KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dagordning Näringslivsfrågor 26.Rapport från Samordningsgruppen för samhällsbyggnadsprocessen 27.Infor

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2018-02-14 Kommunstyrelsen kallas till sammanträde och tid: 2018-02-21 kl. 08.30 Plats: Kommunhuset Nynäshamn, lokal: Landsort Vid förhinder kontakta: Eva Ryman, eva.ryman@nynashamn.se Sida 1

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2018-02-14 Dagordning 2018-02-21 25.Näringslivsfrågor 26.Rapport från Samordningsgruppen för samhällsbyggnadsprocessen 27.Information om skyddsavstånd till järnväg 28.Ekonomifrågor Kl 09.00 29.Om- och tillbyggnad av Gröndalsskolan - Evakuering av Humlegårdsskolan 30.Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst i Nynäshamns kommun 31.Ny tillsynsavgift för tillsyn enligt lag om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare 32.Information om projektet Ankaret Kl 09.20 33.Avsiktsförklaring gällande åtgärdsvalsstudie väg 73 Älgviken - Nynäshamns hamn 34.Markanvisning Nynäshamns Golf AB 35.Tilläggsavtal till Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m fl. 36.Markbyte med Strängnäs stift 37.Markupplåtelseavtal för kraftledningar och stationer 38. Remiss - Förslag till Regional Godsstrategi för Stockholmsregionen, yttrande 2 mars 2018 Kl 09.40 39.Förslag till införande av politiska sekreterare i Nynäshamns kommun Sida 2

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2018-02-14 40.Svar på motion om etiska riktlinjer 10.00-10.15 Paus 41.Svar på motion om att utreda förutsättningarna för att införa Kafé Fullmäktige i Nynäshamn 42.Motion - Inrättande av en äldre- och funktionshindersombud i Nynäshamns kommun 43.Motion - Förslag att inrätta en befattning som äldreombudsman/kvinna 44.Svar på motion om trygghet och studiero 45.Svar på motion om att Lövhagen ska omvandlas till naturreservat 46.Kommunstyrelsens sammanträdeshandlingar Kl 10.30 47.ESF ansökan gällande arbetsmiljöarbete 48.Statusrapport för folkhälsoprojekt Jaget, laget och uppdraget 49.Rapport från inventeringsfasen för projekt Bättre Tider samt handlingsplan för det fortsatta arbetet i projektet 50.Anmälan av delegationsbeslut 51.Skrivelser och beslut 52.Kurser och konferenser Kl 11.00 53.Information från Stadskärneföreningen Kl 11.40 54.Svar på Remiss om principer för digital samverkan i Stockholms län 55.Slutrapportering av projektet Kontaktcenter 56.Övriga frågor Sida 3

2018-01-31 Sida 1 KS/2017/0256/291-3 Tjänsteställe/handläggare Ekonomiavdelning Dan Olén E-post: dan.olen@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Om- och tillbyggnad av Gröndalsskolan - Evakuering av Humlegårdsskolan Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Godkänna miljö- och samhällsbyggnadsnämndens begäran om igångsättningstillstånd för om- och tillbyggnad av Gröndalsskolan. Förutsatt att fullmäktige godkänner omdisponeringen av investeringsmedel enligt beslutspunkt 2. 2. Föreslå fullmäktige att omdisponera 30 miljoner kronor av tidigare beslutade investeringsmedel avseende energieffektiviseringar. 15 miljoner kronor omdisponeras till om- och tillbyggnad av Gröndalsskolan. Resterande 15 miljoner kronor tas bort ur investeringsramen. Ärendet Problemen med inomhusmiljön vid Humlegårdsskolan uppdagades under 2014. En ny utredning genomfördes under hösten 2016 som visade flera riskkonstruktioner i byggnaden som är byggd på betongplatta på mark. Barn- och utbildningsnämnden beslutade i maj 2017 att evakuera eleverna vid Humlegårdsskolan till tillfälliga paviljonger från höstterminen 2018. Under planeringen av evakueringen har en mer långsiktigt permanent lösning för lokalbehovet tagits fram. Under investeringsrådet inför mål och budget 2018 budgeterades för 4 klassrum, entréer och toaletter och matsalen. Behovsanalysen visade att evakueringen av humlegårdsskolan behöver även utrymme för fritids, grupprum, ett extra klassrum samt lärararbetsplatser. Detta medförde ett utökat behov. I budgeten för 2018 finns avsatta medel för ombyggnation Gröndal pga. evakuering Humlegårdsskolan inklusive matsal om 25 miljoner kronor. Den större byggnaden som nu planeras är större och mer ändamålsenlig varför budgeten behöver utökas med 15 miljoner kronor. Ärendet har beretts både i barn- och utbildningsnämnden 3/18 och hos miljöoch samhällsbyggnadsnämnden 9/18. Båda nämnderna står bakom om- och tillbyggnaden som nu planeras. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden begär nu igångsättningstillstånd och ytterligare finansiering. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att omdisponering av tidigare beslutade investeringsmedel görs.

2018-01-31 Sida 2 KS/2017/0256/291-3 Bakgrund Matsalen är i dagsläget underdimensionerad för den befintliga verksamheten vid Gröndalsskolan. En utbyggnad av matsalen är således nödvändig för att kunna ta emot Humlegårdsskolans elever. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2017-02-06 att bistå barn- och utbildningsförvaltningen med tillfälliga ersättningslokaler för evakueringen av Humlegårdsskolan. Under planeringen av evakueringen har det framkommit att de bygglov som krävs för paviljongetablering ska täcka ett tillfälligt behov. Då det hos barn- och utbildningsförvaltningen inte finns några planer på återflytt till Humlegårdsskolans lokaler efter renovering finns inte grund för ett tillfälligt bygglov för paviljonger på Gröndalsskolan. Kommunstyrelseförvaltningen gör också bedömningen att samlad permanent skolverksamhet är att föredra ur ekonomiskt perspektiv, inhyrda paviljonger är kostsamt och bör undvikas. Fastighetsavdelningen föreslår istället en ombyggnad och permanent tillbyggnad av Gröndalsskolan. Fastigheten Humlegårdsskolan tomställs. Verksamheten i Humlegårdsskolan, som består av 106 elever och 13 personal, föreslås således flyttas permanent till lokaler i den närbelägna Gröndalskolan. För att alla elever ska få plats krävs att lågstadiebyggnaden i Gröndalskolan, så kallade Lilla Gröndal, byggs ut med 730 kvadratmeter för att göra plats för 4 normalstora och 1 mindre klassrum, grupprum, lärararbetsplatser och fritidsutrymmen. Gröndalskolans matsal är i nuläget inte tillräckligt stor för att eleverna från Humlegårdsskolan ska få plats. Det finns därför ett behov av en utbyggnad av matsalen med 185 kvadratmeter för att nuvarande elever samt eleverna från Humlegårdsskolan ska rymmas. Ekonomi I budgeten för 2018 finns avsatta medel för ombyggnation Gröndal pga. evakuering Humlegårdsskolan inklusive matsal om 25 miljoner kronor. Den nu planerade om- och tillbyggnationen beräknas kosta 40 miljoner kronor. Detta medför ett utökat behov om 15 miljoner kronor. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår en omdisponering av tidigare beslutade investeringsmedel för energieffektiviseringar som ej kommer att utnyttjas i föreslagen omfattning. Totalt i kommunen finns 65 miljoner kronor avsatta för energieffektiviseringar av dessa är 35 miljoner specificerade i olika projekt och resterande 30 miljoner, som utökades i mål och budget för 2016, har ej specificerats. Av den totala ramen om 65 miljoner kronor har 6,2 miljoner kronor nyttjats. En del av de specificerade energieffektiviseringarna har gjorts i samband med andra investeringar och därmed inte belastat dessa investeringsmedel. Några av de specificerade energieffektiviserings projekten har så ändrade förutsättningar att de i nuläget behöver utredas vidare om de ska genomföras. Ovanstående förändringar och behovet av att åtgärda/ersätta skadade lokaler och komma ur temporära lösningar gör att kommunen har ändrade behov i nuläget av vilken typ av investeringar som bör genomföras. I 2016 års investeringsram finns 30 miljoner kronor avsatta för energiinvesteringar, dessa 30 miljoner har inte nyttjats och inga detaljbeslut har tagits, och kommunstyrelseförvaltningen i samråd med fastighetsavdelningen bedömer att omdisponering bör göras. Rekommendationen är att 30 miljoner kronor investeringsmedel i 2016 års mål och budget upphör för ändamålet energieffektiviseringar och att 15 miljoner kronor omdisponeras till om- och tillbyggnad av Gröndalsskolan. Resterande 15 miljoner kronor tas bort ur investeringsramen.

2018-01-31 KS/2017/0256/291-3 Tommy Fabricius Kommundirektör Dan Olén Ekonomichef Beslutsunderlag Skickas till MSN BUN Ekonomiavdelningen Sida 3

2018-01-22 Sida 1 KS/2017/0221/866-2 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Yvonne Persson Beslutsinstans Kommunfullmäktige Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst i Nynäshamns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kultur- och fritidsnämndens föreslagna Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst i Nynäshamns kommun med kommunstyrelseförvaltningens tillägg och förändringar. Riktlinjerna ersätter tidigare Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst i Nynäshamns kommun. Bakgrund Kommunens gällande riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst antogs av kommunfullmäktige den 13 december 2006 151. Riktlinjerna innehåller bland annat mål för verksamheten, principer vid inköp av konst samt anvisningar för utplacering av konst. Ärendet Den 24 april 2017 23 beslutade kultur- och fritidsnämnden att överlämna en reviderad version av Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst i Nynäshamns kommun till kommunfullmäktige för beslut.1 I riktlinjerna anges att huvudsyftet med kommunens inköp av konst ska vara att de kommunala miljöerna berikas med samtida konst med ett bestående konstnärligt värde. Konsten ska inhandlas balanserat mellan skilda tekniker, konstnärlig innehåll och genusperspektiv. Kommunens konstinköp ska vidare syfta till att: - Ge kommunens invånare tillgång till god konst - Främja intresset för konst - Ge stöd till lokala konstnärer - Öka tillgången till konst i offentliga miljöer Fast och lös konstnärlig utsmyckning I de föreslagna riktlinjerna anges att det finns två typer av offentlig konst, fast konstnärlig utsmyckning och lös konstnärlig utsmyckning. 1 Se KS/2017/0221/886-1 Kultur- och fritidsnämndens förslag till riktlinjer för konstnärlig utsmyckning i Nynäshamns kommun.

2018-01-22 Sida 2 KS/2017/0221/866-2 Med fast konstnärlig utsmyckning avses konst som integreras eller monteras i byggnader eller på marken utanför byggnaden eller i parker, gator och torg. Den fasta utsmyckningen kan ha byggnadsteknisk påverkan. I enlighet med miljö- och samhällsbyggnadsnämndens reglemente är det miljö- och samhällsbyggnadsnämndens som ansvarar för inköp, underhåll och förvaltning av kommunens fasta utsmyckning. 2 Med lös konstnärlig utsmyckning avses utsmyckning som hängs upp eller placeras i byggnaden helt utan byggnadsteknisk påverkan, exempelvis målningar, fotografier eller mindre skulpturer. Enligt kultur- och fritidsnämndens reglemente är det kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för inköp och underhåll av den lösa konstnärliga utsmyckningen. 3 Ny punkt om gallring och försäljning av konst Kultur- och fritidsnämndens har kompletterat gällande riktlinjer med bestämmelser om hur ansvariga nämnder ska gå tillväga vid gallring och avskrivning av konst som blivit skadad och inte går att reparera. Riktlinjerna reglerar även kommunens möjlighet att sälja konst och tillvägagångssättet för denna process. Omfördelning av ansvar för konstinköp Utöver tilläggsbestämmelserna gällande gallring och försäljning av konst föreslås viss omfördelning av ansvaret för konsten. Ansvaret som enligt det gällande riktlinjerna ligger på kommunstyrelsen har flyttats över till miljö-och samhällsbyggnadsnämnden. I gällande riktlinjer ansvarar kommunstyrelseförvaltningen för att utarbeta principförslag om arten av utsmyckning och placering i byggnaden eller anslutande miljö. Programmet godkänns sedan av kommunstyrelsen. I föreslagna riktlinjer förs detta ansvar över till miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningen vilket ligger i linje med miljö-och samhällsbyggnadsnämndens gällande reglemente. Miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningen får dessutom ansvarar för att upprätta en kostnadsprognos vid för av fast utsmyckning. Upphovsrättsligt skydd Utöver kommunens riktlinjer finns bestämmelser om konstnärers rätt till sina verk reglerat i upphovsrättslagen (1960:729). Framställningar i tal eller skrift, datorprogram, databaser, musikaliska och sceniska verk, bildkonstverk, byggnadskonst eller brukskonst är skyddade enligt denna lagstiftning. Lagstiftningen ger konstnärer och andra skapande personer rätt att bestämma över hur deras konstnärliga verk ska användas och ger upphovsmännen ekonomiska och ideella rättigheter. Till upphovsmannens ekonomiska rättigheter hör bland annat rätt att tillåta eller förbjuda mångfaldigande av verket, till exempel genom fotokopiering eller annan kopiering. Upphovsrättsmannen har även rätt att bestämma om verket ska tillgängliggöras för allmänheten. Det är därför viktigt att verksamheterna vid inköp av konst upprättar avtal som bland annat reglerar kommunens rätt att använda verket med upphovsrättsmannen. Kommunstyrelsen föreslår därför ett tillägg i de föreslagna riktlinjerna om skyldighet att ingå avtal med upphovsrättsmannen om hur konstverket får användas. 2 Se 6 Reglemente för miljö-och samhällsbyggnadsnämnden, antagen av kommunfullmäktige den 11 mars 2015 22. 3 Se 3 4 p Reglemente för kultur- och fritidsnämnden, antagen av kommunfullmäktige den 11 mars 2015, 21.

2018-01-22 Sida 3 KS/2017/0221/866-2 Namngivning av konstnären Upphovsrättsmannen har även ideella rättigheter såsom rätt att,- i den omfattning och på det sätt som god sed kräver, bli namngiven i samband med att verket utnyttjas. För att säkerställa att kommunen efterlever upphovsrättslagens bestämmelser föreslår kommunstyrelseförvaltningen att riktlinjerna tillförs en punkt om skyldighet att namnge konstnären till kultur- och fritidsnämndens föreslagna riktlinjer. Synpunkter från miljö-och samhällsbyggnadsnämnden Miljö-och samhällsbyggnadsnämnden har i remissyttrande den 16 november 2017 296 anfört att nämnden är positiv till riktlinjernas förtydligande kring ansvarsfördelningen mellan kulturoch fritidsnämnden och miljö-och samhällsbyggnadsnämnden för lös och fast konst konstnärlig utsmyckning. Nämnden anför dock att det saknas beskrivning av hur miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningen ska gå till väga vid exempelvis anläggande av park, torg eller annan offentlig miljö som inte direkt är kopplad till nyproduktion av byggnader. Det saknas dessutom en beskrivning av hur befintlig fast utsmyckning ska vårdas och hur skötseln ska finansieras. Miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningen saknar idag både konstansvarig och kostnadsansvarig tjänsteman för den offentliga konsten.4 Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen håller med miljö-och samhällsbyggnadsnämndens synpunkter om att riktlinjerna inte på att tydligt sätt beskriver hur miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningen ska gå till väga vid inköp av konst vid exempelvis anläggande av park, torg eller annan offentlig miljö som inte direkt är kopplad till nyproduktion av byggnader. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför en omformulering av första stycket så att det är tydligt att inköpsprinciperna även gäller vid anläggandet av gator, parker och torg och så vidare. Det är av kommunstyrelseförvaltningens uppfattning att kostnader för vård och skötsel av den fasta konsten måste regleras i miljö-och samhällsbyggnadsnämndens budget och inte i de aktuella riktlinjerna. Ansvaret för denna verksamhet är redan reglerat och fastslaget av kommunfullmäktige i nämndens reglemente. Kommunstyrelseförvaltningen är positiv till att gällande riktlinjer för konstnärlig utsmyckning arbetats igenom och reviderats. Vid en framtida revidering av riktlinjerna bör kommunen se över om det finns ytterligare behov av att komplettera riktlinjerna med övrig hantering av konst, exempelvis när konstnärer ger konst i gåva till kommunen. De föreslagna riktlinjerna är dock bättre utformade än tidigare riktlinjer. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför kommunfullmäktige att anta kultur- och fritidsnämndens förslag till nya riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst i Nynäshamns kommun med kommunstyrelseförvaltningens tillägg och förändringar. I samband med att riktlinjerna träder ikraft föreslås att tidigare riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst att upphävs. 4 Se Miljö-och samhällsbyggnadsnämndens beslut den 16 november 2017 296.

