhället. Den tar hänsyn till hur många människor som kan drabbas av ett visst utfall. Samhällsrisken beräknas enligt formel 2 nedan. N = P x,y p f,i x,y N i står för antalet människor som avlider på grund av det studerade scenariot i. P x,y är antalet personer i punkten x, y och p f,i definieras enligt individrisken ovan.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 23 (64) Samhällsrisken redovisas normalt i F/N-kurvor. Där antalet dödsfall (N) plottas mot frekvensen (per år) för de scenarier där N eller fler människor avlider. Detta benämns F N och beräknas enligt nedan. F N = f i för alla sluthändelser i för vilka N i N i Där f i är frekvensen för sluthändelse i och N i är antalet beräknade dödsfall för scenario i. 4.3 Beräkning av sannolikhet och konsekvens Beräkningarna för de parametrar som behövs till individrisk- och samhällsriskberäkning enligt ovan utförs i Bilaga A - Frekvensberäkningar, och Bilaga C - Konsekvensberäkningar. Sammanfattande resultat från beräkningarna presenteras i avsnitt 5.2.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 24 (64) 5 Riskvärdering 5.1 Kriterier för tolerabel risk Det finns i Sverige inget nationellt beslut över vilka kriterier som skall tillämpas vid riskvärdering inom samhällsbyggnadsprocessen. Det Norske Veritas har på uppdrag av Räddningsverket tagit fram förslag på riskkriterier gällande individoch samhällsrisk som kan användas vid riskvärdering [10]. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks vanligen som sannolikheten för att en olycka med dödsfall skall inträffa. Risker kan kategoriskt placeras i tre fack. De kan vara acceptabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla, se figur 4. Figur 4. Princip för värdering av risk [1]. Följande förslag till tolkning av ovanstående figur rekommenderas [10]: De risker som hamnar inom område med oacceptabla risker värderas som oacceptabelt stora och tolereras inte. För dessa risker behöver mer detaljerade analyser genomföras och/eller riskreducerande åtgärder vidtas. Området i mitten kallas ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable). De risker som hamnar inom detta område värderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen for oacceptabla risker, tolereras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör kraven på riskreduktion inte ställas lika hårda, men möjliga åtgärder till riskreduktion skall beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnad-nytta-analys. De risker som hamnar inom område där risker kan anses små värderas som acceptabla. Dock skall möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder som med
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 25 (64) hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra skall genomföras. För individrisk föreslår Räddningsverket [10] följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses vara små: 10-7 per år För samhällsrisk föreslår Räddningsverket [10] följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=l med lutning på FN-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan anses vara små: F=10-6 per år för N=l med lutning på FN-kurva: -1 Samhällsriskens frekvenskriterier är definierade som antal olyckor per kilometer och år som påverkar båda sidor av en linjekälla som exempelvis en farligt godsled. Studeras en kortare eller längre sträcka och/eller endast ledens bidrag till samhällsrisken på ena sidan skall alltså frekvenskriterierna skalas om. Detta har gjorts i beräkningarna för figurer avseende samhällsrisk i avsnitt 5.2.2 nedan.
Frekvens [N eller fler omkomna per år] Frekvens [per år] RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 26 (64) 5.2 Områdets risk beräkningsresultat och riskvärdering 5.2.1 Resultat individrisk för farligt godstrafik på Riksväg 51 Resultatet för individriskberäkningarna med avseende på farligt gods som transporteras på Riksväg 51 illustreras i Figur 5. 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 Individrisk Individrisk Övre acceptanskriterium Nedre acceptanskriterium Individrisk efter riskåtgärder 1,00E-09 1,00E-10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avstånd från Riksväg 51 [m] Figur 5. Individriskkurva med riskbidrag från farligt gods på Riksväg 51. 5.2.2 Resultat samhällsrisk för farligt godstrafik på Riksväg 51 Resultatet för samhällsriskberäkningarna med avseende på farligt gods som transporteras på Riksväg 51 illustreras i Figur 6. 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 Samhällsrisk Samhällsrisk Övre acceptanskriterium Nedre acceptanskriterium 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1 10 100 Antal omkomna N [per år] Figur 6. Samhällsrisk i form av en FN-kurva för planområdet.