ÅTERINVENTERING AV SÄRSKILT SKYDDSVÄRDA ASKAR i Alingsås kommun och Lerums kommun

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP ÅTERINVENTERING AV SÄRSKILT SKYDDSVÄRDA ASKAR i Alingsås kommun och Lerums kommun Sabina Wallgren Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig magisterexamen med huvudområdet växtekologi BIO 790, Examensarbete inom växtekologi 30 hp Termin/år: Vt/2013 Handledare: Thomas Appelqvist, Institutionen för biologi och miljövetenskap Examinator: Ulf Molau, Institutionen för biologi och miljövetenskap

Foto på framsidan: Sabina Wallgren

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 7 3.1 Urval... 7 3.2 Fältprotokoll... 8 3.2.1 Före fältbesök... 8 3.2.2 Vid fältbesök... 8 3.3 Fältarbete... 9 3.4 Sammanställning, analys och diskussion... 10 4. Resultat... 10 4.1 Områdesfördelning... 11 4.2 Hamlade askar... 11 4.3 Askarnas vitalitet... 12 4.4 Funna arter... 13 4.4.1 Mossor... 13 4.4.2 Lavar... 14 4.5 Förhållandet stamomkrets och antal arter... 15 4.6 Hamling och artrikedom... 16 4.7 De mest artrika habitaten... 17 4.8 Kryptogamfloran och askarnas grad av isolering i landskapet... 18 4.9 Övriga resultat... 21 5. Diskussion... 22 5.1 Askarnas kryptogamflora... 22 5.2 Trädstatus och askskottsjukan... 24 5.3 De särskilt skyddsvärda askarnas framtid... 25 5.4 Övriga felkällor och funderingar runt studien... 26 6. Tack... 27 7. Referenser... 28 6.1 Publicerade referenser... 28 6.2 Internetreferenser... 29 6.3 Kartmaterial... 29 6.4 Bilder... 29 Bilagor 1

Sammanfattning Gamla askar har en särställning i kulturlandskapet, både ur ett biologiskt och ett kulturhistoriskt perspektiv. De växer främst i äldre gårdsmiljöer och på kyrkogårdar och bär inte sällan spår av hamling. Under 1800-talets jord- och skogsbruksreformer fick de gamla träden, som haft en självklar roll i det småskaliga jordbrukslandskapet, lämna plats för större åkrar och barrskogar. De gamla, hamlade eller på annat sätt särskilt skyddsvärda askarna vi hittar i landskapet idag är endast en spillra av det tidigare beståndet. Denna studie är en återinventering av särskilt skyddsvärda askar i Alingsås kommun och Lerums kommun. Genom att undersöka askarnas kryptogamflora kunde det konstateras att förhållandet mellan ökad stamomkrets och det totala antalet moss- och lavarter var statistiskt signifikant. Det fanns dock inget tydligt samband mellan antalet naturvårdsintressanta arter och stamomkrets. Det var också intressant att undersöka förhållandet mellan kryptogamfloran och antal särskilt skyddsvärda askar i omgivningen. Två tester gjordes där antal träd inom 200 meter respektive fem kilometer jämfördes med antal naturvårdsintressanta arter. Skillnaden var inte statistiskt signifikant. Däremot var resultatet där antal grannträd inom fem kilometer jämfördes med naturvårdsintressanta arter nära ett signifikant värde och skulle vara intressant att följa upp med ytterligare studier. Genom att använda kartbilder där artrikedomen på varje särskilt skyddsvärd ask representerades av ett färgschema kunde artrika stråk visualiseras i landskapet. Vidare kunde det konstateras, trots olika bedömningskriterier, att askarnas påverkan av askskottsjukan har ökat kraftigt jämfört med föregående inventeringar. Då bedömdes knappt 90% av de inventerade träden vara friska mot endast 4% i den aktuella studien. En stor del av de inventerade askarna i Alingsås kommun och Lerums kommun bar spår av hamling, totalt 71%. Träd som hamlas regelbundet eller återhamlats under senare år var dock få. Medelantalet naturvårdsintressanta moss- och lavarter var större på hamlade askar jämfört med icke hamlade askar. Skillnaden var statistiskt signifikant. Under studiens gång målades en dyster bild upp av de särskilt skyddsvärda askarnas framtid. Flera av askarna från tidigare inventeringar var borttagna, andra var skadade av hästgnag eller stod isolerade i granplantage. Askskottsjukans framfart är ytterligare ett hot mot de gamla askarnas överlevnad. 2

1. Inledning Detta är ett examensarbete vid Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap. Arbetet har utförts under 2013 av Sabina Wallgren under handledning av Thomas Appelqvist, Göteborgs universitet och berör återinventering av särskilt skyddsvärda askar i Alingsås kommun och Lerums kommun. Syftet med studien är att undersöka askarnas kryptogamflora för att få en bild av epifyternas utbredning och spridningsmöjligheter i området. Ett annat syfte är att se hur utsatta de särskilt skyddsvärda askarna är i och med askskottsjukans framfart. Det är även intressant att få en uppfattning om trädstatus och eventuella förändringar sedan föregående inventering. Frågeställningarna är följande: Har askar som växer mer isolerat från andra askar en annan kryptogamflora än de träd som växer i områden med tätare förekomster av askar? Vilket habitat hyser den mest artrika kryptogamfloran? Skiljer sig antalet arter av epifytiska mossor och lavar på de askar som varit hamlade från de askar som inte hamlats? Finns det något samband mellan antal epifyter och stamomkrets? Har trädstatusen förändrats sedan föregående inventering? Alingsås kommun och Lerums kommun ligger i Västra Götalands län runt sjöarna Anten och Mjörn i norr och längs Säveåns dalgång i söder (Figur 1). Området är till stor del exploaterat med staden Alingsås, tätorten Lerum och flera mindre samhällen men består också av glesbefolkade skogsbygder och jordbruksmarker. Kuperad terräng och ett stort inslag av större och mindre sjöar ger ett varierat landskap och skiftande natur med värdefulla ekmiljöer, blandskogar, äldre barrskog och strömmande vatten. Figur 1. Alingsås kommun och Lerums kommun ligger runt sjöarna Mjörn och Anten i Västra Götalands län. Lantmäteriet, i2012/901 3

2. Bakgrund I april 1999 fastställde riksdagen femton nationella miljökvalitetsmål. Syftet var att tydliggöra den miljömässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som olika former av naturvårds- och miljöarbete ska leda till på sikt. Ytterligare ett miljökvalitetsmål tillkom i november 2005; Ett rikt växt- och djurliv (Naturvårdsverket, 2013). Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet lyder: "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." (Naturvårdsverket, 2012) Som en del av det svenska naturvårdsarbetet och med koppling till flera av miljökvalitetsmålen, gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att upprätta så kallade åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen omfattar drygt 200 program där hotade djur- och växtarter eller livsmiljöer sätts i fokus för långsiktigt bevarandearbete. Till år 2015 är målet att andelen hotade arter i Sverige ska ha minskat med 30 procent (Naturvårdsverket, 2012). För trädbärande marker upprättades 2004 Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Programmet fokuserar särskilt på lövträdsmiljöer i södra Sveriges kulturlandskap och grundas i såväl natur-, som kultur- och upplevelsevärden. Dessa träd är i många avseenden nyckeln till bevarandet av en mängd hotade växter- och djurarter och utgör en viktig del av det biologiska kulturarvet. Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet förväntas ha positiva effekter för över 400 rödlistade arter. Särskilt skyddsvärda träd definieras med utgångspunkt från egenskaper hos det enskilda trädet och avser: Jätteträd; träd grövre än 1 m i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. Mycket gamla tärd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. Grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Både levande och döda träd ingår i definitionen. I åtgärdsprogrammet beskrivs vidare fem trädmiljöer som särskilt viktiga att prioritera inom ramen för bevarandeplanering och vid genomförande av skötselåtgärder; grova och gamla ekar, gårdsmiljöer, hamlade träd, alléer och andra vägnära träd, parker och kyrkogårdar (Hultengren & Höjer, 2004). Naturvårdsverket har konstaterat att genomförandet av åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet varit framgångsrikt men att ytterligare insatser behövs. Åtgärdsprogrammet har därför reviderats och innehåller nu även en vision samt nya mål och åtgärder inför programperiod 2012-2016 (Höjer, 2011) 4