2018-01-22 Tommy Fabricius kommundirektör Sida 4 KS/2017/0221/866-2 Yvonne Persson kommunjurist Bilagor Förslag till Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst i Nynäshamns kommun Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst, antagna av kommunfullmäktige den 13 december 2006 151 Protokollsutdrag från kultur- och fritidsnämnden 24 april 2017 23 Protokoll från miljö-och samhällsbyggnadsnämnden den 16 november 2017 196 med tjänsteskrivelse. Skickas till Kultur- och fritidsnämnden Miljö-och samhällsbyggnadsnämnden

2018-01-22 Sida 1 KS/2017/0477/100-2 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Beslutsinstans Yvonne Persson kommunfullmäktige E-post: Yvonne.A.Persson@nynashamn.se Ny tillsynsavgift för tillsyn enligt lag om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att införa en tillsynsavgift på 1500 kronor per år enligt lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Avgiften föreslås gälla från och med den 1 april 2018. Bakgrund Den 1 juli 2017 trädde en ny lag om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i kraft. Lagen innehåller bestämmelser om anmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. I lagen ges kommunen ansvar för den omedelbara tillsynen på försäljningsställen och för att ta emot anmälan om försäljning av ecigaretter. Kommunernas tillsynsansvar begränsar sig till tillhandahållandeförbudet på försäljningsställena. Det innebär att kommunerna inte ansvarar för att själv bedöma om produkter är i överenstämmelse med lagens produktkrav utan ska se över att försäljning av produkter inte sker i strid mot förbud som meddelats av Folkhälsomyndigheten.1 Ärendet Socialnämnden har i beslut den 12 december 2017 127 angett att socialnämnden idag tar ut avgifter vid prövning av ansökan om serveringstillstånd och för tillsyn vid försäljning av folköl och cigaretter. Avgiftsnivån för tillsyn av försäljning av elektroniska cigaretter eller påfyllnadsbehållare föreslås vara på samma nivå som tillsynsavgifter för försäljning av folköl och cigaretter. Socialnämnden förslår således att kommunfullmäktige antar en avgift för tillsyn av elektroniska cigaretter på 1500 kronor per år. I beslutet från socialnämnden den 12 december 2017 127 föreslog socialnämnden utöver antagande av ny avgift att kommunfullmäktige skulle besluta om att uppdra till socialnämnden att fullgöra kommunens uppgifter enligt lagen. Socialnämnden föreslog därför att socialnämndens reglemente skulle kompletteras med detta utökade uppdrag. Beslut om ändringar i socialnämndens reglemente kommer behandlas i ett separat ärende till kommunfullmäktige. 1 Prop. 2016/17:132 sida 66.

2018-01-22 Sida 2 KS/2017/0477/100-2 Kommunstyrelseförvaltningens bedömning I författningskommentaren till lagens 46 anges att kommunerna får ta ut avgifter för sin tillsyn av den som bedriver anmälningspliktig försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Storleken på avgifterna bestämmer varje kommun själv. Av 8 kap. 3 c kommunallagen (1991:900) följer att kommuner enligt den så kallade självkostnadsprincipen inte får ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller. 2 De nya bestämmelserna om tillsyn över försäljning av e-cigaretter kommer att leda till att kommunen belastas med ytterligare arbetsuppgifter. Liksom är fallet för tobaksprodukter enligt tobakslagen så har kommunen fått en möjlighet att finansiera tillsynen av den anmälningspliktiga detaljhandeln med e-cigaretter och påfyllningsbehållare genom avgifter. Genom att ta ut tillsynsavgift kan kommunen få kostnadstäckning för att bedriva en effektiv tillsyn. Kommunstyrelseförvaltningen anser att den föreslagna tillsynsavgiften anses skälig och föreslår därför kommunfullmäktige att anta en avgift för tillsyn av försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllnadshållare på 1500 kronor per år. Avgiften föreslås gälla från och med den 1 april 2018. Tommy Fabricius kommundirektör Yvonne Persson kommunjurist Beslutsunderlag Socialnämndens beslut den 12 december 2017 127, KS/2017/0477/100-1. Socialnämndens tjänsteskrivelse Ny lag om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare, KS/2017/0477/100-1. Skickas till Socialnämnden För kännedom Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning 2 Se Prop. 2016/17:132 sida 71.

2018-01-31 Sida 1 KS/2017/0481/311-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Isa Eriksson E-post: isa.eriksson@nynashamn.se Tel: 08-520 688 65 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring gällande åtgärdsvalsstudie väg 73 Älgviken - Nynäshamns hamn Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Godkänna föreslagen avsiktsförklaring gällande åtgärdsvalsstudie väg 73 Älgviken Nynäshamns hamn. 2. Bemyndiga planeringschefen att underteckna avsiktsförklaringen i kommunens namn. Ärendet Trafikverket region Stockholm, Stockholms hamnar samt Nynäshamns kommun har kommit överens om en avsiktsförklaring för åtgärdsvalsstudien Väg 73 Älgviken - Nynäshamns hamn. Syftet med åtgärdsvalsstudien har varit att ta fram förslag på åtgärder som ska säkerställa funktionen för den aktuella sträckan av väg 73 även i framtiden. Nuvarande trafiksystem innehåller brister och de framtida behoven ställer nya krav på infrastrukturen. Målet för åtgärdsvalsstudien är att hitta kombinationer av åtgärder för att säkerställa ett funktionellt vägnät för godstransporter, persontransporter och kollektivtrafik. I och med etableringen av Norviks hamn förväntas mängden transporter öka på grund av den nya hamnverksamheten samtidigt som en omfördelning av trafik väntas ske från den befintliga hamnen. Det pågår även en utbyggnad av ett industrispår mellan Nynäsbanan och nya Norvik Hamn. Spåret kommer att passera under väg 73 som därmed kommer att påverkas i stor utsträckning under byggtiden. Samtidigt kommer exploateringar av bostäder och övriga verksamheter att ske inom utredningsområdet vilket kommer att ge ökad belastning på trafiksystemet i Nynäshamn. I avsiktsförklaringen finns en bifogad handlingsplan där parterna har kommit överens om att verka för att genomföra föreslagna åtgärder. Till varje åtgärd finns angivet en huvudansvarig organisation samt ibland även delansvariga och/eller medverkande intressenter. Det krävs att respektive organisation tar ansvar för de åtgärder som huvudsakligen ligger inom deras ansvarsområde. Avsiktsförklaringen utgör inte ett legalt bindande avtal. Finansieringen av respektive åtgärd är inte kopplat till någon specifik part, utan olika former av medfinansiering kan förekomma för olika åtgärder. Utifrån intentionerna i avsiktsförklaringen är det dock viktigt att påpeka att kommunen bör vara villig att själv eller tillsammans med andra aktörer finansiera vissa åtgärder.

2018-01-31 Sida 2 KS/2017/0481/311-2 Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ingå i föreslagen avsiktsförklaring. Tommy Fabricius kommundirektör Mikael Gustafsson planeringschef Beslutsunderlag Avsiktsförklaring avseende ÅVS väg 73 Älgviken Nynäshamns hamn, daterad 2018-01-15 Åtgärdsvalsstudie, Väg 73 Älgviken Nynäshamns hamn, daterad 2017-12-18 Skickas till Akten Planeringschefen

2018-01-30 Sida 1 KS/2016/0280/260-2 Tjänsteställe/handläggare Mark och exploatering Beslutsinstans Caroline Thunström Kommunstyrelsen E-post: Caroline.Thunstrom@nynashamn.se Tel: Markanvisning Nynäshamns Golf AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: Ge ett negativt besked på ansökan om markanvisning för Nynäshamns Golf AB Sammanfattning Kommunen har mottagit en ansökan från Nynäshamns Golf AB angående en markanvisning i Ösmo. Denna markanvisning är tänkt att skapa förutsättning för att tillsammans med sin egen fastighet exploatera och utveckla ett nytt bostadsområde. Planen för exploatering är ej lämplig enligt gällande översiktsplan och strukturplan för Ösmo samt innebär problematik med strandskydd. Nynäshamns Golf AB kan inte i dagsläget tillmötesgå de krav som är rimliga att ställa i form av ekonomisk bärighet och genomförandekraft för projektet, vilket medför en stor risk för Kommunen. Kommunen anser det vara olämpligt att gå vidare med en markanvisning. Bakgrund Nynäshamns Golf AB, 556677-3379, har 2016-10-20 inkommit med en ansökan om markanvisning. Under hösten 2017 presenterade golfklubben sitt förslag för tjänstepersoner från Kommunstyrelseförvaltningen och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Efter detta möte lyftes frågan till Samordningsgruppen. Samordningsgruppen har i sin tur beslutat att lyfta frågan för beslut till Kommunstyrelsen. Markanvisningsansökan Anledningen till att Nynäshamns Golf AB ansöker om markanvisning är följande. Golfklubbens ekonomi klarar för närvarande precis driften av anläggningen men ekonomin ger inga möjligheter till investeringar eller större underhållsåtgärder.

2018-01-30 Sida 2 KS/2016/0280/260-2 En exploatering av området med villor skulle ge ett tillskott till kassan samt förhoppningsvis öka medlemsantalet i klubben. På golfklubbens fastighet ryms ca 50 villor(se nedan bild). Bild från markanvisningsansökan För att klara av en exploateringskalkyl krävs dock 150 villor varav golfklubben vill köpa till närliggande mark från kommunen genom en markanvisning(se röd skraffering i bilden nedan).

2018-01-30 Sida 3 KS/2016/0280/260-2 Bild från markanvisningsansökan Det tilltänkta området för detaljplan och exploatering innefattar därmed både mark inom den egna fastigheten och mark som i dagsläget ägs av kommunen. Översiktsplanen Översiktsplanen är antagen 2012. Två av utvecklingsstrategierna i översiktsplanen är en bärkraftig ortsstruktur och hållbart stads-och ortsliv. Det innebär bland annat att orter ska byggas täta i kollektivtrafiknära lägen för att skapa underlag för service och möjlighet att cykla och gå till viktiga målpunkter. Det aktuella området strider mot översiktsplanen i flera fall. - - Det aktuella området är inte utpekat i kommunens gällande översiktsplan som ett utvecklingsområde för bostäder Hela området är utpekat som värdefullt grönområde Delar av området ligger inom strandskyddat område Det finns också värdefull jordbruksmark (klass 3-5) Det finns ingen kollektivtrafik i närheten. Fågelvägen från Ösmo stn till avtagsvägen mot Körunda från Väggarövägen är 2000 m. Enligt kommunens riktlinjer ska ny bebyggelse lokaliseras inom 700 m från busshållplats och 1000 m från spårbunden trafik. Väggarövägen, från korsningen Björn Barkmans väg och mot Körunda, är mycket smal och krokig och erbjuder inget skydd för gående och cyklande.

2018-01-30 Sida 4 KS/2016/0280/260-2 Karta från Översiktsplanen Strukturplan för Ösmo tätort I april 2016 upprättades en strukturplan för Ösmo tätort. Strategierna bygger vidare på översiktsplanen och säger koppla ihop och inifrån ut. I planen understryks hur viktigt det är att bygga centralt i Ösmo för att skapa en bärkraftig ort. Där visas att det är önskvärt att Ösmo först växer i sina centrala delar för att sedan utvecklas söderut. Det tilltänkta området är inte utpekat i strukturplanen utan där har man koncentrerat sig på utveckling i centrum och söderut Strandskydd Den föreslagna bebyggelsen ligger delvis inom strandskyddat område.

2018-01-30 Sida 5 KS/2016/0280/260-2 Strandskyddat område Förvaltningens bedömning Lokaliseringen för det tilltänkta bostadsområdet är ej lämplig utifrån Översiktsplanen och är inte utpekat i Strukturplanen för Ösmo tätort. Dessutom ligger den föreslagna bebyggelsen delvis inom strandskyddat område. Vid beslut om en markanvisning ska kommunen bland annat se över bolagets organisationsstruktur, betalningsförmåga, verksamhetshistoria, finansiella situation samt genomförandekraft för projektet. Nynäshamns Golf AB, som ansöker om markanvisningen, kan ej i dagsläget tillmötesgå de krav som är rimliga att ställa i form av ekonomisk bärighet och genomförandekraft för projektet, vilket medför en stor risk för kommunen.

2018-01-30 Sida 6 KS/2016/0280/260-2 Förvaltningen bedömer att Kommunen ej bör ge Nynäshamns Golf AB den markanvisning de har ansökt om. Kommunstyrelseförvaltningen och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har gemensamt gjort en bedömning av denna markanvisningsansökan. Tommy Fabricius Förvaltningschef/Kommundirektör Sofia Hofstedt mark- och exploateringschef Bilaga: Markanvisningsansökan Skickas till: Akten För kännedom: Akten Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Nynäshamns Golf AB För åtgärd: Kommunstyrelseförvaltningen(mark- och exploateringsenheten)

2018-01-29 Sida 1 KS/2015/0122/251-40 Tjänsteställe/handläggare Mark och exploatering Beslutsinstans Sandra Zachrisson Kommunstyrelsen E-post: sandra.zachrisson@nynashamn.se Tel: 08-520 682 59 Tilläggsavtal till Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Godkänna undertecknat tilläggsavtal till Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m.fl. 2. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att fullfölja tilläggsavtal till Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m.fl. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med punkt 1-2, bemyndiga kommunchefen och mark- och exploateringschefen att fullfölja tilläggsavtal till Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m. fl. Sammanfattning Tilläggsavtalet omfattar justering av avtalstext i Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m. fl. avseende tidplan, utbyggnad av allmän plats och kommunala VA- anläggningar inom exploateringsområdet samt säkerhet/fullgörandegaranti för exploatörens åtagande. Tilläggsavtalet innebär att Elba 4 Fastigheter AB utför utbyggnaden av vatten och avlopp och lämnar över ledningarna till kommunen efter godkänd slutbesiktning. Ärendet Bakgrund Detaljplan för Hoxla 7:6 m fl. antogs 2015-06-10, laga kraft 2015-07-06. Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av 19 bostäder intill befintlig bebyggelse längs med Hoxlavägen i Spångbro. I samband med att detaljplanen togs fram träffades ett exploateringsavtal (nedan kallat Exploateringsavtalet ) mellan Kommunen och dåvarande fastighetsägaren, undertecknat 201502-04/2015-06-15. Fastighetsägaren lät efter avtalets tecknande bilda exploateringsfastigheten Hoxla 7:11 av stamfastigheten Hoxla 7:6 och del av den kommunalt ägda fastigheten Hoxla 11:1. Exploateringsavtalet avser därmed den nybildade fastigheten Hoxla 7:11. Exploateringsavtalet överläts till bolaget Elba 4 Fastigheter genom köpeavtal av fastigheten Hoxla 7:11, tecknat 2017-03-03. Nynäshamns kommun godkände överlåtelsen av exploateringsavtalet 2017-08-23 (Dnr KS/2015/0122/251-17). I samband med överlåtelsen av exploateringsavtalet har en ny säkerhet lämnats av Elba 4 fastigheter i form av en bankgaranti.

