Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Relevanta dokument
Rapport tillsynsprojekt Enskilda avloppsanläggningar Februari 2017 Diarienummer:

Vegetationsrika sjöar

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Kunskapsunderlag för delområde

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016

Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken

PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna

INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP I MÄRSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE MED OMNEJD, 2010

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012

Tillsynsplan enskilda avlopp

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR

Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

Kunskapsunderlag för delområde

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Lisbeth Holmqvist (S) ordf. Monica Phil (C) Anita Thörn von Rosen (MP) John-Erik Pettersson (M) vice ordf. Håkan Karlsson (S)

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Riktlinjer för enskilda avlopp

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun

Inventering av enskilda avlopp i Vaxholm

Kärande har hänvisat till en tidigare dom (VA-nämndens beslut , BVa 13 Mål nr Va 16/18).

Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Kroppavägen, Storfors Kommun

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP


Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

PROJEKT. Inspektion av små avlopp i områdena runt Brevik i Karlsborgs kommun och runt Hönsa och Fröstorp i Tibro kommun

Kunskapsunderlag för delområde

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Riktlinjer för enskilda avlopp

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun.

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

- Mölndalsåns stora källsjö

Grundvattenberoende ekosystem. Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura SGU Dnr /2015. Kent Werner, EmpTec

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Yttrande över förslag om tydligare regler för små avloppsanläggningar

Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning 1(6)

Värmdö kommun Gustavsberg Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch

(4) BILAGA 15

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Skövde kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

PM Groddjursinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer:

Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus), inför detaljplan Kalle Blanks väg, Länna

Metapopulation: Almö 142

Fritidshus Göteborgs kommun 2008

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Avloppsinventering i Haninge kommun

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

UPPRÄTTAD: KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?

Bevarandeplan för Natura område

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Information om inventering av enskilda avlopp

Tomelilla 156, Damm utanför Äsperöd

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

Slamtömning. i Linköpings kommun

Översiktlig skyfallsanalys för planområdet Ekhagen 2:1, Jönköpings kommun. Geosigma AB

Transkript:

Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget 2015-10-12

Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget Rapportdatum: 2015-10-12 Version: 1.0 Projektnummer: 3042 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Framsidefoto: Grovstanäs Samfällighetsförening Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Svetsarvägen 15, 171 41 Solna Tel +46 8-578 772 16 www.medinsab.se Org nr 556389-2545 Erik Wijnbladh Erik Wijnbladh 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Metodik... 5 Resultat... 6 Kort beskrivning av Båtdraget... 6 Tidigare undersökningar och åtgärder... 7 Slutsats och råd... 7 Referenser...8 3

Inledning Medins Havs och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Grovstanäs Samfällighetsförening i Norrtälje kommun att utföra en mindre utredning av sjön Båtdraget i syfte att föreslå åtgärder för att minska problemen vid det färskvattensintag som finns i sjön (Figur 1). Grovstanäs samfällighetsförening med har ett pågående färskvattenuttag i sjön Båtdraget. Vattenuttaget (april-oktober) uppgår som mest till ca 80 m 3 /dygn. Utöver detta har föreningen kompletterat med en brunn med grundvattenuttag som ger ca 24 m 3 /dygn. Sedan några år har föreningen problem med vattenväxter som sätter igen intagsfiltret till färskvattensanläggningen. Medins Havs och Vattenkonsulters uppdrag har varit att göra en översiktlig bedömning av situationen och föreslå åtgärder eller kompletterande undersökningar för att lösa problemet med vattenintaget. Figur 1. Översiktlig karta över området. Lantmäteriet 2015. 4

Metodik Ett fältbesök genomfördes den 25/9 2015 av Erik Wijnbladh, då en översiktlig vegetationsinventering genomfördes. Vid tillfället togs även prover på vatten och vegetation för eventuell senare analys. 5

