K** Motivering av konsekvensbedömning ***

Transkript

1 Enskilda brunnar Dricksvatten- eller energibrunnar, även de som ej längre är i bruk Cisterner Petroleumprodukter brandfarliga vätskor Mikrobiologisk förorening genom att förorenat ytvatten tränger ner i dåligt konstruerade brunnar eller att djur faller ner i dåligt skyddade brunnar. Brunnarna är öppna fönster ner i akviferen mycket känsliga för skadegörelse. Miljöfarliga ämnen kan förorena grundvattnet via borrhål. Olycka vid påfyllning eller läckage från cistern Antalet registrerade enskilda brunnar uppgår enligt SGU:s brunnsregister till ca 10 stycken inom den föreslagna skyddszonen. Därutöver finns det ett antal geoenergibrunnar. Antalet grävda eller nedlagda brunnar är inte känt. Det är därför svårt att bedöma sannolikheten för riskkällan. Oljespill läckage från oljetank är de vanligaste orsakerna till allvarliga föroreningsskador på grundvattentäkter. Dels på grund av att oljeprodukter hanteras i många olika sammanhang i förhållandevis stora mängder, dels på grund av att de ger märkbar inverkan redan i mycket låga koncentrationer. Det mest sannolika scenariot är att cisterner utan sekundärt skydd läcker. Det exakta antalet cisterner i inom föreslaget skyddsområde är ej känt men troligen rör det sig endast om ett fåtal, varför sannolikheten bedöms som relativt liten. Ett läckage av ytvatten till en brunn eller ett till aktiv eller övergiven brunn bedöms som svårupptäckt. Borrhålet utgör en bra föroreningsväg eftersom det står i kontakt med grundvattnet. Konsekvenserna av ett oupptäckt förorenings anses därför kunna bli stora för vattentäkten. Ett oupptäckt läckage kan ge vattentäkten beroende på föroreningens spridningshastighet närheten till yt- grundvatten. n bör anges att i primär skyddszon för grundvattentäkt är anläggningar för lagring av utvinning av värmeenergi ur berg, mark vatten, uttag av vatten från berg jord, samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång/kvalitet, förbjudna att i sekundär skyddszon för grundvattentäkt i primär skyddszon för ytvattentäkt krävs tillstånd för sådana anläggningar. I föreskrifter till ett bör för primär skyddszon, föreskrivas att hantering av petroleumprodukter inte får förekomma annat än för att försörja bostads- jordbruksfastigheter med olja att det i ett sådant fall krävs tillstånd. För sekundär skyddszon bör föreskrivas att det krävs tillstånd för sådan hantering av petroleumprodukter som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med skyddet. Myndigheten bör ange i föreskrifterna vilken hantering som avses. Nya anläggningar för uttag av vatten från berg jord samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång /eller kvalitet kräver tillstånd av tillsyns av Ändring av befintlig anläggning eller brunn kräver tillstånd av Brunnar som inte längre är i bruk ska avställas, åtgärdas mot risker för framtida läckage anmälas till Nya anläggningar för uttag av vatten från berg jord samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång /eller kvalitet kräver tillstånd av Primär sekundär skyddszon: All hantering av petroleumprodukter andra kemiska produkter som är skadliga för människors hälsa eller miljön ska ske på ett sådant sätt att spill läckage i största möjliga omfattning kan insamlas omhändertas. Hantering av petroleumprodukter andra kemiska produkter som är skadliga för människors hälsa eller miljön, i en större mängd än 60 liter, kräver tillstånd av Med hantering avses här inte användning i maskiners fordons egna tankar. Föreslaget skyddsområdet ska säkerställa vattentillgången kvalitén. Därför bör nya brunnsanläggningar tillståndsprövas med avseende på exempelvis uttagsmängd anläggningens tekniska utformning. Med avseende på skyddsområdets storlek anses det vara rimligt att endast lägga tillståndskrav på brunnsanläggningar. Med krav på avställning av brunnar