Länsstyrelsen utförde 2005 Inventering av särskilt skyddsvärda träd i skyddade områden i Västra Götalands län. Syftet var att i enlighet med det nationella åtgärdsprogrammet identifiera och öka kunskapsnivån om alla särskilt skyddsvärda lövträd i länets skyddade områden. Därefter utvidgades inventeringen att även innefatta områden utanför skyddad natur. Länsstyrelsen inventerar inte tätorter och tomtmark men på vissa håll har kommuner och ideella föreningar inventerat dessa marker (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2006). Idag återstår cirka hälften av länet att inventera enligt A. Stenström, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (personlig kommunikation, 2013). Pågående Inventering av särskilt skyddsvärda träd samt olika artinventeringar i länet har resulterat i ett omfattande inventeringsunderlag. I Landskapsanalys av lövträdsmiljöer i Västra Götalands län har detta material analyserats för att på regional nivå lokalisera lövrika områden med höga naturvärden. Målet var att hitta kärnområden som har möjlighet att vara hållbara på lång sikt för bevarande av hotade arter knutna till lövträd och lövträdsmiljöer. Utifrån kärnområdena kunde sedan så kallade funktionella stråk lokaliseras, där små områden med gamla träd knyts ihop till större områden. Syftet med Landskapsanalys av lövträdsmiljöer i Västra Götalands län var att hitta lämpliga områden där det bäst lönar sig att skydda, restaurera, skapa korridorer och buffertzoner för att förstärka och utveckla befintliga naturvärden. Rapporten belyser särskilt vikten av att se bevarandeproblematiken för miljöer med gamla lövträd i en landskapsskala och inte i ett snävare objektsbaserat perspektiv (Bengtsson, 2011). Bland våra inhemska trädslag har ask en särställning i kulturlandskapet, både ur ett biologiskt och ett kulturhistoriskt perspektiv. De gamla, ihåliga eller på annat sätt särskilt skyddsvärda askarna återfinns ofta i gårdsmiljöer och på kyrkogårdar, där de är vanliga som vårdträd eller i alléer. Många äldre askar bär även spår av hamling och växer på före detta inägomark. Hamling har använts som metod för att införskaffa foder ända sedan boskapsskötseln infördes till vårt land för cirka 6 000 år sedan (Slotte & Göransson, 1996). Den regelbundna tuktningen ger asken ett säreget utseende och håller tillbaka tillväxten. Som bieffekt blir de mer stormfasta och ofta betydligt äldre än icke hamlade träd. Lövtäkten åsamkar även viss skada som med tiden leder till håligheter på stammen efter döda grenar och innanröta. De hamlade askarna utvecklar således en mängd strukturer och karaktärer viktiga för den biologiska mångfalden (Hultengren, 1994). Bild 1. Tidigare hamlade askar i allé i Alingsås kommun. Under 1800-talets jord- och skogsbruksreformer ökade arealen vallodling och därmed minskade behovet av lövtäkt. Många träd slutade hamlas och blev stående, andra fälldes för att få energi eller lämna plats för större åkrar och barrskogar. De hamlade askar som finns kvar i landskapet idag utgör endast en spillra av det tidigare hamlade askbeståndet (Slotte & Göransson, 1996). Bild 1 visar en allé med askar i Alingsås kommun. Trädens form vittnar om tidigare lövtäkt. 5

Sverige har ett internationellt ansvar att ta hand om gamla träd eftersom det, relativt sett, fortfarande finns kvar många åldrade lövträd i landet. Gammelträdlandskapet är dock starkt fragmenterat och fattigt jämfört med hur det såg ut för 200 år sedan. Ändrad markanvändning och exploatering är ett hot mot de särskilt skyddsvärda lövträden generellt, både på landsbygden och i tätorter. Även den traditionella hamlingskulturen är, trots satsningar på åter- och nyhamling från flera håll, i vidare bemärkelse utdöd (Hultengren & Höjer, 2004). Ytterligare ett hot mot asken och organismer knutna till ask, är Askskottsjukan. Sjukdomen upptäcktes i Polen 1992 och har sedan dess spridit sig snabbt i ett 20-tal länder, bland annat i Sverige (Barklund, 2006). När Europas askpopulation först drabbades var kunskapen ytterst bristfällig men sedan 2009 har en mängd forskningsresultat publicerats. Det har visat sig vara en mycket aggressiv sporsäcksvamp, Chalara fraxinea, som orsakar askskottsjukan och svampens sexuella form, Hymenoscyphus pseudoalbidus, som med luftburna sporer, sprider den. Såväl unga som äldre askar insjuknar men sjukdomen verkar ha större effekt på yngre bestånd. Angreppen kan i värsta fall leda till att hela askbestånd slås ut (Aronsson, 2013). Askskottsjukan har fått sitt namn av att unga skott angrips. Från skotten kan sjukdomen sedan sprida sig till grövre grenar och in i stammen och där orsaka kräftsår. När innerbarken skadas stryps trädets tillförsel av näring och vatten. Symptomen visar sig genom att fjolårsskottens knoppar inte slår ut på våren och under sommaren kan dessutom nya angrepp på årets skott och blad utvecklas. Trädets sjuka delar vissnar ner och ofta bildas vattskott för att ersätta de döda grenarna (Barklund, Johansson, Stenlid, & Vasaitis, 2009). Länsstyrelsen i Västra Götalands län övervakar sedan 2009 utbredningen av askskottsjukan i länet (Bengtsson & Stenström, 2009). En första inventering av särskilt skyddsvärda askars tillstånd utfördes sommaren 2009 med uppföljning av samma träd 2011 och 2013. I den senare inventeringen bedömdes 84% av de särskilt skyddsvärda askarna vara angripna och sjukdomen visade sig vara spridd över hela länet (Bengtsson, 2014). Till följd av askskottsjukans spridning är asken sedan 2010 rödlistad (www.artfakta.se). Artdatabanken har även identifierat 180 svenska arter upptagna på rödlistan 2010 vilka har asken som sitt värdträd, däribland nästan hundra arter av skalbaggar. När askpopulationen minskar finns en ökad risk att många av dessa arter försvinner (Skogsstyrelsen, 2013). Ingen vet hur stor del av de svenska askarna som kommer att dö, men det är osannolikt att trädarten kommer att försvinna helt i landet. En orsak är att olika individer har olika motståndskraft (Hansen, Kjaer, McKinney & Nielsen, 2011). En helt frisk ask kan stå intill en sjuk ask på grund Bild 2. Två äldre askar varav den till höger är starkt påverkad av askskottsjukan. Asken till vänster bedömdes vara påverkad av sjukdomen i mindre grad. 6

