Dagvattenutredning Vilunda 18:1, Upplands Väsby kommun 2016-03-18 2016-03-23 2016-08-08 2017-04-19 www.bjerking.se Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis
Sida 2 (15) Uppdragsnamn Dagvattenutredning Vilunda 18:1 Upplands Väsby kommun Rörabhuset AB Torbjörn Ramberg Box 42 155 126 16 Stockholm Uppdragsgivare Rörabhuset AB Våra handläggare Karin Lundvall Datum 2016-03-18 2016-03-23 2016-08-08 2017-04-19 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING 3 2 BAKGRUND OCH SYFTE 4 2.1 Underlag 4 2.2 Förutsättningar 4 3 PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR 5 3.1 Geologiska förutsättningar 7 3.2 Geohydrologi 7 3.3 Vattenskyddsområde 8 3.4 Recipienten och dess status 8 3.5 Befintliga va-ledningar inom området 9 3.6 Översiktlig beskrivning av befintlig markanvändning 9 3.7 Översiktlig beskrivning av planerad markanvändning 9 4 DAGVATTENFLÖDEN 10 4.1 Beräkningsförutsättningar 10 4.2 Flöden 10 4.2.1 Flöden före utbyggnad 10 4.2.2 Flöden efter utbyggnad utan fördröjning 10 4.3 Övergripande information 11 4.4 Recipientens status och miljökvalitetsnormer 11 4.5 Förutsättningar föroreningsutsläpp 11 4.6 Föroreningsberäkningar 12 5 FÖRDRÖJNINGS- OCH RENINGSÅTGÄRDER 14 5.1 Höjdsättning 14 5.2 Raingardens 14 5.3 Träd 14 5.4 Förslag på rening av dagvatten 15
Sida 3 (15) 1 Sammanfattning har på uppdrag av Rörabhuset AB utfört en dagvattenutredning för fastigheten Vilunda 18:1. Området är cirka 0.3 hektar stort. Syftet med utredningen är att beskriva dagvattensituationen före och efter den byggnation som planeras på fastigheten. I dagvattenutredningen redovisas lämpliga och möjliga åtgärder för omhändertagandet av dagvatten på fastigheten. Enligt Bjerkings geotekniska utlåtande består marken till största del av lera därför är infiltration av dagvatten inte möjligt på fastigheten. Dagvattenflödet från området före utbyggnad vid ett regn med återkomsttid på 10 år och en klimatfaktor 1.25 beräknas uppgå till 70 l/s. Efter planerad utbyggnad av området beräknas utflödet av dagvatten reduceras till 32 l/s. De ämnen med föroreningshalter som efter exploatering överstiger riktvärdena 2M är kadmium, zink, bly och suspenderande ämnen. För att få ner dessa halter anläggs raingardens och grönytor för infiltration. Raingardens placeras vid stuprör och vid lågpunkter i anslutning till hårdgjorda ytor. I exploateringen bör man i så stor utsträckning som möjligt undvika material som avger tungmetaller, särskilt zink och kadmium. Recipienten Oxundasjön får inte förhindras att uppnå god ekologisk status år 2021. Exploateringen av området bedöms inte påverka Oxundasjöns möjlighet att uppfylla miljökvalitetsnormen om rening av dagvattnet utförs innan utsläpp på ledningsnät.
Sida 4 (15) 2 Bakgrund och syfte har på uppdrag av Rörabhuset AB tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Vilunda 18:1, som underlag till detaljplanearbetet. Planområdet är cirka 0.3 hektar stort. Befintlig byggnad samt parkering på fastigheten skall rivas. Syftet med utredningen är att beskriva aktuell dagvattensituation samt de förändringar som den planerade exploateringen innebär på dagvattenflödet från området. 2.1 Underlag - Situationsplan över området (Theory into Practice). - Grundkarta i dwg. - Kravspecifikation för dagvattenutredning från Upplands Väsby kommun. - Dagvatten i Oxundasjön avrinningsområde 2001, Vatteninformationssystem Sverige (VISS), 2015-06-03. - Ledningskartor erhållna från Upplands Väsby kommun. - Svenskt vattens publikation Dimensionering av allmänna avloppsledningar (P110). - 2.2 Förutsättningar Upplands Väsby kommun ställer krav på att dagvattenutsläppen från Vilunda 18:1 inte får förhindra Oxundasjön att uppnå god ekologisk status år 2021, dagvattenpolicy för Sigtuna, Sollentuna, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna samt del av Järfälla 2016-03-2. Föroreningar skall begränsas vid källan, och dagvattenflöden skall reduceras inom privat mark.