som inte längre är i bruk anses att tillräckligt skydd erhålls. Det bedöms som svårt att minska risken genom föreskrift. Upplysning/information om riskkällor bör därför delges verksamhetsutövare boende inom skyddsområdet. i stort sett nivån i allmänna råd NFS n. Hantering av stora mängder petroleumprodukter andra kemiska produkter i närheten av grundvattenmagasinet utgör en betydande risk för vattentäkten. Det är därför mycket olämpligt att hantera volymer över 60 liter av den anledningen föreslås tillståndskravet. Genom krav på tillstånd för lagring av petroleumprodukter ges tillståndsmyndigheten möjlighet att ställa krav på relevanta skyddsåtgärder som exempelvis sekundärt skydd. Enligt föreskrifter NFS 2003:24 om skydd mot mark- vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor gäller i krav på sekundärt skydd för cisterner eller lösa behållare som rymmer mer än 250 liter brandfarlig vätska. Undantaget är befintliga cisterner lösa behållare med tillhörande rörledningar. Genom krav på tillstånd även för befintliga cisterner minimeras risken ytterligare. analys; för närmare förklaring se separat matris 1(10)

2 Transformatorstationer Transformatorstationer kan innehålla PCB upp till 350 l olja. T.ex. blixtnedslag eller brand kan resultera i läckage av transformatorolja som kan infiltrera i marken. Bekämpningsmedel inom jord-, skogs- trädgårdsbruk, i offentliga miljöer som parker, gångbanor, kyrkogårdar, kring transformatorstationer, golfbanor, längs vägar, vid skadedjursbekämpning m.m. Olycka vid hantering av bekämpningsmedel kan leda till punkt. Spridning överdosering kan leda till a. Bekämpningsmedel dess nedbrytningsprodukter riskerar att nå vattentäkten. Inom det föreslagna skyddsområdet finns sammanlagt nio stycken transformatorer. Åtta av dessa ligger inom den förslagna primära skyddszonen. Markuppställda transformatorer kan innehålla upptill 350 l olja stolptransformatorer upp till 160 l olja. De sistnämnda saknar sekundärt skydd. Sannolikheten för att ett sådant läckage ska inträffa bedöms som relativ liten på grund av det låga antalet transformatorstationer. Bekämpningsmedel kan användas mer eller mindre inom alla områden. Olyckor felaktig hantering är normalt förekommande. Rester av bekämpningsmedel kan hittas i många vattentäkter i dag. Större bedöms kunna upptäckas relativt snabbt i de flesta fall. Mindre läckage är däremot svårare att upptäcka. Därför bedöms konsekvensen för vattentäkten kunna bli medelstor. Om föroreningen har nått grundvattenmagasinet är förutsättningarna för sanering ringa. Föroreningens förmåga att motstå nedbrytning fastläggning avgör vilken koncentration som når vattentäkten. Även om det skulle vara tekniskt möjligt att rena vattnet är det mycket kostsamt grundvattenresursen får anses vara allvarligt påverkad under mycket lång tid. n Finns inga allmänna råd gällande transformatorer men se råd för hantering av petroleumprodukter (cisterner). bör föreskrivas att i primär skyddszon är hantering av kemiska bekämpningsmedel förbjuden. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för hantering av kemiska bekämpningsmedel. Se föreslagen skyddsföreskrift för hantering av petroleumprodukter (cisterner). Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Förvaring av bekämpningsmedel undantas förbudet istället krävs tillstånd från Från förbuden enligt första stycket, undantas även tillfällig användning av bekämpningsmedel i viltavskräckande syfte samt punktsanering mot ohyra skadedjur som innebär olägenhet för människors hälsa. I dessa fall krävs istället tillstånd från Hantering av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd av Från tillståndskravet enligt första stycket, undantas tillfällig användning av bekämpningsmedel i viltavskräckande syfte samt punktsanering mot ohyra skadedjur som innebär olägenhet för människors hälsa. I dessa fall krävs