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 27 (64) 5.2.3 Resultatdiskussion Beräkningarna visar att samhällsrisken inte når den övre acceptansnivån för där risker kan anses vara små, och kan alltså anses vara inom rimliga nivåer. Individrisken inom planområdet når strax över acceptansnivå för där risker under vissa förutsättningar kan tolereras allra närmast vägkanten. Detta område utgörs av vägdiken och natur, och kan antas vara fritt från människor. Fram till 50 meter från vägkanten är nivån på individrisk inom ALARP-området. Inom detta område ska riskreducerande åtgärder utredas och vidtas om det är kostnadsmässigt rimligt. Vid planering i närheten av farligt godsleder rekommenderas att i första hand åstadkomma en god säkerhetsnivå genom avstånd, snarare än genom olika former av tekniska skyddsåtgärder. Detta innebär att man i planärenden inom riskbedömningsområdet alltid ska pröva möjligheten att uppfylla säkerhetsavstånd innan tekniska åtgärder värderas. De flesta fastigheter som planeras inom detaljplaneområdet håller betryggande skyddsavstånd till vägen. Endast två byggnader ligger inom ALARP-området. Fastigheten allra närmast vägen skyddas idag av vägräcke och plank. Den andra fastigheten ligger snett bakom den tidigare nämnda byggnaden, och kan antas erhålla visst skydd av detta. Området närmast vägen består övervägande av naturområden och gator till bostadsområdet. Skog eller buskage i detta område ses som positivt ur risksynpunkt då det skapar en avskärmande effekt. Den planerade förskoleverksamheten återfinns över 50 meter från vägen, där individrisknivån understiger det nedre acceptanskriteriet.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 28 (64) 6 Osäkerhet En riskutredning som denna innehåller icke obetydliga osäkerheter i alla led, från indata till den tidiga riskidentifieringen och till konsekvens- och frekvensberäkningar. Även själva beräkningsmodellerna, och deras avgränsningar, har också de i sig stora osäkerheter. Man brukar skilja på två typer av osäkerhet, epistemisk osäkerhet (kunskapsosäkerhet) och stokastisk osäkerhet (variabilitet). Kunskapsosäkerheten handlar om att inte tillräcklig information finns om något och kan i teorin elimineras med ytterligare mätningar/information. Exempel på detta är flödesdata. Stokastisk variation går dock inte att eliminera utan handlar om naturlig variabilitet, vindhastigheter och vindriktningar. En riskutredning som denna innehåller betydande osäkerheter av båda sorter, men framförallt kunskapsosäkerhet. Man kan i teorin hålla isär de olika typerna av osäkerhet och hantera osäkerheten explicit. På detta sätt kan osäkerheten i slutresultatet redovisas, och även vilka parametrar som påverkar slutresultatet mest. Detta är dock mycket arbetskrävande både metodmässigt och informationsmässigt, då ännu mer kunskap krävs om hur stora osäkerheterna för indata och modellparametrar är. Sådan information år i många fall mycket svår att få tag i, och det kan följaktligen vara bättre ur ett kostnads-nyttaperspektiv att ansätta konservativa värden. Detta ger ett kostnadseffektivt sätt att hantera osäkerheten i en utredningssituation, men med nackdelen att resultatet kan bli mycket konservativt. Varje vald konservativ parameter fortplantas och gör resultatet än mer konservativt och kan göra de riskreducerande åtgärderna onödigt omfattande och dyra. Det blir också svårt att utföra en ordentlig känslighetsanalys eftersom resultatet normalt sätt beräknas i steg. Ovanstående beskrivning är dock hur riskanalyser vanligtvis utformas idag, vilket också fallet för denna riskanalys, och det ger resultat som är på den säkra sidan. En betydande osäkerhet är hur mängden och typen av farligt gods förändras i framtiden. Det finns indikationer som tvärtemot vad som tillämpats i denna utredning tyder på att mängden blir samma inom en överskådlig framtid alternativt minskar något [11]. Antalet olyckor per mängd transporterat gods kommer sannolikt att minska i framtiden tack vare positiva trender i teknisk trafiksäkerhet hos fordon samt en trend i att förbättra, reglera och kontrollera organisationen kring tung trafik så som viloscheman och liknande.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 29 (64) 7 Slutsats Denna utredning är i flera led mycket konservativ i sin bedömning av beräknade risknivåer. Utredningen är baserad på en prognos för kraftigt ökad tung trafik, vilket är en osäker förutsägelse med somliga prediktioner som visar det rakt motsatta [11]. En eventuell ökning av godstrafikflöden behöver inte nödvändigtvis leda till motsvarande ökning av mängden farligt gods som transporteras. Vidare har vissa sannolikheter i bilaga 10 antagits i de fall statistik saknas, och har då approximerats konservativt. Risken är som störst mycket nära vägkanten där en begränsad mängd människor förväntas vistas. Individrisknivån ligger inom ALARP-området 50 meter från vägkanten. Därmed bör riskreducerande åtgärder övervägas i den mån det är ekonomiskt motiverat för de byggnader och eventuella samlingsytor som är lokaliserade inom detta område.