Sida 5 (15) 3 Planområdet och dess förutsättningar Området ligger i Upplands Väsby kommun. Planområdet avgränsas av Finspångsvägen i norr och Optimusvägen i väster. Oxundasjön ligger ca 2 km nordväst om Vilunda 18:1. Vilunda 18:1 Optimusvägen Finspångsvägen Bild 1. Översiktskarta över Vilunda 18:1 med omnejd. Området planeras att exploateras i enlighet med situationsplanen, se bild 2. Nya hus är grönmarkerade. Då detta är ett tidigt skede i arbetet kan exploateringen komma att ändras. Utredningen kommer beakta den flödesförändring som kommer av planerad byggnation.
Sida 6 (15) Planerad husbyggnation är grönmarkerad. Finspångsvägen Optimusvägen Fastighetsgräns Bild 2. Situationsplan över området (Theory into practice).
Sida 7 (15) 3.1 Geologiska förutsättningar Enligt Bjerkings utlåtande från 2016, består jorden i huvudsak av ca 0,8-1,0 m fyllning ovanpå ca 1,0 2,0 m brungrå varvig lera samt gråbrun, siltig lera med mycket tunna finsandskikt. Dessa lager vilar på upp till 2,5 m friktionsjord som ligger på berg. Friktionsjorden består i huvudsak av grusigt finsand. Bild 3. Utdrag ur jordartskartan, gul färg illustrerar lera. 3.2 Geohydrologi Dagvattnet rinner idag med terrängens lutningsriktning till befintligt dagvattensystem. Via ledningsnätet tar sig vattnet vidare ner i Väsbyån och sedan till Oxsundasjön.
Sida 8 (15) 3.3 Vattenskyddsområde Det aktuella området är inte beläget inom vattenskyddsområdet för Upplands Väsbys vattentäkt. 3.4 Recipienten och dess status Dagvatten från Vilunda 18:1 leds till Väsbyån och vidare ut i Oxundasjön, se bild 4. Oxundasjön klassificeras av VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) som otillfredsställande med avseende på ekologisk status 2009, den skall uppnå god ekologisk status 2021. Den kemiska ytvattenstatusen bedömdes 2009 som god. Oxundasjön Väsbyån Vilunda 18:1 Bild 4. Översikt över Väsbyån samt Oxundasjön.
Sida 9 (15) 3.5 Befintliga va-ledningar inom området Utanför området där nybyggnationen ska äga rum finns idag va-ledningar som Vilunda 18:1 kan ansluta till, se bild 5. Interna ledningar redovisas inte eftersom information om dessa saknas. Vilunda 18:1 : Dagvattenledningar : Spillvattenledningar : Vattenledningar Bild 5. Befintliga VA-ledningar i anslutning till området. 3.6 Översiktlig beskrivning av befintlig markanvändning Idag används fastigheten till parkeringsplatser. Befintlig markanvändning för området redovisas nedan i Tabell 1. Befintlig markanvändning Yta (ha) Hårdgjorda ytor 0,25 Hustak 0.05 Totalt 0,3 Tabell 1. Befintlig markanvändning 3.7 Översiktlig beskrivning av planerad markanvändning I och med utbyggnaden av området kommer en förändring av ytanvändningen ske (jämför Tabell 1 och 2), vilket kommer att ha effekt på dagvattenflödet. Markanvändningen efter utbyggnad redovisas i Tabell 2. Den planerade markanvändningen omfattar cirka 0.3 ha enligt bild 2 Planerad markanvändning Yta (ha) Takytor 0,1 Gårdsytor 0,18 Gräs 0,02 Totalt 0,3 Tabell 2. Planerad markanvändning.
