Entreprenörsfrämjande aktiviteter i Västra Götalands län ur ett jämställdhetsperspektiv Theresa Larsen Augusti 2018
2
Innehåll Sammanfattning... 5 1. Inledning... 7 Bakgrund... 8 Syfte och frågeställningar... 8 Avgränsningar... 10 Rapportens disposition och läsanvisning... 12 2. Entreprenörskap ur ett jämställdhetsperspektiv... 15 Färre kvinnor än män driver företag i Sverige... 15 Män har tillgång till mer riskkapital än kvinnor... 17 Färre kvinnor högre upp i den entreprenöriella kedjan... 18 3. Analysarbetets genomförande... 19 Uppdragsgivarens önskemål om analysens genomförande... 19 Analysarbetets faktiska genomförande... 20 Övriga informationskällor... 23 4. Perspektiv på entreprenörskap... 25 Del 1: Kvantitativa mått på jämställdhet... 25 Del 2 Kvalitativa mått på jämställdhet... 32 5. Slutsatser och rekommendationer... 39 Bristfällig statistik gör att analysens frågor inte kan besvaras... 39 Undersökningen visar inte att kvinnor diskrimineras... 40 Förslag på upplägg av alternativ studie... 42 Systematisk uppföljning av entreprenörsfrämjande insatser... 43 Referenser... 45 Bilaga 1 Entreprenörsfrämjande initiativ som stöttas av Västra Götalandsregionen... 48 Ung Företagsamhet... 48 Drivhuset... 49 Affärsidétävlingar... 50 Inkubatorer... 52 Innovatum... 61 Bilaga 2 Intervjupersoner orienterande intervjuer... 64 Bilaga 3 Intervjuguide orienterande intervjuer... 65 Bilaga 4 Informationsbrev till berörda verksamheter... 66 Bilaga 5 Informationsbrev till intervjupersoner... 67 Bilaga 6 Intervjuguide alumner... 68 3
4
Sammanfattning Västra Götalandsregionen (VGR) stöttar en rad olika entreprenörsfrämjande initiativ och verksamheter. I den här rapporten analyseras dessa ur ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med undersökningen är att få kunskaper som kan bidra till att VGR:s entreprenörsfrämjande insatser förbättras och utformas så att de i högre utsträckning matchar mäns och kvinnors behov och inte leder till att någon diskrimineras på grund av kön eller andra faktorer ur ett intersektionellt perspektiv. De viktigaste frågorna som undersökningen skulle ge svar på är hur könsfördelningen ser ut bland deltagare i de initiativ och program som VGR stöttar, hur många som deltagit i dessa som väljer att satsa på företagande och vilka faktorer som påverkat deras val. Undersökningen skulle också kartlägga hur de entreprenörs-främjande initiativ och verksamheter som får stöd från VGR följer upp sina resultat och för vilka aktörer de presenterar resultaten. Undersökningen omfattar Ung Företagsamhets verksamhet för gymnasieungdomar i Göteborg, Fyrbodal, Skaraborg och Älvsborg samt nätverket UF Alumni, Drivhusets entreprenörsstödjande aktiviteter i Göteborg, Borås, Skaraborg och Trollhättan, affärsidétävlingarna Venture Cup och Brewhouse Awards samt inkubatorerna Brewhouse Incubator, Chalmers Ventures, Inkubatorn i Borås, Framtidens företag, Gothia Science Park Incubator, Innovatum teknikpark, Sahlgrenska Science Park och GU Ventures. För att besvara undersökningens frågor gjordes semistrukturerade intervjuer med företrädare för de studerade verksamheterna. Intervjuer gjordes också med tolv personer som deltagit i program och insatser hos dessa. Dessutom analyserades statistik över de studerade inkubatorerna från databasen Fokus Analys samt statistik från de övriga verksamheternas egna uppföljningssystem. Rapportens slutsatser bygger även på information hämtad från de undersökta verksamheternas webbplatser. Det finns många studier som visar att kvinnor och män inte har samma förutsättningar att driva företag. Exempelvis är bara en tredjedel av de som driver företag i Sverige kvinnor. Tidigare forskning visar att andelen kvinnor generellt sett minskar högre upp i den så kallade entreprenöriella kedjan, samt att kvinnor har svårare att få tillgång till riskkapital då de ska starta eller utveckla sitt företag. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport visar att könsfördelningen är nästan helt jämn bland de som 5
driver UF-företag i länet. I affärsidétävlingen Brewhouse Awards kommer majoriteten av tävlingsbidragen från kvinnor och de går i lika stor utsträckning till final som män. Däremot saknas det statistik över hur många som drivit UF-företag eller deltagit i affärsidétävlingar som senare väljer att starta företag. Kvinnor och män som fått vägledning från länets Drivhus startar dock företag i ungefär lika stor utsträckning. Runt en tredjedel av alla idéer som utvärderas av inkubatorer i länet har minst en kvinna med i teamet bakom idén. De som riktar sig till branscher som traditionellt domineras av män, har betydligt färre kvinnliga idégivare än inkubatorer som riktar sig mot mer kvinnominerade branscher. Det saknas dock statistik på individnivå över hur könsfördelningen ser ut vid antagningen till olika inkubatorprogram som stöttas av VGR. Intervjustudien med före detta deltagare i entreprenörsfrämjande aktiviteter visar att två av de intervjuade upplevt att de behandlats mer fördelaktigt just för att de är kvinnor. En menade att hennes affärsidé var så svag att hon inte borde ha antagits till inkubatorn över huvud taget. Den andra ansåg att inkubatorn fortsatte att stötta hennes företag även om affärsidén inte var lönsam och företaget borde ha avvecklats. Intervjustudien visade också att en av de intervjuade männen upplevde att det var svårare för honom som vd med bara män anställda i sitt företag att få tillgång till offentligt finansierat riskkapital eftersom offentliga finansiärer ställer hårda jämställdhetskrav vid tilldelning av medel. Antalet intervjuade före detta deltagare är dock så litet att det inte är möjligt att dra några generella slutsatser utifrån deras utsagor. Fördjupade studier av inkubatorernas antagningsprocesser och det stöd som ges i inkubatorerna skulle behöva göras för att närmare undersöka om någon diskrimeras på grund av kön eller andra faktorer. En större enkätstudie till personer som deltagit i entreprenörsfrämjande program och aktiviteter som stöttas av VGR skulle också vara värdefull för att ge svar på frågan hur många som väljer att driva företag och skälen till detta. För att veta om de entreprenörsfrämjande insatser som stöttas av VGR är utformade så att de matchar kvinnors och mäns behov och inte diskriminerar någon på grund av kön eller andra faktorer, behöver insatserna följas upp systematiskt på ett annat vis än vad som görs. Idag saknas till exempel könsuppdelad statistik på flera områden och resultatindikatorer redovisas inte på ett enhetligt sätt, vilket gör det svårt att jämföra olika aktörer sinsemellan och över tid. 6