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 30 (64) 8 Riskreducerande åtgärder Eftersom planområdets nivåer för individrisk hamnar i ALARP-området ska rimliga åtgärder vidtas. I Tabell 5 presenteras ett antal riskreducerande åtgärder som rekommenderas för att sänka risknivån. Dessa åtgärder ska vidtas om det anses motiverat ur ett kostnads-nytta perspektiv. Tabell 5 Förslag på riskreducerande åtgärder vid olika avstånd från Riksväg 51. Avstånd från Riskreducerande åtgärder Riksväg 51 0-15 Byggnation för stadigvarande vistelse är ej lämplig. Byggnader för tillfällig vistelse, exempelvis förråd, växthus, snickarbod eller motsvarande godtas. 15-25 Väg utförs med avåkningsräcke längs med planområdets sträckning. Byggnader utförs så att utrymning kan ske på ett säkert sätt i riktning bort från vägen. Friskluftsintag riktas bort från vägen, alternativt att ventilationen utförs med möjlighet till manuell avstängning. Fasaden utförs av obrännbart material. Fasad och takfot i riktning mot vägen utförs i lägst brandteknisk klass EI 30. Fönster i riktning mot väg utförs i brandteknisk klass EW 30. Taktäckning utförs på obrännbart underlag. 25-35 Väg utförs med avåkningsräcke längs med planområdets sträckning. Byggnader utförs så att utrymning kan ske på ett säkert sätt i riktning bort från vägen. Friskluftsintag riktas bort från vägen, alternativt att ventilationen utförs med möjlighet till manuell avstängning.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 31 (64) Fasad och takfot i riktning mot vägen utförs i lägst brandteknisk klass EI 30. Oklassad fönsteryta mot väg begränsas till maximalt 4 m 2, alternativt att fönster utförs så att de klarar 300 o C/30 minuter. 35-50 Byggnader utförs så att utrymning kan ske på ett säkert sätt i riktning bort från vägen. Friskluftsintag riktas bort från vägen, alternativt att ventilationen utförs med möjlighet till manuell avstängning.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 32 (64) 9 Referenser [1] Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelsen i Stockholm, Skåne och Västra Götaland, 2006. [2] Länsstyrelsen i Skåne, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, RIKTSAM, Länsstyrelsen i Skåne, 2007. [3] RID-S 2013 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om farligt gods på järnväg (MSFBFS 2012:7), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012. [4] Fördjupad översiktsplan för sektorn transpoter med farligt gods, Göteborgs stad, Göteborg, 1999. [5] Handbok för riskanalys, Statens Räddningsverk, Karlstad, 2003. [6] Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, Väg- och trafikforskningsinstitutet, 1994. [7] Kartläggning av farligt godstranspoter, September 2006, Statens Räddningsverk (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), 2006. [8] Trafikverket, Prognos för godstransporter 2030 - Trafikverkets basprognos 2015, Trafikverket, 2015. [9] SPBI, Svenska Petroleum & Biodrivmedelsinstitutet, 16 Mars 2011. [Online]. Available: http://spbi.se/blog/2011/03/16/diesel-forsaljningensteg-i-februari/. [Använd 28 Februari 2015]. [10] Värdering av Risk, Statens Räddningsverk, Karlstad, 1997. [11] Trafikanalys, Lastbilstrafik 2010 - Swedish national and international road goods transport 2010, Trafikanalys, 2011. [12] Farligt Gods - Riskbedömning vid transport, Räddningsverket, Karlstad, 1996. [13] Trafikverket, NVDB på webb, Trafikverket, 2012. [Online]. Available: https://nvdb2012.trafikverket.se/setransportnatverket. [Använd 17 06 2016]. [14] HMSO, Major Hazard aspects of the transport of dangerous substances, Advisory Committee on Dangerous Substances Health and Safety, London, 1991. [15] VTI, Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS), Statens Väg- och Trafikforskningsinstitut, 2003. [16] G. Purdy, Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Elseiver Science Publishers B.V, Amsterdam, 1993.