av en stor genetisk variation inom populationen (Barklund, 2009; Bengtsson & Stenström, 2009). Bild 2 visar två äldre askar, varav den ena är starkt påverkad av askskottsjukan. 3. Metod Studien innehåller följande arbetsmoment: Urval; det var viktigt att området skulle hysa en relativt stor mängd inventerade särskilt skyddsvärda askar i varierande miljöer. Samtidigt var det önskvärt med någon form av områdesindelning, som en kommungräns, för att underlätta inventeringens geografiska begränsning. Fältprotokoll; för att underlätta arbetet i fält utvecklades ett fältprotokoll. Fältprotokollet består av två delar: i första delen registrerades information om objektet, olika variabler och övriga noteringar (Bilaga 2) och i den andra delen registrerades arter (Bilaga 3). Fältarbete; varje objekt besöktes i fält, där fältprotokollet fylldes i och andra observationer noterades. Sammanställning, analys och diskussion; avslutningsvis har fältarbetets resultat analyserats, sammanställts och diskuterats. Förberedelser inför fältarbetet utfördes på Länsstyrelsen i Göteborg, där den interna databasen användes för information om de särskilt skyddsvärda askarna och utskrift av kartor. 3.1 Urval Alingsås kommun och Lerums kommun har enligt Länsstyrelsens inventering av särskilt skyddsvärda träd i Västra Götalands län en riklig förekomst av särskilt skyddsvärda askar (Bengtsson, 2011). Träden återfinns i varierande miljöer och lokalerna har även en viss spridning inom kommungränserna. I Landskapsanalys av lövträdsmiljöer i Västra Götalands län (Bengtsson, 2011) urskiljs även området som ett kärnområde. Sammantaget ansågs området vara lämpligt för den här studien. Vid tidpunkten för studiens genomförande pågick fortfarande Länsstyrelsens arbete med särskilt skyddsvärda träd i Västra Götalands län. Uppgifter för Alingsås kommuns norra del var därför inte tillgängliga. Eftersom antalet träd som antogs möjligt att hinna besöka inom ramen för den här studien ändå uppfylldes uteslöts Alingsås kommuns norra del. Det valda området och askarnas läge visualiseras på kartor för utskrift med hjälp av Geografiska Informations System (GIS). Även information knuten till varje träd från tidigare inventeringar togs fram. Ett urval av epifytiska mossor och lavar gjordes genom att hämta information från tidigare inventeringar i området och bestämningslitteratur. Kryptogamer har fördelen att de kan inventeras året om och är relativt lätta att känna igen. Både naturvårdsintressanta arter och mer allmänna arter valdes för att få en heltäckande bild av askens kryptogamflora. 7

3.2 Fältprotokoll 3.2.1 Före fältbesök För att täcka in hela området och samtidigt ha en tillräckligt detaljerad översikt krävdes flera delvis överlappande kartor. Genom att numrera de olika delområdeskartorna underlättades såväl fältarbetet som sammanställningen av resultatet. 3.2.2 Vid fältbesök Uppgifter från Länsstyrelsens inventeringar: askarnas skyddsvärde, omkrets, påverkan av askskottsjukan med mera, användes som underlagsmaterial och stöd i inventeringen. Grundläggande information För att underlätta arbetet i fält såväl som i sammanställningen av insamlad data användes samma koordinater, i referenssystemet SWEREF -99 och trädnumrering som Länsstyrelsen använt sig av vid tidigare inventeringar. Bildnummer avser fotonummer i kameran och angavs om objektet fotades. Trädens stamomkrets mättes med måttband i brösthöjd, 130 cm över marken, vinkelrätt mot stammens lutning. Träd med midja eller större utbuktningar på stammen mättes på det smalaste stället under brösthöjd. Flera träd stod på lutande mark, de mättes 130 cm över marken mellan den högsta och lägsta delen av kontakten mot marken (Figur 2). Figur 2. Stamomkrets mäts i brösthöjd vinkelrätt mot stammens lutning. Träd med utbuktningar mäts på det smalaste stället under brösthöjd. För träd som växer upprätt på lutande mark är utgångspunkt för brösthöjden mitten av trädet. Enligt Inventering av jätteträd -Instruktion för inventering av grova lövträd i södra Sverige (Hultengren och Nitare, 1999). Omgivning För att kunna beskriva trädens omgivande miljö på ett likartat sätt angavs en lista med alternativ enligt nedan. Flera alternativ var möjliga per objekt, till exempel kan ett träd vara omgivet av lövskog och samtidigt stå i en vägkant. Allé Barrskog Lövskog Park 8

Bebyggelse Blandskog Gräsmark Hygge Kyrkogård Tomt Vägkant Åker/Vall Övrigt Skyddsvärde Bedömning av trädens skyddsvärde delades in i jätteträd, hålträd, hamlat träd samt träd med minst en signalart eller rödlistad art. Jätteträd är de som har en diameter 1m (314 cm i omkrets) på det smalaste stället under brösthöjd. För hålträd krävs en eller flera håligheter med en minsta ungefärlig diameter på fem cm. Hamlade träd ska visa spår på kontinuerlig eller tidigare hamling, nutida beskärningar av grenar noteras under Kommentarer. Flera alternativ är möjliga per objekt. Askskottsjukan/Trädstatus I fält bedömdes huruvida trädet var påverkat av askskottsjukan och i vilken omfattning. Metoden var till största delen visuell. Döda skott och grenar, gles krona och vattskott som ger trädet ett buskigt utseende utgjorde grunden för bedömningen. Alternativen listade nedan avser vitaliteten för hela trädet. Under denna rubrik finns även alternativ för om trädet är dött eller saknas. Ingen påverkan Max 10% påverkan Dött stående träd Dött liggande träd 10-30% påverkan Trädet saknas Mer än 30% påverkan Kommentar Här finns utrymme för noteringar och övrig intressant information om objektet. Artbilaga Andra delen av fältprotokollet består av en artlista över utvalda epifytiska mossor och lavar (Bilaga 3). Urvalet består av både naturvårdsintressanta arter och mer allmänna arter. Varje träd artinventerades från markhöjd till ungefär två meter upp på stammen. 3.3 Fältarbete En provinventering med handledare Thomas Appelqvist genomfördes i studiens planeringsfas. Syftet var att testa fältprotokollet och fältarbetets upplägg och justera artlistan. Fältarbetet utfördes huvudsakligen under mars och april 2013. Översiktskartor och ortofoton användes för att hitta objekten, men även GPS i några fall. Totalt inventerades 221 särskilt skyddsvärda askar runt om i Alingsås kommun och Lerums kommun. Tidsåtgång per träd varierade mycket, främst på grund av avstånd mellan objekten och tillgänglighet med avseende på vägar och terräng. Väl vid trädet tog undersökningen 10-15 minuter. 9

Till artinventeringen var lupp och bestämningslitteratur ofta en förutsättning. Övrig utrustning var måttband till mätning av stamomkrets och papper att samla kollekter i. 3.4 Sammanställning, analys och diskussion Det insamlade materialet sammanställdes i Excel 2013 och ett flertal diagram ställdes upp. För visuell överblick av resultaten användes ArcGIS version 10.1. Genom ett färgschema där olika nyanser representerade olika antal arter per träd var det möjligt att få en översiktlig bild av kryptogamfloran och urskilja artrika stråk i landskapet. På den digitala kartan kunde även askarnas grad av isolering i landskapet undersökas genom att skapa buffertzoner runt askarna och mäta avstånd till närmaste ask. Statistisk analys av förhållandet stamomkrets och antal moss- och lavarter gjordes med unequal variance t-test (Welch s t-test). Samma test användes för att undersöka förhållandet kryptogamfloran och askarnas grad av isolering i landskapet samt hamling och artrikedom. Unequal variance t-test är ett robust statistiskt test som antar att de två stickproven har olika varianser. Analyserna utfördes i PAST, version 2.17c. 4. Resultat Urvalet som beskrivits i metoddelen resulterade i 243 särskilt skyddsvärda askar spridda i Alingsås kommun och Lerums kommun. Alla lokaler besöktes men drygt tjugo träd var inte möjliga att inventera. Främsta orsaken var svårigheter att hitta eller identifiera objekten på plats. Varken GPS eller ortofoto gav tillräcklig information. Problemet var tydligast på lokaler med flera, tätt stående askar. Figur 3 (se Bilaga 1 för större bild) visar fördelningen av inventerade och ej inventerade askar i Alingsås kommun och Lerums kommun. Totalt inventerades 221 askar; åtta av dessa var nedsågade, de flesta med stubben kvar på platsen. Ett par borttagna träd, där varken stubbe eller andra spår fanns kvar, lokaliserades med hjälp av muntlig information av markägare. En borttagen ask antogs ha vuxit där ett nybyggt garage står idag. Några vindfällda träd där stammen låg kvar i sin helhet eller var itusågad fanns i utkanten av lövskog. Figur 3. Urvalet för denna studie resulterade i totalt 243 särskilt skyddsvärda askar spridda i Alingsås kommun och Lerums kommun. Drygt tjugo av dessa, på fyra olika lokaler, bedömdes omöjliga att inventera. Alingsås kommuns norra delar, norr om Gräfsnäs, har inte inventerats. Varje symbol motsvarar en eller flera askar. Lantmäteriet, i2012/901 10