Sida 10 (15) 4 Dagvattenflöden 4.1 Beräkningsförutsättningar Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar: Planområdets storlek på cirka 0.3 ha. Theory into practice architect contour AB. 4.2 Flöden 4.2.1 Flöden före utbyggnad Dimensionerande flöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vattens P90. Återkomsttiden är satt till 10 år. Valda avrinningskoefficienter för de olika ytorna finns listade i Tabell 3. De flöden som genereras vid ett regn med återkomsttiden 10 år innan utbyggnad redovisas i Tabell 3. Dagvattenflödet från området före utbyggnad beräknas uppgå till cirka 70 l/s med en klimatfaktor 1.25. Varaktighet Yta Avrinningskoefficient A red 10-årsregn, 10 min Q dim. Q dim Yta\Enhet ha ha l/s, ha l/s Hårdgjorda ytor 0.25 0,8 0,2 227 1.25 56.75 Hustak 0.05 0,9 0,045 227 1,25 12.77 Totalt 0,3 0,24 ~69 Tabell 3. Dagvattenflöde vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet för området före utbyggnad. 4.2.2 Flöden efter utbyggnad utan fördröjning De flöden som genereras vid ett regn med återkomsttiden 10 år efter exploatering utan fördröjningsåtgärder redovisas i Tabell 4. Dagvattenflödet är beräknat efter olika ytor utifrån situationsplanen, se bild 2. Varaktighet 10-årsregn, 10 min Q dim Klimatfaktor 1.2. Avrinnings- Yta koefficient A red Klimatfaktor 1.25 Yta\Enhet ha ha l/s, ha Takytor 0.1 0.9 0.09 227 1.25 20.43 Gårdsmark 0.18 0.30 0.054 227 1.25 12.26 Gräs 0.02 0.05 0.001 227 1.25 0.23 Totalt 0.3 0.15 ~33 Tabell 4. Dagvattenflöde vid ett 10-årsregn för hela området efter utbyggnad med gräsarmering som beläggning på parkeringen. Dagvattenflödet från området kommer att minska efter exploatering på grund av att andelen hårdgjorda ytor till stor del ersätts av gårdsmark och gräsytor med lägre avrinningskoefficient. Vilket innebär en minskning med cirka 36 l/s.
Sida 11 (15) 4.3 Övergripande information Halterna som de olika ämnena har före och efter byggnation beror på vilket underlag vattnet avleds på samt vilken användning den ytan har. När vatten rör sig över ytor så drar det med sig olika partiklar och ämnen från intilliggande mark. Eftersom exploateringen innebär en stor förändring av de ytor som kommer i kontakt med dagvattnet så kommer också de partiklar och ämnen som följer med flödet att skilja sig åt. 4.4 Recipientens status och miljökvalitetsnormer Nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för Oxundasjön enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Miljökvalitetsnormer för Oxsundasjön: Uppnå god ekologisk status 2021: Oxundasjön har problem med bland annat övergödning med relativt höga fosforhalter. Dagvattenhanteringen i Upplands Väsby är viktig för att uppnå god ekologisk status i Oxundasjön. 4.5 Förutsättningar föroreningsutsläpp Upplands Väsby kommun har ställt krav på att föroreningshalterna från området inte ska överstiga de värden som riktvärdesgruppen tagit fram för område utan direktutsläpp till recipient. För att få ner föroreningshalterna till de nivåerna föreslås att dagvatten renas i raingardens/biofilter.
Sida 12 (15) 4.6 Föroreningsberäkningar Föroreningsmängder i dagvattnet har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget Stormtac (Larm Web-2015). Modellverktyget Stormtac simulerar, dimensionerar och analyserar bl.a. flöden, fördröjning samt rening av dagvatten. Beräkningsförutsättningar som programmet kräver är markyta och markanvändning. I tabell nedan redovisas föroreningskoncentrationerna i halter per liter före och efter utbyggnad. Värdena skall jämföras med riktvärde 1 2M. Riktvärde 2M används för område som inte har direktutsläpp till recipient. Röda siffror i tabellen är värden som ligger högre än riktvärde 2M. Riktvärde 2M Området före exploatering Området efter exploatering utan rening Rening med raingardens Området efter exploatering med rening i raingarden Ämne (halter) (halter) (halter) % (halter) Fosfor 175 110 170 65 60 Kväve 2,5 1,1 1,2 55 0,54 (mg/l) Bly 10 25 13 80 2.6 Koppar 30 35 25 85 3.8 Zink 90 140 120 90 12 Kadmium 0,5 0,51 0,57 65 0,25 Krom 15 13 8,8 70 2.6 Nickel 30 4.1 5,3 50 2.6 Kvicksilver 0,07 0,041 0,023 45 0,0046 Suspenderade ämnen (mg/l) 