Laboration - Va xelstro mskretsar

Relevanta dokument
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Mät kondensatorns reaktans

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

LabVIEW - Experimental Fysik B

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Spolens reaktans och resonanskretsar

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

1 Grundläggande Ellära

LABORATION 3. Växelström

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

Elektroteknikens grunder Laboration 1

5 OP-förstärkare och filter

IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Sammanfattning av likströmsläran

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Laboration ( ELEKTRO

Hambley avsnitt

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik


IE1206 Inbyggd Elektronik

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Tentamen i Elektronik fk 5hp

IE1206 Inbyggd Elektronik

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

TENTAMEN Elektronik för elkraft

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

INTRODUKTION TILL OrCAD

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Laboration, analoga applikationer

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Hambley avsnitt

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

IE1206 Inbyggd Elektronik

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen januari 2008

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Laboration II Elektronik

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Introduktion till LTspice

Institutionen för Fysik

080327/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering av elektriska kretsar

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

TSKS09 Linjära System

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

IE1206 Inbyggd Elektronik

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

insignal H = V ut V in

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Transkript:

Laboration - Va xelstro mskretsar 1

Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole. Uppgifterna i laborationen simuleras med programmet OrCAD eller likvärdig programvara. Laborationen redovisas i första hand enligt lärarens anvisningar. Normalt är redovisningen en rapport som ska för alla uppgifterna innehålla kopplingsschema (samt foto), teoretiska beräkningar och resultat från mätningen/simuleringen (foto, skärmdump, oscilloskop-bild) som visar hur du gjort mätningen/simuleringen. Tabellerade resultat bör följa de mallar som visas i uppgifterna nedan. Beräkningar kan skrivas direkt i ordbehandlar-mjukvaran eller också skrivas för hand och scannas/fotas in i dokumentet. Spara gärna rapporten i pdf-format. Material Simuleringsprogramvaran OrCAD eller likvärdig programvara. Uppgift 1 spänningsdelare med två motstånd I denna uppgift ska utsignalen från en spänningsdelare bestående av två resistorer studeras, se figur 1. En periodisk sinus-signal ska användas som inspänning (U in) till kretsen. Utspänningen (U ut) blir också en periodisk sinus-signal med samma frekvens. Välj R 1 = 2R 2 inom storleksorningen 1 kω 1 kω. R1 R2 Figur 1. Spänningsdelare med två motstånd. 2

a) Ta fram den teoretiska överföringsfunktionen H(jω) = U ut/u in för kretsen, där ω = 2πf är vinkelfrekvensen. Därefter, räkna fram amplitudförhållandet, dvs beloppet H(jω) samt fasen φ(h(jω)) som visar hur U ut är fasvriden i förhållande till U in. b) Rita upp kretsen. Använd VSIN som källa för insignalen och ställ in så att amplituden på U in är 5 V för två olika fall med frekvenserna f = 2 Hz och 1 khz. c) Simulera genom att göra ett tidssvep på lämpligt antal perioder för respektive frekvens. d) Ta fram diagram över U in och U ut till storlek (amplitud) och fas (relativt U in) vid frekvenserna f = 2 Hz och 1 khz. e) Redovisa schema, simuleringsinställningar och diagram för de två fallen. f) Fyll i tabellen nedan med simulerade samt teoretiska värden. g) Rita visardiagram över U ut och U in med strömmen genom R 1 och R 2 som riktfas. H(jω) φ 2 Hz 1 khz Mätning Teori Mätning Teori Uppgift 2 spänningsdelare med två kondensatorer I denna uppgift ska utsignalen från en spänningsdelare bestående av två kondensatorer studeras. Se figur 2. (OBS! När du simulerar kretsen nedan så kan det krävas, pga OrCADs algoritm, att man kopplar ett mycket stort motstånd parallellt med C2.) C1 C2 Figur 2. Spänningsdelare med två motstånd. a) Ta fram den teoretiska överföringsfunktionen H(jω) = U ut/u in för kretsen. Därefter, räkna fram amplitudförhållandet, dvs beloppet H(jω) samt fasen φ(h(jω)) som visar hur U ut är fasvriden i förhållande till U in. Välj ett värde på C 1 så att överföringsfunktionen får samma värde som i uppgift 1 då C 2 = 1 nf. 3