4.1 Områdesfördelning Askarna i de båda kommunerna var relativt lika fördelade på typ av biotop och omgivande element. Alingsås kommun hade dock proportionellt fler träd i lövskog och Lerums kommun hade en stor andel träd vid eller på tomtmark och längs vägar. Totalt sett växte en majoritet av de inventerade askarna i eller i närheten av lövskog följt av gräsmark och bebyggelse. Figur 4 nedan visar även att många träd stod vid en väg. Flera alternativ var möjliga för varje trädindivid. Askarnas placering i landskapet var inte sällan mellan flera biotoptyper. Lövskog kan således innebära att ett träd antingen växte i lövskog eller på gränsen mellan lövskog och till exempel gräsmark. Alternativet Vägkant innefattar såväl större asfalterad väg som mindre grusväg. Avståndet från träd till väg var högst tio meter beroende på storleken på vägen. I Övrigt -alternativet finns träd som växte eller tagits ner vid vattendrag, öppning i granplantage, igenväxande eller nyröjd hage och schaktad mark. Fördelning av askar i olika typer av omgivning 100% 80% 60% 40% 20% 0% Figur 4. Fördelning av särskilt skyddsvärda askar i olika biotoptyper. Röd och blå staplar visar andel träd i respektive biotop inom kommunen. Grå staplar är en sammanslagning av de båda kommunerna och visar total andel träd i respektive biotop. 4.2 Hamlade askar Alingsås kommun Lerums kommun Alingsås kommun och Lerums kommun Andelen hamlade askar var hög, totalt 71% av de inventerade träden i Alingsås kommun och Lerums kommun (Figur 5). Träd som hamlas regelbundet eller återhamlats under senare år var dock få; i Alingsås kommun 27 träd och endast ett i Lerums kommun. Beskärning av enstaka grenar fördes inte till kategorin hamlade träd. 11

76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% 62% 60% 58% 56% 4.3 Askarnas vitalitet Andel hamlade askar Alingsås kommun Lerums kommun Alingsås kommun och Lerums kommun Figur 5. Andel hamlade askar var hög i både Alingsås kommun och Lerums kommun, 74% respektive 63%. Resultatet visar främst träd med spår av tidigare hamling. Endast ett fåtal träd hamlas regelbundet eller har nyhamlats. Figur 6 redogör för askarnas påverkan av askskottsjukan och trädstatus. Drygt 60% av de särskilt skyddsvärda askarna i Alingsås kommun och Lerums kommun var enligt bedömningen påverkade till 10-30% av askskottsjukan. Ytterst få, i genomsnitt 4% av alla inventerade träd, visade inga tecken på sjukdomen. 70% Askskottsjukan / Trädstatus 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingen påverkan Max 10% påverkan 10-30% påverkan Mer än 30% påverkan Dött stående träd Dött liggande träd Trädet saknas Alingsås kommun Lerums kommun Alingsås kommun och Lerums kommun Figur 6. En stor majoritet av de särskilt skyddsvärda askarna i Alingsås kommun och Lerums kommun var påverkade av askskottsjukan. Endast 4% av de inventerade träden bedömdes vara utan påverkan av sjukdomen. Generellt hade det skett en ökning av antalet träd som är påverkade av askskottsjukan samt i vilken grad de är påverkade jämfört med föregående inventeringar. Länsstyrelsens inventeringar av särskilt skyddsvärda askar från åren 2005-2010 visar att majoriteten av 12

askarna då var Friska. Endast åtta procent av de inventerade träden hade Försämrad vitalitet (Figur 7). 4.4 Funna arter % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vitalitet Frisk Försämrad Låg Dött stående Ingen uppgift Figur 7. Länsstyrelsens inventeringar av särskilt skyddsvärda askar år 2005-2010 visar att knappt 90% av askarna var Friska och endast åtta procent av de inventerade träden hade Försämrad vitalitet. Totalt hittades 59 arter av mossor och lavar av de som var utvalda till studien (Bilaga 3). Endast 12 av de inventerade askarna saknade naturvårdsintressanta moss- eller lavarter. 4.4.1 Mossor Av de mer sällsynta mossorna var Guldlockmossa Homalothecium sericeum den mest frekvent förekommande med 146 fynd (Figur 8). H. sericeum har ett medelgott signalvärde i Götaland och har placerats i basen på värdepyramiden för naturvärdesbedömning av Bild 3. Äldre ask i skuggig bäckravin i Alingsås kommun. Trädstammen täcks av mossor, bland annat Platt fjädermossa Neckera complanata och Trubbfjädermossa Homalia trichomanoides. 13

ädellövskog. Det gjordes 37 fynd av Fällmossa Antitrichia curtipendula som har ett högt signalvärde och indikerar lång trädkontinuitet. De två fynden av Baronmossa var båda signalarten Piskbaronmossa Anomodon attenuatus. Den växer mest i skuggiga skogsmiljöer och har placerats i övre halvan av värdepyramiden för naturvärdesbedömning av ädellövskog. Naturvårdsintressanta mossor Spetsig dvärgbågmossa Platt fjädermossa Trubbfjädermossa Baronmossor Trädporella Klippfrullania Guldlockmossa Hättemossor Fällmossa 3 8 2 1 19 18 33 37 146 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Antal fynd 4.4.2 Lavar Figur 8. Antal fynd av naturvårdsintressanta mossor i Alingsås kommun och Lerums kommun, totalt nio olika arter. Guldlockmossa H. sericeum dominerar fynden följt av Fällmossa A. curtipendula. Naturvårdsintressanta lavar var relativt sparsamt förekommande (Figur 9). 23 fynd gjordes av Blekspikar Sclerophora, vilka är en grupp arter som signalerar gamla träd och skogsområden med höga naturvärden. Signalarten Almlav Gyalecta ulmi hittades på 22 askar och följearten Blek kraterlav Gyalecta flotowii hittades på två av dem. G. flotowii har rödlistekategori: Nära hotad (NT). Båda arterna förekommer på lokaler med lång kontinuitet av ädellöv. Lönnlav Bacidia rubella som har ett medelgott signalvärde på lövskogsmiljöer hade 20 förekomster. Bild 4 och 5. Signalarten Almlav G. ulmi (Bild 4, till vänster) färgar stora delar av stammen grå på en åldrad och ihålig ask intill en stenmur. En ansamling hamlade askar i en granplantering bär på stora sjok av Lunglav, L. pulmonaria (Bild 5, till höger). Båda bilderna är tagna i Alingsås kommun. 14

