Energieffektiviseringsdirektivet och annat som påverkar energitjänstemarknaden Henrik Wingfors 22 maj 2013 Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster
Innehåll Nytt ramverk för energi- och klimatpolitiken 2030 EU-valet och ny regering hösten 2014 hur påverkar det oss Energieffektiviseringsdirektivet hur blev det i praktiken? Energikartläggningskrav för företag med fler än 250 anställda Mätning av energi Fakturor ska baseras på förbrukning och är fasta avgiftsdelar inte längre tillåtna i elhandelsavtal E-faktura måste erbjudas 2
Trender i EU år 2014 Nya energi- och klimatmål Ukraina (eller egentligen Ryssland) Nytt Europaparlament i juni 2014 Ny EU-kommission i november 2014 Riksdagsval i september 2014 Teknik istället för politik? Misstror marknadens förmåga Har EU råd att gå före? Vänster högerpolitik 3
EU det europeiska grupparbetet Kommissionen lägger alla förslagen och måste stå bakom besluten! Ordförande Manuel Borroso, svensk kommissionär Cecilia Malmström, totalt 23 000 anställda Ministerrådet, 28 länder, fattar beslut tillsammans med Europarlamentet (751 ledamöter, varav 20 svenskar) Grekland ordförande i rådet våren 2014, Italien hösten 2014 Vissa frågor beslutar ministerrådet ensamt om, t.ex. skatter Energi, klimat, miljö och industripolitik är gemensamma beslut 4
Ramverk för energi och klimat till år 2030
Från tre mål till år 2020 till ett klimatmål till 2030 20 % Klimat- Mål 20 % Förnybarhetsmål Energieffektiviseringsmål 20 % Klimatmål 6 Ett ramverk för EU:s energi- och klimatpolitik 2030
EU kommissionens förslag till EU-mål 2030 Utsläpp av växthusgaser - 40 % 1990-2030 Handlande sektorn - 43 % 2005-2030 Icke-handlande sektorn - 30 % 2005-2030 Andel förnybar energi 27 % 2030 Energieffektivisering Återkommer senare i år 7 Regionmöten våren 2014
Utveckling av styrmedel som Svensk Energi skulle vilja se Nu 2030 EU ETS/Skatter Stöd till förnybar elproduktion EU ETS den huvudsakliga drivkraften för att minska utsläpp 8
Olika länders samt Europarlamentets positioner 15 länder stödjer EU-kommissionens förslag till -40% GHG; (AT, DK, EE, FI, FR, IT, PT, SI, ES, NL, UK, SE, DE, BE, LU) varav 5 vill ha ett mål om -50% avhängigt utfallet i Paris 2015 (SE, UK, DE, BE, LU). Polen är mot ett bindande klimatmål. 5 länder förespråkar ett energieffektiviseringsmål: AT, BE, DE, DK, PT. 3 länder är mot ett energieffektiviseringsmål: CZ, SK, HU 18 länder stödjer EU-KOM:s förslag om 27% förnybart: (AT, BE, DK, EE, FI, FR, DE, EL, IE, IT, LU, PT, MT, NL, SI, SE, ES, UK) varav 10 länder stödjer 27% (EL, IE, IT, LU, MT, NL, SI, SE, ES, UK), 7 länder stödjer 30% (AT, BE, DK, EE, FI, FR, DE), 1 land stödjer 40% (PT) 5 länder är mot bindande förnybartmål: CZ, BG, HU, SK, RO Europaparlamentet: - 40% GHG, 30% förnybart, 40% energieff 9 Ett ramverk för EU:s energi- och klimatpolitik 2030
STEG 1: STEG 2: STEG 3: STEG 4: STEG 5: STEG 6: STEG 4: STEG 5: STEG 6: Vägen mot mål på EU-nivå 22 Jan 2014: Kommissionen föreslår mål 3-4 mars 2014: Energi- och miljöministrarna diskuterar 20-21 mars: European Rådet diskuterar och ev. beslutar (annars juni 2014) EU-kommissionen analyserar klimatmål och mål för förnybarenergi på medlemsstatsnivå + energieff mål 26-27 juni: Förnyad diskussion i Europeiska rådet 23-24 oktober: Slutlig överenskommelse 2015: Kommissionen tar fram lagförslag för att implementera målen och fördela bördan mellan MS. 2016-17: Europaparlamentet och ministerrådet förhandlar och beslutar om lagstiftning 2018-19: Nationellt genomförande
Föreslaget klimatmål i EU 2030 en klar ambitionshöjning
Olika förutsättningar GHG-utsläpp Mton/per capita, 2011 25 20 15 10 5 0 LU EE CZ IE FI NL DE BE CY PL EL DK AT SI BG UK SK IT ES FR LT PT HU SE RO LV
Olika förutsättningar andel förnybar energi respektive el, 2010/2011 70 60 50 40 Andel förnybar energi Andel förnybar el 30 20 10 0 SE FI LV AT PT EE RO DK SI LT ES BG FR DE IT SK EL PL CZ HU IE CY BE NL UK LU 13 Ett ramverk för EU:s energi- och klimatpolitik 2030
Del 1 nygamla styrmedel
Hur mäter man framgången med energieffektiviseringspolitiken? en framgångsrik politik för energieffektivisering kännetecknas av att miljontals beslutsfattare dagligen, integrerat med andra beslut, även beaktar energieffektivisering (Energi- och klimatpropositionen 2008/09:163) 15