istället anmälan till En dialog med energibolagen angående skyddsåtgärder inom n bör inledas. T.ex. produktval säkerhetsrutiner kan diskuteras. restriktionsnivå (NFS 2003:16) inom primär skyddszon uppfylls i stora drag. Undantag görs för tillfällig användning i viltavskräckande syfte med motivet att denna användning sker lokalt mycket begränsat. Undantag har även gjorts för plantering av skogsplantor som i förväg är behandlade med bekämpningsmedel mot snytbaggar. Att behandla plantor i förväg innebär att risken för oönskad spridning minimeras till en acceptabel nivå. Undantag för punktsanering har gjorts för att möjliggöra bekämpning av t.ex. råttor getingbon. Restriktionsnivån i den sekundära zonen uppfyller krav. Tillstånd för spridning av bekämpningsmedel krävs enligt SNFS 1997:2, men skrivs in i föreskriften ändå för att det ska bli tydligare. Vid tillståndsgivning kan krav ställas som begränsar användingen av t.ex. lättrörliga bekämpningsmedel som t.ex. MCPA eller Bentazon. Det bör vara ett långsiktigt mål att kemikalieintensiv odling undviks inom t. bedöms medföra en långtgående minimering av risken. analys; för närmare förklaring se separat matris 2(10)

3 Växtnäringsämnen förekommer främst inom lantbruk, används av enskilda fastighetsägare kan spridas på t.ex. golfbanor Spridning, överdosering samt olycka vid gödseltransport kan leda till läckage av näringsämnen (främst nitrat fosfor) eller spridning av smittoämnen. Det finns några områden inom föreslaget skyddsområde där hantering av växtnäringsämnen kan ske. Fel vid hantering kan då förekomma. Näringsämnen i vattentäkter utgör dock inte något problem i dag. Genomsläppliga jordlager gör att eventuell förorening enkelt kan spridas i mark grundvatten. Därför bedöms konsekvensen för vattentäkten kunna bli stor. n För yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen i krav på tillstånd. Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen kräver anmälan till Förvaring av växtnäringsämne direkt på mark är förbjuden. Det är förbjudet att förvara ensilage på ett sådant sätt att det finns risk för att pressaft eller lakvätska infiltrerar i eller avrinner på marken. För att ändra en befintlig eller utföra en ny gödseleller ensilageanläggning krävs tillstånd av Det bedöms att hantering av växtnäringsämnen inom lantbruket redan i dag regleras genom omfattande detaljerade bestämmelser. Bland annat anger förordning SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket långtgående regler för spridning av gödselmedel. Därutöver anges i Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2004:62 om miljöhänsyn i jordbruket regler för begränsning av antalet djur i ett jordbruk, lagring spridning av stallgödsel samt krav för när åkermark skall anses höst- eller vinterbevuxen. Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen på annan mark än jordbruksmark kräver anmälan till Föreslagna föreskrifter inkl. övriga regleringar bedöms medföra en långtgående minimering av risken. Förvaring av växtnäringsämne direkt på mark är förbjuden. Det är förbjudet att förvara ensilage på ett sådant sätt att det finns risk för att pressaft eller lakvätska infiltrerar i eller avrinner på marken. För att ändra en befintlig eller utföra en ny gödseleller ensilageanläggning krävs tillstånd av Upplag av timmer, bark, flis, spån, bränslepellets liknande Lakvatten från stora timmerupplag utomhus kan förorena grundvatten med vedämnen fenoler. Sannolikheten för förekomsten av riskkällan inom skyddsområdet anses vara svår att bedöma men då stora delar av området består av skog ges den en hög sannolikhetsklass. Infiltrationsegenskaperna bedöms som mycket goda inom primär sekundär skyddszon. Ett långvarigt t kan försämra råvattenkvaliteten föra med sig betydande konsekvenser. bör föreskrivas att i primär sekundär skyddszon permanenta upplag av bark timmer är förbjudna. I