Hela staden socialt hållbar



Relevanta dokument
Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SDF Centrum Chefsmöte

Statistikbilaga Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Jämlikt Göteborg: Fokusområde 4. Hållbara och jämlika livsmiljöer

Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Folkhälsa i Angered NOSAM

Innehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar

Forum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Demokrati och delaktighet i Göteborg. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:28]

Demokrati och delaktighet. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:14]

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

Styra och leda i samverkan. för utveckling av familjecentrerat arbetssätt

Hälsodata områdesfakta

Diagramrapport BoInvent 1 December 2010

Socialtjänsten i Göteborgs Stad

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014

Skillnader i livsvillkor i Göteborg

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

Det handlar om jämlik hälsa

Välfärdsbokslut 2015

Kommissionen för jämlik hälsa

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Särskilt utsatta områden i Göteborg

Social hållbarhet i ledning och styrning

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2008

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Diagramrapport BoInvent 1 December 2009

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Diagramrapport 1 BoInvent 1

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Det handlar om jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

En god start i livet, ett jämlikt GBG

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Extremism och lägesbilder

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Det handlar om jämlik hälsa!

Välfärds- och folkhälsoprogram

Göteborgs Stads program för en jämlik stad

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2007

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Vägen till en jämlik stad. - Att göra något komplext enkelt, utan att förlora komplexiteten

Linnéstadens bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Kyrkbyns bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Reflektioner kring prevention juni Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Jämlikt Göteborg Processägare

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen...

Helhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet?

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Malmös väg mot en hållbar framtid

Verksamhetsplan

Framställan om kommuncentralt avsatta medel för hållbarhetsbidrag 2018

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Välkommen till. Västra Hisingen. 29 mars 2017

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Friluftsliv och naturupplevelser

Föräldrastöd införande av ABC i Lundby

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Malmös väg mot en hållbar framtid

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

Hur når vi nyanlända/utlandsfödda äldre?

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Ett socialt hållbart Vaxholm

Transkript:

Hela staden socialt hållbar

Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara oönskat ur ett etiskt perspektiv utan också för att det kan resultera i att tillväxten blir låg och ohållbar. Omfördelning (via skatt) transfereringar som medför minskning av ojämlikhet, är således förknippad med högre och mer varaktig tillväxt. (Internationella valutafonden)

Varför utjämna skillnader i hälsa? Det vore djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala (Sir Michael Marmot, ordf. för Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa, WHO 2008).

Alla vinner på en mer jämlik stad De gemensamma resurserna kan användas till annat än att motverka de negativa effekterna av stora skillnader!

Utgångspunkt sociala gradienten 5

Socioekonomi, livsvillkor och hälsa i Göteborg Södra Västkusten Medelinkomst 442 000 kr Bergsjön Medelinkomst 143 000 kr Lång eftergymnasial utbildning 45% Lång eftergymnasial utbildning 14% Valdeltagande 89% Valdeltagande 57% Förvärvsfrekvens 88% Förvärvsfrekvens 45% God Hälsa 80% God Hälsa 58% 12% Förgymnasial utbildningsnivå 35% Förgymnasial utbildningsnivå 14% Lågt socialt kapital 45% Lågt socialt kapital 3% Arbetslöshet 16% Arbetslöshet 13% Nedsatt psykiskt välbefinnande 28% Nedsatt psykiskt välbefinnande 6

Makt Kontroll Resurser

Sämre livsvillkor och hälsa Att bara rikta in sig till de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. Bättre livsvillkor och hälsa Generella insatser som vänder sig till alla men som ges i större doser till dem med störst behov är ett effektiv arbetssätt Hög status Låg status 8

Att jobba effektiv och hållbart Gemensamma tidiga, generella och långsiktiga insatser

Fyra fokusområden 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen För ett framgångsrikt och genomförbart arbete behövs även: Strukturella och övergripande förutsättningar 10

