Hur vi använt SVU-rapporten som hjälp vid framtagande av föreskrifter Linda Randsalu Grundvattenplanerare Kristianstads kommun, C4-Teknik
FAKTISKA UTTAG NORRA 1,34; 6% 0,90; 4% 0,82; 4% 8,88; 41% 6,46; 30% JORDBRUK INDUSTRI KRISTIANSTAD BROMÖLLA HÄSSLEHOLM ÖVRIGA 3,20; 15% TOTALT 21,5 Mm 3 /år FAKTISKA UTTAG SÖDRA 1,11; 8% 1,28; 9% 2,35; 17% 9,36; 66% JORDBRUK INDUSTRI KRISTIANSTAD ÖVRIGA TOTALT 14,1 Mm 3 /år
Vattenskydd Vånga Ivö Strö Önnestad Fjälkinge Bäckaskog Rickarum Vanneberga Linderöd Tollarp Gärds Köpinge Åhus Everöd Vittskövle Degeberga Maglehem Friseboda
Djurhållning Avfall - mellanlagring Reningsverk
RISKKÄLLOR Vattenverksamheten Vägar och transporter 1. Olyckor 2. Slitage på vägar och fordon, luftföroreningar 3.1 Vägsalt 3.2 Underhåll av vägar Gårdar med jord- eller skogsbruk 4. Bekämpningsmedel 5.1 Växtnäringsämnen spridning 5.2 Växtnäringsämnen - lagring 6. Cisterner 7. Upplag av timmer 12. Bergvärmeanläggningar 13. Jordvärmeanläggningar 14. Enskilda vattentäkter 15. Upplag av avfall 16. Anläggningsarbeten 17. Övrig miljöfarlig verksamhet Övriga riskkällor 18. Läckage från avloppsledningsnät Sabotage, kris och krig Klimatförändringar, översvämningar Bostads- samt fritidshus 8. Hushållskemikalier/petroleumprodukter 9. Bekämpningsmedel 10.1 Parkering/uppställningsplatser för fordon 10.2 Fordonstvätt 11. Enskilda avlopp
Identifierad riskkälla Typ av utsläpp Scenario S Motivering av sannolikhets/riskbedömning K 1. Olycka på väg Punktvis Olycka med transport som medför utsläpp av stora mängder miljö- och hälsofarliga ämnen som kan påverka yt- och grundvattenkvaliteten S4 Genomfartstransporter på väg 19 invid yttre gränsen för den föreslagna primära skyddszonen, samt väg 1614 som passerar cirka 30 meter väster om vattentäkten, bedöms utgöra en stor riskfaktor. Vid olycka med för grundvattnet skadliga ämnen kan de negativa konsekvenserna bli väldigt stora. K4 13. Jordvärmeanläggningar Punktvis Utsläpp av köldbärarvätska till yteller grundvatten på grund av defekter i anläggningen. S1 Risken för förorening av vattenförekomsten från jordvärmeanläggningar bedöms vara mindre än från berg- eller grundvattenanläggningar, dock höjs risknivån med minskat avstånd till vattentäkten där det ytliga grundvattnet förväntas kunna kommunicera med grundvattnet i urberget beroende på det relativt genomsläppliga jordtäcket i Maglehem. Risken minskar dock då artesiska förhållanden råder. För närvarande finns endast en jordvärmeanläggning, inom den föreslagna tertiära zonen. K2
Identifierad riskkälla Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2003:16 om vattenskyddsområden Föreslagen skyddsföreskrift Motivering/förslag på ytterligare åtgärder 1. Olycka på väg I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär skyddszon får transport av farligt gods endast ske på anvisade transportleder 12 Transport av farligt gods Primär och sekundär skyddszon Vid omläggning eller anläggning av väg som används för transport av farligt gods genom skyddszonen ska erforderliga skyddsåtgärder vidtas så att grundvattenföroreningar undviks. Genomgående transport av farligt gods på andra vägar än de som rekommenderas av länsstyrelsen får inte förekomma. Inträffade olyckor med farligt gods ska omedelbart rapporteras genom alarmering på telefon 112 Föreslagen skyddsföreskrift följer Naturvårdsverkets rekommendationer (NFS 2003:16). Rekommenderad väg för transport av farligt gods är väg 19 och föreslagen