sekundär skyddszon bör upplag från en avverkningssäsong få förekomma. För tillfälliga sådana upplag i primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd. Permanenta upplag av bark timmer är förbjudna. Tillfälliga upplag från en avverkningssäsong kräver tillstånd av Det är dock tillåtet att utan tillstånd lagra obehandlat virke för vedeldning för husbehov. Bevattning av timmer är förbjudet. Bevattning av timmer är förbjudet. i stort sett nivån i allmänna råd NFS n. Upplag för uppvärmning för husbehov innebär mindre upplagsstorlek undantas därför restriktioner. Bevattning innebär bildning av lakvatten. Därför förbjuds bevattning av upplag. analys; för närmare förklaring se separat matris 3(10)

4 Enskilda allmänna avloppsanläggningar Spridning av avloppsvatten (innehållande patogener, närsalter, läkemedel, m.m.) till yt- grundvatten. Dagvatten Dagvatten kan innehålla många olika miljö- hälsofarliga ämnen, t.ex. polyaromatiska kolväten tungmetaller. Dagvatten som infiltreras i vägdiken kan nå yt- eller grundvatten. Dagvattnets innehåll av föroreningar är oftast direkt proportionell mot trafikmängden. De kommunala verksamhetsområdena för vatten avlopp omfattar Nybros samhälle. inventeringen visar på ett antal fastigheter med enskilda avloppsanläggningar. Vanligtvis består de flesta av dessa troligtvis till stor del av slamavskiljning infiltration. Enskilda avlopp innebär alltid en risk på grund av bristande funktion. Även allmänna avloppsanläggningar kan också utgöra en risk t.ex. genom otäta ledningsnät. I närheten av det föreslagna skyddsområdet finns ett kommunalt reningsverk. Sannolikheten för riskkällan bedöms som med tanke på antalet avloppsanläggningar som relativt hög. Dagvatten bildas kontinuerligt. Trafikerade vägar utgör relativ stor del av skyddsområdets yta. Dock varierar trafikmängden med det även innehåll av föroreningar i dagvattnet. Infiltrationsegenskaperna bedöms som goda i primär sekundär skyddszon sannolikheten för spridning bedöms som relativt hög. Inom skyddsområdet finns totalt 59 registrerade spunkter för dagvatten. Diffusa av avloppsvatten med resulterande förorening av grundvatten kan medföra stora konsekvenser för en vattentäkt. På sikt skulle dagvattnet kunna försämra råvattenkvaliten. Konsekvensen bedöms dock som relativt liten. n förbud mot ytterligare infiltrationsanläggningar för hushållsspillvatten av annat avloppsvatten i primär skyddszon. För sekundär skyddszon krav på tillstånd för sådana anläggningar. Finns inga allmänna råd gällande specifikt dagvatten Det är förbjudet att anlägga nya avloppsanläggningar för eller infiltration av spillvatten med grundvattnet som direkt eller indirekt recipient. Anläggande av nya avloppsledningar andra avloppsanläggningar än de som avses i första stycket kräver tillstånd av Nya avloppsanläggningar för eller infiltration av avloppsvatten kräver tillstånd av Utsläpp på eller infiltration direkt i marken av förorenat dagvatten, dräneringsvatten eller motsvarande, med grundvattnet som recipient, är förbjudet. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär sekundär skyddszon ligger i samma nivå som n. Gällande tillståndkravet för nya avloppsanläggningar i den sekundära zonen kan tillsynsmyndigheten i varje enskilt fall relatera skyddsåtgärder beträffande hälso- miljöskydd för den enskilda anordningen till en normal eller hög skyddsnivå. Hög skyddsnivå medför automatiskt vissa krav. Utöver dessa föreskrifter bör upplysning/information om riskkällor delges verksamhetsutövare boende inom skyddsområdet. Kommunens egna anläggningar bör regelbundet kontrolleras, t.ex. med avseende på ledningsnätets täthet. Delar av vägnätet inom primär skyddszon har försetts med täta diken vilket här reducerar spridningsrisken. Som komplement till föreskrifterna anses det effektivt att föra en dialog med väghållaren, t.ex om åtgärder för att rena vägdagvatten längs väg 558 inom föreslaget skyddsområde. analys; för närmare förklaring se separat matris 4(10)