Vad krävs enligt direktivet av Sverige? (Att vi sätter ett nationellt övergripande mål.) Effektkrav på styrmedel: Årlig besparing som motsvarar minst 1,5 (1,125) procent av energiförsäljningen till slutanvändarna uttryckt i volym. Regeringen föreslår preliminärt: 106 TWh åren 2014-2020 i två etapper Ett s.k. kumulativt krav 16 Rubrik
Vilka styrmedel får/kan räknas in? Skatter på energi och CO2 (höjer priset på energi) Kartläggningscheckar för företag med mer än 0,5 GWh/år Energi- och klimatrådgivare + insatser till kommuner Teknikupphandlingar Informationsinsatser Program för ee riktade mot industrin Regeringen anser att man når målet om 104 TWh med marginal (134 TWh) 17
Del 2 lag- (eller förordnings-) förslag som träder i kraft 1 juni (eller 1 juli) 2014
Vilka lagförslag har beslutats för att genomföra EED? Lag om kostnadsnyttoanalyser för att främja kraftvärme Lag om energimätning Lag om energikartläggning i stora företag Lag om frivillig certifiering för vissa energitjänster En rad tillägg i bl.a. Ellagen om bl.a. fakturor 19
Lag/förordning om energikartläggning Energikartläggning för krav för stora företag Krav på energikartläggning senast den 5 december 2015 och sedan vart 4:e år, om: Fler än 250 anställda och; Antingen mer än 50 MEUR i omsättning eller 43 MEUR i tillgångar Inga krav på genomförande av åtgärder! Vad ska en energikartläggning innehålla? Miljöledningssystem/energiledningssystem anses tillräckligt oberoende kartläggning gäller för alla andra Små och medelstora företag bör stimuleras att energikartlägga 20
Mätning av el i lägenheter krävs av byggnadsägaren (eller den som uppför byggnaden) i två fall: Krav på individuell mätning vid nybyggnad Krav på individuell mätning vid ombyggnad 21
Mätning av värme, kyla, varmvatten i lägenheter krävs av byggnadsägaren (eller den som uppför byggnaden) Vid nybyggnad om det är kostnadseffektivt Vid ombyggnad om det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektiv Frågorna utreds av Boverket och redovisas 1 okt 2014 22
Mätning av värme, kyla och varmvatten i befintlig bebyggelse Ska införas om det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt Utreds av Boverket och redovisas 1 okt 2015 23
Energitjänster Lag om frivillig certifiering av energitjänster Ett öppet mandat till Energimyndigheten att ta fram ett system med personcertifiering för energitjänster Utarbetas tillsammans med bl.a. energibranschen under 2014 Marknaden för energitjänster ska även främjas på andra sätt Nationella myndigheter ska sprida info om avtalsmodeller och ekonomiska stödsystem Uppmuntra kvalitetsmärkningar Tillhandahålla listor med tillgängliga energitjänster Se till att energibolagen inte konkurrerar osjysst på energitjänstemarknaden 24 Rubrik
Fakturaavgifter mm Förbjuds för ordinarie elhandels- och elnätsfakturor Missgynnar en övergång till e-fakturor Påminnelse- och inkassoavgifter är tillåtna som tidigare E-faktura måste erbjudas 25
Fasta avgiftsdelar i elhandelsfakturor Alla elhandelsfakturor ska baseras på uppmätta mängder* Fasta avgiftsdelar är med största sannolikhet inte tillåtna i nya avtal efter 1 juni 2014. Oklart vad som gäller för redan ingångna elhandelsavtal Inga övergångsbestämmelser föreslås Regeringen skriver att man kan hävda att ingångna avtal gäller enligt allmänna principer även om lagstiftningen förändras Nätföretagen får fortsätta med fasta avgiftsdelar 26
Mer information till konsumenterna via fakturan till webbplatsen kontaktinformation om oberoende användarrådgivning, där konsumenterna kan få råd om tillgängliga energieffektivitetsåtgärder och jämförelseprofiler. Gäller elnät, elhandlare och fjärrvärmeföretag 27
Sammanfattning Rörig genomförandeprocess med bristande transparens Svårt att få en helhetssyn över slutresultatet Klimatfrågan underordnad energieffektivisering? Viktigaste frågan: Är 106 TWh den samhällsekonomiska potentialen för energieffektivisering? 28
Tack för er uppmärksamhet! Twitter: @HenrikWingfors
Kostnad/nyttoanalys nytt krav i tillståndsprocessen Före investeringar i elproduktion, fjärrvärme, fjärrkyla, nytt fjärrvärmenät Vid nybyggnad eller omfattande uppgradering av elproduktionsanläggning/industriell anläggning som genererar spillvärme med >20 MW totalt tillförd effekt Analysera kostnader/fördelar att driva anläggningen som högeffektiv kraftvärme Ett steg i tillståndsprocessen där en tillsynsmyndighet ska godkänna analysen innan byggandet/uppgraderingen får börja. Finansieras genom tillsynsavgifter. 30