Till läraren Du som har den här skriften i din hand har redan kanske funderat på att skolan eller klassen ska bli fadder för någon historisk lämning i närheten av skolan. Hembygden på Gotland passar ovanligt bra för fadderskap, eftersom det överallt är nära till historien. Låt det bli till en naturlig del i den gotländska undervisningen. Har ni en plats utanför skolan som kittlar fantasin? Eleverna kanske har frågor som: Hur levde människorna som byggde den graven? Vad åt människorna förr i tiden? Hade de djur? Hur bodde de? Hade barnen leksaker då? Använd fadderskapet som det passar bäst. Ämnesintegrerat eller i temaform fungerar lika bra, och teori kan naturligt blandas med praktik. Genom att arbeta intensivt med en historisk plats kommer ni och barnen nära historien. Miljön finns ju redan där i er dagliga närmiljö och väntar bara på att användas! Adoption av fornlämningar finns redan etablerad för vuxna sedan ett antal år tillbaka på Gotland. Denna verksamhet har initierats och arrangeras av Louise Berry, fornvårdare och arkeolog vid Länsmuseet på Gotland. Genom ett samarbetsprojekt mellan mig, Louise Berry samt ett par skolor på ön har denna vägledning tagits fram. I framtiden hoppas jag att möjlighet ges till en fortsättning med fornlämningsfaddrar i skolorna på Gotland. Tillsammans med denna vägledning och bok- lådor som sammanställts inom projektet hoppas jag att underlätta ett spännande arbetet; att utforska och använda närmiljön och dess historiska lämningar. Cornelia Fischer Museipedagog Länsmuseet på Gotland Visby i november 2003 1
Innehållsförteckning Fornlämningsfadder - Vad är det?...3 Bakgrund och tanken bakom fadderskapet...3 Beskrivning av fadderverksamheten på Gotland...3 Syfte och målsättning med fadderverksamheten...3 Att arbeta med fadderverksamhet i skolan...4 Inledande förberedelser...5 Fadderarbete med barnen...6 Tips om ni vill arbeta ämnesövergripande genom fadderskapet...7 Dokumentera och förmedla...8 Vårda och bevara...8 Fundera på hur fadderskapet påverkar skolans arbete...8 Fadderverksamhet För vad och hur?... 9 Gravar.... 9 Husgrundsområde.... 10 Resta stenar... 11 Milstenar... 12 Fornborgar... 14 Hålvägar.... 14 Vägar och stigar... 14 Malstenar... 14 Båtlänningar.... 14 Slipskårestenar... 14 Skärvstenshögar... 14 Kalkugnsruiner... 14 Litteratur - Hjälpmedel... 15 Bok- lådan innehåller:... 15 Övriga litteratur-tips:... 15 Övrig information:... 16 Bilaga Min Forskningsplan 2
Fornlämningsfadder - Vad är det? Bakgrund och tanken bakom fadderskapet På Gotland finns många välbevarade fornlämningar. Här finns också många människor som är intresserade av sin socken och dess historia. Förr, när så gott som alla marker brukades eller betades, låg lämningarna väl synliga. Idag när det inte längre finns så mycket betande djur i markerna, har landskapet börjat växa igen och lämningarna blivit mer anonyma. Därför är många fornlämningar idag hotade på grund av okunskap, ovarsamhet men också av plundring. Tillsyn och uppmärksamhet från folk i bygden är därför det bästa skyddet för att bevara dessa lämningar. Som en naturlig del i fornvårdsarbetet på Gotland har vi som första län i landet startat en fadderverksamhet för fornlämningar, där allmänheten får adoptera en eller flera fornlämningar. Beskrivning av fadderverksamheten på Gotland Faddersystemet är ett ideellt och helt frivilligt arbete. Att vara fornlämningsfadder innebär att man åtar sig att se till en fornlämning och årligen rapportera om dess tillstånd. Vill man röja fram fornlämningen