5 Avfall T.ex. deponier förorenade områden Läckage av miljöfarliga ämnen via lakvatten till yt- grundvatten Enligt kommunens register finns det en deponi inom det föreslagna skyddsområdet. Enligt kommunens register finns 2 stycken förorenade områden inom primär 1 vardera inom sekundär tertiär skyddszon. Därutöver finns 2 stycken förorenade områden inom en 200 m buffert i närheten utav det föreslagna skyddsområdet. Det ena av dessa områden, som är belägna inom 200 m utanför skyddsområdesgränsen, är dock Överstatorp avloppsreningsverk inom vilket Nybro Energi är helt säkra på att det inte förekommer någon förorenad jord. Klassningen är en generell klassning som inte tar hänsyn till lokala förhållanden. Konsekvensen av att lakvatten når grundvattnet inom primär eller sekundär zon kan vara föande för vattentäkten. n I föreskrifter för bör anges att upplag av avfall eller snö som härrör från trafikerade ytor i en skyddszon inte får förekomma i en skyddszon med strängare föreskrifter. Primär sekundär skyddszon Deponering av snö från område utanför skyddszonen är förbjuden. Förvaring av avfall direkt på mark är förbjudet. Trädgårdsavfall, rena jordmassor annat inert avfall som kan jämställas med detta är undantaget från förbudet. Nedgrävning av avfall är förbjudet. Förvaring annan hantering av farligt avfall utöver normala hushållsmängder är förbjudet. Deponering av snö som härrör från trafikerade ytor utanför primär sekundär skyddszon är förbjuden. Förvaring av avfall direkt på mark är förbjudet. Trädgårdsavfall, rena jordmassor annat inert avfall som kan jämställas med detta är undantaget från förbudet. Nedgrävning av avfall är förbjudet. i stort sett nivån i allmänna råd NFS n. Förvaring av avfall direkt på mark som kan innebära risk för förorening av yt- eller grundvatten är olämpliga i ett omfattas därför av skyddsföreskrifterna. Trädgårdsavfall, rena jordmassor annat inert avfall anses inte utgöra någon risk undantas därför från förbjudet. För att ytterligare minimera föroreningsrisken bör tillsyn av kända möjligen förorenade områden genomföras. Förvaring annan hantering av farligt avfall utöver normala hushållsmängder kräver tillstånd av Fordonstvätt Tvättvatten från fordonstvätt kan bland annat innehålla avfettningsmedel, tensider, tungmetaller, asfalt- oljerester. Infiltration av tvättvatten kan leda till förorening av grundvatten. Tvätt av fordon på garageuppfarter, gator eller andra hårdgjorda ytor förekommer sannolikt frekvent. Antalet boende i området i förhållande till skyddsområdets area är dock relativt lågt. Infiltrationsegenskaperna är goda inom primär sekundär skyddszon därför bedöms sannolikheten för spridning till vattentäkten som relativt hög. Konsekvensen av en sådan påverkan är måttligt till låg med tanke på det relativt låga antalet boende i område. Finns inga specifika allmänna råd gällande tvätt av motorfordon Tvätt av motorfordon, maskiner förbränningsmotorer med varmvatten eller tvättkemikalier på plats där tvättvattnet direkt eller indirekt kan infiltrera marken är förbjudet. Föreskrifterna lägger restriktioner så att fordonstvätt genomförs utan risk för grundvattenpåverkan eller dirigeras till områden utanför primär skyddszon. På grund av lägre skyddsbehov läggs inga restriktioner inom sekundär skyddszon. analys; för närmare förklaring se separat matris 5(10)