2018-01-29 Sida 2 KS/2015/0122/251-40 De anläggningsarbeten som ska genomföras i denna exploatering har inte påbörjats och det finns behov av att justera ansvarsfördelningen mellan parterna. Tilläggsavtalets syfte och innehåll Nynäshamns kommun och exploatören Elba 4 Fastigheter AB har träffat överenskommelse om tillägg till Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m. fl. Tilläggsavtalet omfattar justering av avtalstext i Exploateringsavtalet avseende tidplan, utbyggnad av allmän plats och kommunala VAanläggningar inom exploateringsområdet samt säkerhet/fullgörandegaranti för exploatörens åtagande. Tidplan Avtalstext i Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m fl 5 får justerad formulering. Samordning av exploatörens och kommunens tidplaner tas bort. Allmän plats Avtalstext i Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m fl 12 får justerad formulering. Krav om samråd med kommunens stadsmiljöavdelning under projekteringsarbetets gång tas bort. Kommunala VA- anläggningar Avtalstext i Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m fl 14 ersätts i sin helhet med ny formulering. Elba 4 Fastigheter AB utför utbyggnaden av kommunala VA-ledningar, inklusive dagvatten, och lämnar därefter över ledningarna till kommunen vid godkänd slutbesiktning. Inkopplingen av exploateringsområdets VA- anläggningar till det kommunala VA- nätet utförs av kommunen. Exploatören ska bekosta alla åtgärder gällande befintliga och nya VA- anläggningar inom exploateringsområdet, exempelvis projektering, byggnation, byggledning, kontroll och besiktning. Kontroll, garanti, besiktning Avtalstext i Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m fl 24 ersätts i sin helhet med ny formulering. Kontroll, garanti och besiktning av Allmänna anläggningar (allmän platsmark) utgår. Text om kontroll, garanti och besiktning av kommunala va-anläggningar får ny formulering. Säkerhet/fullgörandegaranti Avtalstext i Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m fl 30 ersätts i sin helhet med ny formulering. Paragrafen får en text anpassad efter den säkerhet/fullgörandegaranti som Elba Fastigheter lämnade i och med överlåtelsen av Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m fl. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att tilläggsavtalet medför ett förtydligande av ansvarsfördelningen mellan exploatören och kommunen. Den allmänna platsmarken har enskilt huvudmannaskap och de nya lokalgatorna kommer att förvaltas av en samfällighetsförening. Exploatören ansvarar för projektering och utbyggnad. Kommunen har granskat lokalgatornas

2018-01-29 Sida 3 KS/2015/0122/251-40 utformning i samband med framtagandet av detaljplanen. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer, i samråd med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, att ytterligare granskning och godkännande från kommunen inte är nödvändigt. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att tilläggsavtalet medför ett mer praktiskt genomförande av projektet. Eftersom VA- anläggningarna ska ligga inom de nya lokalgatorna som inte finns än, behöver anläggningsarbeten för VA och gata utföras parallellt. Av samordningsskäl är det lämpligt att exploatören bygger ut de kommunala VA- anläggningarna i samband med utbyggnad av lokalgatorna. Det är mer praktiskt att en och samma entreprenör utför anläggandet av både VA och gata. Det finns även ekonomiska fördelar för exploatören om VA och gata anläggs samtidigt och av en och samma entreprenör. För kommunen blir det ekonomiska utfallet det samma oavsett lösning, eftersom exploatören enligt både Exploateringsavtalet och tilläggsavtalet betalar utbyggnaden av vatten och avlopp. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att avtalstext om tidplan samt kontroll, garanti och besiktning behöver revideras med anledning av förändringarna i ansvarsfördelningen mellan parterna. I samband med att tilläggsavtalet justeras bedömer kommunstyrelseförvaltningen det är lämpligt att även justera avtalstexten om säkerhet/fullgörandegaranti och dels anpassa den efter bankgarantin som Elba 4 Fastigheter att lämnat, dels att bli mer tillämplig vid överlåtelse av avtalet till annan part. Nuvarande avtalstext beskriver inte kommunens krav vid andra typer av säkerheter/fullgörandegarantier än pantbrev. Tommy Fabricius kommundirektör Sofia Hofstedt mark- och exploateringschef Beslutsunderlag Tilläggsavtal till Exploateringsavtal för Hoxla 7:6 m fl Skickas till akten mark- och exploateringschefen Nynäshamns kommun VA- chefen Nynäshamns kommun Elba 4 Fastigheter AB För kännedom ekonomichefen Nynäshamns kommun stadsmiljöchefen Nynäshamns kommun

2017-12-21 1(3) Diarienummer KS/2017/0089/252 Tjänsteställe/handläggare Mark och exploatering Sanna Uimonen E-post: sanna.uimonen@nynashamn.se Tel: 08-520 682 30 Beslutsinstans Kommunfullmäktige Markbyte med Strängnäs stift, del av Körunda 1:1 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: Godkänna föreslaget markbyte mellan Nynäshamns kommun och Strängsnäs stift gällande att Strängnäs stift överlåter del av fastigheten Nibble 1:1 till Nynäshamns kommun och Nynäshamn kommun överlåter del av Körunda 1:1 till Strängnäs stift. Godkänna att Stiftet för markbytet betalar 1 miljon (en miljon) kronor till Nynäshamns kommun. Ge Mark- och exploateringsenheten i uppdrag att genomföra markbytet och ansöka om erforderliga lantmäteriförrättningar Sammanfattning Detaljplan 812 för utbyggnaden av Vansta industriområde har inte kunnat genomföras med anledning av att dagvattenhanteringen för ett utbyggt verksamhetsområde inte lösts i sin helhet i samband med framtagandet av detaljplanen. Kommunen har fått tillstånd att leda vattnet till Gryt Nibble torrläggningsföretag under förutsättning att erforderligt fördröjningsmagasin anläggs inom del av Nibble 1:1. Kommunen har nu kommit överens med fastighetsägaren till Nibble 1:1 om ett markbyte för att få åtkomst till markområdet. Överenskommelsen innebär att Nynäshamns kommun överlåter del av Körunda 1:1, tidigare Neder Söderby, till Strängsnäs stift och att Stiftet överlåter en mindre del av Nibble 1:1, skifte 2 (Kviglöt), till Kommunen. För markbytet betalar Stiftet 1 miljon (en miljon) kronor till Nynäshamns kommun. Ärendet Vansta industriområde i Ösmo ingår i två detaljplaner, Dp 711 (laga kraft 1993) och Dp 812 (laga kraft 2007). I samband med detaljplaneläggning av området gjordes en ansökan om att få släppa dagvattnet från verksamhetsområdet till Gryt-Nibble torrläggningsföretag år 1937. Mark- och miljödomstolen meddelade i domen (mål nr M 5291-09) att Nynäshamns kommun får rätt att släppa ut dagvattnet till företaget men att flödena i det ursprungliga företaget ska bibehållas. En utredning avseende avledning och fördröjning av dagvatten från Vansta industriområde genomfördes 2012 av konsultföretaget Ramböll vilken redovisar att ett fördröjningsmagasin för dagvattnet behöver anläggas. Utredningen pekar ut ett markområde sydöst om planområdet, inom fastigheten Nibble 1:1, som lämpligast lokalisering för fördröjningsmagasinet. Därefter inleddes en förhandling mellan Nynäshamns kommun (genom sin mark- och exploateringsenhet) och markägaren till Nibble 1:1, Strängsnäs stift (nedan kallat Stiftet) där Nynäshamns kommun önskar köpa alternativt byta till sig marken. Stiftet har under 2016 meddelat att de är villiga att göra ett markbyte av hela alternativt delar av fastigheten Nibble 1:1. Strängnäs stift har sedan en tid tillbaka arbetat för planläggning av delar av fastigheten Nibble 1:1 för bostadsändamål. Stiftet ansökte om planbesked för området i juli 2008 och fick i september 2008 ett positivt planbesked. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att utarbeta och samråda kring ett programförslag för bebyggelse inom Nibble 1:1, delar av Gryt 4:6 och skifte 2 av Gryt 1:2 samt att samordning med dagvattenfrågor görs med Vansta industriområde. Detaljplaneområdet är omfattande, cirka 100 hektar. Detaljplanearbetet har påbörjats och vissa utredningar och handläggning av kommunen har utförts vilket resulterat i en kostnad för Strängsnäs stift i egenskap av fastighetsägare,

2017-12-21 2(3) Diarienummer KS/2017/0089/252 en kostnad som kan ses som en investering som kan räknas hem när detaljplanen är antagen. Inom ramen för planuppdraget togs en strukturplan för Ösmo fram, vilken blev klar och godkänd av kommunfullmäktige 2016. Strukturplanen slog fast att det är lämpligt att dela in Ösmo i mindre områden för detaljplaneläggning än vad som tidigare gjorts samt att det är strategiskt bättre att börja förtäta kring Ösmo pendeltågsstation och arbeta sig utåt för att på så sätt få en större genomförbarhet. I arbetet med att utveckla Ösmo i enlighet med antagen strukturplan har det till planenheten kommit in två ansökningar om planbesked under våren 2017. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har gett förslaget till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att pågående detaljplan avslutas så att de två nya kan påbörjas, vilket medför att framtida planarbete följer strukturplanen. I diskussion har Stiftet lagt fram att de är intresserade av fastigheten som tidigare hette Neder Söderby, nu del av Körunda 1:1. Kommunstyrelseförvaltningen har låtit en oberoende värderare värdera de två områdena. Del av Körunda 1:1, tidigare Neder Söderby, värderades till cirka 18 miljoner kronor. Aktuell del av Nibble 1:1, skifte 2 (Kviglöt), har värderats till cirka 13 miljoner kronor. Bedömningen från Kommunstyrelseförvaltningen är dock att det kumulativa värdet för kommunen på det markområde som överlåts till Kommunen är i nivå, eller högre, än det markområde Kommunen överlåter till Stiftet. Under hösten 2017 har förhandlingarna mellan Kommunen och Stiftet resulterat i att det nu är dessa två områden som bedöms aktuella för ett markbyte. Överenskommelsen innebär att Nynäshamns kommun överlåter del av Körunda 1:1, tidigare Neder Söderby, till Strängsnäs stift och att Stiftet överlåter en mindre del av Nibble 1:1, skifte 2 (Kviglöt), till Kommunen, se bilaga 1. För markbytet betalar Stiftet 1 miljon (en miljon) kronor till Nynäshamns kommun. Förvaltningens bedömning I Nynäshamns kommun är behovet av verksamhetsmark mycket stort. Om dagvattenmagasinet anläggs inom det överlåtna området, del av Nibble 1:1, så att Vansta industriområde kan byggas ut kommer cirka 6 ha (60 000 kvm) verksamhetsmark att kunna anläggas inom befintlig detaljplan. Strängnäs stift har investerat ca 500 000 kr i fastigheten Nibble 1:1 inom ramen för detaljplanen som påbörjades 2008. Kommunen bedömer att ersättningen från Strängsnäs stift till Kommunen om 1 miljon kronor för marköverföring är skälig och tar hänsyn till markområdenas marknadsvärde, Stiftets tidigare investeringar i markområdet, det förväntansvärde som finns på del av Nibble 1:1 samt det värde som markregleringen har för Kommunens genomförande av antagna detaljplaner. Sammantaget görs bedömningen att markbytet är strategiskt och viktigt för Ösmos och Vansta industriområdes framtida utveckling. Tommy Fabricius Kommundirektör Bilagor Bilaga 1 Marköverlåtelseavtal Sofia Hofstedt Mark- och exploateringschef

2017-12-21 Beslutsunderlag Skickas till Akten För kännedom: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen För åtgärd: Mark- och exploateringsenheten 3(3) Diarienummer KS/2017/0089/252

2017-12-21 1(2) Diarienummer KS/2017/0207/269-5 Tjänsteställe/handläggare Mark och exploatering Sanna Uimonen E-post: sanna.uimonen@nynashamn.se Tel: 08-520 682 30 Beslutsinstans Kommunfullmäktige Markupplåtelseavtal för anläggningar för elöverföring, Ellevio AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: Godkänna upprättat markupplåtelseavtal med Ellevio AB för anläggningar för elöverföring inom kommunens fastigheter Ärendebeskrivning Mark- och exploateringsenheten uppmärksammades i mars 2017 på att Kraftringen (tidigare Nynäs energi) inte har ett avtal med Nynäshamns kommun avseende upplåtande av mark för el-ledningar och till ledningar hörande anläggningar. Senaste avtalet mellan parterna skrevs under år 2000. Avtalet sades upp av dåvarande Nynäs Energi år 2003 och slutade att gälla 2005-03-22 enligt bekräftelsemejl från kommunen. Anledningen till uppsägningen anges inte i dokumentationen och är i dagsläget inte känd. Sommaren 2017 övergick Kraftringen i Ellevios ägo. Ellevio har områdeskoncession för större delen av Nynäshamns kommun. Mark- och exploateringsenheten har i samråd med Ellevio tagit fram ett nytt markavtal för upplåtelse av kommunens mark för att anlägga och bibehålla anläggningar för elöverföring (ledningar, transformatorstationer etc.), samt rätt att disponera det utrymme som behövs för att utföra anläggningsoch underhållsarbeten. För upplåtelsen ska Ellevio till kommunen betala en ersättning om 0,575 kr/längdmeter ledning i kommunens mark. I dagsläget har Ellevio ca 319 100 meter ledning i kommunens mark vilket ger en årlig ersättning om 183 483 kr. Antalet längdmeter, och därmed ersättningen, kan uppdateras vart 5:e år. Placering av nya stationer och Ledningar ska godkännas av Kommunen genom samråd. Inför markarbeten ska ledningsägaren ansöka om grävnings- och schakttillstånd i enlighet med kommunens rutin, samt övriga tillstånd som krävs för arbetet. I god tid innan planläggning, planändring eller annan liknande ändring av markanvändningen ska parterna samråda med varandra i syfte att undvika flyttning eller ändring av anläggningar. Kommunen avgör dock i slutändan om anläggningarna kan vara kvar eller måste flyttas. Blir det nödvändigt att flytta eller ändra anläggningarna ska Kommunen ersätta Ellevio hela/delar av flyttkostnaderna i enlighet med tabell på sidan 4 i avtalet. Avtalet gäller fram till 31 januari 2028. Uppsägning kan ske senast 1 år före avtalstidens utgång. Vid utebliven uppsägning förlängs avtalet med 5 år i sänder. Kommunen har dock rätt att med omedelbar verkan säga upp avtalet om Ellevio i väsentligt avseende, eller vid upprepade tillfällen, bryter mot sina förpliktelser enligt avtalet. Förvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att framtaget markupplåtelseavtal stämmer överens med kommunens sätt att arbeta med upplåtelser och ledningar i kommunens mark.