1. Inledning Västra Götalandsregionen (VGR) stöttar en rad olika entreprenörsfrämjande initiativ och verksamheter, bland annat utbildningsinsatser och vägledning i entreprenörskap genom Ung Företagsamhet och Drivhuset, affärsidétävlingarna Venture Cup och Brewhouse Awards samt inkubatorprogram hos åtta inkubatorer 1. Ett viktigt syfte med finansieringen av denna typ av initiativ är att främja en mångfald av entreprenörer. Det finns en tanke om att ju fler entreprenörer som driver företag, desto fler arbetstillfällen och innovationer skapas och att samhället vinner på att ta till vara på företagande på jämlika villkor. Då kan konkurrenskraft och tillväxt utvecklas effektivt i Sverige (Alsos et al 2006; Blake 2006, Ivarsson 2001). Ett företagsfrämjande system som inte diskriminerar vissa entreprenörer från tillgång till offentlig finansiering eller annat stöd gör att företag utvecklas bland fler grupper (Mason, 2007; Fielden et al, 2006; Welter, 2004). Dessvärre visar forskning om entreprenörskap att entreprenörsfrämjande initiativ och tilldelning av offentligt riskkapital inte är jämt fördelat i samhället (Malmström et al, 2018; Malmström et al, 2017). En kartläggning av VGR:s företagsstöd visade att 342 företag beviljades företagsstöd i form av såddfinansiering, konsultcheckar och regionalt investeringsbidrag under åren 2009 2011, men att endast 16 procent av detta stöd gick till företag som drivs av kvinnor (Bilalovic, 2014). Skevheter i förställningar om vad en framgångsrik entreprenör är innebär att entreprenörer som avviker från normen, exempelvis på grund av kön, etnicitet, ålder eller funktionshinder, har sämre tillgång till entreprenörsfrämjande stöd (Johansson et al, 2016). Redan inför första kontakten med en finansiär eller stödgivare kan selekteringsproblem uppstå genom att aktörernas affärsmodeller riktar sig till en viss typ av entreprenör eller branscher som gör att de som upplever sig avvika från normen avstår från att söka stöd och finansiering. Den här rapporten belyser de entreprenörsfrämjande initiativ som VGR stöttar ur ett jämställdhetsperspektiv. Bland annat redovisas och problematiseras statistik över hur 1 Inkubatorer stöttar nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet. De erbjuder bland annat affärsrådgivning och nätverk för att underlätta kontakterna med kunder, partners och investerare. Ibland Subventionerade kontorslokaler och såddfinansiering kan också vara en del i inkubatorernas tjänsteutbud (SISP, 2018). 7
många män respektive kvinnor som deltagit i de aktiviteter som stöttas av VGR. Dessutom analyseras hur de upplevt det stöd som de fått, varför de valt att starta eller inte starta företag och varför de valt att fullfölja eller avbryta sitt deltagande i program som de har antagits till. Bakgrund I samverkan med kommunalförbunden i Västra Götalands län, Business Region Göteborg (BRG), Länsstyrelsen i Västra Götalands län och två regionala resurscentra har VGR tagit fram en handlingsplan som ska leda till en jämställd regionala tillväxt (VGR, 2016). Handlingsplanen är en del av ett regeringsuppdrag och finansieras av Tillväxtverket. Handlingsplanen omfattar tre prioriterade områden, varav ett handlar om att minska den könssegregerade arbetsmarknaden. Inom denna prioritering finns en aktivitet där ett analysarbete ska genomföras som belyser orsaker till att färre kvinnor än män, som deltagit i entreprenörskapsfrämjande insatser och aktiviteter, blir företagare. Uppdraget tilldelades FoU i Väst vid Göteborgsregionens kommunalförbund och har genomförts av Theresa Larsen. I denna rapport presenteras resultatet av analysarbetet. Syfte och frågeställningar Syftet med analysarbetet var att få kunskaper som kan bidra till att VGR:s entreprenörskapsfrämjande insatser och program förbättras och utformas så att de i högre utsträckning matchar kvinnors och mäns behov och inte leder till att någon diskrimineras på grund av kön eller andra faktorer ur ett intersektionellt 2 perspektiv, 2 Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv som används för att uppmärksamma hur relationer av överordning och underordning skapas och upprätthålls i samspel mellan bland annat etnicitet, kön, funktionsvariationer, klass, ålder, sexualitet och religion. Intersektionalitet är studiet av överlappande sociala identiteter och samverkande system av förtryck, dominans eller diskriminering (McCall, 2005). 8
exempelvis etnicitet, funktionsvariationer, klass, ålder, sexualitet och religion. En särskild uppdragsbeskrivning hade tagits fram av koncernstab regional utveckling inom Västra Götalandsregionen där analysarbetets syfte, frågeställningar och metodologiska angreppssätt specificerats. Efter dialog mellan uppdragsgivare och uppdragstagare justerades analysens inriktning och genomförande något och parterna enades om att analysarbetet skulle besvara följande frågor: Hur ser könsfördelningen ut bland deltagare i Ung Företagsamhet (UF)? Hur många av de som deltagit har satsat eller kommer att satsa på eget företagande? Vilka faktorer har påverkat deras val? Varför har medlemmar i UF Alumni valt att delta i detta nätverk? Hur ser könsfördelningen ut bland deltagare i Drivhusets starta-eget-aktiviteter? Hur många av de som deltagit har satsat eller kommer att satsa på eget företagande? Vilka faktorer har påverkat deras val? Hur ser könsfördelningen ut vid antagning till olika inkubatorsprogram som stöttas av VGR? Vilka faktorer har bidragit till att de som deltagit i ett inkubatorsprogram fullföljt dessa samt startat eller inte startat företag? Hur ser könsfördelningen ut bland de som deltagit i affärsidétävlingarna Venture Cup eller The Brewhouse Award? Hur många av de som deltagit har satsat eller kommer att satsa på eget företagande? Vilka faktorer har påverkat deras val? Hur redovisar Ung Företagsamhet, Drivhuset samt inkubatorer och affärsidétävlingar i Västra Götalands län sina resultat? För vilka aktörer presenteras resultaten? Vilka indikatorer följs upp? Utöver syftet och frågeställningarna önskade uppdragsgivaren att analysens slutrapport skulle innehålla förslag på hur VGR systematiskt kan följa upp de entreprenörsfrämjande aktiviteter som får stöd från regionen för att i större utsträckning än idag få svar på vilka effekter som aktiviteterna har ur ett jämställdhetsperspektiv. 9