så att den syns bättre, måste kontakt först tas med någon arkeolog på länsmuseet, så att inga misstag görs. Vid större arbeten erbjuds man första gången utan kostnad hjälp av ett fornvårdslag. Men den som börjat röja, måste vara beredd på att fortsätta arbetet under flera år, annars blir resultatet det motsatta. Bäst är naturligtvis om fornlämningsområdet kan betas. Det åligger på faddern själv att ta kontakt med markägaren och komma överens med denne. Faddrarnas tillsyn ska ske minst en gång om året, men helst oftare. Ju tätare besök, desto bättre lär man känna sin fornlämning och kan lättare upptäcka om någon skada skett. Varje år skickas sedan en rapportblankett om fornlämningens tillstånd in till Länsmuseet. För att hålla kontakt och få möjlighet att fördjupa kunskapen ordnar länsmuseet träffar med alla vuxna två gånger om året. Kontakten upprätthålls också genom Fadderbladet, ett informationsblad, som utkommer två gånger årligen med mer information, tips om intressanta platser och nytt inom arkeologiforskningen. Syfte och målsättning med fadderverksamheten Sprida intresse och fördjupa kunskap om gotländsk historia främst fornhistoria Ge människorna möjlighet och nycklar till att själva se och tolka spåren i landskapet Besvara och bygga på allmänhetens intresse för sin hembygd Få sockenbor att mer aktivt värna om sitt kulturarv Få människor delaktiga i vården av fornlämningar Att fadderverksamheten ska ha en återhållande effekt och att medveten förstörelse och plundring av fornminnen minskar Slutmålet på sikt är att det ska finnas faddrar i alla socknar som tillsammans bildar ett fungerande nätverk med god uppsikt över våra lämningar, ett ansvar, som ju enligt kulturminneslagen ska delas av alla. Louise Berry 3
Att arbeta med fadderverksamhet i skolan Utforska bruka vårda bevara och förmedla är ord som kan beskriva tanken med fadderverksamhet för skolan. För att bli fadder för en fornlämningsmiljö eller en historisk plats bör man först hitta den plats som man vill adoptera och som är intressant för skolan. Ju närmare denna plats ligger skolan, desto bättre. Det är nog så vikigt att nå platsen utan att vara beroende av dyra transporter. För eleverna börjar därefter ett långsiktigt arbete med att utforska området. Genom forskningen knyts olika ämnen och frågeställningar till den berörda tiden (t ex 1600-tal, vikingatid eller bronsålder) gällande teknik, lekar, människorna, avfall/sopor, vattentillgång, energi, naturen, drama mm. Arbetet väcker barnens fantasi, tankar och funderingar. Elever lär sig om gamla tider och kan relatera till sig själva genom den nära miljö som råder runt den dagliga verksamheten. Med reflektioner och tankar om dåtid och nutid kan man osökt snudda vid tanken om vår framtid. Hur kan just jag påverka framtiden? Under arbetets gång kan elever och lärare fundera på hur resultaten med arbetet skall redovisas. Kanske gör man en film som andra kan ta del av eller en utställning i hembygdsgården/skolan/på annan offentlig plats. Allmänheten är ofta intresserad av historien. Kan ni skriva en liten informationsbroschyr om platsen? Genom att vilja vara fadder för ett område kan skolan få vissa åtaganden som t ex att rensa en fornlämning fri från gräs och sly en gång om året. Vill barnen sätta upp skyltar som sammanfattar resultaten av arbetet eller visa och berätta för allmänheten? Kanske gör klassen en årlig utflykt för att se till sin faddermiljö så att ingen gjort någon åverkan på den eller ni upptäcker annat som behöver åtgärdas. Fadderskapet