2017-12-21 Tommy Fabricius Kommundirektör Beslutsunderlag Bilaga 1 Markupplåtelseavtal Skickas till Akten Ellevio AB Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2(2) Diarienummer KS/2017/0207/269-5 Sofia Hofstedt Mark- och exploateringschef

Avsändare 2018-02-06 Södertörnskommunerna registrator.trf@sll.se Södertörnskommunernas yttrande angående Förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) står gemensamt bakom detta remissvar. Kommunerna lämnar också vid behov egna kompletterande synpunkter. Övergripande synpunkter Södertörnskommunerna välkomnar att landstinget tagit fram en godsstrategi för Stockholmsregionen. Det är positivt att godsstrategin kopplar samman mål och prioriteringar för transporter och hantering av gods med RUFS 2050. Detta sätter in godset i ett sammanhang tillsammans med övriga samhällsutmaningar. Beskrivningarna av utmaningar och strategiska områden för godset i Stockholmsregionen är i huvudsak mycket bra, relevanta och ger en bra utgångspunkt för fortsatt arbete. Dock anser vi att det saknas en tydlig koppling till målbilden i RUFS i fråga om att minska de klimatpåverkande utsläppen. Det kan göras genom att utveckla något av handlingsområdena med ett tydligt förhållningssätt för att i första hand minimera transportbehovet och i andra hand att godset, främst till och från regionen, transporteras på det mest resurseffektiva sättet under så stor del av sträckan som möjligt. Detta innebär att gods ska transporteras på sjöfart eller järnväg så nära målpunkten som möjligt, för att den sista sträckan med lastbil ska minimeras. Trots bra inringade utmaningar anser vi att dokumentet inte når tillräckligt långt eller är tillräckligt konkret för att kunna utgöra ett planeringsunderlag i kommunal planering. För att kunna utgöra ett sådant bör godsstrategin innefatta tydligare ställningstaganden samt tydligare peka ut framtida godsstruktur på karta. Det är otydligt vad nästa steg är samt vem som ansvarar för vad. Vi vill även understryka vikten av att i en godsstrategi lyfta fram sjöfarten. Den regionala godsstrategin bör visa hur Mälardalens hamnar knyts ihop med de europeiska hamnarna. Majoriteten av inkommande varor till Stockholmsregionen från utlandet anlöper via sjöfart. Den insikten ger förutsättningar för att bättre kunna möta kapacitetsproblem och öka framkomligheten. Genom en ökning av inlandsoch närsjöfart kan infrastrukturen bli mer konkurrensneutral för de olika trafikslagen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se 1 (4)

Avsändare 2018-02-06 Södertörnskommunerna Södertörnskommunerna skulle gärna se att strategin tydligare lyfter frågorna kring tillförlitligheten och robustheten i godsförsörjningen vilken är avgörande för de stora företagen på Södertörn och därmed förutsättningen för framtida tillväxt. Hållbar infrastruktur för godstransporterna i regionen Precis som strategin beskriver så består transportinfrastrukturen för gods av noder och stråk. Vi saknar dock en beskrivning av regionens viktiga stråk och noder för godstransporter i framtiden. Som godsstrategin beskriver kommer den planerade utvecklingen av Stockholmsregionen att innebära en trafikökning för samtliga trafikslag, och i synnerhet för den vägbundna godstrafiken. Detta behöver synas och adresseras i godsstrategin. I plankartan för RUFS 2050 är godsinfrastrukturen svår att se. Det finns därför en bra möjlighet att i godsstrategin lyfta godset i en godsspecifik karta. Kartan på s. 20 Gods- och logistikstruktur i Stockholms län verkar innefatta både en nulägesbeskrivning och en beskrivning av läget år 2050. Vi anser att den bör delas i två samt utvecklas och kompletteras med beskrivande text, som adresserar exempelvis vilken typ av gods som troligen kommer att hanteras vid olika terminaler, om utrymmet bedöms räcka till år 2050, var landinfrastrukturen behöver kompletteras med av hänsyn till godstransporter (både väg och järnväg), stråk för farligt gods, behov av körfält för gods på vissa sträckor, behov av ytor för samordnad masshantering osv. Detta är särskilt viktigt då det står att Godsstrategin har status som ett planeringsunderlag. Kartan saknar dessutom Västra stambanan, där gods transporteras nattetid redan idag och där diskussioner om utökningar också förs. I strategin anges att infrastrukturen för gods i allt väsentligt förväntas vara densamma år 2050 som idag. Södertörnskommunerna instämmer inte i detta påstående, då en rad förändringar sker i godsinfrastrukturen redan idag och som kommer att förändra godsflödena i framtiden. Det handlar exempelvis om tillkomsten av Norviks hamn, den nya farleden till Södertälje hamn samt utvecklingen av verksamhets- och handelsområdena i Stockholm syd (Almnäs/Mörby), Jordbro, Albyberg, Länna, Gladö, Kungens kurva etc. Dessa noder för godstransporter kommer att få en ökad betydelse i framtiden vilket kommer ställa ökade krav på angörande infrastruktur. Främst gäller det för godstransporter till och från Norvik och Stockholm syd vilka idag saknar kapacitetsstark och klimatsmart infrastruktur för att hantera framtida utvecklingspotential. En framtida åtgärd som kan minska andelen transporter på väg är inlandssjöfart dvs. omlastning av gods på sjöfart till fortsatt transport på pråm till centralt placerade kajlägen. Det kan också finnas potential för att förstärka spårkapaciteten till Norviks hamn, i nya sträckningar, för att minska behovet av lastbilstransporter. Det kommer också att skapas ett ökat tryck på att flytta ut centralt placerade godsfunktioner längre ifrån Stockholm, vilket kommer att ge stora förändringar för hur godsinfrastrukturen ska utvecklas och användas. Detta gäller bland annat Slakthusområdet, samt bränsledepåerna i Berg och Loudden men även Västberga och Årsta. En utflyttning av godsfunktioner medför att dagens flaskhalsar och sårbara länkar i infrastrukturen måste förstärkas, detta gäller passagen av Södertälje kanal och SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se 2 (4)

Avsändare 2018-02-06 Södertörnskommunerna Nynäsbanan men även övriga stråk in mot Stockholm både väg och järnväg. Ytor för enklare omlastning behöver säkerställas närmare Stockholm City. I godsstrategin hanteras främst de stora godsflödena avseende volym och vikt som sker på väg och järnväg och i viss mån sjöfart, men vi vill att även det högkvalitativa gods som sker via flyg, så väl från Arlanda som Skavsta, får en tydligare skrivning. Gods som transporteras med flyg är i många fall avgörande för näringslivets förmåga att hantera störningar och snabba leveranser, bland annat av reservdelar och dylikt. På samma sätt bör godstransporter till skärgården lyftas, även om den i volym är småskalig. Transporterna inom Stockholms län kommer huvudsakligen att ske med lastbil. Tvärförbindelse Södertörn är därför en förutsättning för att säkerställa effektiva och hållbara godstransporter från Norviks hamn vidare till Stockholm/Mälardalen. Det är positivt att den finns med på kartan på sid 20. Södertörnskommuner anser att digitalisering överlag bör lyftas tydligare i godsstrategin. Vi föreslår att Tvärförbindelsen byggs som elväg för godstransporter. Elvägar för gods lyfts också som en åtgärd i klimatfärdplanen och bör tas vidare i denna strategi. Därför bör lämpliga platser för elvägar för gods ritas in på en karta över strukturen 2050. Det finns troligen fler stråk (utöver Tvärförbindelse Södertörn) och noder inom regionen där godsstrategin kan vara förutseende och peka ut framtida tekniska och innovativa lösningar som bidrar till en hållbar utveckling. Det kan vara utifrån befintlig kunskap eller syfta till att bidra till handlingsområdet ökad kunskap. Södertörnskommunerna vill att risk- och sårbarhetsaspekterna utvecklas i förslaget. Dagens infrastruktur är mycket sårbar för störningar och främst gäller det passagen över Södertälje kanal, där de dominerande godsflödena med lastbil på Södertörn går idag och i framtiden, som har stor betydelse för svensk exportindustri och nationella godsflöden. Det gäller också för sträckor där stora godsvolymer transporteras tex. till och från hamnarna i Norvik och Södertälje, riksväg 73, järnvägarna in mot Stockholm, men även de andra passagerna över Saltsjö-Mälarsnittet. Samverkan, planering och styrning En komplettering till avsnittet samverkan, planering och styrning är att kunskapen behöver öka avseende befintliga styrmedel och regelverk. Det finns redan idag i befintlig lagstiftning och andra möjligheter som kan användas av exempelvis kommuner för att planera och påverka godstransporter. Vi saknar ett tydligare utpekande av ansvariga organisationer och myndigheter för olika delområden i strategin. Identifiering av problemägare och ansvariga behövs för att skapa förändring inom olika områden. Exempel på ett sådant område är hantering av byggmaterial och massor. Södertörnskommunerna har ett starkt önskemål om att det sker en regional samordning som avser prioritering, ansvar och genomförande av godsstrategin. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se 3 (4)

Avsändare 2018-02-06 Södertörnskommunerna Södertörnskommunerna anser att Stockholms läns landsting bör ta ansvar för att samordna och driva detta arbete. Det är en förutsättning för att konkretisera och skapa aktivitet utifrån godsstrategins mål och prioriteringar. Godsfrågan omfattar många olika aktörer och stora geografiska områden varför en regional samordning är nödvändig. Södertörnskommunerna är gärna med och bidrar i det fortsatta arbetet kring godstransporter i Stockholmsregionen. Inom ramen för handlingsområdet ökad kunskap skulle också med fördel en utvärdering och uppföljning av godsstrategin kunna läggas till. Övrigt Kartbilden över årsdygnstrafiken för tunga fordon innehåller faktafel och ger därför en felaktig bild av fördelningen av godsflödena norr- respektive söderifrån. Denna bild bör också kompletteras med en framtidsbild över antagen fördelning på de olika länkarna. Överlag skulle strategin tjäna på att förtydliga begrepp och tydligare definiera olika godstyper och transportslag för gods, förslagsvis genom en lista med begreppsförklaringar. Södertörnskommunerna arbetar gemensamt med Samordnad varudistribution. Detta samarbete har bidragit till ett minskat antal godstransporter till kommunala verksamheter med 50 procent. Det har också bidragit till minskade koldioxidutsläpp med 70 procent. Godsstrategin skulle med fördel kunna lyfta fram Samordnad varudistribution och andra goda exempel på hållbara godslösningar, samarbeten eller liknande som kan användas av fler aktörer. För Södertörnskommunerna: Ebba Östlin Ordförande i kommunstyrelsen i Botkyrka Meeri Wasberg Ordförande i kommunstyrelsen i Haninge Daniel Dronjak Ordförande i kommunstyrelsen i Huddinge Bob Wållberg Ordförande i kommunstyrelsen i Nykvarn Patrik Isestad Ordförande i kommunstyrelsen i Nynäshamn Lennart Kalderén Ordförande i kommunstyrelsen i Salem Boel Godner Ordförande i kommunstyrelsen i Södertälje Fredrik Saweståhl Ordförande i kommunstyrelsen i Tyresö SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se 4 (4)

2018-02-14 Sida 1 KS/2017/0484/211-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Isa Eriksson E-post: isa.eriksson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Remiss - Förslag till Regional Godsstrategi för Stockholmsregionen, yttrande 2 mars 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar yttrande enligt bilaga 1 (Södertörnskommunernas yttrande angående förslag till godsstrategi för stockholmsregionen) Bakgrund Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (TRF) vid Stockholms läns landsting har på uppdrag av landstingsfullmäktige initierat arbetet med att ta fram en regional godsstrategi, med fokus på samlastning och ny teknik. Remisshandlingen skickades ut den 21 december 2017 och berörda aktörer ges möjlighet att komma med synpunkter inför det fortsatta arbetet. Strategin ska beslutas i tillväxt- och regionplanenämnden och antas under 2018. Godsstrategin har status som ett planeringsunderlag enligt plan- och bygglagen 7 kap 5. Det innebär att landstinget hänvisar till underlaget inom ramen för sitt regionplaneuppdrag och kommuner och statliga myndigheter ska använda sig av underlaget i sin planering. Godsstrategin är ett av flera strategiska plandokument som hör ihop med den regionala utvecklingsplan, RUFS 2050, vilket beräknas antas under 2018. Kommunen har lämnat remissvar till huvuddokumentet RUFS 2050 i både samråds- och granskningsskedet, men också till andra kopplade dokument som Landsbygds- och skärgårdsstrategi samt Klimatfärdplan. Nynäshamns kommun har även både själv och tillsammans med de övriga Södertörnskommunerna lämnat remissyttranden till förslag om Nationell Plan samt till förslag till Länsplan. Inför framtagande av förslag till gemensamt yttrande till den regionala godsstrategin har Nynäshamns kommun ingått i den mindre arbetsgrupp som arbetat fram förslaget. Ärendet Godsstrategin bygger till stor del på de inriktningar som pekas ut i RUFS 2050 och de regionala mål som ska styra planeringen. Dessa har sedan kopplats till tre strategiska områden: 1. Tillgänglig transportinfrastruktur av god kvalitet i hela regionen. 2. Urbana miljöer med god och klimatsmart försörjning av varor och material.