Avgränsningar Undersökningen omfattar insatser och aktiviteter som pågått i Västra Götalands län mellan åren 2015 till och med 2017. Enligt uppdragsgivaren skulle undersökningen inte omfatta individer som deltagit i enstaka starta-eget-aktiviteter utan i huvudsak fokusera på längre program på minst ett år. Följande verksamheter, aktiviteter och program skulle ingå i undersökningen: Ung företagsamhets verksamhet för gymnasieungdomar i Göteborg, Fyrbodal, Skaraborg och Älvsborg samt nätverket UF Alumni, Drivhusets entreprenörsstödjande aktiviteter i Göteborg, Borås, Skaraborg och Trollhättan, affärsidétävlingarna Venture Cup och The Brewhouse Award samt inkubatorerna Brewhouse Incubator, Chalmers Ventures, Inkubatorn i Borås, Framtidens företag, Gothia Science Park Incubator, Innovatum teknikpark, Sahlgrenska Science Park och GU Ventures. Ung Företagsamhet (UF) är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation som utbildar gymnasieelever och elever i grundskolan i entreprenörskap. Ung Företagsamhet erbjuder läromedel, lärarhandledningar, fortbildning, bedömningsstöd, möjligheter till stipendier, utbyte med andra länder och inspiration för lärare, elever och skolledare. UF arrangerar också regionala UF-mässor samt SM i Ung Företagsamhet och driver dessutom lokala alumninätverk. Ung Företagsamhet har 24 regionala föreningar över hela landet. Drivhuset är en stiftelse som stöttar studenter vid universitet, högskolor och yrkeshögskoleutbildningar (YH) att starta företag. Arbetssökande och nyanlända är också viktiga målgrupper för vissa Drivhus i landet. All vägledning är kostnadsfri och sker under sekretess. Det finns ingen antagningsprocess. Alla som vill ha stöd är välkomna. Idag finns 14 regionala Drivhus runt om i landet. Fyra av dem ligger i Västra Götalands län. Västra Götalandsregionen stöttar två affärsidétävlingar i länet: Brewhouse Award och Venture Cup. The Brewhouse Award är en nationella idé- och innovationstävling som vänder sig till kreatörer och innovatörer inom kulturella och kreativa näringar. 10
Tävlingen arrangeras av inkubatorn Brewhouse i Göteborg. Venture Cup är en årligen återkommande affärsidétävling där deltagarna får professionell hjälp med att utveckla en affärsidé till en affärsplan. Tävlingen syftar till att främja entreprenörskap och företagande främst bland unga och studerande, men tävlingen är öppen för alla. Drygt hälften av alla tävlande är studenter. På flera lärosäten går det att läsa en kurs i affärsplanering kopplad till tävlingen. Venture Cup är en ideell organisation som har fyra regionkontor i landet: Väst, Syd, Öst och Nord. Inkubatorer ska främja och underlätta nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet. Inkubatorns främsta uppgift är att erbjuda kvalificerad affärsrådgivning eller affärscoachning samt nätverk för att underlätta kontakterna med kunder, partners och investerare. I många fall erbjuds gratis eller subventionerade kontorslokaler och i vissa fall såddfinansiering till de företag eller individer som antas till en inkubator. VGR stöttar åtta inkubatorer i länet vilka har delvis olika inriktning på sin verksamhet. Brewhouse Incubator är en inkubator för kreativa och kulturella branscher. De erbjuder tre olika program varav det kortaste är 14 till 16 veckor och de längsta drygt två år. Chalmers Ventures är en inkubator med fokus på entreprenörer och företag verksamma i tekniksektorn. Chalmers Ventures driver flera olika inkubatorprogram. Några riktar sig specifikt till studenter på Chalmers entreprenörsskola, medan andra har som mål att omsätta forskningsresultat till framgångsrika företag. Framtidens Företag riktar sig till tjänsteföretag. Inkubator startade 1999 på initiativ av Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, men drivs idag som en fristående inkubator. Gothia Incubator är lokaliserade i Skövde och riktar sig framförallt mot teknik- och dataspelsbranschen. De samarbetar med programmet för dataspelsutveckling vid högskolan i Skövde. Flera av de som antas till inkubatorns program är före detta studenter därifrån, men inkubatorn är öppen för vem som helst. Inkubatorn GU Ventures riktar sig till forskare och entreprenörer med anknytning till Göteborgs universitet. Inkubatorn i Borås stöttar entreprenörer och innovatörer inom teknik, textil och mode. Innovatum startup inkubator riktar sig i första hand till entreprenörer inom Fyrbodalsområdet. Under åren 2013 till 2015 arbetade de nästan uteslutande med före detta Saab-anställda som ville starta företag. De har också en särskild rymdinkubator som rekryterar entreprenörer från hela landet som har en affärsidé, produkt eller ett företag som använder eller skulle vilja använda 11
rymdteknologi. Inkubatorn i Sahlgrenska Science Park arbetar med affärsidéer inom life science-området. Det kan röra sig om allt från appar till nya läkemedel. Den som vill veta mer om de entreprenörsfrämjande initiativ som omfattas av denna undersökning hänvisas till bilaga 1. Rapportens disposition och läsanvisning Rapporten vänder sig i första hand till tjänstepersoner och politiker i VGR som arbetar med jämställdhets- och regionutvecklingsfrågor. Rapporten kan också vara av intresse för andra som arbetar med entreprenörsfrämjande insatser liksom de som vill veta mer om entreprenörsfrämjande initiativ som stöttas av VGR. I detta kapitel har jag redogjort för rapportens bakgrund och syfte. Kapitlet innehåller också en kortfattad beskrivning av de entreprenörsfrämjande initiativ som undersökningen omfattar. Den som vill veta mer om dessa kan läsa bilaga 1, där jag mer omfattande redogör för det entreprenörsfrämjande stöd som aktörerna erbjuder. I nästa kapitel redogör jag för tidigare forskning om entreprenörsfrämjande stöd ur ett jämställdhetsperspektiv liksom forskning om kvinnors och mäns företagande. Statistik om kvinnors och mäns företagande presenteras också. I rapportens tredje kapitel beskriver jag tillvägagångssättet för den undersökning som ligger till grund för rapportens resultat och slutsatser. I kapitlet beskrivs också att det finns svårigheter att följa upp de entreprenörsfrämjande aktiviteter som VGR stöttar ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom det saknas relevant och könsuppdelad statisk på flera områden. I rapportens fjärde kapitel redovisar jag undersökningens resultat. Kapitlet är indelat i två delar där den första delen fokuserar på att presentera och problematisera kvantitativa mått på jämställdhet avseende de studerade verksamheterna, aktiviteterna och programmen. I den andra delen presenterar jag resultaten från de delar av undersökningen som fokuserar på orsakerna till varför individer som deltagit i 12