kan ingå i en elev- lär- elev- undervisning när det är dags för äldre fadder- elever att byta klass/stadium/skola. Fadderskapet kan då lämnas över till kommande elever under ceremoniella former och naturligtvis efter att dessa elever förvärvat kunskaper om platsen. Vad händer med er fadderplats om 10, 100 eller 1000 år? Låt barnen fundera och fantisera om hur skolan skall ta hand om sin plats för att den skall bevaras in i framtiden. Sprid gärna kunskapen till andra vad ni kommer fram till och hur vi kan göra för att våra kulturmiljöer skall bevaras. Genom att bruka, vårda och bevara närmiljö inges förhoppningsvis också förståelse för även andra omgivningar och dess invånare. Vi bär alla med oss en historia och ett kulturarv. 4
Inledande förberedelser 1. Objektet. Valet av objekt eller fornlämningsområde är viktigt. Gångavstånd från skolan underlättar era besök. Platsen bör betyda något för just er och ni ska ha viljan att utforska det vidare. 2. Markägaren. Ta reda på vem som är markägare till området genom att: * fråga någon som bor intill. * höra med hembygdsföreningen om de vet vem som äger marken. * ringa fornvårdaren vid Länsmuseet. * kontakta lantmäteriet som har kartor med ägarnamn, om ni vet tomtbeteckningen på området. 3. Tillstånd. Kontakta markägaren för tillstånd att befinna er och arbeta på området. Berätta vad ni skulle vilja göra. Många gånger är de själva intresserade av sina lämningar och kan bidra med hjälp och information. 4. Kontakta museet. När området väl är bestämt kan ni ta kontakt med fornvårdare/ museipedagogen vid Länsmuseet via tele: 29 27 00. Genom den förstakontakten blir ni informerade om de kontakter som krävs gentemot museet. Önskemål och funderingar kring arbetet med fadderskapet kan också diskuteras. Möjligheten att boka in en exkursion till området tillsammans med museets fornvårdare undersöks efter den första kontakten. 5. Besök på platsen. En exkursionen med fornvårdaren är då till för att lära känna området, erhålla råd, förslag och tips om vad man kan få ut av platsen. Vid detta tillfälle kan ni även erhålla en fornlämningskarta samt ett utdrag ur fornlämningsregistret. Pedagogen från museet kan vara med för att diskutera önskemål och funderingar inför det kommande arbetet. 6. Hembygdsföreningar mm. Kontakta hembygdsföreningen eller bygdegårdsföreningen i socknen och berätta vad ni vill göra och hör er för om samarbete, arkivmaterial och information om området. Det finns många eldsjälar i våra socknar. 7. Litteratur. Litteraturen kan ge goda råd och idéer hur ni kan arbeta med fornlämningen och om platsen. 5
Fadderarbete med barnen Inled gärna en temadag och en utflykt till området ni valt. Låt er inspireras och glädjas av barnens engagemang. Börja gärna med ett oförberett första besök på platsen. Låt barnen själva fundera och berätta, låt fantasin flöda. Därefter kan ni börja berätta och visa. Utgå från barnens frågor och ta det som forskningsuppgifter. Forskningsuppgifter/ diskussionsuppgifter att arbeta med variera beroende av barnens ålder samt ert val av lämning. Det är dock viktigt att fundera kring människorna som en gång levt på platsen. Vem var det som en gång byggt huset, graven, eller som ristade runorna? Intervjua personer med anknytning till det valda området. Bjud gärna in äldre som kan berätta om platsen under sin barndom. Finns det sägner om platsen? Knyt an till liknande objekt eller miljöer, gör utflykter för jämförelser och studier. Gå på arkiv, museer och bibliotek tillsammans med barnen om möjlighet finns. Tänk på att besök på arkiv behöver bokas i förväg. Bra är också att göra detta på museet och biblioteket. Arbetet kan vara ämnesövergripande eller i temaform. Valet beror kanske på åldern av deltagande elever. För de lite äldre elever finns Min forskningsplan med, lite längre fram i vägledningen. Den kan kopieras och användas om ni finner det lämpligt. 6