2018-02-14 Sida 2 KS/2017/0484/211-2 3. Stärkt förståelse för godstransporternas systemeffekter. Under dessa strategiska områden finns vidare ett antal handlingsområden bundna till insatser. Södertörnskommunerna lyfter i det gemensamma svaret bland annat att godsstrategin inte är tillräckligt konkret för att fungera som planeringsunderlag för kommuner och statliga myndigheter. Det saknas bland annat tydliga kartor över framtida godsstruktur. Södertörnskommunerna påpekar också att det saknas en tydlig koppling till den regionala utvecklingsplanens mål om att minska de klimatpåverkande utsläppen. Södertörnskommunerna håller inte med om den utgångspunkt för godsstrategin som anger att infrastrukturen i stort kommer att vara oförändrad till år 2050. Det gäller särskilt godstransporter till och från Norvik och Stockholm syd, vilka saknar klimatsmart och kapacitetsstark infrastruktur för framtida utveckling. Södertörnskommunerna påpekar särskilt behovet av Tvärförbindelse Södertörn och dess vikt för transporter till och från Norviks hamn. Tvärförbindelsen bör byggas som elväg för godstransporter. Godsstrategin är ett av flera strategiska plandokument som hör ihop med den regionala utvecklingsplan, RUFS 2050, vilket beräknas antas under 2018. Kommunen har lämnat remissvar till huvuddokumentet RUFS 2050 i både samråds- och granskningsskedet, men också till andra kopplade dokument som Landsbygds- och skärgårdsstrategi samt Klimatfärdplan. Nynäshamns kommun har även både själv och tillsammans med de övriga Södertörnskommunerna lämnat remissyttranden till förslag om Nationell Plan samt till förslag till Länsplan. Nynäshamns kommun åsikter återspeglas genom det Södertörnsgemensamma yttrandet och väljer därför att endast besvara remissen via det gemensamma yttrandet enligt bilaga 1. Mikael Gustafsson Planeringschef Tommy Fabricius Kommundirektör Beslutsunderlag Skickas till För kännedom: För åtgärd:

2018-02-14 KS/2017/0484/211-2 Sida 3

2018-01-29 Sida 1 KS/2017/0189/104-9 Tjänsteställe/handläggare Kansliavdelningen Susanne Wallgren Beslutsinstans Kommunfullmäktige Förslag om införande av politiska sekreterare i Nynäshamns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Införa politiska sekreterare för att bistå förtroendevalda i Nynäshamns kommun för mandatperiod 2018-2022 med start snarast möjligt efter slutligt valresultat av kommunfullmäktigevalet 2018. 2. Anta modell 1, 2, 1b eller 2 b för fördelning av politiska sekreterare mellan partier efter erhållna mandat i enligt redovisade förslag nedan. 3. Godkänna förslag till bestämmelser om politiska sekreterare som gäller bland andra fördelning mellan partier, lön och allmänna villkor enligt bilaga i utredningsrapport. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen uppdrogs av kommunstyrelsen i april 2017 att utreda om politiska sekreterare bör införas samt förutsättningar för ett införande av politiska sekreterare i Nynäshamns kommun. Bakgrunden till det är en överenskommelse om valteknisk samverkan mellan Socialdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet i Nynäshamns kommun 20162018 där det ingick att tillsätta en utredning om politiska sekreterare. Utredningsarbetet har genomförts av en utredare på kansliavdelningen som haft avstämningar med både styrgrupp som utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott och referensgrupp som består av kommunfullmäktiges gruppledare. Vid dessa avstämningar har utredningen fått synpunkter och förslag som har pekat ut riktningen för utredningen. Det har vidare kommit in en skrivelse med synpunkter via mejl från Sorundanet Nynäshamns kommunparti den 17 december 2017 (bilaga). Utredningen redovisas i en rapport som utgör beslutsunderlag. Sammanfattning av utredningsrapport Bakgrunden till att utredningen efterfrågas är en upplevd ökad belastning på de ledande förtroendevalda. Den senaste tiden har det blivit vanligare bland kommuner och landsting att anställa politiska sekreterarare som biträder de förtroendevalda i det politiska arbetet. Nynäshamns kommun tillhör den majoritet av kommuner som inte har politiska sekreterare. Enligt kommunallagen 4 kap. 30-31 får kommuner och landsting anställa politiska sekreterare att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet. Övriga bestämmelser är upp till kommunerna själva att bestämma. Därför har utredningen undersökt hur andra kommuners bestämmelser och erfarenheter av politiska sekreterare, vilket redovisas i rapporten. Förslag till modeller för politiska sekreterare Förslag till modeller för Nynäshamns kommun har tagits fram med utgångspunkter i Huddinge och Haninge kommuners modeller och redovisas i korthet nedan. Förhållanden som antal mandat i kommunfullmäktige/kommunstorlek och genomsnittsinkomst har vägts in vid anpassning till modeller som passar för Nynäshamns kommun. De båda förslagen till modeller anger hur stor andel politisk

2018-01-29 Sida 2 KS/2017/0189/104-9 sekreterare partierna erhåller beroende på erhållna mandat i kommunfullmäktigevalet. Modellerna utgör underlag till beslut om ett eventuellt införande av politiska sekreterare i Nynäshamns kommun. För att kunna ta fram en uppskattad totalkostnad för kommunen för politiska sekreterare har följande beräkningsmodell tagits fram utifrån förslag från kommunens HR-avdelning: bruttolön x 1,75 för lön, personalomkostnader (PO) och övriga löneförmåner (exklusive kostnader för IT, lokal och telefon). Med övriga löneförmåner förutom PO menas till exempel sjuklön, löneutfyllnad vid olika former av ledighet, företagshälsovård, personalförening, löneberäkning och utbetalningar, kostnader för gym, friskvårdsbidrag, uppvaktningar med mera. Modell 1 Mandat Pol.sek. i% Lön i kr/månad Uppskattad kostnad inkl. PO m.m.* i kr/månad 1-2 15% 4 353 3-4 35% 10 159 5-6 55% 15 964 7-8 75% 21 769 9100% 29 025 Totalt 81 270 280% * lön, PO och övriga löneförmåner exkl. IT, arbetsplats och telefon 7 17 27 38 50 142 618 778 937 095 794 222 Modell 2 Mandat Pol.sek.i % Lön i kr/månad Kostnad inkl. PO m.m.* i kr/månad 1-3 25% 8 175 4-6 50% 16 350 7-9 75% 24 525 10100% 32 700 Totalt 250% 81 750 * lön, PO och övriga löneförmåner exkl. IT, arbetsplats och telefon 14 306 28 612 42 919 57 225 143 062 Lönen för politiska sekreterare bör ha sin utgångspunkt från riksdagsmannaarvodet, då det även används vid beräkning i kommunens arvodesregler. Lön för en heltidstjänst politisk sekreterare föreslås vara antingen 45 procent vid modell 1 och 1b nedan eller 50 procent vid modell 2 och 2b nedan av en riksdagsledamots arvode per månad. Vid en jämförelse mellan de två modellerna ovan är det som skiljer dem åt andelen politisk sekreterare, fördelningen efter mandat och löner. Modell 2 är något enklare att överblicka med mindre variation mellan antal procent politisk sekreterare och färre mandatintervaller medan modell 1 ger en mer precis procentuell resurs efter mandat jämfört med modell 1. Modell 2 har fördelen ur ett arbetsmiljöperspektiv att den minsta tjänstgöringsgraden för politisk sekreterare motsvarar 25 procent. Kostnaderna för de två modellerna innebär en skillnad på 331 450 kronor enligt 2014 års mandatfördelning. Modell 1b och 2 b med halverad andel politiska sekreterare För kommunen innebär ett införande av politiska sekreterare enligt modell 1 och 2 ökade kostnader på uppskattningsvis 1,9 eller 2,2 miljoner kronor per år, exklusive kostnader för IT, telefon och dator enligt dagens förhållanden. Om kostnaden ses som för hög ovan föreslås två varianter av modellerna 1 och 2

2018-01-29 Sida 3 KS/2017/0189/104-9 ovan där volymen halveras så att de antal procent som partierna får i form av politiska sekreterare minskas till hälften, vilket tabellerna med modell 1 b och 2 b nedan visar. Lön för modell 1 b nedan är beräknad enligt modell 1 ovan med (0,45 x riksdagsmannaarvodet) x antal procent politisk sekreterare och uppskattad kostnad är lön x 1,75. Applicerad på dagens mandatfördelning skulle uppskattad årskostnad uppgå till 1 279 992 kronor enligt modell 1 b nedan. Modell 1 b halverad andel pol.sek. Mandat Andel pol.sek. i % Lön i kr/månad Cirka kostnad inkl. PO m.m.* i kr/månad 1-2 7,5% 2 177 3 810 3-4 17,5% 5 079 8 888 5-6 27,5% 7 982 13 968 7-8 37,5% 10 884 19 047 9Totalt 50,0% 14 513 25 398 140,0% 40 635 71 111 Modell 2 b halverad andel pol. sek. Mandat Pol.sek.i % Lön i kr/månad Cirka kostnad inkl. PO m.m.* i kr/månad 1-3 12,5% 4 087 7 152 4-6 25,0% 8 175 14 306 7-9 37,5% 12 262 21 458 10-50,0% 16 350 28 612 Totalt 125,0% 40 874 71 528 I modell 2 b i tabellen ovan applicerad på dagens mandatfördelning skulle uppskattad årskostnad uppgå till 1 459 128 kronor. Det förslås vidare att partierna ska ges omfördelningsrätt, det vill säga två eller flera partier får lägga samman beloppen för politisk sekreterare i syfte att omfördela anställningarna mellan sig. Vidare föreslås att respektive parti kan fördela sin totala politiska sekreterarresurs till maximalt två personer. Allmänna villkor bör i stort följa de villkor som gäller för tjänstemän i kommunen med undantag när det gäller minsta tjänstgöringsgrad, arbetstid och lagen om anställningsstöd i enlighet med kommunallagen. De politiska sekreterarna föreslås organisatoriskt vara knutna till kommunstyrelsens kansli och att arbetsgivaransvaret läggs på kanslichefen. Ett införande av politiska sekreterare innebär beräknad ökad kostnad för kommunen enligt följande med modell: 1: 1,9 miljoner kronor, 2: 2,2 miljoner kronor, 1b: 1,1 miljoner kronor och 2b: 1,2 miljoner kronor enligt uppskattad kostnad för löner, personalomkostnader och förmåner, samt arbetsplats, telefon, IT för 10 politiska sekreterare minus avdrag för kostnad för utgående tjänst som assistent åt de förtroendevalda. Den uppskattade kostnaden är ganska grovt räknat och kan komma att bli lägre beroende på mandatfördelning, samt att kostnad gällande arbetsplats, IT och telefon kan bli lägre beroende på antal politiska sekreterare som anställs.

2018-01-29 Sida 4 KS/2017/0189/104-9 Utredningsrapporten tar även översiktligt upp andra möjliga konsekvenser av ett införande av politiska sekreterare som demokratiska aspekter. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att politiska sekreterare införs för att bistå förtroendevalda i Nynäshamns kommun för mandatperiod 2018-2022 med start snarast möjligt efter slutligt valresultat av kommunfullmäktigevalet 2018. Förvaltningen föreslår att modell 1, 2, 1b eller 2 b gällande fördelning av politiska sekreterare mellan partier efter erhållna mandat i enligt förslag ovan antas. Vidare föreslås att förslag till bestämmelser om politiska sekreterare som gäller bland andra fördelning bland partier, löner och allmänna villkor enligt förslag bilagd sist i utredningsrapporten (beslutsunderlag). Tommy Fabricius kommundirektör Susanne Wallgren utredare Beslutsunderlag Rapport utredning om politiska sekreterare Bilaga Synpunkter om utredningen från Sorundanet Nynäshamns kommunparti 2017-12-17 Skickas till Gruppledare i kommunfullmäktige

2018-01-29 Sida 1 KS/2017/0208/060-13 Tjänsteställe/handläggare Kansliavdelningen Susanne Wallgren Beslutsinstans Kommunfullmäktige Svar på motion om etiska riktlinjer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad. Ärendet Lena Dafgård (SN) och Per Ranch (SN) har den 13 juni 2017 lämnat in en motion om etiska riktlinjer för förtroendevalda. I motionen föreslås att etiska riktlinjer ska fastställas av kommunfullmäktige och gälla för samtliga förtroendevalda när dessa deltar i styrelser, nämnder, bolag, offentliga möten, digitala kanaler som hemsidor bloggar, sociala medier med mera. Motionärerna anför att om förtroendevalda uppträder respektlöst mot varandra i den offentliga debatten ökar risken för att utsättas för hot och våld. Syftet med att införa etiska riktlinjer för förtroendevalda är enligt motionärerna att förbättra demokratin genom en saklig faktabaserad och värdig debatt vilket gör debatten intressant för invånarna. Motionärerna omnämner en tidigare inlämnad motion från 2008 från Lena Dafgård (SN) om etiska regler för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder etcetera. Motionärerna anför att sedan den förra motionen skrevs förs den politiska debatten i sociala medier i ökad omfattning, samt att etiska riktlinjer för förtroendevalda numera är vanligt i många kommuner. Kommunfullmäktige beslutade den 14 november 2017, 2015, att återremittera motionen for undersökning av hur efterlevande av riktlinjer kan kontrolleras, hur andra kommuner gör avseende efterlevnadskontroll och tolkning av riktlinjer samt for att kontakta och ta stöd av SKL och deras erfarenheter i frågan. Remiss Motionen har tidigare remitterats till samtliga nämnder. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser i sitt yttrande, som beslutade om den 18 maj 2017, att nämnden inte kan eller bör kommentera riktlinjer om förtroendevaldas förhållningssätt gentemot varandra inom ramen för de politiska uppdragen. Nämnden framför därför inga synpunkter på motionens innehåll. Barn- och utbildningsnämnden och kultur-och fritidsnämnden beslutade om yttranden den 18 maj 2017 respektive den 24 maj 2017, vilka båda är likalydande. Barn- och utbildningsnämnden och kultur-och fritidsnämnden anser i sina yttranden att det borde vara en självklarhet att förtroendevalda inte använder sig av härskartekniker, personangrepp eller har otrevlig ton gentemot varandra. Barn- och utbildningsnämnden och kultur-och fritidsnämnden anser att de egna partierna i första hand ansvarar för att de personer som väljs in i nämnder och kommunfullmäktige, besitter ett respektfullt och etiskt förhållningssätt till sitt uppdrag. Det anförs vidare att det även är fullmäktigeordförandes ansvar att

2018-01-29 Sida 2 KS/2017/0208/060-13 se till att ett opassande beteende vid sammanträde inte förekommer. Barn- och utbildningsnämnden och kultur-och fritidsnämnden anser att det är tveksamt om det är tjänstemän inom kommunen som ska bedöma om klimatet i fullmäktige kräver etiska riktlinjer eller inte. Socialnämnden beslutade den 20 juni 2017 att anta förvaltningens skrivelse som sitt yttrande över motionen. I yttrandet anförs att det står varje ledamot eller förtroendevald person fritt att själv besluta hur man vill uttrycka eller yttra sig i en parlamentarisk församling som kommunfullmäktige. Vidare anför socialnämnden att yttranden av politisk karaktär eller motsvarande i kommunfullmäktige sker under lag och påföljdsansvar (s k straffansvar). Socialnämnden anför att det inte ankommer på kommuner att reglera hur enskilda ledamöter använder sina grundläggande fri- och rättigheter avseende yttranden eller annat opinionsbildande agerande. Därför kan ett beslut i kommunfullmäktige som reglerar detta aldrig bli bindande för någon ledamot eller förtroendevald enligt nämnden. Med anledning av det anser socialnämnden att en kommunal förvaltning inte kan ta fram förslag avseende hur folkvalda ledamöter i kommunfullmäktige eller andra förtroendevalda ska uttrycka sig i sitt uppdrag. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har efter återremiss undersökt av hur efterlevande av riktlinjer kan kontrolleras, hur andra kommuner gör avseende efterlevnadskontroll och tolkning av riktlinjer samt for att kontakta och ta stöd av SKL och deras erfarenheter i frågan. Vid en genomgång av andra kommuners dokument som anger etiska riktlinjer, etiska koder eller gemensam värdegrund kan det konstateras att sådana finns i många kommuner och i väldigt olika omfattning och i olika former. I flera fall som till exempel Luleå kommun, ingår några etiska förhållningssätt i regler eller uppförandekoder som handlar om mutor, jäv och liknande. Några av de kommuner som tydligast har etiska riktlinjer som gäller enbart för förtroendevalda och som innehåller förhållningssätt gentemot varandra har kontaktats för att utreda hur dessa används och följs upp. I Karlskoga kommun har gruppledarna för partier i fullmäktige tagit fram etiska riktlinjer för förtroendevalda. Dessa har sedan fullmäktige beslutat om 2015. Riktlinjerna syftar bland annat till att ange normer för förhållningssätt som ska genomsyra samarbete mellan politiker, tjänstemän och kommuninvånare och därmed öka förtroendet för de förtroendevalda (bifogas). I dokumentet anges att ansvar för efterlevnad har samtliga förtroendevalda inom Karlskoga kommun. Etiska frågor lyfts vid behov vid regelbundna träffar som gruppledarna har efter varje fullmäktigesammanträde, vilket gör att dessa riktlinjer till stor del följs. När det gäller efterlevnad av dessa riktlinjer för förtroendevalda i nämnder kan nämndsekreterarna vid behov ta upp sådana frågor med den gruppledare som berörs. Halmstads kommun har etiska regler som anger att de förtroendevalda ska respektera demokratin och dess spelregler genom att följa dessa. Riktlinjerna gäller för kommunfullmäktige och dess sammanträden och sitter inramade på väggen i Halmstad fullmäktigesal som en påminnelse. De sex riktlinjerna ingår bland annat att sträva efter en konstruktiv och saklig debatt, att visa respekt för personer med andra uppfattningar De etiska spelreglerna är inte bindande och felaktiga bedömningar och beslut kan aldrig elimineras helt. God etik, i samband med att fel eller misstag har begåtts, är att klart och tydligt ta ett eget ansvar för det egna handlandet. Halmstad kommun betonar att det som styr kommunfullmäktige är ordförande som har befogenheter att tillrättavisa och utvisa ledamöter, vilket regleras i kommunallagen 5 kap. 39. och i fullmäktiges arbetsordning. Nybro kommun har lagt in en riktlinje om samtalston som förebyggande åtgärd mot hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda som kommunstyrelsen beslutat om för 2018-2021. I riktlinjen anges att