entreprenörsfrämjande aktiviteter i Västra Götalandsregionen valt att starta, eller inte starta, företag samt fullfölja, eller avbryta sitt deltagande i program de antagits till. I rapportens sista kapitel analyserar jag undersökningens resultat. Där ger jag även förslag på hur en studie skulle kunna läggas upp för att identifiera eventuella situationer eller processer i de entreprenörsfrämjande aktiviteter som VGR stöttar där individer diskrimineras på grund av kön eller andra faktorer ur ett intersektionellt perspektiv. Där ges också några rekommendationer om hur Västra Götalandsregionen mer systematiskt skulle kunna följa upp de entreprenörsfrämjande aktiviteter som de stöttar ur ett jämställdhetsperspektiv. 13
14
2. Entreprenörskap ur ett jämställdhetsperspektiv I detta kapitel presenterar jag fakta om kvinnors och mäns entreprenörskap baserat på statistik från bland annat Statistiska Centralbyrån (SCB) samt entreprenörskapsundersökningen Global Entrepreneurship Monitor (GEM). Dessutom redogör jag för resultaten från ett par tidigare forskningsstudier som undersökt mäns och kvinnors entreprenörskap och möjligheter att få stöd i innovationssystemet. Färre kvinnor än män driver företag i Sverige I Sverige är det mindre vanligt att kvinnor driver företag än att män gör det. Statistik från SCB visar att fem procent av alla förvärvsarbetande kvinnor var företagare under år 2015. Motsvarande andel bland män var elva procent. Utvecklingen mot en mer jämn fördelning av egenföretagare mellan kvinnor och män har i stort sett varit stillastående de senaste tio åren. Under 2014 var 32 procent av alla egenföretagare kvinnor, vilket är en ytterst blygsam uppgång jämfört med exempelvis 2010 då 31 procent av alla egenföretagare var kvinnor. Hur stor andel kvinnor som driver företag skiljer sig kraftigt åt mellan olika kommuner i landet. År 2014 var exempelvis 40,8 procent av alla företagare kvinnor i Danderyds kommun, medan motsvarande siffra i Överkalix kommun var 21,3 procent. I Västra Götalands län var andelen kvinnor som driver företag högst i Göteborgs kommun (32,4 procent) och lägst i Tanums kommun (21,4 procent) (Unionen, 2017; SCB, 2018). Kvinnor driver i större utsträckning små företag. Enligt statistik för år 2015 från SCB hade nästan 70 procent av kvinnorna ingen anställd i sitt företag. Bland männen var motsvarande andel 56 procent. Männen arbetade oftast som företagare i ett aktiebolag medan kvinnor oftare drev företag som enskild firma. Kvinnor kombinerar dessutom i större utsträckning sitt företagande med en anställning. Av de kvinnor som var 15
företagare år 2015 hade var fjärde en anställning vid sidan av sin huvudsysselsättning som företagare. Bland de män som var företagare hade knappt en femtedel en anställning som bisyssla (Unionen 2017, SCB, 2018). Statistik från världens största entreprenörskapsundersökning GEM visar att andelen individer som driver företag i tidiga faser 3 i Sverige ligger strax under genomsnittet för Europa. Liksom i övriga Europa är det färre kvinnor än män som driver företag i tidiga faser (GEM, 2010 2017). Tabell 1 Andel män och kvinnor som driver företag i tidiga faser 12 10 8 Procent 6 4 2 0 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Män Sverige Män Europa Kvinnor Sverige Kvinnor Europa Källa: GEM, Global Reports 2011 2017. 3 Tidigare faser definieras som företag maximalt 3,5 år gamla. 16
Män har tillgång till mer riskkapital än kvinnor Flera studier visar att kvinnor har svårare att få tillgång till riskkapital och att företag som ägs eller drivs av kvinnor därför har sämre chanser att växa (Burke et al, 2014; Kwong et al, 2013; Becker-Blease och Sohl, 2007; Alsos et al, 2006). Trots att en tredjedel av alla företagare i Sverige är kvinnor, får de endast sju procent av det riskkapital som delas ut via olika statliga institutioner (Lucas, 2018). För att ta reda på varför det förhåller sig på detta sätta genomförde tre forskare vid Luleå Tekniska universitet en studie där de granskade 126 ansökningar om statligt riskkapital (Malmström et al, 2018). Genom djupintervjuer med elva beslutsfattare, fyra kvinnor och sju män, vid de institutioner som granskade ansökningarna, identifierade forskarna fyra stereotypiska uppfattningar om kvinnors respektive mäns företagande bland beslutsfattarna. Det var ingen skillnad beroende på om beslutsfattarna var män eller kvinnor när det gäller hur de såg på mäns och kvinnors företagande. De fyra stereotypa uppfattningarna var: 1. Företagare som är kvinnor är försiktiga och inte riskvilliga medan män är ambitiösa och riskvilliga. 2. Kvinnor är tveksamma till att låta företaget växa, män vill att det ska växa. 3. Kvinnorna har inte de resurser som krävs för att få en hög tillväxttakt, män har det. 4. Kvinnornas företag underpresterar, männens klarar sig bra. Därefter granskade forskarna företagen bakom de 126 ansökningarna genom att analysera 22 olika nyckeltal för företagen. Nyckeltalen visade att de fyra stereotypa uppfattningarna inte hade någon objektiv grund alls. I samtliga 126 fall kunde inte forskarna finna någon egentlig skillnad mellan mäns och kvinnors företagande. Forskarna drog därför slutsatsen att myter om kvinnors och mäns företagande bidrar till att kvinnor diskrimineras när det kommer till att beviljas statligt riskkapital (Nationell GEM-rapport, 2017) 17