Antal arter Naturvårdsintressanta lavar Blek kraterlav Bårdlav Lönnlav Korallblylav Blekspikar Lunglav Silverlav Traslav Almlav Gryning filtlav Dvärgtufs Gelelavar 1 1 1 2 4 8 8 11 11 20 22 23 0 5 10 15 20 25 Antal fynd Figur 9. Av naturvårdsintressanta lavar gjordes få fynd på de inventerade askarna i Alingsås kommun och Lerums kommun. Vanligast var Blekspikar, Sclerophora, Almlav, G. ulmi och Lönnlav, B. rubella. 4.5 Förhållandet stamomkrets och antal arter En jämförelse av trädens stamomkrets och antalet epifytiska kryptogamer (Figur 10) visade en signifikant skillnad mellan träd med mindre än 300 cm i omkrets och träd med omkrets mellan 300 och 500 cm. Unequal variance t-test gav p-värdet 0,0102. Gruppen med mindre stamomkretsar hade ett medelvärde på 10,4 arter och gruppen med större stamomkrets hade ett medelvärde på 11,7 arter. Flest arter fanns hos askar med en stamomkrets på 279 cm; 22 arter och 264 cm; 23 arter. 16 14 12 10 8 6 4 2 Förhållandet stamomkrets och antal arter 0 <300 cm 300-500 cm Stamomkrets Figur 10. Det totala antalet moss- och lavarter ökar svagt med ökad stamomkrets. Unequal variance t-test gav p-värdet 0,010206. 15

Antal arter Antal naturvårdsintressanta arter När totala antalet arter byttes ut mot naturvårdsintressanta arter (Figur 11) fanns inget signifikant samband med ökad stamomkrets. Unequal variance t-test gav p-värdet 0.4915. Datat var även här indelat i två grupper; askar med mindre än 300 cm i omkrets respektive askar med omkrets mellan 300 och 500 cm. Gruppen med mindre stamomkretsar hade ett medelvärde på 1,9 arter och gruppen med större stamomkrets hade ett medelvärde på 1,8 arter. Den ask som hade flest rödlistade arter eller signalarter, sex stycken, hade en stamomkrets på 293 cm. 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Förhållandet stamomkrets och antal naturvårdsintressanta arter 0 <300 cm 300-500 cm Stamomkrets Figur 11. Förhållandet mellan antal naturvårdsintressanta moss- och lavarter och stamomkrets. Unequal variance t-test gav inget signifikant samband. 4.6 Hamling och artrikedom Medelantalet moss- och lavarter hos hamlade askar jämfördes med medelantalet arter hos icke hamlade askar (Figur 12). Unequal variance t-test gav p-värdet 0,27301 och följaktligen är skillnaden inte statistiskt signifikant. Förhållandet hamling och antal arter 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Hamlade askar Ej hamlade askar Figur 12. Inga stora skillnader kunde konstateras av det genomsnittliga antalet arter hos hamlade askar jämfört med icke hamlade askar. 16

Antal naturvårdsintressanta arter En liknande jämförelse gjordes med naturvårdsintressanta arter (Figur 13). Unequal variance t-test gav ett statistiskt signifikant p-värde; 0,0009. Förhållandet hamling och antal naturvårdsintressanta arter 4.7 De mest artrika habitaten 6 5 4 3 2 1 0 Hamlade askar Ej hamlade askar Figur 13. Medelantal naturvårdsintressanta arter på hamlade askar respektive icke hamlade askar. Skillnaden var statistiskt signifikant med unequal variance t-test. Lövskog, gräsmark och närhet till bebyggelse var de omgivningar som hyste träd med flest naturvårdsintressanta arter. Askar i vägkanter och alléer, två naturtyper som delvis överlappar varandra, var också betydande värdträd. Figur 14 nedan visar fördelningen av askar, med tre eller fler särskilt naturvårdsintressants arter, i olika typer av habitat. Totalt hade 57 askar tre eller fler naturvårdsintressanta arter. Barrskog Hygge Park Övrigt Askar med tre eller fler naturvårdsintressanta arter åker/vall Allé Vägkant Bebyggelse Gräsmark Tomt Lövskog Figur 14. Totalt hade 57 av de inventerade askarna tre eller fler naturvårdsintressanta moss- eller lavarter. Av dessa växte majoriteten i lövskog, på gräsmark och i närheten av bebyggelse. 17

Antal naturvårdsintressanta arter 4.8 Kryptogamfloran och askarnas grad av isolering i landskapet De inventerade askarnas spridning i Alingsås kommun och Lerums kommun var varierande. Drygt trettio askar stod mer eller mindre isolerade i landskapet, från 200 meter till ett par kilometer till närmaste särskilt skyddsvärd ask. Det förekom även förtätningar av askar. Bland annat i utkanten av byn Edshult i Alingsås kommun. Där växte ett tjugotal hamlade askar inom ett hundra meter stort område. Natur- och kulturreservatet Örsbråten i Alingsås kommun hyste också ett flertal äldre askar som hamlats under lång tid. Ett annat område med en ansamling särskilt skyddsvärda askar var parken runt Gräfsnäs slottsruin. På landskapsnivå kan stråk av särskilt skyddsvärda askar urskiljas. Ett sådant stråk går från sydväst till nordost, mellan sjöarna Mjörn och Anten (Figur 3). Figur 15 och 16 visar antalet naturvårdsintressanta moss- och lavarter i förhållande till antal närliggande särskilt skyddsvärda askar. För varje ask har antal askar inom en radie på 200 meter respektive fem kilometer räknats. Även särskilt skyddsvärda askar inom de angivna avstånden, men utanför Alingsås kommun och Lerums kommun har tagits med som grannträd. Unequal variance t-test visade inget samband mellan antal naturvårdsintressanta moss- och lavarter och ökat antal grannträd inom 200 meter (p=0,3320). De två grupper som ingick i testet var askar med upp till 12 grannträd och medelvärde på 1,6872, respektive askar med 13-25 grannträd och medelvärde på 1,8974. Förhållandet antal särskilt skyddsvärda askar inom 200 m och antal naturvårdsintressanta arter 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 <13 13-25 Antal särskilt skyddsvärda askar inom 200 m Figur 15. Förhållandet mellan antal naturvårdsintressanta moss- och lavarter och antal särskilt skyddsvärda askar inom 200 m. Unequal variance t-test visade ingen signifikant skillnad i artantal med ökat antal trädgrannar. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad mellan antal askar inom fem kilometer och naturvårdsintressanta moss- och lavarter (p=0,059). Datat var indelat i askar med upp till 49 grannträd och medelvärde på 1,6257, respektive askar med 50-100 grannträd och medelvärde på 1,98. 18

Antal naturvårdsintressanta arter Förhållandet antal särskilt skyddsvärda askar inom 5 km och antal naturvårdsintressanta arter 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 <50 50-100 Antal särskilt skyddsvärda askar inom 5 km Figur 16. Förhållandet mellan antal naturvårdsintressanta moss- och lavarter och antal särskilt skyddsvärda askar inom 5 km. Unequal variance t-test visade ingen signifikant skillnad i artantal med ökat antal trädgrannar. Kartorna nedan (Figur 17 och 18) ger en översiktlig bild av kryptogamfloran och artrikedomen hos de inventerade askarna. Genom ett färgschema där olika nyanser representerar olika antal arter per träd kan artrika områden urskiljas i landskapet. Det totala antalet arter per träd visualiseras grafiskt i Figur 17. Ju mörkare röd nyans desto fler arter av mossor och lavar hittades på trädet. De mest artrika askarna, med upp till 23 noterade arter, fanns spridda över kommunerna. Ett par särskilt artrika områden gick dock att urskilja; ask-stråket i riktning sydväst-nordost mellan Mjörn och Anten; nordöst om Floda och i en båge längs Mjörn, söder om Alingsås. 19