2018-01-29 Sida 3 KS/2017/0208/060-13 alltid tänka på samtalstonen med allmänheten och även politiker emellan, både vid de offentliga kommunala mötena och i övrigt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har kontaktats. SKL:s s erfarenheter är att etiska riktlinjer ofta tas fram i en överenskommelse mellan gruppledare i fullmäktige. I vissa fall har de beslutats om i styrelse eller fullmäktige, i andra fall inte. När det gäller förtroendevaldas respekt gentemot både varandra och medborgare som ett sätt att motarbeta risken att förtroendevalda utsätts för hot, hat och våld, erbjuder SKL en kostnadsfri utbildning i problemet. Det sker på plats i fullmäktige i kommunen efter bokning med SKL. Ambitionen med utbildningen är att bana väg för ett mer systematiskt arbete för att förebygga otillåten påverkan. SKL erbjuder ett webbaserat utbildningsmaterial Samtalstonen i politiken för förtroendevalda i nämnder, styrelser och fullmäktigeförsamlingar. Utbildningen består av olika situationer i det politiska livet där den förtroendevalde måste välja hur han eller hon ska agera. Det finns vidare en självstudiehandledning om hur utbildningen är upplagd och hur man kan jobba med materialet. Utredningen visar att det är de förtroendevalda som har eget ansvar att följa de etiska riktlinjer som sätts upp (förutom de befogenheter som fullmäktigeordförande har enligt lagen). Dock kan att det kan vara viktigt att diskutera dessa frågor som i Karlskoga kommun där efterlevnad av etiska riktlinjer följs upp vid gruppledarträffar. Kommunstyrelseförvaltningen har inget att invända mot miljö- och samhällsbyggnadsnämndens, barnoch utbildningsnämndens och kultur-och fritidsnämndens yttranden. Förvaltningen instämmer i socialnämndens yttrande att enligt gällande lagar saknar en kommun mandat att reglera vad som ska yttras eller uttryckas i politiska organ. Yttrandefriheten gäller förtroendevalda i kommunen. Denna rättighet får endast begränsas genom lag och endast utifrån vissa intressen angivna i regeringsformen. Med anledning av ovanstående ankommer det på ledamöterna, de politiska partierna att ta frågan vidare för diskussion och vid behov ta fram eventuella riktlinjer eller överenskommelser med möjlighet till stöd från fullmäktiges presidium och kommunstyrelseförvaltningen. Utgångspunkt för en strukturerad diskussion i ämnet kan lämpligen vara SKL:s utbildningar och andra kommuners etiska riktlinjer. Fullmäktiges presidium kan avsätta tid för diskussion om förtroendevaldas förhållningssätt till varandra i debatten samt om behov av riktlinjer finns i samband med ett fullmäktigesammanträde eller för en träff med fullmäktiges gruppledare. Mot bakgrund mot ovanstående föreslår kommunstyrelseförvaltningen att besluta att motionen anses vara besvarad. Tommy Fabricius kommundirektör Susanne Wallgren utredare Beslutsunderlag 1. Motionen, 2017-06-30 2. Kommunfullmäktiges beslut om återremiss. 2014-11-14, 215 3. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 2017-05-18, 128, samt tillhörande tjänsteskrivelse

2018-01-29 KS/2017/0208/060-13 4. Barn- och utbildningsnämndens beslut 2017-05-08, 98, samt tillhörande tjänsteskrivelse 5. Kultur-och fritidsnämndens beslut 2017-06-12, 38, samt tillhörande tjänsteskrivelse 6. Socialnämndens beslut 2017-06-20, 66, samt tillhörande tjänsteskrivelse Bilaga Etiska riktlinjer för förtroendevalda i Karlskoga kommun, 2015. Skickas till Motionären Barn- och utbildningsnämnden Kultur-och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Sida 4

Sida 1 2018-01-09 KS/2017/0387/060-2 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Yvonne Persson Beslutsinstans Kommunfullmäktige Svar på motion om att utreda förutsättningarna för att införa Kafé Fullmäktige i Nynäshamn Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att delvis bifalla motionen genom att under en prövoperiod på 6 månader öppna Kafé Fullmäktige. Kafét ska hållas i Folkets Hus 60 minuter innan fullmäktigesammanträdet börjar. Bakgrund Den 19 september inkom Antonella Pirrone (KD) med en motion om att kommunfullmäktige skulle ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa Kafé Fullmäktige i Nynäshamn. Syftet med förslaget är att skapa en närmre relation och utveckla kontakten mellan kommuninvånarna och politiken. En aktiv och öppen dialog mellan kommuninvånare, organisationer och politiken är grundläggande för kommunens arbete. Kristdemokraterna hänvisar till att kommunfullmäktige i flera kommuner i Sverige, bland annat i kommunerna Upplands Väsby och Lerum, inleds med en fikastund för allmänheten. Allmänheten kan på så sätt träffa sina politiker och ställa frågor till dem över en kopp kaffe. Ärendet Kommunens möjlighet att anordna kaféverksamhet Vid samtliga beslut som en kommun tar måste kommunen iaktta de grundläggande förvaltningsrättsliga- och kommunalrättsliga principerna. I kommunallagen (1991:900) KL uttrycks de grundläggande principer som fastslår den kommunala kompetensen. Principerna innebär bland annat att en kommunal åtgärd eller beslut måste vara knuten till kommunens område eller dess invånare för att vara laglig. En annan förutsättning för att kommunen ska kunna hantera en angelägenhet är att den är av allmänt intresse När det gäller möjligheten för fullmäktige att bjuda in medborgarna för att ha en dialog med kommunfullmäktiges ledamöter över en kopp kaffe borde det anses ligga inom det allmänna intresset att möjliggöra samtal mellan kommun och medborgare och på så sätt öka det demokratiska inflytandet i kommunen. Om kommunfullmäktige själva står för kostnaden för den fika som erbjuds kan verksamheten heller inte anses konkurrera med annan lokal

Sida 2 2018-01-09 KS/2017/0387/060-2 kaféverksamhet i Nynäshamn. De kommunalrättsliga reglerna hindrar således inte att kommunen startar upp ett kafé fullmäktige. Synpunkter från det kommunala pensionärs- och funktionshinderrådet Den 13 november 2017 ställdes fråga på det kommunala pensionärsrådet- samt det kommunala rådet för funktionshinderfrågor om organisationsrepresentanterna trodde att det finns något intresse från deras medlemmar att komma till fullmäktige för att ha en dialog med politikerna. Råden var positiva till motionen och ansåg att kommunen bör starta upp verksamheten under en prövoperiod. Det framkom även synpunkter att verksamheten borde hållas en timme innan fullmäktigesammanträdet så att fullmäktigeledamöterna hinner förbereda sig inför fullmäktige ca 15 minuter innan sammanträdet, se protokoll från det kommunala pensionärsrådet och rådet för funktionshinderfrågor den 13 november 2017 44 respektive 41. Kafé fullmäktige i andra kommuner Lerum kommun har, genom initiativ från kommunfullmäktiges presidium, sedan en tid tillbaka erbjudit allmänheten möjlighet till att komma till ett café utanför kommunfullmäktiges sammanträdeslokal för att mingla och samtala med politikerna innan fullmäktiges sammanträde. Enligt Lerum kommun har dock uppslutningen från allmänheten varit dålig. Kommunen misstänker att en av anledningarna till den dåliga uppslutningen kan vara att politikerna ofta sätter sig i egna grupper under fikastunden vilket gör det svårt för allmänheten att bryta in i samtalen. Rådet från Lerum kommun till Nynäshamns kommun är att om Nynäshamn väljer att öppna en liknande verksamhet bör kommunen redan från början besluta om hur formerna för att skapa ett öppet samtalsklimat med allmänheten på kaféet ska se ut.1 Även Upplands Väsby kommun har under en längre period erbjudit medborgarna att komma till ett kafé fullmäktige i anslutning till fullmäktigesammanträdena. Av minnesanteckningar från Upplands Väsbys demokratikommitté framgår det att de förtroendevalda verkar vara ganska nöjda med verksamheten. De erbjuder olika teman för kafé fullmäktige som beslutas i samband med att fullmäktigepresidiet planerar fullmäktigesammanträdet. Temat till aktuellt kafé ska framgå av kallelsen till fullmäktige. Precis som hos Lerum kommun verkar det dock som att verksamheten främst har utnyttjats av fullmäktigeledamöterna själva och att uppslutningen av allmänheten varit i varierande omfattning.2 Kostnad och upphandling Folkets Hus i Nynäshamn har på begäran av kommunstyrelseförvaltningen inkommit med offert för att tillhandahålla kaffe och mackor i samband med ett eventuellt kafé fullmäktige, se KS/2017/0387/060. För kaffe och mackor kommer kommunen att betala ca 65 kronor per portion. En beställning av 50 koppar kaffe och mackor skulle således uppgå till 3250 kronor per tillfälle. Denna kostnad ryms för närvarande inom kommunfullmäktiges budget. Enligt Södertörns upphandlingsnämnds policy för direktupphandling behöver kommunen inte tillämpa några särskilda regler för upphandling om kostnaden är mellan 0-25 000 kronor. För en prövoperiod på 6 månader kommer den totala kostnaden för verksamheten inte att överstiga 25 000 kronor (räknat på kostnad för fika och lokal). Kommunen har därför i detta fall möjlighet 1 2 Se KS/2017/0387/060-4. Se KS/2017/0387/060-5.

Sida 3 2018-01-09 KS/2017/0387/060-2 att direktupphandla med valfri leverantör för den tjänst som efterfrågas då kommunen idag inte har något tillämpligt ramavtal. Om kommunen sedan efter prövoperiodens utgång bestämmer sig för att fortsätta att bedriva verksamheten bör upphandling ske i enlighet med kommunens direktupphandlingspolicy och med gällande upphandlingslagstiftning. Om kommunen bedömer att direktupphandling kan genomföras bör kommunen, vid beslut om en mer permanent verksamhet, hämta in offert för fika och lokal från minst tre aktörer på marknaden. Förslagsvis från aktörer i Nynäshamns centrumkärna.3 Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen ser positivt på förslaget. Kafét skulle kunna bidra till ett ökat engagemang och förtroende för den kommunala verksamheten. Det finns risk för att det, som i Lerums och Upplands Väsbys kommun, inte kommer vara så stort intresse från allmänheten och att uppslutningen på dessa tillfällen inte kommer att vara så stora. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar om en kortare prövoperiod för att sedan utvärdera verksamheten och ta ställning till om verksamheten är ekonomiskt försvarbar. Arbetsformer och planering av verksamheten bör beslutas och hanteras av kommunfullmäktiges presidium. Tommy Fabricius kommundirektör Yvonne Persson kommunjurist Bilagor Motion- Utreda förutsättningarna för att införa Kafé Fullmäktige i Nynäshamn. Expedieras till Antonella Pirrone (KD) Akten 3 Se Södertörns upphandlingsnämnds upphandlingspolicy och riktlinjer.

2017-12-04 Sida 1 KS/2017/0145/060-5 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Miriam Ingeson Beslutsinstans kommunfullmäktige Svar på motion - Inrättande av en äldre- och funktionshindersombud i Nynäshamns kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad genom inriktningsbeslutet som fattats av Socialnämnden. Ärendet Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna föreslår i en motion den 3 mars 2017, Inrättande av äldre- och funktionshindersombud i Nynäshamns kommun, att ett särskilt ombud ska inrättas för att föra äldre och funktionshindrades talan i kontakt med kommunen, företräda dem i deras intressen samt bistå med information om kommunens verksamhet. Funktionen föreslås organisatoriskt ligga under revisionens verksamhet som oberoende under kommunfullmäktige och ges en stark och fristående ställning gentemot kommunens förvaltningar och eventuellt fristående entreprenörer. Motionen remitterades till Socialnämnden som behandlade ärendet den 26 september 2017 ( 81/17). Socialnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att se över olika alternativ att inom ramen för befintlig verksamhet och befintliga ekonomiska ramar konvertera en tjänst till äldre- och funktionshinderombud, samt föreslå organisatorisk placering av denna. Bakgrund Det finns exempel på kommuner som har inrättat en tjänst som äldreombud, så som Linköping och Uppsala. Ett exempel på en kommun med äldre- och funktionshinderombud är Uddevalla. Innehållet i tjänsten kan variera men typiskt sett kan ingå att ge information och vägledning, ta emot och förmedla synpunkter och klagomål, företräda de äldre eller anhöriga gentemot kommunen och ansvara för den uppsökande verksamheten. Inom socialförvaltningen i Nynäshamns kommun finns idag ett personligt ombud, som har den typ av uppdrag som beskrivits ovan men som är inriktad på personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kommunens handikapp- och pensionärsråd, kontaktcenter, Lotsen på Balder, anhörigstöd, aktivitetskoordinator samt kontaktpersonal och gode män är andra delar i verksamheten som bidrar till information och stöd för äldre. Socialförvaltningens verksamhet kontrolleras internt genom synpunkts och klagomålshantering, avvikelsehantering, tillsyn utförd av myndighet äldre och funktionshinder.