Färre kvinnor högre upp i den entreprenöriella kedjan Andelen kvinnor som får del av entreprenörsfrämjande insatser minskar ju högre upp i den så kallade entreprenöriella kedjan som insatsen befinner sig. Exempelvis är könsfördelningen jämn på Ung Företagsamhets program i gymnasieskolan medan kvinnor bara utgör ungefär en fjärdedel av alla entreprenörer som får stöd i Sveriges inkubatorer (Tillväxtverket, 2014). Den entreprenöriella kedjan brukar beskrivas som insatser på tre nivåer: 1. På den lägsta nivån i kedjan finns insatser som avser att påverka individens attityder till entreprenörskap. Hit räknas exempelvis program och aktiviteter i Ung Företagsamhet och Drivhusen. 2. På nästa nivå i kedjan finns insatser som avser att utveckla affärsidéer. Hit räknas vanligtvis affärsidétävlingar så som Venture Cup och Brewhouse Awards samt olika entreprenörsutbildningar vid universitet och högskolor. 3. På den högsta nivån i kedjan finns insatser som avser att stötta nya företag till marknadsetablering och tillväxt. Hit räknas bland annat olika inkubatorprogram samt stöd från Almi och annan offentlig finansiering av nystartade företag (VGR, 2017). Att kvinnor blir färre och färre ju högre upp på karriärstegen eller andra hierarkiska system individen kommer brukar ibland beskrivas med metaforen The leaky pipeline. Den entreprenöriella kedjan är ett exempel på en sådan. Om man häller vatten (unga tjejer) i ett rör, men merparten av vattnet läcker ut längs med vägen (tjejer och kvinnor lämnar karriärvägen) kommer mycket litet vatten (kvinnor i karriärtoppen) att dyka upp i slutet av rörledningen (Scott et al, 2018). 18
3. Analysarbetets genomförande Analysarbetet genomfördes under perioden december 2017 till maj 2018 av Theresa Larsen, analytiker vid FoU i Väst/Göteborgsregionen. Arbetet stämdes regelbundet av med två kontaktpersoner för uppdragsgivaren, båda regionutvecklare vid avdelningen näringsliv respektive avdelningen mänskliga rättigheter inom koncernstab regional utveckling i Västra Götalandsregionen. Halvvägs in i uppdraget hade Theresa Larsen även en avstämning med styrgruppen 4 för handlingsplanen för att skapa en jämställd regional utveckling, där det analysarbete som ligger till grund för denna rapport utgjort en av flera projektaktiviteter. Tidigare manusversioner av denna rapport har granskats av tjänstepersoner verksamma inom koncernstab för regional utveckling inom VGR. Författaren ansvarar dock ensam för rapportens slutsatser. Uppdragsgivarens önskemål om analysens genomförande I uppdragsbeskrivningen specificerades hur analysarbetet skulle genomföras. För det första ville uppdragsgivaren att det skulle göras en inventering och analys av tidigare gjorda attitydundersökningar och bortfallsanalyser avseende undersökningens målgrupp och berörda verksamheter. De ville också att analysarbetet skulle omfatta verksamheternas egna deltagarutvärderingar av program och andra relevanta aktiviteter. Analysarbetet skulle även belysa vilka resultatindikatorer som verksamheterna själva följer upp ur ett jämställdhetsperspektiv. För det andra ville uppdragsgivaren att det skulle göras en intervjuundersökning med mellan 30 till 40 slumpmässigt utvalda UF-alumner och före detta deltagare i de entreprenörsfrämjande insatser som omfattas av undersökningen. Urvalet skulle vara 4 I styrgruppen för Jämställd regional tillväxt har representanter från följande organisationer ingått: Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Business Region Göteborg, Skaraborgs kommunalförbund, Länsstyrelsen Västra Götaland, Regionalt Resurscentra för jämställd tillväxt och utveckling i Västra Götaland (WINNET) samt Equality Development Center West Sweden (EDCS). 19
spritt över hela Västra Götalands län och jämnt fördelat mellan olika typer av insatser och målgrupper. Enligt uppdragsbeskrivningen skulle resultatet från tidigare undersökningar slutligen jämföras mot resultatet från intervjuundersökningen i detta analysarbete. Analysarbetets faktiska genomförande För att ta reda på vilka attitydundersökningar, bortfallsanalyser, deltagarutvärderingar och resultatindikatorer som har genomförts och följs upp av de verksamheter som omfattas av undersökningen intervjuade jag företrädare för dessa. Eftersom Ung Företagsamhets verksamhet är likartad över hela landet föreslog de fyra regioncheferna för Ung Företagsamhet i Västra Götalands län att det räckte med att bara intervjua en av dem (en förteckning över intervjupersoner finns i bilaga 2). Jag använde en särskild intervjuguide som stöd vid intervjuerna (se bilaga 3). Intervjuguiden stämdes av med uppdragsgivaren före första intervjun. Intervjuguiden utnyttjades så till vida att de tog upp de frågor som skulle besvaras men de konkreta frågorna ställdes nödvändigtvis inte. Jag formulerade även i stor omfattning följdfrågor som inte ingick i intervjuguiden. Jag skrev minnesanteckningar under intervjuerna. Samtliga intervjuer utom två genomfördes på plats i respektive verksamhets lokaler. Dessa hölls istället på telefon. För att boka tid för intervju kontaktade jag vd eller motsvarande för respektive verksamhet via e-post (se bilaga 4). I mejlet fanns information om studien generellt, vad intervjun skulle kretsa kring för frågor samt en lista på vilken statistik och andra uppgifter som jag önskade få del av avseende verksamheten. I mejlet stod också att jag behövde kontaktuppgifter till före detta deltagare för att kunna göra intervjuer med dem. Att få fram kontaktuppgifter till före detta deltagare för att kunna göra ett slumpmässigt urval av intervjupersoner visade sig vara komplicerat av flera anledningar. VGR ställer krav på att verksamheter som tar emot stöd på begäran ska kunna ta fram uppgifter om 20
namn på deltagande personer eller företag. Till skillnad från många andra finansiärer, ställer VGR däremot inte krav på att verksamheterna ska informera deltagande personer och företag om detta. De verksamheter som ingår i analysarbetet har alla tagit fram blanketter som beskriver hur deltagarnas personuppgifter hanteras, och som deltagarna får skriva på. Där framgår dock sällan att Västra Götalandsregionen, eller andra finansiärer, har rätt att ta del av personuppgifter i uppföljningssyfte. Som en konsekvens av detta, samt att den nya dataskyddsförordningen, GDPR, trädde i kraft den 25 maj 2018, var många verksamheter tveksamma att lämna ut register över före detta deltagare. För att reda ut vilka uppgifter som jag som utvärderare hade rätt att få tillgång till, konsulterade uppdragsgivaren en jurist. Svaret blev att enligt proportionalitetsprincipen i PUL (Personuppgiftslagen), som var den lag som gällde vid tiden för intervjustudien, är de uppgifter som utvärderingen behövde (namn, telefonnummer och e-postadress) inte känsliga personuppgifter, eftersom syftet med användandet av dem är av stort allmänintresse. Intresset