Livslångt lärande i Finland. d emokrati. J o u. B o N FRITT BILDNINGSARBETE

Relevanta dokument
I frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD FÖR IDROTTSUTBILDNINGSCENTER 2016 Undervisnings- och kulturministeriet

Brev Undervisnings- och kulturministeriets anvisning om praxis för registrering av

IDROTTSUTBILDNINGSCENTREN

Blankettanvisning för läroanstalternas utbildning som inte leder till examen 2016

HELA FINLANDS MEDBORGARINSTITUT

Grundtvig. Europeiska unionens. program för. vuxenutbildning

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

FÖR KUNSKAP OCH BILDNING

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten.

Hörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors Annika Bussman

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Anita Lehikoinen Kanslichef

Heminternationalisering, mobilitet, nätverk och projekt

Utbildning som inte leder till examen vid läroanstalten år 2013 Läroanstaltskod 12345

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Verksamhetsidé. Fem ledande principer

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten.

Verksamhetsidé. Fem ledande principer

Europeiska unionens program för vuxenutbildning MOBILITET

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

Hörandetillfälle för medborgarinstituten. Helsingfors Annika Bussman

Beslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/76/531/2017 och Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasas svaromål 11.8.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Världen finns nära dig

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen

Nordplus Högre Utbildning

BILAGEBLANKETT TILL ANSÖKAN OM KVALITETSUNDERSTÖD FÖR IDROTTSUTBILDNINGSCENTER

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

RP 140/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete

Kompetenspolitiska insatser inom vuxenutbildningsområdet - En jämförande nordisk studie. Gun-Britt Wärvik

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia

Internationell yrkeskunskap Erasmus+ för yrkesutbildningen

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Verksamhetsplan 2017 Bildningsalliansen rf

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

Lagen om yrkesutbildning L 531/2017

RP 309/2014 rd. Den separata statsandelen som beviljas studiecentralernas studiecirklar avskaffas.

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Utbildningsanordnare och läroanstalter 2013

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Statistik över skolornas internationella verksamhet läsåret

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

Folkuniversitetets internationella ramprogram

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm

Lagens syfte och de allmänna bibliotekens uppgifter med samhällelig genomslagskraft i centrum

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET

Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2011

Svenskspråkig integrering av invandrare

Läroplansinspiration. Tammerfors

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap

Nya idéer och perspektiv för vardagligt skolarbete

SKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT

Vad en förtroendevald bör veta om bildningskommunen. Ett infopaket om bildningssektorn för förtroendevalda

Målen för lärarutbildningen

PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT

På väg mot Gun Oker-Blom Direktör Utbildningsstyrelsen. Kommunförbundets rektorsdagar

Helsingfors stad Protokoll 1/2018 Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

27 nov Kerstin Hagblom EPALE. Electronic Platform for Adult Learning in Europe

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning


Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier - Fortbildningsstipendier

NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland

EPALE. en digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Förfrågans uppgifter ges via internet. Inloggningsadressen till webbsidorna finns på samlingslistan som sänts i anslutning till denna förfrågan.

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK

YRKESHÖGSKOLORNA I FINLAND. kompetent arbetskraft och innovationer för hela landet

Enkät om hemkommunsersättning inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning (6)

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Statsrådets förordning

Fakta och information om högskolan

Fakta om Folkuniversitetet

Styr kosan ut i värl. Utbytesstudier är ett alternativ, ifall du studerar vid en yrkesläroanstalt, en yrkeshögskola eller ett universitet.