Tips om ni vill arbeta ämnesövergripande genom fadderskapet. Arbete med fornlämningsfadderskap är inte bara historia! Data Dokumentera och söka information Hemkunskap Mat från förr, tvätten, barnens dagliga sysslor, elden, vatten, mat under olika årstider Slöjd och bild Teckning och målning av livet från tiden Tillverka kläder/saker/leksaker från tiden ni arbetar med Samhällsorienterat Livsvillkor förr Närmiljöstudier nu - då sedan Arkivmaterial Familj? Samhällets konstruktion Bebyggelse/boende Drama/ musik Musik/sånger från förr Drama/ lekar som gestaltar livet förr Matematik Gravens omkrets/antal gravar i området mm. Mät och rita husgrunder Svenska Intervju med en äldre person Egen berättelse om livet förr Berätta inför klassen ---------------------------------- Engelska Glosor Uppsats om forntiden eller platsen Naturorienterat Vatten som element, miljöproblem/nedsmutsning, avfall, vattenbrist som globalt problem. Hur används naturens resurser, då - nu sedan Hur såg området ut då? Fanns träden ni ser? Vilka djur fanns? Idrott och hälsa Kroppsarbete som kan ha förekommit Lekar Terrängpromenader Söka mat i naturen Utflykter till andra lämningar Geografi/geologi/övrigt: Kartor. Vattenlinjeförskjutning/ landhöjningen Byggmaterial - varför valdes viss sten framför annan? 7
Dokumentera och förmedla Fundera redan i inledningsskedet på hur ni vill dokumentera och sprida kunskapen eleverna får fram genom att utforska sitt område. Några valmöjligheter kan vara: Rapport, uppsats, specialarbete, dramatisering, guidad tur i området, utställning, tidning, videofilm eller bildband. Vårda och bevara Att vara fadder innebär ett visst åtagande. Det kan vara att årligen rensa platsen eller lämningen på sly, rapportera om skadegörelse skett eller om ni upptäckt annat som behöver åtgärdas. Vad kan och vill just ni göra vid ert fadderområde? Vill ni röja fram lämningarna så att de syns bättre? Vill ni sätta upp skyltar som berättar? Fundera på hur fadderskapet påverkar skolans arbete. Om ni vill ni bli faddrar för en fornlämning eller en historisk miljö fundera gärna på? - vilket stöd önskar ni från museet? - vad vill ni göra vid en ev. fadderceremoni vid just er plats? - är ni lärare överens om åtagandet? Skall hela skolan och alla elever vara faddrar? Vilka klasser skall beröras av det aktiva fadderskapet. Skall fadderskapet ärvas mellan olika klasser/stadier? Hur skall det då gå till? Under hur lång tid kan arbetet per termin fortskrida? Det kan vara bra att avgränsa med tydligt start- och slutdatum. Fundera redan i inledningsskedet på vad skolan kan och vill åta sig. Diskutera detta med museets fornvårdare. För att knyta an till nutid och framtid kan frågor och funderingar väckas: Vad kommer att finnas kvar om vi fortsätter att leva som vi gör idag? Miljöutsläpp, bilism, bebyggelse osv. Vad skall vi kunna göra för att bevara och vårda det som finns i dag för eftervärlden? Vad och varför skall vi bevara och vårda det som finns i dag, för eftervärlden? 8