2017-12-04 Sida 2 KS/2017/0145/060-5 Socialnämnden anför att de information-, stöd- och hjälpinsatser som motionen anser att det finns behov av redan utförs, men är spridda på flera verksamheter. För det fall funktionerna samlas på en tjänst finner nämnden att tyngdpunkten i tjänsten bör vara råd och stöd samt en viss kontrollfunktion för att identifiera och rapportera eventuella brister i samhälleligt stöd. En annan viktig del skulle vara att utveckla det förebyggande och främjande arbetet i samverkan med civilsamhället. Socialnämnden föreslår att tjänsten skulle kunna placeras inom socialförvaltningen för att på så sätt ha tillgång till stöd och arbetsledning inom förvaltningen. Som alternativ placering nämns kontaktcenter. Socialnämnden anser att en placering av tjänsten inom kommunrevisionen skulle vara olämplig ur arbetsmiljösynpunkt. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inte några invändningar mot Socialnämndens inriktningsbeslut och grunderna för detta. En eventuell placering på kontaktcenter skulle inte tillgodose socialnämndens vision för innehållet i tjänsten så som verksamhetsutveckling, uppsökande verksamhet och samverkan. Därför avstyrks en placering på kontaktcenter. Genom Socialnämndens inriktningsbeslut besvaras motionen utifrån den befintliga organisationens förutsättningar. Tommy Fabricius Kommundirektör Miriam Ingeson Beslutsunderlag Socialnämndens protokoll 81/17 2017-09-26 Tjänsteutlåtande socialnämnden SON/2017/0112/060-7 Yttrande över inrättande om äldreombudsman samt äldre- och funktionshinderombud, KS2017/0200/060-4 För kännedom SON Kontaktcenter

2017-12-04 Sida 1 KS/2017/0200/060-5 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Miriam Ingeson Beslutsinstans kommunfullmäktige Svar på motion - Förslag att inrätta en befattning som äldreombudsman/kvinna Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad genom inriktningsbeslutet som fattats av Socialnämnden. Ärendet Pensionärspartiet föreslår i en motion den 5 april 2017, Förslag att inrätta en befattning som äldreombudsman/kvinna, att ett särskilt ombud ska inrättas för att ge råd och stöd till äldre, verka för att äldre i Nynäshamn har en god äldreomsorg och bidra till att utveckla den offentligt finansierade äldreomsorgen. Dessutom föreslås att äldreombudet bör ha återkommande informationsträffar på kommunens olika orter om aktiviteter som anordnas i kommunen. Motionen remitterades till Socialnämnden som behandlade ärendet den 26 september 2017 ( 82/17). Socialnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att se över olika alternativ att inom ramen för befintlig verksamhet och befintliga ekonomiska ramar konvertera en tjänst till äldreombud, samt föreslå organisatorisk placering av denna. Bakgrund Det finns exempel på kommuner som har inrättat en tjänst som äldreombud, så som Linköping och Uppsala. Innehållet i tjänsten kan variera men typiskt sett kan ingå att ge information och vägledning, ta emot och förmedla synpunkter och klagomål, företräda de äldre eller anhöriga gentemot kommunen och ansvara för den uppsökande verksamheten. Inom socialförvaltningen i Nynäshamns kommun finns idag ett personligt ombud, som har den typ av uppdrag som beskrivits ovan men som är inriktad på personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kommunens handikapp- och pensionärsråd, kontaktcenter, Lotsen på Balder, anhörigstöd, aktivitetskoordinator samt kontaktpersonal och gode män är andra delar i verksamheten som bidrar till information och stöd för äldre. Socialförvaltningens verksamhet kontrolleras internt genom synpunkts och klagomålshantering, avvikelsehantering, tillsyn utförd av myndighet äldre och funktionshinder. Socialnämnden anför att de information-, stöd- och hjälpinsatser som motionen anser att det finns behov av redan utförs, men är spridda på flera verksamheter. För det fall funktionerna samlas på en tjänst finner nämnden att tyngdpunkten i tjänsten bör vara råd och stöd samt en viss kontrollfunktion för att identifiera och rapportera eventuella brister i samhälleligt stöd. En annan

2017-12-04 Sida 2 KS/2017/0200/060-5 viktig del skulle vara att utveckla det förebyggande och främjande arbetet i samverkan med civilsamhället. Socialnämnden föreslår att tjänsten skulle kunna placeras inom socialförvaltningen för att på så sätt ha tillgång till stöd och arbetsledning inom förvaltningen. Som alternativ placering nämns kontaktcenter. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inte några invändningar mot Socialnämndens inriktningsbeslut och grunderna för detta. En eventuell placering på kontaktcenter skulle inte tillgodose socialnämndens vision för innehållet i tjänsten så som verksamhetsutveckling, uppsökande verksamhet och samverkan. Därför avstyrks en placering på kontaktcenter. Genom Socialnämndens inriktningsbeslut besvaras motionen utifrån den befintliga organisationens förutsättningar. Tommy Fabricius Kommundirektör Miriam Ingeson Utredare Beslutsunderlag Socialnämndens protokoll 82/17 2017-09-26 Tjänsteutlåtande socialnämnden SON/2017/0196/000-2 Yttrande över inrättande om äldreombudsman samt äldre- och funktionshinderombud, KS2017/0200/060-4 För kännedom SON Kontaktcenter

2018-01-29 Sida 1 KS/2017/0368/060-6 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Miriam Ingeson Beslutsinstans Kommunfullmäktige Svar på motion om trygghet och studiero Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Barn- och utbildningsnämnden uppdras att tillse att kommunens skolor i sina ordningsregler har en gällande rutin för hantering av elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero, samt att motionen därmed anses besvarad. Ärendet Harry Bouveng (M) och Marcus Svinhufvud (M) har den 6 september 2017 inkommit med en motion om trygghet och studiero. I motionen föreslås att en konsekvenstrappa införs för disciplinära åtgärder. Konsekvenstrappan ska vara en centralt framtagen riktlinje som ska kunna ligga till grund för skolornas eget arbete med disciplinära åtgärder, exempelvis när det är befogat med skriftlig varning, kvarsittning eller polisanmälan. Kommunfullmäktige föreslås besluta att ge Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en konsekvenstrappa för mer trygghet och studiero som ska gälla för kommunens skolor och bidra till att skapa likvärdighet i utbildningen. Motionen har remitterats till Barn- och utbildningsnämnden som beslutade avge yttrande i ärendet den 26 oktober 2017 ( 137/17). Bakgrund Rektor och personal i skolan har skyldigheter enligt skollagen att tillförsäkra alla elever en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. För att åstadkomma detta är skolorna enligt 5 kap. 5 skollagen skyldiga att ha ordningsregler som ska utarbetas tillsammans med eleverna. Vidare har skolans personal och rektor enligt skollagen möjlighet att vidta ett antal disciplinära åtgärder gentemot elever så som kvarsittning, omhändertagande av föremål och utvisning ur klassrummet. Åtgärderna får inte inskränka elevens rätt till utbildning och man får bara göra saker som är rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen, exempelvis elevens ålder och beteende. Rektorn och lärarna måste vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser. De disciplinära åtgärderna får inte tillämpas på elever i förskolan. Det finns ingen skyldighet för skolan att göra polisanmälan. Det saknas även nationella riktlinjer för hur brott som begås i skolan ska hanteras. En huvudman eller skola kan dock själva ta fram riktlinjer för när och hur en polisanmälan ska göras vid vissa allvarligare brott. Misstänkta brott av barn under 15 år utreds bara under vissa omständigheter. Är barnet under 12 år krävs synnerliga skäl. En polisanmälan mot ett yngre barn leder i regel inte till annat än att polismyndigheten underrättar socialtjänsten om anmälan.

2018-01-29 Sida 2 KS/2017/0368/060-6 Arbetsgivaren har ansvar för personal och elevers arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen. I skolan gäller arbetsmiljölagen för både elever och skolpersonal i grund och gymnasieskolan, från och med förskoleklass. För barn på fritids gäller arbetsmiljölagen inte. Kränkningar, hot och otrygghet hos personalen ska anmälas som tillbud till arbetsgivaren och hanteras enligt arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ansvarar för att ordna och utforma arbetsmiljön för att förebygga risker för ohälsa på grund av hot och våld. I detta ansvar ingår att utreda de risker för hot och våld som kan finnas på arbetsplatsen och så snart som möjligt genomföra åtgärder för att förebygga de risker som framkommer. Arbetsgivaren ska också följa upp åtgärderna och att de regler och rutiner som finns är kända av personalen så att alla vet hur de ska agera om en hoteller våldssituation uppstår. Remiss Barn- och utbildningsnämnden anger att det i varje verksamhet bör finnas en rutin för hur rektor och personal ska agera för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero i de fall de åtgärder som vidtagits i ett förebyggande syfte inte är tillräckliga. Nämnden ser dock att det är problematiskt att införa en kommungemensam konsekvenstrappa som alla verksamheter måste följa. Nämnden påpekar att det är upp till rektor och personalgruppen att bestämma vilka disciplinära åtgärder som skolan ska tillämpa och när. Vidtagande av disciplinära åtgärder handlar till stor del om en professionell bedömning och kännedom om eleven varför det måste finas utrymme för bedömningar i varje enskilt fall. Vid fastställande av en så kallad konsekvenstrappa bör det finnas utrymme för rektor och personal att utgå ifrån det arbetssätt som fungerar i verksamheten. Utifrån ovanstående föreslår barn- och utbildningsnämnden att ett kommungemensamt underlag kring disciplinära åtgärder tas fram. Underlaget kan användas som stöd för rektor i arbetet med att tillsammans med elever och personal utarbeta konsekvenstrappor för hantering av elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero. Konsekvenstrapporna ska sedan utgöra en del av enheternas ordningsregler. Gällande polisanmälan föreslår nämnden att rektor, eller den person som rektor utsett, ansvarar för hur brott på skolan ska hanteras och för att göra en bedömning om en händelse ska polisanmälas. Barn- och utbildningsnämnden föreslår en beslutssats av följande lydelse: - Barn- och utbildningsnämnden uppdras att tillse att kommunens skolor i sina ordningsregler har en gällande rutin för hantering av elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Kommunstyrelseförvaltningen har inget att invända mot barn- och utbildningsnämndens förslag eller dess motivering. Förslaget bidrar till att skapa likvärdighet i utbildningen på alla skolor inom kommunen avseende trygghet och studiero. Samtidigt tillåter förslaget att rutiner och

2018-01-29 Sida 3 KS/2017/0368/060-6 åtgärder kan verksamhetsanpassas och att professionella bedömningar kan göras av rektor och personal med god kännedom om de enskilda eleverna och med hänsyn till barnets bästa. Mot bakgrund av detta föreslår kommunstyrelseförvaltningen att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med det av Barn- och utbildningsnämnden formulerade förslaget och att motionen därmed ska anses besvarad. Tommy Fabricius kommundirektör Christian Wigren kanslichef Beslutsunderlag Motion om trygghet och studiero Protokoll Barn- och utbildningsnämnden 2017-10-26 137/17 Tjänsteutlåtande KS/2017/0368/060-3

2018-01-12 Sida 1 KS/2017/0239/060-4 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Sanna Jansson Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på motion om att Lövhagen ska omvandlas till naturreservat Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att Lövhagen ska omvandlas till naturreservat. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att avsluta det uppdrag som kommunstyrelsen gav till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden den 13 december 2005, 289, om att inleda en process med att inrätta ett naturreservat i Hamnvik. Sammanfattning I en motion från Rolf Hofsten (PPiN) föreslås att kommunfullmäktige ska besluta att ombilda Lövhagen till naturreservat samt att ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att snarast vidta åtgärder för att genomföra detta. Motionen remitterades till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som i yttrande har anfört att de i dagsläget inte ser ett behov av att bilda naturreservat av Lövhagen. Kommunstyrelseförvaltningen delar miljö- och samhällsbyggnadsnämndens uppfattning. Med anledning av detta föreslår kommunstyrelseförvaltningen att motionen ska avslås och att det uppdrag som kommunstyrelsen gav till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden den 13 december 2005, 289, om att inleda en process med att inrätta ett naturreservat i Hamnvik ska avslutas. Bakgrund Den 10 maj 2017 inkom Rolf Hofsten (PPiN) med en motion. I motionen föreslås att kommunfullmäktige ska besluta att ombilda Lövhagen till naturreservat samt att ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att snarast vidta åtgärder för att genomföra detta. Ärendet En kommun får enligt 7 kap. 4 Miljöbalken (1998:808), MB, förklara ett mark- eller vattenområde som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. I Nynäshamns kommun finns nio naturreservat och ett naturvårdsområde. Ett av reservaten förvaltas av kommunen. I Sveriges grundlag1 finns en bestämmelse om egendomsskydd som bland annat anger att ingen medborgare ska tvingas tåla att det allmänna inskränker användningen av dennes mark eller byggnad, utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Att inrätta ett naturreservat kan vara ett sådant angeläget allmänt intresse, men enligt 7 kap. 25 MB får en 1 2 kap. 15 Regeringsformen

2018-01-12 Sida 2 KS/2017/0239/060-4 inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten inte gå längre än vad som krävs för att syftet med naturreservatet ska tillgodoses. Inrättas ett naturreservat på mark som ägs av enskild har markägaren i vissa fall, enligt 31 kap. 4 MB, rätt till ersättning för det intrång i markanvändningen som reservatsbildningen innebär.2 Remiss Kommunstyrelseförvaltningen remitterade motionen till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som den 29 augusti 2017 inkom med ett yttrande. I yttrandet anförs att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden den 13 december 2005, 289, av kommunstyrelsen fick i uppdrag att inrätta ett naturreservat i Hamnvik. Naturreservatet var tänkt att omfatta fastigheter som ägdes dels av kommunen, dels av en exploatör. Kommunen kom överens med exploatören om att denne skulle överlåta aktuella fastigheter till kommunen, under förutsättning att beslut fattades om detaljplan för ny bebyggelse. Under 2013 sålde exploatören sina fastigheter och begärde att planarbetet skulle avslutas, vilket skedde. Den nedlagda detaljplanen och ny markägare ändrade förutsättningarna för bildandet av ett naturreservat. De av kommunens fastigheter som var tänkta att ingå i naturreservatet är inköpta med ett förbehåll om att området för all framtid ska användas för friluftsändamål. Nämnden bedömer därför att sannolikheten för exploatering på dessa fastigheter är minimal. Med anledning av ovanstående ser nämnden i dagsläget inte ett behov av att bilda naturreservat av Lövhagen. Nämnden anser även att uppdraget från kommunstyrelsen den 13 december 2005, 289, ska avslutas. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen delar miljö- och samhällsbyggnadsnämndens uppfattning att det inte finns ett behov av att inrätta ett naturreservat på kommunens fastigheter på Lövhagen då dessa är inköpta med ett förbehåll om att de för all framtid ska användas för friluftsändamål. För att kommunen ska kunna inrätta ett naturreservat på enskilds mark mot dennes vilja måste inskränkningen krävas för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Egendomsskyddet är starkt och i aktuellt fall kan inte allmänna intressena anses väga tyngre än markägarens intresse. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer därför att kommunen inte har möjlighet att mot markägarens vilja inrätta ett naturreservat. Behovet av områden för friluftsliv torde tillgodoses av den kommunägda marken som är inköpta med förbehåll om att den ska användas för friluftsändamål. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår med hänvisning till ovanstående att motionen avslås. Eftersom det uppdrag som kommunstyrelsen gav till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden den 13 december 2005, 289, inte längre är möjligt att genomföra på grund av ändrade förutsättningar föreslår kommunstyrelseförvaltningen, i likhet med miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, att uppdraget avslutas. 2 Se http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningar/skyddadnatur/naturreservat/process-att-bilda-naturreservat/ [Hämtad 2017-10-18]

2018-01-12 KS/2017/0239/060-4 Tommy Fabricius Kommundirektör Sanna Jansson Kommunjurist Beslutsunderlag Motionen, KS/2017/0239/060-1 Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut, KS/2017/0239/060-3 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, KS/2017/0239/060-3 Skickas till: Motionär Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Sida 3