Resultat Kort beskrivning av Båtdraget Sjön är ca 1,5-2 m djup och har en area av ca 0,045 km 2. Sjön kantas i öster och väster av våtmark och större delen av sjön omges av vass med inslag av säv, kaveldun och starr. Botten förefaller i hela eller åtminstone större delen av sjön vara täckt av en tjock matta av kransalgen Papillsträfse (Chara virgata), med inslag av enstaka vattenväxter som gäddnate (Potamogeton natans) och vattenbläddra (Urticularia sp.). På många platser i sjön släpper kransalgsmattan från botten och blir synlig vid ytan (se bild 1). Vit näckros (Nymphea alba) förekommer i hela sjön och täcker ca 10% av vattenspegeln. Sjön är inte en vattenförekomst, då den är mindre än 1 kvadratkilometer. En jämförelse med beskrivningen av växtsamhället som gjordes år 1993, tyder det på att vegetationen har ökat, med en nu heltäckande kransalgsmatta och mer strandvegetation. Bild 1. Kransalger och vit näckros vid sjöns södra strand i september 2015. Avrinningsområdet är ca 0,64 km 2 och utgörs av ett fritidshusområde, skog och ängsmark. Skogen utgörs av barrdominerad blandskog. Den södra stranden utgörs delvis av en klippstrand och den norra av skog, tomt och en mindre äng. I öster finns en större ängsmark (som sköts och slås av föreningen) där vattnet rinner av via ett dike till sjön. I väster utgörs stranden av en trädbevuxen våtmark, genom vilken utloppet från sjön rinner. Enligt uppgifter från 1994 finns 45 fastigheter inom avrinningsområdet, varav då tre var permanentboende. Ingen aktuell sammanställning om hushållens avlopp finns, men det vanligaste (enl Håkan Olsson muntligen) är någon form av sluten tank för vattentoalett eller torrdass. Fiskfaunan består enligt föreningen av sutare och ruda. Arterna är tåliga mot låga syrgashalter, vilket sannolikt kan uppträda vintertid i samband med isbildning. 6

Tidigare undersökningar och åtgärder En motion från medlemmar i föreningen om att sätta in gräskarp med syfte att minska vegetationen, minska förutsättningen för mygg samt att hålla vattenspegeln öppen lämnades in 20/2 2013. Föreningen har i ovanstående syfte tidigare låtit skörda vattenväxter och vass (som sedan lagts på närliggande gräsmark), vilket gjordes senast 2013. En limnologisk undersökning genomfördes av Erkenlaboratoritet 1993 (Sjöberg 1994). Slutsats och råd Båtdraget är en liten sjö, dominerad av makrofyter (större vattenväxter), och dess karaktär överensstämmer på flera sätt med naturtypen kransalgsjö, bl.a. med avseende på ph, växtlighet, närsaltinnehåll och lokalisation. Den är sedan länge påverkad av närsaltsbelastning från utsläpp från omgivande fastigheter så att mängden näringsämnen och växtbiomassa i sjön ökat. På så sätt har den naturliga processen med igenväxning av sjön sannolikt snabbats på. Sjön är nu dominerad av strandvegetation (vass, kaveldun m.m.) och kransalger som tar upp näringsämnena vilket leder till en begränsning av planktonsamhället. Den stora mängden kransalger som utgör ett besvär i filtret till föreningens vattenpump, gör sannolikt att vattnet är relativt klart och inte drabbas av planktonblomningar. I sjöns avrinningsområde finns ca 45 fritidshus med enskilda avlopp. I rapporten från 1994 beräknades ungefär hälften av näringsämnena komma från fastigheter. Sedan dess har andelen permanenta hushåll ökat, men det är okänt för författaren om typen av avlopp och dess rening har förändrats. För att minska belastningen av näringsämnen till sjön kan man inventera avloppsanläggningarna och ålägga ägarna att t.ex. installera slutna tankar för toaletter eller andra typer av anläggningar som minskar det diffusa utsläppet av näringsämnen. Det är en åtgärd som på längre sikt skulle bidra till en minskad vegetation i sjön. En näringsämnesbudget, liknanden den som gjordes 1994, samt en förnyad inventering av hushållens utsläpp skulle kunna utföras, för att se vilka åtgärder för att minska belastningen på sjön som är mest effektiva. Vår bedömning är att om man försöker förändra ekosystemet i sjön, t.ex. genom att sätta ut gräskarp, riskerar man att få en ökad planktonproduktion med återkommande planktonblomningar. Det skulle sannolikt innebära en försämrad vattenkvalitet och andra problem i samband med färskvattenuttaget. Däremot kan man sannolikt med gott resultat fortsätta att skörda vattenväxter och vass i olika delar av sjön, t.ex. i anslutning till vattenuttaget. Utsträckningen av området som skördas bör varieras för att inte helt ta bort större vattenväxter i ett område varje år, utan istället bibehålla en viss vegetation, men med mindre biomassa. Skörden görs lämpligen i mitten-slutet på sommaren för att maximera uttaget av biomassa och därigenom mängden näringsämnen. 7

Referenser Naturvårdsverket 2011. Kransalgssjöar. Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger. Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1. NV-04493-11 Sjöberg, M. 1994. Båtdragarträsket en sjö av historiskt intresse samt en igenväxande våtmark. VISS 2015. Vatteninformationssystem Sverige. www.viss.lansstyrelsen.se 8