Strukturella och övergripande förutsättningar 1. Organisera för hållbar styrning och ledning 2. Gör ekonomiska beräkningar och satsa på sociala investeringar 3. Bedöm konsekvenser för skillnader i hälsa i samband med beslutsfattande 4. Integrera uppföljning av skillnader i livsvillkor och hälsa i organisationens ordinarie system för uppföljning och analys 5. Arbeta aktivt med kunskapsallianser 6. Främja den sociala sammanhållningen i staden

En enkel fråga Förslag 3: Bedöm konsekvenser för skillnader i hälsa i samband med beslutsfattande A) Genomför hälsokonsekvensbedömningar inför beslut. Ställ dig frågan: Ökar eller minskar detta beslut skillnaderna i livsvillkor och hälsa?

Ge varje barn en god start i livet 7. Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller hög och likvärdig kvalitet 8. Tillhandahålla likvärdig barnomsorg och förskolor av hög kvalitet till alla 9. Vidta åtgärder för att minska antalet barn som lever ekonomiskt utsatt 10. Motverka avhysningar och vräkningar av barnfamiljer

Risk för fattigdom låg ekonomisk standard 70% Under 60% av medianen 60% Högst andel: Östra Bergsjön 60 % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lägst andel: Björlanda 2 % Primärområden Ett relativt fattigdomsmått. 60 procent av medianinkomsten motsvarar 111 300 kr eller lägre. Andel (%) barnhushåll med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten (per konsumtionsenhet) för samtliga hushåll i Göteborg, uppdelat efter primärområde 2011. 14

Andel barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd 25% Andel barn som ingår i ett hushåll med långvarigt försörjningsstöd 22,5% 20% 15% 10% Ett absolut fattigdomsmått. 5% 0% 0% 0,5% Långvarigt försörjningsstöd är att erhålla stödet i 10 månader eller längre. Östra Angered Stora Sigfridsplan Stora Askim Södra Västkusten Södra Skärgården Torslanda Linnéplatsen Norra Älvstranden Övre Hisingen Gamlestaden/Utby Norra Centrum Stigbergstorget Mariaplan Kärrdalen/Slättadamm Stora Bagaren Södra Centrum Stora Delsjökroken Nya Högsbo Tuve Centrala Lundby Östra Biskopsgården Litteraturstråket Centrala Angered Kortedala Centrala Tynnered Västra Biskopsgården Norra Angered Nya Frölunda Södra Angered Bergsjön Andel (%) barn som ingår i ett hushåll med långvarigt (> 10 månader) ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) uppdelat efter mellanområden, 2012. Uppgifterna är avrundande till närmaste halva procent. 15

Saknar kontantmarginal och har barn 70% 60% 61% 50% 40% 30% 20% 10% 5% 0% Norra Angered Bergsjön Södra Angered Nya Frölunda Västra Biskopsgården Kortedala Centrala Angered Centrala Tynnered Litteraturstråket Centrala Lundby Östra Biskopsgården Nya Högsbo Tuve Stigbergstorget Södra Centrum Stora Delsjökroken Övre Hisingen Norra Centrum Norra Älvstranden Gamlestaden/Utby Mariaplan Södra Skärgården Stora Bagaren Östra Angered Kärrdalen/Slättadamm Linnéplatsen Torslanda Stora Askim Södra Västkusten Stora Sigfridsplan Saknar kontantmarginal och har hemmavarande barn 16

Ekonomisk stress och har barn 14% 13% 12% 10% 10% 8% 7% 6% 4% 2% 0% Vuxna som upplever ekonomisk stress och har hemmavarande barn Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning 17

Hälsofrämjande arenor Förslag 7: Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller en hög och likvärdig kvalitet A) Värna om och utveckla befintliga hälsofrämjande arenor som att utveckla metoder och arbetet på t.ex. familjecentraler B) Erbjud samordnat föräldrastöd C) Utveckla familjecentrerat arbetssätt D) Etablera familjecentraler