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 33 (64) [17] Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, Översiktsplan för Göteborg, Fördjupad för sektorn Transporter av Farligt Gods, Göteborgs stad, 1997. [18] H. Alexandersson, Vindstatistik för Sverige 1961-2004, SMHI, Norrköping, 2006. [19] SMHI, SMHI Öppna data - Meteorologiska observationer, SMHI, 31 03 1993. [Online]. Available: http://opendata-downloadmetobs.smhi.se/explore/. [Använd 16 06 2016]. [20] Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - Metoder för bedömning av risker, Försvarets forskningsanstalt (FOA), 1998. [21] P. Uijt de Haag och B. Ale, Guidelines for quantitative risk assessment - 'Purple book', Committee for the Prevention of Disasters, 2005. [22] Boverkets författningssamling, BFS 2013:12 - BBRAD 3, Boverket, 2013. [23] Green Cargo, Green Cargos vagnbok, 19 11 2012. [Online]. Available: http://www.greencargo.com/sv/godsvagnar/start/oversikt/. [Använd 27 01 2013]. [24] Kartläggning av farligt gods transpoter Jämtlands län, Länsstyrelsen Jämtlands Län, 2005. [25] S. Fredén, Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen,, Banverket, Borlänge, 2001. [26] CAMEO: Downloading, Installing, and Running ALOHA, EPA (United States Enviroment Protection Agency), 13 01 2014. [Online]. Available: http://www2.epa.gov/cameo/cameo-downloading-installing-andrunning-aloha. [Använd 06 02 2014]. [27] A. L. F. A. M. Cox, Classification of Hazardous Locations, ISBN 0-85295- 258-9, Institution of Chemical Engineer, Warwickshire 1990., 1990. [28] Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis, Center for Chemical Process Safety of the American Institute of Chemical Engineer, New York, 1989. [29] A. Lönnemark, Fire supression and strucute protection for cargo train tunnels: Macadam and HotFoam, i 3rd International Symposium on Safety and Security in Tunnels, Stockholm, 2008. [30] U.S. DEPARTMENT OF HEALTH AND HUMAN SERVICES, Toxicological profile for Chlorine, Agency for Toxic Substances and Disease Registry, Atlanta, 2010. [31] U.S. DEPARTMENT OF HEALTH AND HUMAN SERVICES, Toxicological Profile for Ammonia, Agency for Toxic Substances and Disease Registry, Atlanta, 2004. [32] Trafikverket, Trafik på väg i rätt tid, 2014. [Online]. Available: http://www.trafikverket.se/om-trafikverket/trafikverket/manatligtrafikrapport/transport-pa-vag-i-ratt-tid/. [Använd 28 January 2015].
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 34 (64) [33] M. Peterson, Riskanalysmodell för bensinstationer, Lund Brandförsvar, 1999. [34] Svenska Petroleumsinstitutet (SPI), Telefonintervju Med Leif Ljung, 2006. [35] U. Björketun, Olylcksdata och linjeföringsmått, Väg- och transportforskningsinstitutet, 2003. [36] Svenska skidanläggningars branschrapport, Svenska Liftanläggningars Organisation (SLAO) - Snörapporten 2014, [Online]. Available: http://slao.se/userfiles/branschrapport_2014_webb_sidor.pdf. [Använd 28 Februari 2015]. [37] BBR21, i Boverkets byggregler BFS2014:3. [38] C. van den Bosch och R. Weterings, Methods for the calculation of physical effects - due to releases of hazardous materials (liquids and gases) - 'Yellow Book', Committee for the Prevention of Disasters, 2005.
RISKUTREDNING FARLIGT GODS 2016-09-23 35 (64) 10 Bilaga A Frekvensberäkningar A1 Metod För varje scenario som bedöms utgöra en risk för aktuellt skyddsobjekt, se avsnitt 3.3, görs i denna bilaga frekvensberäkningar med hjälp av händelseträdsmetodik. Detta är en väl etablerad delmetod i riskanalyser för att kunna beräkna slutfrekvensen för ett antal olika händelsekedjor. Trädens grenar, det vill säga de olika möjliga händelsekedjorna, samt de olika grenarnas inbördes sannolikheter, bestäms av litteraturstudier och erfarenhet. A1.2 Frekvensskalning individrisk För beräkningen av individrisk skalas frekvensen för de olika skadescenarierna i ett sista steg med scenariots konsekvensbredds (beräknat i bilaga B) relation till studerad sträcka av Riksväg 51 längs planområdet. Detta innebär att exempelvis en pölbrand med mindre konsekvensavstånd än studerad sträcka får en minskad frekvens (och minskad påverkan på individrisken). A2 Frekvenser för olyckor på Riksväg 51 I Räddningsverkets Farligt gods - riskbedömning vid transport [12] ges metoder för beräkning av frekvens för trafikolycka samt för trafikolycka med farligt godstransport. Denna riskanalysmetod för transporter av farligt gods på väg (VTI-metoden) analyserar och kvantifierar riskerna med transport av farligt gods mot bakgrund av svenska förhållanden. Vid uppskattning av frekvensen för farligt godsolycka på en specifik vägsträcka finns det två alternativ, dels att använda olycksstatistik for sträckan, dels att skatta antalet olyckor med hjälp av den så kallade olyckskvoten för vägavsnittet. I denna riskanalys används det senare av dessa alternativ. Antagande görs att vägsträckan är homogen, och alltså håller samma hastighetsbegränsning, trafikflöde och vägtyp längs hela den studerade sträckan. Olyckskvoten, k, bestäms enligt beräkningsmatris i ovan nämnt dokument med information om vägsträckans omgivande bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp. Med olyckskvoten kan antalet olyckor, O, på en homogen vägsträcka per år och miljoner fordon beräknas enligt: O = k b b är vägsträckans totala arbetsbelastning mätt i miljoner fordonskilometer per år och kan beräknas enligt: b = ÅDT 365 s 10 6