6 Miljöfarlig verksamhet A-, B, C eller U- verksamheter som hanterar miljöfarliga ämnen Utsläpp av föroreningar som kan utgöra risk för förorening av yteller grundvatten Inom föreslaget skyddsområde finns i dag 3 stycken registrerade miljöfarliga verksamheter (B-, C-verksamheter). Ytterligare 1 (B-verksamhet) finns inom en 200-m-buffert. Sannolikheten för att ett ska ske bedöms som måttlig. Ett eventuellt kan ge vattentäkten beroende på föroreningens art, spridningshastighet närheten till yt- grundvatten. n bör anges att i primär skyddszon sådan miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten inte får etableras. I sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för ny anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet. Nyetablering av miljöfarlig verksamhet är förbjuden om verksamheten innebär risk för förorening av grundvatten. Nyetablering av miljöfarlig verksamhet, som innebär risk för förorening av grundvattnet, kräver tillstånd av nivån i n. Etablerad/befintlig miljöfarlig verksamhet bedöms styras i tillräcklig grad av övriga lagar förordningar, därför ska skyddsföreskrifter inte inskränka på befintliga tillstånd. Nyetablering ändring av befintlig miljöfarlig verksamhet som utgör ett hot för yt- eller grundvattnet bör däremot avstyras från primär sekundär skyddszon. Med kravet på tillstånd inom sekundär skyddszon ges tillsynsmyndigheten möjlighet till bedömning av verksamhetens farlighet med hänseende till vattenskyddsintresse kan vid behov ställa relevanta villkor. Väghållning Spridning upplag av miljöfarliga ämnen Vid underhåll av vägar används olika ämnen som kan försämra råvattenkvaliteten om de når yteller grundvatten. Störst risk utgör vägsalt för halkbekämpning, vilket kan medföra läckage av klorider. Även spridning av bekämpningsmedel längs vägar kan förekomma leda till läckage av miljöfarliga ämnen. S4 Saltning av vägar förekommer. Infiltrationsegenskaperna är mycket goda inom primär sekundär skyddszon. Förhöjd kloridhalt utgör dock inte ett problem i vattentäkten idag. På sikt kan vägsaltning leda till förhöjda salthalter i yt- grundvatten med försämrad råvattenkvalitet som följd. bör anges att i primär sekundär skyddszon är upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt förbjudna. I primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för spridning av vägsalt. Upplag tillverkning av asfalt, oljegrus, vägsalt eller saltinblandad sand/grus är förbjudna. För underhåll av vägar med vägsalt krävs tillstånd av Saltinblandad sand/grus undantas tillståndskravet. Upplag tillverkning av asfalt, oljegrus, vägsalt eller saltinblandad sand/grus kräver tillstånd av följer rekommendationer (NFS 2003:16). Saltinblandad sand/grus innehåller små mängder salt undantaget från förbudet innebär att denna typ halkbekämpning främjas före saltning I dag utgör kloridhalten inte ett problem i vattentäkten. Gällande risken av bekämpningsmedelsanvändningen längs vägar styrs det av restriktioner för hanteringen av bekämpningsmedel inom respektive skyddszon. Täktverksamhet Jord- bergtäkter Materialtäkt ökar markens vattnets sårbarhet genom att det naturliga skyddet mot föroreningar tas bort. Följaktligen skulle en olycka eller sabotage i en grustäkt lätt kunna leda till förorening av grundvatten. Inom föreslaget finns flera stycken (12 st.) täkter (grus/sand/moräntäkter) några (3 st.) skärningar registrerade. Så länge återfyllning av täkter inte har skett kan sannolikheten för riskkällan inte uteslutas. När det naturliga skyddet i marken är nedsatt kan en eventuell förorening snabbt nå grundvattnet beroende på föroreningens art mängd kan detta ha långtgående konsekvenser för grundvattenkvaliteten. bör anges att materialtäkt är förbjuden i primär sekundär skyddszon för grundvattentäkt. För husbehovstäkter i ett krav på tillstånd. Oljespill får inte förekomma. Det bör även föreskrivas att tillfartsvägar till täkter så långt möjligt ska vara avspärrade. Primär sekundär skyddszon Sand-, grus- eller annan materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt undantas från förbudet men kräver tillstånd av i stort sett nivån i allmänna råd NFS n. Med tillståndkravet ges möjlighet för tillståndsmyndigheten att sätta upp villkor för verksamheten, t.ex. avseende uppställning av fordon som kan anses vara en av de större riskerna för vattenförorening med täktverksamhet. analys; för närmare förklaring se separat matris 6(10)