Fadderverksamhet För vad och hur? Här nedan presenteras några vanligt förekommande fornmiljöer på Gotland. Vad ni väljer att arbeta med beror naturligtvis på vad som finns i ert närområde. Litteraturhänvisningar som anges med bokstäver (a, b osv..) finns med i bok- lådan. Gravar. Fornlämningsområden innebär ofta förekomst av grav eller gravar. För arkeologerna är ofta gravformer och gravmaterial viktig informationen om människorna som en gång levde på platsen. Gravarnas form och utseende ger ledtrådar om vilken tid den härstammar ifrån. På Gotland finns det gravar som ännu ligger synliga ovan jord. Dessa är då ifrån Bronsåldern eller Järnåldern. Av Stenålderns gravar ser man idag inga spår ovan mark, men de hittas när arkeologerna gräver sig ner i jorden. Forskningstips: Hur ser graven/gravfältet ut? Liknar det dagens begravningsplatser? Hur många gravar kan ni hitta? Vilka gravformer finns? Koncentrera er på en grav och undersök hur stor den kan vara? Vad är graven gjord av? Skeppssättning Frågor att fortsätta samtala och utforska kring: Hur kan en begravning ha gått till? Vem kan ha begravts i graven? Röse 9
Låt barnen rita av en grav. Titta på olika former och jämför med böckerna. Litteratur: För bra information om gravar och dess utseende för olika tider läs: a, b, e, h. I många fall finner man tillhörande stensträngar relativt nära husgrunderna. Stensträngar hade till uppgift att hålla djuren utanför hus- området. Man stängslade in hus och grödor och lät djuren beta utanför. Husgrundsområde. Ett fornlämningsområde med synliga stenhusgrunder är på Gotland med all sannolikhet från Järnåldern. Husgrundernas storlek kom att variera med tiden. Stensträng Människorna bodde på liknande sätt under Bronsåldern, men på Gotland finns det i nuläget inga direkta fynd av sådana lämningar som med säkerhet dateras till bronsålder. Man skall komma ihåg att det även finns husgrunder i sten som kan vara från Medeltid eller senare. Museet kan hjälpa till med datering. Husgrund Forskningstips: När kan människorna levt i området? Hur många kan ha levt i området? Var bodde människorna när de levde? Hur bodde människorna? Hur såg det ut i området när husen användes? Fanns husen då som står där idag? 10
Hur såg husen ut? Vad bestod de av för material? Hur byggde man? Vad hade de för möbler? Vad gjordes möblerna av? Vad hade de för kläder? Av vad gjordes kläderna? Hur gjordes kläderna? Vad levde de av? Hur fick de tag i maten? Hur lagade de maten? Hur gjorde man upp eld? Vad gjorde barnen? Fanns det skola? Hade barnen leksaker? Vad lekte de? Hade de djur? Vad för djur? Varför hade man dessa djur? Vad hade de för verktyg, till vad användes de, och hur? Vad växte det för träd? Praktiska saker att göra under temadag: Mala korn/vete till mjöl. Baka av detta. Visa på hur man gjorde upp eld med eldstål, flinta och fnöske. Litteratur: För bra information om husgrundsområden läs: a, b, e, h. Resta stenar Resta stenar som påträffas på Gotland kan vara t ex bildstenar, bildstenar med runor och milstenar. Av ca 400 bildstenar som hittats på Gotland är det endast ett fåtal som idag står på den plats där de en gång påträffats. Övriga finns idag inne på Gotlands Fornsal, i Länsmuseets magasin och på Historiska museet i Stockholm Bildstenar är unika och förekommer i stort sett bara på Gotland. Något enstaka exemplar har påträffats i Uppland och på Baltikum. Bildstenarna härrör från järnåldern. Genom bildkonstens utförande, formen på bildstenen samt tillkomst av runor och kors kan dessa stenar dateras till olika tidpunkter under järnåldern och ev. en bit in i mycket tidig medeltid. Forskningstips: Vad visar bilderna på stenen? När ristades bilderna? Vem ristade bilderna? Åt vem gjordes stenen? Var stod den då den en gång gjorts? Kunde alla rista i sten? Kunde alla skriva runor? Kunde alla läsa runor? Litteratur: För bra information läs i: a, b, e, f, samt Bildstenar. Erik Nylén och Jan Peder Lamm. 2003. 11