Figur 17. Totala antalet arter per ask visualiserat i ett rött färgschema. Ju mörkare nyans desto fler arter enligt skalan. Figur 18 visar antal naturvårdsintressanta moss- och lavarter per inventerad ask. Färgschemat i blått går från en till sex arter, vilket var det högsta antalet som hittades vid inventeringen. Även här utmärker sig stråket mellan sjöarna Mjörn och Anten som ett område med många naturvårdsintressanta arter. 20

4.9 Övriga resultat Figur 18. Naturvårdsintressanta arter per ask visualiserat i ett blått färgschema. Ju mörkare nyans desto fler arter enligt skalan. Ett antal av de inventerade askarna står i hästhagar där djuren orsakat stora skador på barken. Ingen av de särskilt skyddsvärda askarna hade vid inventeringstillfället dött av skadorna men flera var hårt ansatta. Asken på bilden (Bild 6) står cirka 30 meter från en skyddsvärd grov ask där signalarten Almlav G. ulmi och följearten Blek kraterlav G. flotowii hittades. Markägarens kunskap och intresse har stor inverkan på trädens form och överlevnad. Bilderna (Bild 7 och 8) nedan visar en asklokal med två olika markägare i Alingsås kommun. En mindre väg utgör markägarnas gräns och delar området. På bilden till höger (Bild 8) syns delar av ett askbestånd som regelbundet hamlas. På den vänstra bilden (Bild 7) vittnar ett tiotal askstubbar om hur utbrett området en gång varit. Bild 6. Ask i hästhage. Trädet har stora områden med blottad ved orsakat av hästgnag. 21

Bild 7 och 8. Asklokal med två olika markägare i Alingsås kommun. Den högra bilden visar en hage med ett flertal regelbundet hamlade askar. På den vänstra bilden syns stubbar av vad som för några år sedan var hamlade askar. 5. Diskussion Frågeställningarna var följande: Har askar som växer isolerat från andra askar en annan kryptogamflora än de träd som växer i områden med förtätning av askar? Vilket habitat hyser den mest artrika kryptogamfloran? Skiljer sig antalet arter av epifytiska mossor och lavar på de askar som varit hamlade från de askar som inte hamlats? Finns det något förhållande mellan antal epifyter och stamomkrets? Har trädstatusen förändrats sedan föregående inventering? 5.1 Askarnas kryptogamflora Huvudsyftet med studien var att undersöka askarnas kryptogamflora för att få en bild av epifyternas utbredning och spridningsmöjligheter i området. Bland annat var det intressant att ta reda på vilka habitat som hyser askar med artrik kryptogamflora. Lövskog, närhet till bebyggelse, gräsmark och vägkant var de mest artrika habitaten men samtidigt de naturtyper där de flesta inventerade särskilt skyddsvärda askar växte. Det är därför svårt att, utifrån resultatet, urskilja specifika artrika habitat. Dessutom fanns artrika askar i miljöer där det inte förväntades finnas så stor variation i kryptogamfloran, som isolerade gläntor i granplantage. Självklart är även askar som inte uppfyller kraven för denna studie och andra trädslag av betydelse för spridningen av arter. Inga av de inventerade moss-och lavarterna växer endast på ask och under fältarbetet upptäcktes flera av de naturvårdsintressanta kryptogamerna på mer triviala askar. Inventeringen visade också att spridningen av mer sällsynta moss- och lavarter mellan tätt växande träd var dålig. I flera av alléerna fanns till exempel G. ulmi på endast ett träd och Sclerophora på ett annat. Inte sällan har de sällsynta kryptogamerna mycket specifika krav på sin miljö och är samtidigt svårspridda. Det behövs förmodligen många träd i en mångfald av miljöer för att arterna ska kunna finnas kvar i livskraftiga populationer. De särskilt skyddsvärda askarnas stammar mättes för att undersöka förhållandet artrikedom och stamomkrets. Unequal variance t-test visade inget statistiskt samband mellan antalet naturvårdsintressanta arter och ökad omkrets. Däremot visade testet att det totala antalet 22

epifytiska arter ökade med ökad stamomkrets. Resultatet var statistiskt signifikant men den biologiska relevansen kan diskuteras. Ett par av de allra största askarna var ihåliga med sprucken stam, vilket gav ett skevt mått på stamomkretsen eftersom de ändå mättes enligt studiens mätmetod. Intressant är också att de mest artrika askarna i båda kategorierna var de med runt 270 cm i stamomkrets. Vilken typ av biotop träden växte i har, som nämnts ovan, förmodligen också betydelse. Vid inventeringen noterades även om askarna var hamlade eller inte. Av de hamlade träden var det endast ett fåtal som beskärdes regelbundet, majoriteten bar spår av historiskt hamlingsbruk. På ett par askar hade stora grenar sågats av, eventuellt som naturvårdsåtgärd med hamling i åtanke. Det kan dock vara svårt att återhamla askar utan att de får en obalanserad krona eller drabbas av svampangrepp och röta som förkortar trädets livslängd. En kanske viktigare naturvårdsåtgärd är nyhamling av yngre träd som dels innebär att mindre grenar skärs av, vilket är säkrare för trädet, dels håller liv i hamlingskulturen. Genom att jämföra det genomsnittliga antalet moss- och lavarter hos hamlade askar med icke hamlade askar kunde det konstateras, med Unequal variance t-test, att inga stora skillnader fanns i den totala artrikedomen. Däremot visade testet att antalet naturvårdsintressanta arter var signifikant fler på hamlade askar. Det är dock tveksamt hur stor biologisk betydelse hamling verkligen har på studiens inventerade askar. Medelantalet naturvårdsintressanta arter skilde sig lite mellan grupperna; 2 på hamlade askar respektive 1,4 på icke hamlade askar. Det fanns också en skevhet i materialet, där gruppen hamlade askar var mer än tre gånger så stor. Dessutom är det återigen svårt att bedöma huruvida den omgivande miljön påverkar kryptogamfloran. Många hamlade askar stod mer eller mindre öppet men flertalet omgavs av för länge sedan igenväxta marker. Hamlade askar kan ofta bli gamla, med välutvecklad bark och håligheter, men hämmade i tillväxten på grund av den regelbundna beskärningen. Kanske kan det vara en förklaring till varför de inventerade särskilt skyddsvärda askarna med mer modest stamomkrets var studiens mest artrika träd. Studien begränsades geografiskt av Alingsås kommun och Lerums kommun. Området var varierande och hyste särskilt skyddsvärda askar i så olika habitat som parker, åkanter och granplantager. De inventerade träden växte även mer eller mindre isolerat från varandra och det var intressant att undersöka om askar som växte långt från andra askar hade en annan kryptogamflora än de som växte i områden med förtätning av askar. Två olika typer av analyser gjordes för att undersöka eventuella samband mellan askarnas grad av isolering i landskapet och antalet moss- och lavarter. I programmet ArcGIS skapades en översiktskarta med askarnas placering i landskapet och ett färgschema för att visualisera artrikedomen. Ju starkare färgnyans desto fler hittade arter per ask enligt en bestämd skala. Två kartor togs fram, en för det totala antalet arter och en för naturvårdsintressanta arter. I den första kartan (se Figur 17) kunde ett par områden urskiljas som särskilt artrika; ask-stråket i riktning sydväst-nordost mellan Mjörn och Anten, nordöst om Floda och i en båge längs Mjörn, söder om Alingsås. Den andra kartan (Figur 18) är mindre tydlig, men även där utmärker sig stråket mellan sjöarna Mjörn och Anten som ett område med många naturvårdsintressanta arter. Gemensamt för de artrika områdena är äldre bebyggelse, bland annat större gods och gårdar med alléträd. Det är, som kartorna visar, rimligt att anta att svårspridda eller på annat sätt naturvårdsintressanta kryptogamer förekommer på platser där askar har en lång historia. 23