7 Markarbeten Schaktningsarbeten, pålning, spontning, underjordsarbete, utfyllnad borrning Olyckor med fordon eller arbetsmaskiner kan resultera i av miljöfarliga ämnen som kan förorena yt- grundvatten. Vid markarbeten tas det naturliga skyddet bort sårbarheten ökar. Sådana arbeten sker ofta i samband med väg- järnvägsarbeten. Utsläpp av exempelvis hydraulolja är ganska vanligt förekommande. Oftast upptäcks sådana incidenter föroreningen kan lätt saneras. Därför bedöms konsekvenserna kunna bli måttliga. n bör föreskivas att schaktningsarbete, t.ex. i samband med vägbyggen eller i annat byggande, muddring inte får utföras utan tillstånd. För pålning, spontning underjordsarbete krav på tillstånd i primär skyddszon. Primär sekundär skyddszon Att utföra pålning, spontning, underjordsarbete, borrning, sprängning eller liknande arbeten samt att utföra utfyllnad, schakt- anläggningsarbeten kräver tillstånd av Akuta åtgärder som, i samband med olyckshändelse, översvämning eller dylikt, måste genomföras för att undvika risk för människors hälsa eller miljön, undantas tillståndsplikten. I dessa fall råder anmälningsplikt inom en vecka efter genomförd åtgärd. I det akuta skedet ska snarast möjligt kontakt tas ( dokumenteras) med i stort sett nivån i allmänna råd NFS n. Avseende pålning, spontning underjordsarbete krävs tillstånd även inom den sekundära skyddszonen. Med tillståndskravet kan kommunens nämnd för miljöfrågor ställa krav på lämpliga åtgärder öka skyddet för vattentäkten ytterligare. Vid akuta åtgärder ges möjlighet till tillsyn efter utförandet. Muddring anses här inte utgöra ett direkt hot för vattentäkten behöver därför inte regleras i föreskrifterna. Energianläggningar under mark, Berg- /jordvärmeanläggningar Länsväg 558 övriga vägar Olycka med transportfordon, t.ex. drivmedelstransport Utsläpp av kollektorvätska ( brine ) till yt- eller grundvatten på grund av defekter i anläggningen. Som brine användes tidigare glykol, numera används etanol. En eventuell höjning av grundvattentemperaturen i marken kan medföra försämrad vattenkvalitet. Olycka med transport som medför av stora mängder miljö- hälsofarliga ämnen som kan påverka yt- grundvattenkvaliteten. Enligt SGU:s brunnsregister finns det ett stort antal bergvärmeanläggningar inom det föreslagna skyddsområdet, främst i områdets norra del vid Nybro samhälle. Dessutom kan det finnas ett fåtal oregistrerade anläggningar. Därför bedöms sannolikheten för ett sådant som relativt stor. Inom t finns 2 registrerade jordvärmeanläggningar. Sannolikheten för olyckor anses vara hög längs Väg 558 (ADT av 220 fordon 17 lastbilar) pga. vägens längd genom vattenskyddområdet. Även flertalet mindre vägar passerar vattenskyddområdets känsliga delar vilket motiverar klassningen. Läckage av kollektorvätska bedöms som relativt svårt att upptäcka snabbt. Själva borrhålet utgör dessutom en bra spridningsväg för föroreningar från markytan till grundvattnet. Konsekvenser anses vara mindre betydliga pga. att de flesta befintliga anläggningarna är bergvärmeanläggningar dessa bedöms som mindre farliga än jordvärmeanläggningar om borrhålet är tätat mot jorden. De hydrogeologiska förhållandena i främst primär sekundär skyddszon gör täkten mycket sårbar för denna typ av riskkälla. Trafikolyckor inom dessa zoner skulle kunna innebära råvattenkvalitén I föreskrifter för bör anges att i primär skyddszon för grundvattentäkt är anläggningar för lagring av utvinning av värmeenergi ur berg, mark vatten, uttag av vatten från berg jord, samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång/kvalitet, förbjudna att i sekundär skyddszon för grundvattentäkt i primär skyddszon för ytvattentäkt krävs tillstånd för sådana anläggningar. bör