Milstenar Milstenar restes framförallt under 1700-talet längs Gotlands vägar. Ett påbud från Drottning Kristina år 1649 innebar att väg- avståndet skulle mätas mellan gästgiverier på landsbygden. En del av syftet var att det för resande skulle finnas ett antal gästgiverier mellan stenarna för att undgå överhöghetens våldgästning hos bönderna. Och det skulle utgå skälig ersättning till bonden som erbjudit resande skjuts. En ny lag skulle freda bönderna från kronans män som tidigare tvingat sig till fri gästning samt skjuts längs vägarna. Forskningstips: Läs och forska om vägarnas historia Besök landsarkivet för att få kopior på 1600-tal kartan. Jämför med dagens ekonomiska karta. Lägg de båda kartorna över varandra mot O H- apparaten eller mot ljuset i fönstret. Kyrkan finns kvar på samma plats och blir en bra gemensam punkt för de båda kartorna. Om det finns kvar gå och titta på bevarad bebyggelse från 1600-1700- tal. Hur bodde människorna? Varför sattes milstenar upp? Gästgiverier Varför uppkom dessa? Vilka hade gästgiverier? Vilka bodde där? Hur levde människorna i trakten? Var och hur bodde de? Vad åt man för mat? Fanns det skolor för barnen? Vad hade man för kläder? Vilka djur hade folk i trakten? Övriga förslag: Gotlands 1600-1700- tals historia Mat kläder- byggnader Drottning Kristina Carl von Linné Milsten Var finns den gamla vägen i dag? Är det samma som ni åker på till skolan? Vilka gårdar fanns då? Praktiska tips: Skugga av inskriptionen och låta barnen tyda sin milsten och översätt. Vad betyder inskriften? Bygg en modell av milstenen i kartong. Laga mat från 1600-1700-talet. Sjung Carl Mikael Bellmans sånger, vad innehåller dessa? 12
Andra tips och förslag: Gör en tur till Visby. Hur såg det ut i staden då? Förslag på bevarad bebyggelse för de övre stånden från 1600-1700- tal är Burmeisterska huset samt Gamla residenset vilka är belägna på Strandgatan. Hur förmedla och redovisa? Kanske kan ni göra en skylt till just er milsten som kan stå på plats. Kanske kan sättas upp i samband med adoptionen av stenen. Forska kring: Har det försvunnit stenar mellan inventeringarna? Hur påverkas stenarna av tiden som gått mellan inventeringen? Hur skall man göra för att på bästa sätt bevara stenen för framtiden? När ni bestämt vilken/a stenar ni skall arbeta med så kan ni kontakta arkivet på börsen för att få en kopia av registret. Övriga minnesstenar och minneskors. Dessa stenar är resta under olika tider. En tolkning av ev. bilder och texter kan hjälpa er att tyda när. Be om hjälp från museet. Litteratur: Berry, L. & Ström, G. På stigar och vägar. En guide till gotländska vägminnen. Från Gutabygd. 1982. Gotländskt Arkiv 1962. Hästskjutsar. Vägar, fordon och människor förr i tiden. Ingmar Edvardsson. Wahlström & Widstrand, 2000. ISBN 91-46-17695-0 Milstensinventeringen 1975/ 2001. Länsmuseet på Gotland. Stefan Nordin. Milstolpar, Stockholm Uppsala. Södermanland Historik. Underlag för upprustning och vård. Vägar dåtid, nutid framtid. Vägverket, 1991. Milstensinventeringar har gjorts 1975 samt 2001. 13