av att utvärderaren får tillgång till uppgifterna bedömdes alltså vara större än integritetsaspekten i det här enskilda fallet, men att det ändå var upp till varje registerhållare att bedöma om uppgifterna kunde lämnas ut eller inte. Flera verksamheter stod fast vid att de inte ville lämna ut deltagarförteckningar så att jag själv skulle kunna göra ett slumpmässigt urval bland före detta deltagare att intervjua. Istället lät jag verksamheterna plocka fram kontaktuppgifter till enbart de personer som motsvarade ett visst tal i deras deltagarregister som jag angav slumpmässigt. Uppdragsgivaren var mån om att både kvinnor och män, liksom personer som startat respektive inte startat företag, skulle finnas med bland de intervjuade. Samtidigt ville de att urvalet av intervjupersoner skulle vara slumpmässigt så att de undersökta verksamheterna inte själva skulle kunna välja vilka deltagare som skulle intervjuas. Ett slumpmässigt urvalsförfarande visade sig dock inte vara bästa metoden för att få fram intervjupersoner i samtliga kategorier som uppdragsgivaren ville få belysta. Detta gällde särskilt urvalet av intervjupersoner som deltagit i inkubatorprogram eftersom fler män än kvinnor deltar i dessa aktiviteter och därför blev överrepresenterade i det slumpmässiga urvalet. I dialog med uppdragsgivaren kom jag därför fram till att ett strategiskt urval var mer lämpligt. För att få en spridning bland intervjupersonerna ombads därför fem inkubatorer att istället ta fram kontaktuppgifter till fyra före detta 21
deltagare vardera, varav två skulle vara kvinnor och två män. Av männen respektive kvinnorna skulle två ha startat företag och två valt att inte starta företag alternativ avvecklat det företag som de tidigare drivit. De tänkta intervjupersonerna kontaktades via e-post för att boka tid för intervju. I meddelandet fanns bland annat information om studiens syfte, att det var frivilligt att delta samt att det inte skulle framgå i studiens slutrapport vem som intervjuats eller sagt vad (se bilaga 5). Målsättningen var att intervjua 30 till 40 personer. Sammanlagt 67 personer bjöds in att delta i studien. Ungefär en femtedel av alla e-postmeddelanden nådde aldrig mottagaren på grund av att e-postadressen studsade. Endast sex personer svarade inom en vecka att de ville delta i studien. Efter två påminnelser hade ytterligare två personer tackat ja. Då försökte jag nå övriga personer på telefon för att boka intervjutider istället. Många av de telefonnummer jag fått var inte längre aktuella och bland de som svarade var det ytterst få som ville ställa upp på en intervju. Totalt intervjuades 12 personer, vilket framgår av tabellen nedan. Tabell 2 Antal intervjupersoner fördelade på verksamhet och antal tillfrågade. Aktör Antal intervjuade Antal tillfrågade Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt UF 1 2 3 10 10 20 Drivhusen 1 1 2 8 8 16 Inkubatorer 3 4 7 12 13 25 Affärsidétävlingar 0 0 0 3 3 6 Totalt 5 7 12 33 34 67 Precis som vid intervjuerna med verksamhetsföreträdare användes en särskild intervjuguide som stöd vid intervjuerna (se bilaga 6). Intervjuguiden stämdes av med uppdragsgivaren före första intervjun. Intervjuguiden utnyttjades så till vida att den tog upp de frågor som skulle besvaras men de konkreta frågorna ställdes nödvändigtvis inte. 22
Jag formulerade även följdfrågor i stor omfattning som inte ingick i intervjuguiden. Jag skrev minnesanteckningar under intervjuerna. Alla intervjuer var telefonintervjuer och tog mellan 15 till 30 minuter att genomföra. För att hitta svar på analysarbetets frågeställningar läste jag igenom alla minnesanteckningar flera gånger. I anteckningarna markerade jag de utsagor som belyste en viss frågeställning och sammanställde därefter alla utsagor som gav svar på en viss fråga. Därefter jämförde jag utsagorna för att se om det fanns likheter och skillnader mellan svaren från de olika intervjupersonerna. Övriga informationskällor Det framkom i intervjuerna med verksamhetsföreträdare att det har genomförts ytterst få attitydundersökningar, bortfallsanalyser och deltagarutvärderingar som belyser de studerade verksamheternas resultat ur ett jämställdhetsperspektiv. Eftersom det saknas relevanta attitydundersökningar, bortfallsanalyser och deltagarutvärderingar har jag inte kunnat göra jämförelser med tidigare analysarbete på det sätt som uppdragsgivaren önskade. VGR följer upp resultatindikatorer för de studerade verksamheterna via databasen Fokus Analys 5 samt i årliga rapporter där dessa beskriver resultatet för sin verksamhet. Uppdragsgivaren önskade få svar på hur de studerade verksamheterna redovisar sina resultat utöver Fokus Analys och dessa rapporter, för vilka aktörer som resultaten redovisas samt vilka indikatorer som följs upp. Det framkom i intervjuerna att verksamheterna inte i någon större utsträckning följer upp andra resultatindikatorer än de som VGR redan har tillgång till. Eftersom VGR alltså redan har tillgång till och kännedom om de resultatindikatorer som verksamheterna följer upp har jag inte gjort någon särskild beskrivning av dessa så som uppdragsgivaren ursprungligen önskade. 5 Fokus analys är en databas i Västra Götalandsregionen som speglar den data som finns tillgänglig i databasen Inkrapp. Inkrapp är en databas till vilken inkubatorer rapporterar statistik och resultat och från vilken inkubatorer och inkubatorsfinansiärer kan hämta uppgifter och jämföra resultat. 23
För att besvara frågorna som rör hur många kvinnor och män som deltagit i olika inkubatorprogram har jag i första hand hämtat uppgifter från databasen Fokus Analys. Motsvarande uppgifter för Ung Företagsamhet, Drivhusen och de studerade affärsidétävlingarna har istället respektive verksamhet plockat fram ur sina verksamhetssystem och skickat till mig. Här är det på sin plats att nämna att varken Fokus Analys eller Drivhusens statistik är helt tillförlitlig. Flera av de företrädare för inkubatorer som jag intervjuade påpekade att den data som inrapporteras till Inkrapp och Fokus Analys inte alltid stämmer. Olika personer kan göra olika tolkningar av vilka uppgifter som ska matas in. Det gäller till exempel definitionen av vad som är en utvärderad idé. Vissa år har en del inkubatorer inte haft tillräckliga personalresurser för att sammanställa data och rapportera in till systemet. Under våren 2018 bytte Drivhusen datasystem. Därför var inte heller den statistik som jag försågs med därifrån helt tillförlitlig. Det gäller i synnerhet uppgifter om antal företag som de personer startat som fått vägledning från Drivhuset. Före det nya datasystemet var dessa uppgifter tvungna att matas in manuellt vilket inte alltid hann göras. Numera hämtas dessa uppgifter automatiskt från bolagsregistret. Utöver intervjuer med verksamhetsföreträdare och före detta deltagare samt statistik hämtad från Fokus Analys och de studerade verksamheternas egna verksamhetssystem, bygger resultatet i rapporten också på information som jag hämtat från de undersökta verksamheternas webbplatser och dokument som jag funnit där så som årsredovisningar och verksamhetsbeskrivningar. 24