föreskrivas att i primär skyddszon får transport av farligt gods endast ske på anvisade transportleder. Nya anläggningar för lagring av utvinning av värmeenergi eller kyla ur berg, jord vatten är förbjudna. Ändring av befintlig energianläggning eller brunn kräver tillstånd av Energianläggningar som inte längre är i bruk ska avställas, åtgärdas mot risker för framtida läckage anmälas till Nya anläggningar för lagring av utvinning av värmeenergi ur berg, mark vatten kräver tillstånd av Energianläggningar som inte längre är i bruk ska avställas, åtgärdas mot risker för framtida läckage anmälas till Genomgående transport av farligt gods på andra vägar än de som rekommenderas av Länsstyrelsen kräver tillstånd av Tillståndskravet gäller transportören. i stort sett nivån i allmänna råd NFS n. Befintliga anläggningar undantas delvis av restriktioner. Det föreslås tillståndsplikt av ändring av befintlig anläggning i primär skyddszon. Används exempelvis etanol som kollektorvätska borde det finnas möjlighet att få tillstånd. Äldre anläggningar som inte utnyttjas längre utgör en potentiell fara för vattenskyddet, bör årgärdas samt anmälas till följer rekommendationer (NFS 2003:16). Olyckor med farligt gods kan medföra vattenförsörjningen. Transport av farligt gods utgör en betydande risk för vattentäkten, inom såväl primär som sekundär skyddszon. Transporter till fastigheter inom t är dock svåra att undvika. Endast föreslagen skyddsföreskrift bedöms inte räcka för att eliminera risken för den här typen av olyckor. Övriga transporter med stora mängder miljö- hälsofarliga ämnen, t.ex. mjölk omfattas inte av föreskriften. Därför krävs en dialog med väghållaren om olycksförhindrade konsekvensreducerande åtgärder, t.ex. avkörningshinder eller täta diken längs vägen. analys; för närmare förklaring se separat matris 7(10)

8 Fordonstrafik på is Olycka vid körning av motorfordon som medför av miljö- hälsofarliga ämnen som kan yt- grundvattenkvaliteten. Det kan förekomma körning med motorfordon på isbelagda dammar inom skyddsområdet. en för olyckor bedöms som sannolik. Oupptäckta bränsle inom den primära skyddszonen kan ge råvattenkvalitén. n Finns inga allmänna råd gällande trafik på is. Körning med motordrivet fordon är förbjuden på isbelagda vattendrag dammar. Endast föreslagen skyddsföreskrift bedöms inte räcka för att eliminera risken för den här typen av olyckor. Upplysning/information om riskkällor bör därför även delges boende inom skyddsområdet. Motorfordon förbränningsmotorer Utsläpp/spill av drivmedel vid påfyllning eller vid sabotage på uppställda fordon kan leda till att t.ex. bensin eller olja förorenar yt- eller grundvatten. Bevattning Orenat ytvatten riskerar att kontaminera grundvattnet. S4 Sabotage på fordon i samband med t.ex. drivmedelsstöld verkar generellt i landet öka i omfattning. Sannolikheten för riskkällan bedöms som hög då möjligheten för obevakad uppställning av fordon är hög. Inom delar av området behövs bevattning det finns lättillgängligt ytvatten i närheten. Antalet boende i området är relativt lågt, men infiltrationsmöjligheterna är mycket goda inom främst den primära skyddszonen. Konsekvensen av ett bedöms vara långtgående. Eventuella föroreningar som medföljer ytvattnet kan lokalt förorena täkten. Finns inga specifika allmänna råd gällande motorfordon förbränningsmotor Finns inga specifika allmänna råd gällande bevattning : Bevattning med annat vatten än dricksvatten inom 300 m från kommunal uttagsbrunn är förbjudet. Det bedöms som svårt att helt eliminera denna risk genom skyddsföreskrift. Upplysning/information om riskkällor bör därför delges verksamhetsutövare boende inom skyddsområdet. Att pumpa in orenat ytvatten i närheten av en uttagsbrunn bedöms tillföra en onödig risk för vattentäkten. Med regleringen minskas denna risk. analys; för närmare förklaring se separat matris 8(10)