Fornborgar Bronsålder, Järnålder (men även historisk tid) Fornborgarna på Gotland varierar rikligt i konstruktion, storlek, form och datering. Ungefär hundra förhistoriska lämningar benämns idag fornborg. Många av dessa har troligtvis haft andra funktioner än att fungera som rena försvarsanläggningar. Tänkbara funktioner kan kanske också varit boplats, kult- och grav-plats, tingsplats, handelsplats, marknadsplats mm. Hålvägar. Ser ut som mer eller mindre djupa diken och har bildats genom att folk gått och ridit längs dem i århundraden. De kan finnas i skogar, i anslutning till gravfält, vid husgrunder och fornborgar. Hålvägar har kan dateras till i järnålder och ibland kan de vara de äldre, då det inte är omöjligt att man använt samma vägar mycket länge. Vägar och stigar Vägen visar hur människorna har rört sig i landskapet genom århundraden och kanske årtusenden. Stigar som gick mellan boplatser och jaktmarker eller till fiskeplatser fanns redan under stenåldern. Vägar drogs mellan byar och samhällen som uppstod. Östersjöhandeln under vikingatid och medeltid bidrog till viktiga vägar till kustens hamn- och handelsplatser. I markerna kan man ibland se stensatta fornvägar. De kan vara upp till tre meter breda. De påträffas vanligast intill husgrunder. De kan ha använts långt in i vår tid. Hålvägar visar också på forntida färdväg. Påträffas ofta invid gravfält eller fornborgar. Malstenar. Beroende av form kan man någorlunda datera malstenen. Malstenar användes under bronsåldern och järnåldern. Men malstenar bör även ha förekommit under bondestenåldern. Båtlänningar. Tilläggsplatsen för båtar var ibland stenskodd med en rad stenar på var sida om båten. Länningar påträffas vid den dåtida vattenlinjen*. Dateras till järnålder och senare. Slipskårestenar. Stenar med slipade rännor vilka många idag tror, har använts flitigt under vikingatid för slipning av svärd. Eftersom vatten behövdes vid slipningen låg de ursprungligen ofta intill ådrag, vattenställen eller vid den dåtida kusten*. Skärvstenshögar Liknar gravhögar men har under torven skörbränd, kantig sten som kommit från forntida härdar. Skörbränd sten och annat avfall har kastats upp och bildat dessa karakteristiska lämningar. Ligger i en del fall i samma områden som kämpgravar och vastar från järnåldern och i miljöer med gravrösen från bronsåldern. Kalkugnsruiner Kalkugnarna började användas när kyrkorna skulle byggas under medeltiden. Kalkutvinningen har fortsatt in i våra dagar, men under 1900-talet i enstaka industriella anläggningar. Kalkugnsruinerna liknar ofta oregelbundna högar men har ugnsöppningar i mitten och på kanten. De är ofta omkring 10 m i diameter inklusive avfall. Kalkugnarna följer de områden i skogarna som har kalkberggrund. Nära kusten finns ett antal större kalkugnsruiner bevarade. Dessa var då av närmast industriell karaktär. *Kustlinje förskjutning på Gotland är ca 2-2.5 m/tusen år För bra information om ovan sök i: b, e Men även i: a, c, d, g, h. i. 14
Litteratur - Hjälpmedel Om ni funderar på att arbeta med forntid eller historia finns möjlighet att låna en boklåda från utvecklingsavdelningen. Den innehåller bra arkeologisk litteratur som ni har nytta av i arbetet. Det kan även finnas specifik litteratur, grävrapporter, mm om just er plats. Be om tips och hjälp från museipersonalen. Bokstäverna används som hänvisning.i texter. Bok- lådan innehåller: a. Arkeologi i Norden 1-2. Göran Burenhult. Stockholm 1999-2000. b. Forntiden runt hörnet. En arkeologisk handledning för grundskolans lärare. Jonathan Lindström och Sofi Hjort. Stockholms Läns Museum. 1998. c. Gräv efter spår. Laura Trenter. Arkeologens vardag i bild och text. Almquist&Wiksell. 2001. d. Guld, gravar och runor. 