4. Perspektiv på entreprenörskap I detta kapitel redovisar jag studiens resultat. Kapitlet är indelat i två delar. I den första delen presenterar och problematiserar jag kvantitativa mått på jämställdhet avseende de studerade verksamheterna, aktiviteterna och programmen. Här besvaras frågeställningarna som rör hur många kvinnor och män som deltar i de studerade entreprenörsfrämjande aktiviteterna. I den andra delen presenterar jag resultaten från de delar av undersökningen som fokuserat på orsakerna till varför individer som deltagit i entreprenörsfrämjande aktiviteter valt att starta, eller inte starta, företag. Här diskuteras och problematiseras även orsakerna till varför kvinnor och män som deltagit i inkubatorprogram valt att fullfölja dessa eller inte. Del 1: Kvantitativa mått på jämställdhet I denna del av resultatkapitlet ger jag svar på de frågor av kvantitativ karaktär som analysarbetet skulle belysa. Varje avsnitt inleds med att den fråga presenteras som besvaras i den efterföljande texten. Könsfördelningen i länets inkubatorer Hur ser könsfördelningen ut vid antagningen till olika inkubatorsprogram som stöttas av VGR? Frågan kan tyckas enkel och självklar, men visade sig vara svår att besvara av flera skäl. Flera av länets inkubatorer antar främst projekt och företag, inte enskilda individer. I sina årsredovisningar och i andra sammanhang när inkubatorerna redovisar sina 25
resultat uttrycker de sig oftast i termer av antal företag eller projekt i inkubatorn, snarare än antal antagna individer till olika inkubatorprogram. Den statistik som förs kring projektet eller företaget handlar då i första hand om projektets eller företagets utveckling, inte den individ eller det team som står bakom projektet eller företaget. I Inkrapp och Fokus Analys följs exempelvis sådana parametrar som företagets bolagsform, inom vilken bransch det är verksamt, om företaget är aktivt eller vilande eller om det gått i konkurs, lagts ner, slagits ihop med ett annat företag eller köpts upp. Där förs också statistik kring företagens resultat, omsättning, lönekostnader, vinstskatt, antal anställda (fördelat på kvinnor, män och utlandsfödda) samt om vd och styrelseordförande är man, kvinna eller av utländsk härkomst. Eftersom varken vd, styrelseordförande eller de anställda i företaget behöver vara desamma som de som antagits till ett inkubatorprogram eller är de som i huvudsak får stöd och vägledning från inkubatorn kan man inte av dessa uppgifter utläsa hur många kvinnor respektive män som antagits till ett inkubatorprogram. Vilka som är aktiva i ett projektteam eller företag kan också variera över tid. Exempelvis kan två forskare vara de ursprungliga idégivarna, men de vill inte själva driva företag utan låter studenter vid Chalmers entreprenörsskola kommersialisera idén och bilda bolag baserat på den. Vilka studenter som ingår i teamet kan förändras under inkubatortiden. Dessutom kan andra personer tillkomma beroende på vilken kompetens som behövs för företagets utveckling. En del inkubatorer i Västra Götalands län för statistik över hur många kvinnor och män som antagits till deras inkubatorprogram, men inte alla. Därför går det inte att säga hur många kvinnor och män som antas till inkubatorprogram totalt i länet. Förutom uppgifter om kön på vd och styrelseordförande samt antal anställda kvinnor och män i inkubatorbolag finns det i Inkrapp och Fokus Analys könsuppdelad statistik över idégivare. Med idégivare avses den eller de personer som kontaktar en inkubator för att få sin idé utvärderad med målsättningen att antas till inkubatorn. Antal idébärare är betydligt större än antalet projekt eller företag som sedan faktiskt antas. I nedanstående tabell redovisas hur många idéer som utvärderades av respektive inkubator i länet under perioden 2015 till 2017 samt hur stor andel av dessa som kom från kvinnor respektive personer med utländsk bakgrund. Även om statistiken inte säger något om hur många kvinnor och män som faktiskt antas, pekar den ändå på att män är klart överrepresenterade bland de som vänder sig till en inkubator för stöd och 26
rådgivning. I tabellen framgår det att någonstans mellan 28 och 35 procent av alla utvärderade idéer kom från kvinnor under den undersökta tidsperioden. I själva verket är andelen lägre eftersom en idé klassificeras som att den kommer från en kvinna om minst en person i ett team som lämnar in en idé är kvinna. Tabell 3 Antal utvärderade idéer fördelat på kön och utländsk bakgrund Inkubator Antal utvärderade idéer Andel idébärare kvinnor, procent Andel idébärare med utländsk bakgrund, procent 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Brewhouse 59 230 63 34 62 37 5 38 2 Chalmers Ventures - 287 - - 15 - - 34 - Encubator 61 - - 10 - - 23 - - Föreningen framtidens 114 63 21 61 43 57 0 21 6 företag Gothia Innovation AB 80 112 49 28 28 45 11 11 9 GU Ventures 53 76 46 30 36 41 40 36 14 Inkubatorn i Borås AB 62 72 27 56 64 19 18 21 7 Innovatum Inkubator 38 64 23 21 17 35 26 19 6 Sahlgrenska Science Park 45 51 50 29 39 22 31 29 10 Stiftelsen Chalmers 114 - - 18 - - 54 - - Innovation Totalt 656 725 279 33 28 36 24 26 19 Källa: Fokus Analys Värt att notera är också att andelen idébärare som är kvinnor varierar kraftigt mellan olika inkubatorer. Inkubatorer som riktar sig till mansdominerade branscher, så som teknik och spelindustrin, har betydligt färre idégivare som är kvinnor än inkubatorer verksamma inom traditionellt kvinnodominerade branscher som exempelvis textilindustrin samt tjänste- och kultursektorn. 27