Tidiga insatser är mest lönsamma

Barn med vistelsetid i förskolan 20

Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren 11. Vidta åtgärder som stärker skolans likvärdighet 12. Förhindra elevers skolavhopp 13. Utveckla skolans samarbete med föräldrarna 14. Utföra ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan 15. Främja en likvärdig elevhälsovård 16. Organisera och planera för elevers delaktighet och inflytande 17. Arbeta aktivt för att främja en blandad elevsammansättning 18. Vidta åtgärder som främjar barns lärande 19. Erbjud alla barn tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter

Gymnasiebehörighet 100 99 90 80 70 60 61 80 93 50 40 49 30 20 10 0 Bergsjön Södra Angered Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Norra Angered Centrala Lundby Kortedala Centrala Angered Nya Frölunda Centrala Tynnered Kärrdalen/Slättadamm Litteraturstråket Mariaplan Övre Hisingen Tuve Nya Högsbo Stora Delsjökroken Gamlestaden/Utby Stigbergstorget Norra Centrum Östra Angered Torslanda Gymnasiebehörighet utifrån boendeområde, oavsett kön Södra Skärgården Norra Älvstranden Södra Centrum Stora Bagaren Stora Askim Linnéplatsen Södra Västkusten Stora Sigfridsplan Föräldrarnas utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning

Kariesfria 6-åringar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bergsjön Södra Angered Norra Angered Västra Biskopsgården Nya Frölunda Centrala Angered Kortedala Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Litteraturstråket Tuve Centrala Lundby Gamlestaden/Utby Mariaplan Södra Centrum Nya Högsbo Norra Centrum Stigbergstorget Östra Angered Kärrdalen/Slättadamm Övre Hisingen Stora Delsjökroken Stora Sigfridsplan Linnéplatsen Södra Skärgården Stora Bagaren Norra Älvstranden Södra Västkusten Nya Askim Torslanda Kariesfria 6-åringar 2006-2009 Kariesfria 6-åringar 2010-2013 24

Skapa förutsättningar för arbete 20. Underlätta inträdet på arbetsmarknaden 21. Utveckla och erbjud stödjande och rådgivande insatser för unga 22. Erbjud vuxenutbildning som är tillgänglig och ekonomiskt genomförbar för alla 23. Inför sociala krav vid upphandling och stimulera utvecklingen av sociala företag 24. Utarbeta och implementera strategier för goda arbetsförhållanden

Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Stärk invånarnas delaktighet, inflytande och trygghet Planera för en hälsofrämjande närmiljö Planera för en minskad boendesegregation Öka tillgången till bostäder Öka användningen av aktiva och kollektiva transportmedel Erbjuda och samordna hälsofrämjande insatser 26

Mellanmänsklig tillit 60% 50% 50% 40% 36% 30% 30% 20% 10% 11% 17% 0% Norra Angered Södra Angered Bergsjön Västra Biskopsgården Nya Frölunda Kortedala Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Centrala Angered Litteraturstråket Centrala Lundby Gamlestaden/Utby Tuve Nya Högsbo Kärrdalen/Slättadamm Övre Hisingen Stora Delsjökroken Norra Centrum Norra Älvstranden Östra Angered Södra Centrum Stora Bagaren Stigbergstorget Mariaplan Stora Askim Linnéplatsen Torslanda Stora Sigfridsplan Södra Skärgården Södra Västkusten 2010-2014 Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Lågt tillit till andra människor (socialt kapital)

Barn som vill flytta från sitt område 30% 25% 20% 15% 10% 5% % Skolgrupp 1 - låg socioekonomisk status Skolgrupp 2 - medellåg socioekonomisk status Skolgrupp 3 - medelhög socioekonomisk status Skolgrupp 4 - hög socioekonomisk status Vill flytta så fort som möjligt från mitt område 28

Förstärk det positiva 29

Tack! Läs mer på: www.socialhallbarhet.se/helastaden

Var hittar du mer? Snart på www.goteborg.se www.socialthallbar.se/helastaden Intranätet YouTube: Göteborg hela staden socialt hållbar 31