60 117 77 90 7.7 Olja (mg/l) 0,7 0,65 0,041 80 0,008 Tabell 5. Föroreningshalter före och efter exploatering samt efter rening. Riktvärden är markerade i kursiv stil. Röda siffror markerar värde över riktvärde 2M. Beräkningen visar att halterna för bly, zink, kadmium och suspenderade ämnen överstiger riktvärdena efter exploatering. Efter rening i raingardens och grönytor ligger alla värden under riktvärden 2M I Tabell nedan redovisas föroreningskoncentrationerna i kg per år före och efter utbyggnad samt med rening via infiltration. Värden i denna tabell är relaterade till flöde 1 Riktvärdesgruppens förslag på dagvattenriktvärden (2009)
Sida 13 (15) och halt därför är inte tabell 6 och 7 direkt jämförbara. Riktvärden 2M finns inte att tillgå i kg/år. Röda siffror i tabellen är värden som ligger högre än vad området släppte ut innan exploatering. Området före exploatering Området efter exploatering utan rening Rening med raingardens Området efter exploatering med rening i raingarden Ämne (kg/år) (kg/år) % (kg/år) Fosfor 0.18 0,23 65 0.08 Kväve 1.8 1,1 55 0,49 Bly 0.039 0,018 80 0,036 Koppar 0.055 0,034 85 0,0051 Zink 0.22 0,16 90 0,16 Kadmium 0.00080 0,00078 65 0,00044 Krom 0.020 0,0012 70 0,00036 Nickel 0.007 0,0073 50 0,0037 Kvicksilver 0.00064 0,00032 45 0,000064 Suspenderade ämnen 190 94 90 52 Olja 1.0 0,56 80 0,2 Tabell 6. Föroreningsmängder i kg/år före och efter exploatering samt efter rening. Röda siffror markerar höjning jämfört med dagens markanvändning. Exploateringen av området bedöms inte påverka Oxundasjöns möjlighet att uppfylla miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021 efter rening i raingarden/biofilter.
Sida 14 (15) 5 Fördröjnings- och reningsåtgärder 5.1 Höjdsättning Planering och höjdsättning av mark skall utföras så att byggnader inte skadas vid kraftiga regn och höga vattennivåer i sjöar och vattendrag. Höjdsättningen av marken görs så att husen ligger högre än omgivande gator och regnvattnet leds mot grönytor där infiltration och rening av dagvatten kan ske. 5.2 Raingardens Raingardens/biofilter byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer och som anpassas till klimatet i den region där de anläggs. I botten av varje regnträdgård anläggs en dräneringsledning för avledning av dagvatten. Genom att välja lämplig dimension på utloppsledningen kan Avtappningen regleras. I bild 6 redovisas två principiella utföranden av regnträdgårdar, för mottagning av dels takvatten och dels Regnvatten från gator. En grov tumregel är att ytan på Raingarden ska vara mellan 2-4 % av avrinningsområdets storlek för att klara rening av dagvattnet. Vilket ger 60-120 m 2 på Vilunda 18:1. Hur dessa utformas tas fram vid detaljprojekteringen. Detaljprojekteringen av raingardens kommer även att minska avrinningen från Vilunda 18:1. Bild 6. Exempel på utformning av Raingarden/biofilter, Norkonsult. 5.3 Träd Dagvatten kan omhändertas med träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Markens magasineringskapacitet ökar eftersom trädens rötter suger upp vattnet. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar. För att öka förutsättningarna för utjämning av dagvatten planteras träden i skelettjord så att rotsystemet utvecklas bättre. Skelettjord består av fukthållande planteringsjord som har förstärks med grov makadam, eller liknande för att kunna komprimeras.
Sida 15 (15) 5.4 Förslag på rening av dagvatten För att klara reningen av dagvatten föreslås att dagvattnet leds mot grönytor och raingardens där infiltration och rening av dagvatten sker. Raingardens placeras vid stuprörsutkastare och i lågpunkter vid hårdgjorda ytor enligt bild 6. Slutlig placering av grönytor och raingardens avgörs i detaljprojekteringen. Det är av stor vikt att höjdsättningen görs så att marken och omgivande gångvägar och lokalgator ligger lägre husen. Hur stor flödesminskningen av dagvatten blir beror på utformningen av raingardens/biofilter men bedömningen är reducering av flödet uppgår till ca 50 %. Granskad av Karin Lundvall Tel 010-211 81 44 070-651 13 09 Karin.lundvall@bjerking.se Jan-Henrik Eriksson Tel 010-211 82 66 jan-henrik.eriksson@bjerking.se