I den andra typen av analys räknades hur många grannträd varje ask hade inom 200 meter respektive fem kilometer. Med unequal variance t-test provades sedan statistiskt om det fanns något samband mellan ökat antal grannträd och antal naturvårdsintressanta arter knutna till objektet. Varken askarna inom 200 meter eller fem kilometer visade något signifikant samband. Däremot var resultatet där antal grannträd inom fem kilometer jämfördes med naturvårdsintressanta arter nära ett signifikant värde och skulle vara intressant att följa upp med ytterligare studier. Båda analyserna innehöll en grupp med ett stort antal askar och en med få askar, vilket kan ha påverkat resultatet. Uppföljande studier skulle kunna designas för att analysera just grad av isolering och artmångfald och utgå från mer jämna grupper. Sammanfattningsvis verkar omgivningen inte avgörande för de inventerade askarnas kryptogamflora, inte heller stamomkrets eller om trädet är hamlat. Undersökningarna där askarnas grad av isolering sattes i förhållande till artrikedom visade endast visuellt artrika stråk i landskapet. Det gammelträdlandskap av fantastiska askar som ingått i studien är en historisk kvarleva av ett landskap där en mångfald av askar i olika åldrar och i olika habitat, inte sällan hamlade eller som vårdträd, hade en självklar plats. Under århundranden har också arter av mossor och lavar anpassats till detta landskap. Det fanns rum för större mångfald och sällsynta arter, kanske inte spreds lättare, men hade större chans att finna lämpliga miljöer. Slutsatsen av denna studie är således alldeles enkel men samtidig av det svåraste slaget. Det viktiga är att det finns askar i landskapet, i stor mängd och av stor mångfald. Det är också av vikt att påpeka att ett träd som inte uppfyller något av kriterierna för särskilt skyddsvärd naturligtvis ändå kan ha högt naturvärde eller värde som livsmiljö för sällsynta arter. I och med askskottsjukans framfart är asken som art idag dessutom rödlistad. 5.2 Trädstatus och askskottsjukan Som en del av den här studien var det intressant att undersöka hur utsatta de särskilt skyddsvärda askarna är i och med askskottsjukans framfart. Bedömningen gjordes visuellt innan lövsprickningen med ett antal stickprovskontroller under sommaren. Kontrollerna senare på säsongen visade sig stämma med tidigare uppskattningar, men denna typ av subjektiv bedömning innebär ändå hög grad av osäkerhet. Resultaten visade att drygt 60% av de särskilt skyddsvärda askarna i Alingsås kommun och Lerums kommun var påverkade till 10-30% av askskottsjukan och att ytterst få, i genomsnitt fyra procent av alla inventerade träd, inte visade några tecken på sjukdomen. Genom att jämföra denna studies resultat med resultatet från föregående inventering av särskilt skyddsvärda askar, utförd av Länsstyrelsen i Västra Götalands län åren 2005-2010, kunde eventuella förändringar bedömas. Majoriteten av askarna var då Friska. Endast åtta procent av de inventerade träden hade Försämrad vitalitet (se Figur 7). Askskottsjukans spridning skulle således ha ökat kraftigt under de senaste 3-8 åren. Men jämförelsen mellan inventeringarna är osäker eftersom träden bedömts enligt olika kriterier och av olika personer. Ett par procent av de särskilt skyddsvärda askarna var kraftigt påverkade av askskottsjukan eller döda. Åtta procent var dessutom borttagna, kanske på grund av försämrad vitalitet. I Länsstyrelsens inventering var denna siffra försumbar. 24

Trots resultatets osäkerhet är det tydligt att askskottsjukan fortsätter att spridas i landskapet och försämrar vitaliteten hos redan drabbade askar. 5.3 De särskilt skyddsvärda askarnas framtid Förutom det mest överhängande hotet; askskottsjukan, finns en rad specifika och mer generella hot mot de särskilt skyddsvärda askarnas överlevnad. Flera av de träd som inventerades i den här studien stod i hästhagar och var utsatta för barkgnag. I vissa fall med kvadratmeterstora fläckar blottad ved. Askens näringsrika och smakliga bark och löv lockar djuren att gnaga på stammen, vilket kan leda till att trädet småningom dör. Med den ökning av hästgårdar som skett under de senaste decennierna behöver information nå hästägare om askarnas värde och sårbarhet. Att skydda stammen eller stängsla bort träden är en god idé. Åtta särskilt skyddsvärda askar var borttagna eller vindfällda. Främsta orsaken till att gamla träd tas bort är okunskap, dels om deras biologiska och kulturhistoriska värde men också om riskerna. Inte sällan ses åldrade träd som något som ska åtgärdas och städas bort. Det finns även en överdriven bild av att träden har bristande stormfasthet, är sköra eller på annat sätt innebär risker. Kanske finns det behov av ett stärkt skydd av gamla askar och andra trädslag, som en utvidgning av skyddsformen Naturminne. Ytterligare ett tiotal askar var borttagna i en hage i Alingsås kommun. Dessa askar ingick inte i studien på grund av svårigheter att knyta objekten till ID-nummer från föregående inventering. Det är dock ett intressant exempel på hur olika markägare sköter sina marker. På andra sidan en mindre grusväg, hade en annan markägare sparat sina hamlade askar och fortsatt att regelbundet beskära dem. Ett mer generellt hot mot särskilt skyddsvärda träd är igenväxning av tidigare hävdade marker och landskapet i förändring. Storskalighet och ett effektiviserat brukande av jord- och skogsbruk har tagit landskapet i besittning och endast lämnat fragment av den en gång så artrika landsbygden. Framtiden för gamla krokiga vårdträd och hamlingsbruk är idag beroende av skötta naturreservat, månskensbönder och eldsjälar. Det vi ser idag av åldrade träd och tillhörande mångfald av arter är dessutom med största sannolikhet en utdöendeskuld. Arter som ännu dröjer sig kvar men på sikt kommer försvinna på grund av brist på lämpliga miljöer. De ovan nämnda artrika askarna isolerade i granplanteringar är exempel på denna utdöendeskuld. Historiska efterlämningar av ett annat landskap. I rapporten Landskapsanalys av lövträdsmiljöer i Västra Götalands län (2011) konstateras även att landskapet lider brist på ersättningsträd när de åldrade ask- och ekjättarna dör. Äldre träd som inte uppfyller kriterierna för särskilt skyddsvärd bör därför generellt betraktas som naturvärdesträd. Framtiden ser mörk ut för de särskilt skyddsvärda askarna i Alingsås kommun och Lerums kommun och i stora delar av askens utbredningsområde. Att ask som art kommer leva kvar är de flesta överens om men i betydligt mindre antal. Epifytiska mossor och lavar och andra arter beroende av eller knutna till ask kommer troligen också påverkas negativt av askens minskning. 25