skyddsföreskrift innebär framför allt att transport av farligt gods på väg 1614 intill vattentäkten förhindras. Avsaknaden av alternativa vägar med en godtagbar standard för tyngre transporter medför att det är nödvändigt att betrakta varje sträcka ur ett riskminimerande perspektiv hellre än att förbjuda transporter i sin helhet, vilket i detta fall anses vara omöjligt. Den riskminimering som sker inom vattenskyddsområdet kan inte stå i proportion till den miljörisk det innebär att tvinga transporter till långa omvägar på vägar med lägre standard. De risker som förknippas med genomfartstransport av farligt gods inom vattenskyddsområdet föreslås försöka att bli minskande genom ett arbete som i första hand innebär en trafiksäker utformning av vägarna och vägområdet. Den eventuella ombyggnaden av väg 19 innebär en riskfaktor under byggtiden, men rätt utförd innebär den en förbättring av grundvattenskyddet inför framtiden. Det är dock viktigt att vidtagna åtgärder för att skydda grundvattnet från väg- och trafikpåverkan inte får negativa konsekvenser för ytvattnet i och kring Julebodaån där delar av området är klassat som Natura 2000-område. En väl fungerande beredskapsplan bör finnas, samt lämplig utrustning så att en eventuell förorening kan stoppas så tidigt som möjligt. Den främsta riskreducerande åtgärden bör vara dialog med väghållaren om olycksförhindrade och konsekvensreducerande åtgärder, t.ex. avkörningshinder eller täta diken längs vägen.
Identifierad riskkälla Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2003:16 om vattenskyddsområden Föreslagen skyddsföreskrift Motivering/förslag på ytterligare åtgärder 12. Jordvärmeanläggningar I föreskrifter för vattenskyddsområde bör anges att i primär skyddszon för grundvattentäkt är anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång/kvalitet, förbjudna och att i sekundär skyddszon för grundvattentäkt och i primär skyddszon för ytvattentäkt krävs tillstånd för sådana anläggningar. 11 Energianläggningar och vattentäkter Primär och sekundär skyddszon Nya anläggningar för lagring och utvinning av värmeenergi eller kyla ur jord kräver tillstånd av kommunens nämnd för miljöfrågor. Brunnar för vattenförsörjning samt energianläggningar som inte längre är i bruk ska avställas, tätas och anmälas till kommunens nämnd för miljöfrågor. Restriktionsnivån i föreslagen skyddsföreskrift är lägre än i Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2003:16 om vattenskyddsområden. Eftersom vattentäkten försörjs med grundvatten från urberget, artesiska förhållanden råder kring vattentäkten och korrekt utförda jordvärmeanläggningar inte ska innebära hot för läckage bedöms att tillståndsplikt leder till en långtgående minimering av risken.
Ingång till hur man praktiskt kan tänka och utforma sin riskanalys Bra verktyg: sannolikhets- och konsekvensklasser, riskmatris Hjälp för att tydliggöra kopplingen risker föreskrifter Tydlig riskanalys underlättar vid kommunikationen med såväl allmänhet som myndigheter. Genomgången av vägledande avgöranden och formuleringar + parallell lagstiftning värdefull för skapandet av tydliga och hållbara föreskrifter. SVÅRIGHETER Bedömningen av sannolikhet och konsekvens Vi har gjort en erfarenhetsmässig bedömning, diskuterat med människor med olika bakgrund. Subjektivt, om än tydlig motivering. Skulle vilja göra det mer formaliserat Kräver mer kunskap Kräver mer tid och undersökningar Motiverat? TYDLIGARE VÄGLEDNING BEHÖVS