Könsfördelningen i länets Drivhus Hur ser könsfördelningen ut bland deltagare i Drivhusets starta-eget-aktiviteter? Hur många av de som deltagit har satsat eller kommer att satsa på eget företagande? Enligt uppdragsgivaren skulle analysarbetet avgränsas till att främst omfatta längre program på minst ett år som riktar sig till studenter, vilken är den typ av verksamhet hos Drivhusen som VGR främst stöttar. Drivhusen har ingen antagningsprocess och de flesta som tar kontakt med ett Drivhus har endast en eller ett par vägledningssamtal. Drivhusen erbjuder även en affärsutvecklingsutbildning samt andra kurser och evenemang. Ibland driver de även längre projekt. De flesta aktiviteter är dock kortare än ett år. Att enbart undersöka hur könsfördelningen ser ut bland deltagare i längre aktiviteter på minst ett år skulle inte ge en rättvisande bild av deras verksamhet. Eftersom olika Drivhus definierar studenter på olika sätt (se bilaga 1) har statistik över studenter enbart inte gått att få fram. Jag har därför valt att redovisa könsfördelningen bland alla som fått vägledning från något av Drivhusen i Västra Götalands län under perioden 2015 till 2017, samt hur många företag som dessa personer startat. Tabell 4 Antal personer som fått vägledning av Drivhusen i Västra Götalands län Drivhuset Göteborg Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Tot 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015-2017 2015 2016 2017 Personer i vägledning totalt 598 443 307 172 153 126 436 218 268 247 2235 Kvinnor 402 257 191 87 81 67 261 101 127 119 1346 Män 196 186 116 85 72 59 175 117 141 128 889 Antal startade företag 251 237 72 40 61 32 252 12 21 28 945 totalt Kvinnor 127 134 39 22 32 19 163 6 19 19 536 Män 124 103 33 18 29 14 89 6 30 22 410 Andel som startat företag totalt 42 53 23 23 40 25 58 14 18 16,5 42 Kvinnor 32 32 20 25 40 28 62 16 14 15 40 Män 63 55 28 21 40 24 51 11 21 17 46 28
Av tabell 4 framgår att ungefär 60 procent av alla som får vägledning av Drivhuset i Västra Götalands län är kvinnor. Närmare hälften av alla som får vägledning väljer att starta företag, eller har redan startat företag, vid tiden för vägledningen. Kvinnor och män som fått vägledning startar företag i ungefär lika stor utsträckning. Statistiken över hur många som faktiskt startar företag är dock inte helt tillförlitlig. Som jag påpekade i rapportens metodkapitel bytte Drivhusen rapporteringssystem precis vid tidpunkten för analysarbetet. I den statistik jag fått del av var Drivhusen tvungna att manuellt föra in uppgifter om antal startade företag. Antalet kan därför vara för lågt i relation till faktiska siffror. I det system som Drivhusen numera använder, hämtas uppgifter om antal startade företag automatiskt från bolagsregistret vilket ger mer tillförlitliga data. Könsfördelningen bland UF-företagare Hur ser könsfördelningen ut bland deltagare i Ung Företagsamhet? Könsfördelningen bland elever som driver UF-företag är jämn. Under perioden 2015 till 2017 har det varit ungefär lika många tjejer som killar som deltagit, vilket framgår av tabell 5. Andelen killar som startar UF-företag har ökat något på senare år, men motsvarar andelen killar som går en gymnasieutbildning totalt sett. Enligt Ung Företagsamhet själva beror denna utveckling på att många nyanlända driver UF-företag och att fler nyanlända i gymnasieåldern är killar än tjejer. Antalet UF-företag är lägre än antalet elever som driver dessa. Det beror på att det i genomsnitt är tre till fyra elever som tillsammans driver ett UF-företag. I Västra Götalands län driver ungefär tio procent av alla gymnasieelever UF-företag. 29
Tabell 5 Antal elever som drivit UF-företag under läsåren 2014/15 2016/17 i Västra Götalands län fördelat på kvinnor och män samt antal UF-företag UF Läsår UF-företag UF-elever Andel tjejer Göteborg 2014/15 653 2260 49 2015/16 651 2345 46 2016/17 718 2609 43 Skaraborg 2014/15 220 679 50 2015/16 183 602 44 2016/17 207 686 46 Älvsborg 2014/15 206 824 53 2015/16 235 899 49 2016/17 200 798 58 Fyrbodal 2014/15 249 876 49 2015/16 250 821 51 2016/17 272 886 46 Totalt 2014/15 1328 4639 50 2015/16 1319 4667 47 2016/17 1397 4979 46 Könsfördelningen bland deltagare i affärsidétävlingar Hur ser könsfördelningen ut bland de som deltagit i affärsidétävlingarna Venture Cup eller The Brewhouse Award? Hur många av de som deltagit har satsat eller kommer att satsa på eget företagande? I tabell 6 redovisas könsuppdelad statistik för affärsidétävlingen The Brewhouse Award. Trots upprepade påminnelser fick jag aldrig tillgång till statistik över antal deltagare i Venture Cup även om Venture Cup för sådan statistik och redovisar den typen av resultatindikatorer i sina verksamhetsrapporter till VGR. Tyvärr går det inte att besvara frågan hur många av de som deltagit i affärsidétävlingarna Venture Cup och The Brewhouse Award som har satsat på eller kommer att satsa på eget företagande, 30
eftersom sådan statistik inte funnits tillgänglig. Eftersom ingen av de deltagare i dessa tävlingar som tillfrågades om att bli intervjuade i analysarbetet tackade ja till att medverka, finns det inte heller något intervjuunderlag som skulle kunna ge svar på frågan. Under perioden 2015 till 2017 skickades sammanlagt 375 bidrag in till The Brewhouse Award. 58 procent av idégivarna var kvinnor och 40 procent män. Till skillnad från övriga inkubatorer i länet för Brewhouse Awards inte bara statistik över antal män och kvinnor utan ger också deltagarna möjligheten att ange annan könsidentitet för de som inte identifierar sig som antingen man eller kvinna. Två procent uppgav annan könsidentitet. Den äldsta idégivaren var 85 år och den yngsta 15 år. 57 procent av idégivarna var bosatta i Västra Götalandsregionen. 28 procent av idégivarna hade utländsk bakgrund. Bland de bidrag som gick till final eller vann någon av The Brewhouse Awards olika deltävlingar var andelen kvinnor och män bakom bidragen tämligen jämn, även om vissa variationer mellan åren kan ses. Tabell 6 Antal finalister och vinnare i Brewhouse Awards under perioden 2015 2017 fördelat på kön, ålder och utlandsfödda. Brewhouse Awards 2015 2016 2017 Finalister totalt 20 20 15 Team med bara kvinnor 9 7 8 Team med bara män 9 11 4 Mixade team 2 2 3 Vinnare 9 11 9 Team med bara män 4 5 3 Team med bara kvinnor 4 6 4 Mixade team alt annat kön 1 0 2 Team med utlandsfödda 4 2 3 Vinnare med teammedlem 3 3 3 15 20 år Vinnare med teammedlem 21 55 år 6 8 6 31