5.4 Övriga felkällor och funderingar runt studien Flera moment i den här studien är svårbedömda eller kan på annat sätt ge upphov till fel eller brister i resultatet. Svårigheter vid bedömning av trädens vitalitet är nämnd ovan. Även artbestämningen av mossor och lavar påverkas av inventerarens kunskap och erfarenhet. Att använda en lista med förvalda arter underlättade arbetet i fält. En ungefärlig tid (10-15 minuter) som spenderades vid varje ask utgjorde också begränsningar för artinventeringen. Vid osäkra fall togs kollekter som artbestämdes av handledare Thomas Appelqvist. Men faktum kvarstår; inventerarens artkunskap har betydelse för resultatet. Trädens omkrets mättes enligt Hultengren och Nitares (1999) instruktion för inventering av jätteträd. Det kan dock vara svårt att i fält använda teoretiska metoder i praktiken. Fläkningar i stammen, ojämn mark och svårtillgänglig omgivning är exempel på problem som måste lösas på plats. Askarnas grad av isolering i landskapet bestämdes genom att för varje träd räkna antal grannar inom ett visst avstånd. Avståndet sattes till 200 meter respektive fem kilometer, dels för att få en bild av de närmaste grannarna och dels för att fånga in askar på större avstånd. Valet var dock godtyckligt och andra avstånd skulle kanske ge ett annat resultat. Resultatet påverkas även av att norra Alingsås inte var färdiginventerat vid tiden för den här studien. För de särskilt skyddsvärda askarna i höjd med Gräfsnäs har således inga grannar norrut tagits med i analyserna, vilket kan ge en skev bild av trädtätheten. Ytterligare ett problem som uppstod under fältarbetet var svårigheter att identifiera objekten. Eftersom den här studien är en återinventering, där redan inventerade särskilt skyddsvärda askar besöktes en gång till, var det av stor vikt att hitta rätt träd. Områdena markerade Ej inventerade askar i Bilaga 1, hyste alla ett flertal tätt stående askar men fick lämnas oinventerade. Varken kartor, uppgifter från tidigare inventering eller GPS gav tillräckligt säker information. Detta påverkade högst sannolikt resultatet. Det är viktigt att kunna följa upp de särskilt skyddsvärda träden, som en del av det svenska naturvårdsarbetet och inte minst i den här typen av mindre studier. För att med säkerhet hitta tillbaka till rätt objekt är det därför önskvärt med någon form av fysisk markering på träden. Koordinater med hjälp av GPS är inte alltid tillräckligt då felmarginalen idag ligger på minst 3 meter och var ännu större för bara ett par år sedan när Länsstyrelsens Inventering av särskilt skyddsvärda träd i skyddade områden i Västra Götalands län startade. Förslagsvis skulle metallbrickor av den typ som används på naturminnesträd enkelt kunna sättas upp i samband med inventering. Få träd är så vackra, mytomspunna, natur- och kulturhistoriskt intressanta som våra askar. Och de kan verka odödliga där de står ihåliga och knotiga, med flera hundra år på nacken. Men askskottsjukan har bevisat motsatsen och med ett gammelträdlandskap som är starkt fragmenterat blir konsekvenserna desto större. Vi behöver värna våra askar och återskapa miljöer där de tillåts bli gamla och kan fortsätta berätta historier. 26

6. Tack Jag vill tacka min fantastiska handledare och inspiratör Thomas Appelqvist. Du har ett varmt och starkt hjärta! Och Anna Stenström på Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som hjälp mig med utskrift av kartor och analyser i ArcGIS. Tack för ditt tålamod! Tack för mig! 27

7. Referenser 6.1 Publicerade referenser Barklund P. (2009). Almsjuka- och askskottsjuka i ängs- och Betesmarker. Hävdat (4), 3-6. Jordbruksverket Barklund P. (2006). Okänd svamp bakom askskottsjukan. Värsta farsoten som drabbat en enskild trädart. Skogseko, (3), 10-11. Barklund, P., Johansson, S., Stenlid J., & Vasaitis, R. (2009). Svampen bakom askskottsjukan biologi och genetik. Fakta skog (3). Sveriges Lantbruksuniversitet. Bengtsson, V. (2014). Askskottsjuka ett fortsatt hot mot våra skyddsvärda askar (Rapport 2014:17). Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Bengtsson, V. (2011). Landskapsanalys av lövträdsmiljöer i Västra Götalands län (Rapport 2011:42). Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Bengtsson, V., & Finsberg, C. (2012). Askskottsjuka - ett nytt hot mot våra skyddsvärda träd (Rapport 2012:29). Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Bengtsson, V., & Stenström, A. (2009). Inventering av askskottsjuka i Västra Götalands län 2009 (Rapport: 2009:80). Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Bergman, K-O., & Westerberg, L. (2008). Ekologisk landskapsplan för Linköpings eklandskap, bakgrund och analys. Natur i Linköping 2008:1. Hallingbäck, T., & Holmåsen, I. (1985). Mossor en fälthandbok. (2. uppl.) Stockholm: Stenströms bokförlag/interpublishing. Hansen J.K., Kjaer E.D., McKinney L.V., & Nielsen L.R., (2011). Presence of natural genetic resistance in Fraxinus excelsior (Oleraceae) to Chalara fraxinea (Ascomycota): an emerging infectious disease. Heredity, (106), 788-797. Hultengren, S. (1994). Träd i odlingslandskapet (Artikelnummer: OVR3:8). Jönköping: Jordbruksverket. Hultengren, S., & Höjer, O. (2004). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Rapport 5411). Naturvårdsverket. Hultengren S., & Nitare J. (1999). Inventering av jätteträd -Instruktion för inventering av grova lövträd i södra Sverige. Skogsstyrelsen och Naturcentrum. Höjer, O. (2011). Reviderat åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd - vision, mål och åtgärder 2012-2016. (Ärendenummer: NV-11484-11). Naturvårdsverket. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2006). Inventering av särskilt skyddsvärda träd i skyddade områden i Västra Götalands län (Rapport 2006:61). 28

Niklasson, M., & Nilsson, S.G. (2005). Skogsdynamik och arters bevarande. Studentlitteratur. Nitare, J. (2000). Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Jönköping: Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen. (2013) Ask och askskottsjukan i Sverige (Meddelande 4, 2013). Skogsstyrelsens böcker och broschyrer. 6.2 Internetreferenser Aronsson, M. (2010). Fraxinus excelsior. Hämtad 2 februari, 2014, från http://www.artfakta.se/artfaktablad/fraxinus_excelsior_220785.pdf Artdatabanken (2010). Ask - Fraxinus excelsior. Hämtad 2 februari, 2014, från http://www.artfakta.se/getspecies.aspx?searchtype=advanced Barklund, P., Johansson, S., Stenlid, J., & Vasaitis, R. (2009). Svampen bakom askskottsjukan biologi och genetik. Hämtad 12 december, 2013, från https://www.slu.se/pagefiles/33707/2009/faktaskog_03_2009.pdf Göransson, H., & Slotte, H. (1996). Lövtäkt och stubbskottsbruk. Människans förändring av landskapet - boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog. Hämtat 2 februari, 2014, från http://www.ksla.se/anh/publikationer/solmed/171-lovtakt-och-stubbskottsbruk-manniskansforandring-av-landskapet-boskapsskotsel-och-akerbruk-med-hjalp-av-skog-del-1/ Naturvårdsverket (2012). Ett rikt växt- och djurliv. Hämtat 2 februari, 2014, från http://www.miljomal.se/sv/miljomalen/16-ett-rikt-vaxt-och-djurliv/ Naturvårdsverket (2013). Miljökvalitetsmålen. Hämtat 2 februari, 2014, från http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/sverigesmiljomal/miljokvalitetsmalen/ Naturvårdsverket (2012). Åtgärdsprogram för hotade arter. Hämtat 2 februari, 2014, från http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efteromrade/naturvard/artbevarande/atgardsprogram-for-hotade-arter/ Trädportalen. Hämtat oktober, 2012, från http://www.tradportalen.se/observations.aspx 6.3 Kartmaterial Lantmäteriverket. Hämtat 8 mars, 2014, från https://maps.slu.se/get/ Lantmäteriverket. Hämtat 6 mars, 2014, från http://www.lantmateriet.se/sv/kartor-ochgeografisk-information/kartor/sverigekartor/ladda-hem-/ 6.4 Bilder Fotografier tagna av Sabina Wallgren (2013). 29

Hultengren S., & Nitare, J. (1999). Inventering av jätteträd -Instruktion för inventering av grova lövträd i södra Sverige. Skogsstyrelsen och Naturcentrum. 30

BILAGA 1