b) Rita upp kretsen. Använd VSIN som källa för insignalen och ställ in så att amplituden på U in är 5 V för två olika fall med frekvenserna f = 2 Hz och 1 khz. c) Simulera genom att göra ett tidssvep på lämpligt antal perioder för respektive frekvens. d) Ta fram diagram över U in och U ut till storlek (amplitud) och fas (relativt U in) vid frekvenserna f = 2 Hz och 1 khz. e) Redovisa schema, simuleringsinställningar och diagram för de två fallen. f) Fyll i tabellen nedan med simulerade samt teoretiska värden. g) Rita visardiagram över U ut och U in med strömmen genom C 1 och C 2 som riktfas. H(jω) φ 2 Hz 1 khz Mätning Teori Mätning Teori Uppgift 3 spänningsdelare med ett motstånd och en kondensator I denna uppgift ska utsignalen från en spänningsdelare bestående av ett motstånd och en kondensator studeras. Se figur 3. (OBS! När du simulerar kretsen nedan så kan det krävas, pga OrCADs algoritm, att man kopplar ett mycket litet seriemotstånd före C3.) C3 1n R3 1k Figur 3. Spänningsdelare med en resistans och en kapacitans. a) Ta fram den teoretiska överföringsfunktionen H(jω) = U ut/u in för kretsen. Därefter, räkna fram amplitudförhållandet, dvs beloppet H(jω) samt fasen φ(h(jω)) som visar hur U ut är fasvriden i förhållande till U in. b) Rita upp kretsen. Använd VSIN som källa för insignalen och ställ in så att amplituden på U in är 5 V för frekvenserna f = 5, 3, 1, och 5 Hz. c) Simulera genom att göra ett tidssvep på lämpligt antal perioder för respektive frekvens. d) Ta fram diagram över U ut till storlek (amplitud) och fas (relativt U in) vid frekvenserna f = 5, 3, 1, och 5 Hz. h) Redovisa schema, simuleringsinställningar och diagram för de olika fallen. 4

e) Fyll i tabellen nedan med simulerade samt teoretiska värden. f) Rita visardiagram som gäller för alla frekvenserna. Ta U in som riktfas. Varför är det praktiskt? amplituden på U in amplituden på U ut H(jω) φ 5 Hz 3 Hz 1 Hz 5 Hz g) Kretsen ovan är ett passivt filter med uppgift att filtrera bort vissa signaler. Filtret har en gränsfrekvens definierad så att amplitudförhållandet är 1/ 2 och fasen 45 grader. Bestäm gränsfrekvensen för kretsen. Bestäm vilken typ av filter det är, dvs vilken funktion den har. Motivera ditt svar. Uppgift 4 spänningsdelare med ett motstånd och en spole I denna uppgift ska utsignalen från en spänningsdelare bestående av ett motstånd och en spole studeras. Istället för en ideal spole ska en verklig spole studeras. För den verkliga spolen antas att den består av en liten lindningsresistans utöver induktansen. Se figur 4. spole r L R1 Figur 4. Spänningsdelare med en resistans (R 1) och en spole med resistans (r) och induktans (L). 5

a) Rita upp kretsen välj t.ex. r = 1 Ω, L = 2 mh, R 1 = 22 Ω. Ställ in VSIN så att amplituden på U in är 5 V vid frekvensen f = 2 Hz. b) Simulera genom att göra ett tidssvep på lämpligt antal perioder. c) Ta fram diagram över U ut (dvs U R1 spänningen över R 1) till storlek (amplitud) och fas (relativt U in) vid frekvensen f = 2 Hz. d) Redovisa schema, simuleringsinställningar och diagram. e) Rita visardiagram över alla spänningar (U in, U R1, U L, Ur och U spole) med strömmen som riktfas. f) Med de simulerade värdena för U ut (amplitud och fas) beräkna spolen induktans (L) och resistans (r) ur visardiagrammet. 6