2018-01-31 Sida 1 KS/2011/0266/005-35 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Eva Ryman E-post: Eva.Ryman@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens sammanträdeshandlingar Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Samtliga nämnder använder idag mötessystemet emeeting för distribution av handlingar till läsplatta. Kommunstyrelseförvaltningen gör bedömningen att mötessystemet emeeting idag är stabilt och att förbättringar av funktioner som kommunstyrelsen haft synpunkter på har genomförts. Mötessystemet har inbyggda säkerhetsfunktioner, såsom tvåfaktorsinloggning. Kommunstyrelsens handlingar finns också tillgängliga i politikerportalen. Politikerportalen och GoodReader har tidigare använts för distribution av handlingar och har funnits kvar som reservsystem. Systemets skapades som en tillfällig lösning i avvaktan på upphandlingen av ett kommungemensamt system för distribution av handlingar digitalt till nämndsammanträden. Några nya behörigheter har inte lagts in i systemet under 2016 och 2017, nya ledamöter och ersättare som valts in under 2016 och 2017 har inte tillgång till systemet. Systemet behöver nu avvecklas då det inte har tillräckliga säkerhetsfunktioner. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att eventuella problem med distribution av handlingar digitalt får lösas med pappersutskick. Tommy Fabricius kommundirektör Eva Ryman kommunsekreterare

2018-01-23 Sida 1 KS/2018/0065/000-1 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Beslutsinstans Cathrine Bohlin Kommunstyrelsen E-post: Catherine.Forsberg@nynashamn.se Tel: 0852068394 ESF ansökan gällande arbetsmiljöarbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge uppdraget till kommunstyrelseförvaltningen att ta fram en ansökan till Europeiska socialfonden (ESF) för att med hjälp av ESF medel stärka det hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbetsmiljöarbetet i Nynäshamns kommun. Ärendet Den 5 december, 2017 utlyste Svenska ESF-rådet medel för projekt inom programområde 1 och mål 1.1 med syfte att stärka kompetensen hos sysselsatta kvinnor och män i enlighet med arbetsmarknadens och den enskilda arbetsplatsen behov och för ett hållbart arbetsliv. Svenska ESF-rådet avsätter 80 miljoner kronor under 2018 till projekt som ska pågå mellan åren 20192021 i region Stockholm. Ingen medfinansiering krävs. Fram till 15 mars, 2018 är utlysningen öppen för ansökan. Svar om medel har beviljats sker under sommaren. Projektet omfattar tre faser. Den första fasen, det vill säga analys och planeringsfasen måste senast ha kommit igång den 31 oktober, 2018. Därefter följer genomförande fasen och sist avslutningsfasen. Under senare delen av 2017 har HR -avdelningen tagit fram en projektidé för det hälsofrämjande- och förebyggande arbetsmiljöarbetet i enlighet med ASF 2015:4 som handlar om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Projektidén bygger på en modell som består av fem metoder som kan bli en bra plattform för det hälsofrämjande- och förebyggande arbetsmiljöarbetet i kommunen. Metoderna är: Hälsofrämjande arbete genom fortsatt förankring och implementering av metoden Jaget, laget och uppdraget SKL:s modell för tidig upptäckt av ohälsa genom hälsosluss, agilt chefsstöd och utvecklat beslutsstöd Utvecklad ledarskap- och chefsutbildning som synkas ihop med övriga metoder och även ger en mer långsiktig effekt än idag Livs- och karriärscoaching samt förbättrat omställningsstöd Utvecklad digitalisering med bland annat företagshälsovården för bättre effektivitet. Metoderna som genom ESF- medel kan utvecklas kommer att göra det lättare för både chefer och medarbetare i organisationen att kunna arbeta mer proaktiv med arbetsmiljöarbetet. Genom att långsiktigt och tålmodigt arbeta med de föreslagna metoderna i plattformen kan sjukfrånvaron minska på längre sikt. Den organisatoriska plattformen har potential att bli ett flaggskeppsprojekt som kommer att kunna spridas vidare till andra kommuner och regioner.

2018-01-23 Sida 2 KS/2018/0065/000-1 I dagsläget är samordningsförbundet Östra Södertörn samt Centrum för arbets- och miljömedicin med som partners i ansökan. Olika diskussioner förs med andra kommuner och stadsdelar om partnerskap och vi hoppas på att fler vill vara med och delta i ansökan. Eftersom ingen medfinansiering behövs så kommer kommunen inte att behöva avsätta egna medel. Däremot behöver insatser göras i form av redan befintliga personella resurser. Det är därför viktigt att lyfta fram att det ändå kommer att krävas insatser av framför allt chefer och av personal inom HR- avdelningen men även av och medarbetare under de år som projektet pågår. Därför behöver kommunstyrelsen ta ett inriktningsbeslut där Nynäshamns kommun ställer sig bakom HR- avdelningens förslag på den organisatoriska plattformen och att en ansökan lämnas in till ESF rådet. Motivet till ansökan är att den psykiska ohälsan har ökat i Nynäshamns kommun såväl som regionalt och nationellt och är komplex. Det är ofta svårt att säga att sjukdomen uppkommer av en anledning utan ofta handlar det om flera orsaker. Genom decennier av forskning inom det arbets- och organisationspsykologiska området vet vi relativt väl vad det är som gör att medarbetare håller sig friska och vill prestera med en god kvalitet. Vi vet även vad i organisationen, ledarskapet, medarbetarskapet som gör människor sjuka, får dem att inte trivas, vara oengagerade och inte prestera. Genom att skapa sociala och organisatoriska förutsättningar för uppdraget kan hälsa och kvalitet i arbetet främjas, och sjukfrånvaro minska. Kan vi skapa en hållbar arbetsmiljö genom metoderna i den föreslagna organisatoriska plattformen kan vi också göra stora besparingar som skulle kunna gå till exempel mer bemanning. Enligt SKL:s analys som gjordes utifrån 2016 års sjukrivningar var de beräknade kostnaderna 36,7 miljoner och motsvarar ca 59 heltidsanställda. Det finns därför skäl till att satsa sig ur den situation som Nynäshamns kommun befinner sig i, det vill säga som arbetsgivare med länets flest antal sjukdagar per år. Tommy Fabricius Kommundirektör Cathrine Bohlin Beslutsunderlag Skickas till Kommunstyrelsen Tommy Fabricius För kännedom: Linn Marsten

2018-01-23 Sida 3 KS/2018/0065/000-1 Bilaga: Organisatorisk plattform för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetsmiljöarbetet en projektidé

1 (3) Sid Ärendenummer: KS2015/0246/026 Handläggare: Linda Öhman 2018-01-09 Statusrapport för folkhälsoprojektet Jaget, laget och uppdraget Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna statusrapporten från projektet Jaget, laget och Uppdraget. Vad har hänt i projektet Under 2016 startade folkhälsoprojektet Jaget, laget och uppdraget upp i Nynäshamns kommun. Syftet är att ta fram en hälsofrämjande arbetsmiljömetod med målet att på längre sikt kunna minska antalet sjukskrivningar och nå det kommunala målet att vår organisation ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Projektet är nu inne på sitt tredje och sista år. Metoden är framtagen och prövad i pilotgrupper inom socialförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen. Jaget, laget och uppdraget är forskningsbaserad och består av verktyg såsom uppdragsdialogen, arbetslivets balanser och hanteringsstrategier. Samtliga verktyg ger chefer och medarbetare konkret stöd i hur de kan arbeta för att främja en god hälsa och förebygga ohälsa på kommunens arbetsplatser. Metoden ger verktyg i att tydliggöra uppdrag, kartlägga viktiga verksamhets- och arbetsmiljöfrågor, prioritera frågor, tydliggöra ansvar för olika frågor. Dessutom ingår att skapa dialoger som har syfte att anställda på olika nivåer ska få samma bild av verksamhetens mål och resurser, skapa snabbare och effektivare hantering av frågor, tydliggöra ansvar och förbättra återkopplingen i organisationen. I metoden ingår även ett avsnitt om stress och hanteringsstrategier. Jaget, laget och uppdraget ger redskap för att klara några av de krav som ställs i Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Metoden är unik utifrån att den kombinerar verktyg för att förbättra de organisatoriska förutsättningarna med individens eget ansvar för en god arbetsmiljö. Deltagare i projektet har uttryckt att metoden är bra. Den gynnar en systematik där frågor kan lyftas till olika nivåer och där det finns en färdig struktur för hur medarbetare och chefer kartlägger, sorterar och hanterar frågor på olika nivåer. Metoden har stor potential och det finns redan nu tydliga tecken på att den fungerar. Det är dock oerhört viktigt att föra in metoden i en långsiktig strategi för att positionera organisationen att vara attraktiv och hållbar. I detta arbete har Postadress Besöksadress Leveransadress 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 Telefon Telefax Receptionen 08-520 680 00 vx 08-520 102 40 Bankgiro PlusGiro 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se

2(3) högre chefer och politiker en viktig roll genom att prioritera och fatta beslut som möjliggör denna utveckling. Arbetsmiljön bör betraktas som en strategisk faktor inom utveckling av medarbetarnas operativa förmåga och i strategin att vara attraktiv som arbetsgivare. Under året har verksamheterna haft en del personalomsättning och sjukskrivningar, vilket har skapat svårigheter att fullt ut ha den kapacitet som krävs i ett tidsbegränsat projekt. Trots detta ses projektet som en framgång då det märks i pilotgrupperna att metoden behövs för att på längre sikt kunna hjälpa till att minska kommunens sjuktal samt vara en attraktiv arbetsgivare i praktiken. Under år 2018 kommer metoden att paketeras på ett enkelt och tydligt sätt samt samordnas och synkroniseras med befintliga strukturer och processer. Pilotgrupperna erbjuds även fortsatt fördjupning och stöd. Utvärderingen av CAMM presenteras under hösten 2018. Under år 2018 fattas även beslut om fortsatt implementering av metoden Jaget, laget och uppdraget. Det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet kräver en långsiktighet och en bredare ansats för att resultat ska säkras. Parallellt med projektet pågår därför en planering inför en ansöka om medel från Europeiska socialfonden (ESF). Genom denna ansökan säkras en långsiktig implementeringen av Jaget, laget och uppdraget samtidigt som vi får en möjlighet att skapa en organisatorisk plattform för både det hälsofrämjande och det förebyggande arbetsmiljöarbetet. ESFs projektidé innehåller därför följande: - Metoden Jaget, laget och uppdraget (JLU) - Hälsosluss, agilt chefsstöd och utvecklat beslutsstöd (SKLs modell för förebyggande/tidiga insatser för att minska sjukskrivningar) - Utvecklat ledarskaps och chefsutbildning med ovanstående metoder integrerat i kompetensutvecklingen - Livs - och karriärplanering och omställningsstöd - Digitalisering för smartare samverkan med företagshälsovården Metoderna som genom ESF medel kan utvecklas gör det lättare för både chefer och medarbetare i organisationen att arbeta mer proaktiv med arbetsmiljöarbetet samt skapa hållbara organisatoriska förutsättningar för chefer och medarbetare. Kommundirektör Projektledare Tommy Fabricius Linda Öhman Bilagor: Dokumentnamn Utgåva, datum Bilaga 1: Statusrapport nr 2 Jaget, laget och uppdraget 2018-01-08

3(3) Bilaga 2: Appendix 1. Nulägesanalys av sjukfrånvaron i Nynäshamns kommun 2017-05-23 Bilaga 3: Sammanställning från chefsdagen hösten 2015 2016-01-26 Bilaga 4: SNS- forskningsrapport: Chefers organisatoriska förutsättningar i kommunerna 2017 Bilaga 5: Projektidé ESF P01 Nynäshamn 2017-11-17 Bilaga 6: Nynäshamns folkhälsosatsning utvärdering och ett framtidsperspektiv på folkhälsoarbetet i kommunen 2016-03-31

Nynashamns kommun 1(1) Diarienummer 2018-01-29 Upprattad av Linn Marsten, personalchef NYNAS, i A M S V Kornmunstyrelsen 21118 11-0 9 Drir Rapport fran inventeringsfasen for projekt Battre Tider samt handlingsplan for det fortsatta arbetet i projektet Forslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Tacka f6r rapporten fr8n inventeringsfasen for projekt Bate tider 2. Godkanna handlingsplanen for det fortsatta arbetet i projektet Bakgrund Battre tider är eft arbetstidsprojekt som startades under varen 2017 med syftet aft utveckla och forbattra de arbetssatt sonn infordes 2007 inom ramen for heltidsprojektet Nya Tider. Projekt Battre Tider har overgripande nnalsattningar om aft utveckla: tryggare anstallningar & heltid som norm mer effektiv kompetensforsorjning och rekrytering bate schemalaggning, arbetsmiljo, forutsattningar for heltid och organisering for heltid som norm det interna samarbetet med bennanning och vikarieforsorjningen en uppfoljningsmodell for bemanningsarbetet Styrgruppen best& av avdelningschefer fran forvaltningarna, projektledare och personalchef. Projektgruppen best& av chefer, systemforvaltare, representant fran Kommunal samt projektledare. BerOrda verksamheter finns inom samtliga forvaltningar men overvagande vid socialforvaltningen och barn- och utbildningsforvaltningen. Eft omfattande inventeringsarbete avseende arbetstidsfragorna är nu genomfort inom ramen for projekt Battre tider. Projektgruppen har utifran resultatet av inventeringen arbetat fram en overgripande handlingsplan. Rapporten med tillhorande och handlingsplan godkandes av styrgruppen vid sammantrade 2018-01-29. Handlingsplanen godkanns/faststalls av kommunstyrelsen. Handlingsplanens aktiviteter stacker sig Over verksamhetsaren 2018-2019. Aktiviteterna i handlingsplanen ska omsattas i en detaljerad projektplan med budgeterade projektaktiviteter. Projektledningen onskar aterkomma till kommunstyrelsen under varen gallande projektplanen.. - {7TOrnmy Fabric' s Kommundfrektor Linn Marsten Personalchef.. _ isu N

2018-02-14 Sida 1 KS/2018/0003/002-3 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Eva Ryman E-post: Eva.Ryman@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen om delegationsbesluten till handlingarna. Ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2018-02-07 1-26. Kommunstyrelsens landsbygdsutskotts protokoll 2018-01-29 1-4. Planeringschefen har beslutat om bygglov och startbesked för fastigheten Måsen 1, Nynäshamn. KS/2017/9244/232-3. Mark- och exploateringschefen har ansökt om borttag av innehavsförteckning för skriftligt pantbrev, Hoxla 7:6. KS/2015/0122/251-39. Mark- och exploateringschefen har tecknat avtal om jordbruksarrende, markområde om ca 3 ha av fastigheten Bråten 1:3. KS/2017/0418/253-2. Mark- och exploateringschefens beslut att upplåta mark för transformatorstation inom del av Nynäshamn 2:1. KS/2016/0289/259-6 Mark- och exploateringschefens beslut att inte gå vidare med ansökan om markköp av fastigheter från Strandvägen 26. KS/2016/0067/253

2018-02-14 Sida 1 KS/2018/0030/069-3 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Eva Ryman E-post: Eva.Ryman@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Skrivelser och beslut Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet KS/2018/0001/009-25 Överenskommelse mellan staten och SKL om stöd till jämställdhetsarbetet och kvinnofridsarbetet på lokal och regional nivå 2018-2020. KS/2016/0050/112-14 Länsstyrelsens förordnande av Camilla Janson Rönning som vigselförrättare.

2018-02-14 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Eva Ryman E-post: Eva.Ryman@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Kurser och konferenser Kurs 4 Drivkraft för tillväxt och utveckling Inkom 2018-01-15 Ämne Sveriges miljömål för tillväxt och utveckling Tid och plats 20, 22 och 28 mars, 900 kronor Anmälan Kurs 5 SKL Arbetsmarknad- och Näringslivsdagarna Inkom 2018-01-29 Ämne Arbetsmarknad- och Näringsliv Tid och plats 14-16 mars, Uppsala Anmälan via länk i mejl KS/2018/0045/008-3 Sida 1