101 uppslagsord till Sveriges forntid. Illustrerad ordbok för barn: Ulla-Britt Strömberg. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. 2002. e. På spaning efter Forntiden i din hembygd. En handbok för studiecirklar i arkeologi på Gotland. Marita Engberg och Ann-Marie Lund. Godrings tryckeri, Visby 1998. f. Torgel och Disa lär sig rista runor. Marit Åhlén, 2002. g. Vikingatidens ABC. Statens historiska museum. 1995. (ej i lådan) h. Sten och bronsålderns ABC. Statens historiska museum. 1991. (denna utgåva är för tillfället slut på förlaget) kan hittas på:http://www.historiska.se/collections/ordbok/index.html i. Informationsskrifter sammanställda av Länsstyrelsen för markägare med fornlämningar. (Lösbladen finns samlade i plastfodral. Kan lånas från museet.) Övriga litteratur-tips: Bronsålderns Historia. Birgitta Berling, Lena Kleinwichs. Natur och Kultur. 1993. Faktaboktipset. Temagrupperade faktaböcker för barn och ungdom. Järnålderns Historia. Birgitta Berling, Lena Kleinwichs. Natur och Kultur. 1993. Med Arne på vikingatiden. Jonas Olsson, Palle Petersen. Bonniers, 1987. Med Ulf på Järnåldern. Jonas Olsson, Palle Petersen. Bonniers, 1987. Bibliotekstjänst, Lund 2002. På vägar och stigar en guide till gotländska vägminnen. Louise Berry. Visby. Skogsstyrelsen. Kulturmiljövård i skogen. Trelleborg, 1992. Vill ni ha praktiska tips se även: Forntida teknik. Tomas Johansson. ICA-förlaget, Västerås. 1993. Mat på forntida vis. Idé och receptsamling. Malmö museer. Skapande historia. Saker från Nordens forntid och medeltid och hur du själv kan göra kopior av dem. Axel Nelson. Natur och Kultur, Stockholm. 1995. 15
Övrig information: Gå in på museet hemsida och läs om den fadderverksamhet som idag riktar sig mot privatpersoner i våra socknar på Gotland. Gå in på: http://www.gotmus.i.se/arkeologi/fadder/fadder.htm På Riksantikvarieämbetets hemsida kan ni finna massor av information som rör vår kulturmilljö och tips inför fadderarbetet. www.raa.se För information om runstenar se RAÄ`s specifika adoptionsregler för dessa. se http://www.raa.se/runverket/fadder.asp Kulturnät Sverige Samlar, sorterar och sprider svensk kultur via Internet. www.kultur.nu Forntida teknik är mycket bra om ni vill ha praktiska tips om hur man kan laga mat i kokgrop eller göra upp eld mm.mm. www.forntidateknik.z.se Läs även om hur andra skolor arbetat med liknade fadderverksamhet i Sverige. Adoptera ett framtidsminne. 6000 åriga hällristningar i Näsåker. Barn vårdar, värnar världen. Länsmuseet Västernorrland/ Riksantikvarieämbetet. 2002. Kan hämtas som PDF- fil från RAÄ s hemsida eller beställas på Länsmuseet Västernorrland tele: 0611/886 10 eller hos Riksantikvarieämbetet tele: 08/51 91 8000. Adoptera ett framtidsminne. Mikael Wahldén. Historielärarnas förenings årsskrift, 2002. För info ring Riksantikvarieämbetet tele: 08/51 91 8000. Betongslöjd i Bergsjön Solbackaskolan adopterar ett framtidsminne. Göteborgs museum, RAÄ och Solbackaskolan. Kan hämtas som PDF- fil från RAÄ s hemsida eller beställas på tele: 08/51 91 8000. Kantorps Gruva - adoptera ett framtidsminne. Lärarhandledning. Sörmlands museum och Riksantikvarieämbetet, 2001. Kan hämtas som PDF- fil från RAÄ s hemsida eller beställas från Sörmlands museum tele: 0155/24 57 15 eller hos Riksantikvarieämbetet tele: 08/51 91 8000. 16
Min forskningsplan Namn: Forskningsområde: Syfte: Redovisning: Rapport, Uppsats, Specialarbete, Dramatisering, Utställning, Tidning, Bildband Metod: Frågor /forskningsuppgifter: Tidsplanering: Källor: Arbetsgång: 17