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2018 Yrkesutbildning Ledning av kompetensinriktning, kundrelationer och partnerskap

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar

Universitets- och högskolerådet Internationella möjligheter för dig som är studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019

Vägar till bildning, utbildning och jobb

Transkript:

Livslångt lärande i Finland d emokrati B o N J o u R FRITT BILDNINGSARBETE

Var femte i Finland studerar inom fritt bildningsarbete.! "Education is to be considered the most important competition factor for a small nation." Timo Toiviainen, vuxenutbildningforskare, generalsekreterare för Fritt bildningsarbete 1987 2000 Den finländska utbildningen har på senare år uppmärksammats i flera internationella utvärderingar om utbildning. I OECD:s vuxenutbildningsundersökning (PIAAC 2012) undersöktes vuxna personers grundläggande färdigheter i 24 olika länder. Läskunnigheten och numeriska färdigheter hos vuxna finländare konstaterades vara utmärkta. En viktig faktor som påverkar framgången vid sidan av det officiella utbildningssystemet är ett mångsidigt och omfattande fritt bildningsarbete. I den här broschyren beskrivs det fria bildningsarbetet i Finland. De över 300 läroanstalterna lockar varje år cirka en miljon människor, dvs. var femte person som är bosatt i Finland till frivilliga studier. Broschyren är särskilt avsedd för de utbildningsexperter som vill lära sig mer om vuxenutbildning i Finland, till exempel i samband med besök eller gemensamma projekt. Det finns fem olika typer av läroanstalter inom fritt bildningsarbete: medborgarinstitut, folkhögskola, sommaruniversitet, studiecentral och idrottsutbildningscenter. Alla dessa får understöd av staten för sin verksamhet. En del av läroanstalterna är finskspråkiga och en del är svenskspråkiga. Alla läroanstaltsformer har en egen nationell takorganisation som ger mer information om läroanstalternas verksamhet. Det fria bildningsarbetet regleras av en enhetlig lagstiftning, men den praktiska verksamheten kan variera mycket mellan olika läroanstalter beroende på placeringsort och idé- och värdegrund. Även de ekonomiska och kulturella särdragen inom regionerna ger sin egen prägel på verksamheten hos läroanstalter inom det fria bildningsarbetet. En läroanstalt inom fritt bildningsarbete kan även ha tillstånd att ordna allmänbildande utbildning eller yrkesutbildning. 2

Tillgång till studier i hela landet»»»»» Medborgarinstitut Folkhögskola (institut eller regional anstalt) Sommaruniversitet Idrottsutbildningscenter Studiecentral (verksamhetsområde hela landet) 3

Särdrag inom fritt bildningsarbete Läroanstalterna har en stor frihet och självbestämmanderätt: de ställer själva upp sina mål, planerar sitt undervisningsprogram och väljer sin personal. Utbildningen är öppen för alla oavsett ålder eller utbildningsbakgrund och den är vanligtvis icke-formell, dvs. utbildningen siktar inte mot en examen.! DET FRIA BILDNINGSARBETETS SYFTEN OCH MÅL Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. (1 i lagen om fritt bildningsarbete 632/1998) Studierna är frivilliga och målet är att öka individens egna kunskaper och färdigheter samt att bidra till självutveckling. Lärarna arbetar antingen i huvudsyssla eller som timlärare. I vissa läroanstaltsformer finns även frivilliga handledare och kamrathandledare. I Finland är det möjligt att specialisera sig på vuxenutbildning i samband med lärarutbildning som ges vid universitet. Nätverket av läroanstalter inom det fria bildningsarbetet täcker hela landet och sträcker sig från städer till glesbygden. 4

Det fria bildningsarbetet har alltid SVARAT UPP MOT SAMHÄLLELIGA BEHOV Grunden för det nuvarande nätverket av läroanstalter inom det fria bildningsarbetet i Finland skapades vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet, före landets självständighet. Då var Finland fortfarande en autonom del av kejsardömet Ryssland, och i takt med att självständighetssträvandena framskred ansågs en höjning av befolkningens utbildningsnivå vara allt viktigare. De första folkhögskolorna erbjöd allmänbildande utbildning och yrkesutbildning till unga vuxna på landsbygden. Arbetarinstituten (numera medborgarinstituten) var till en början avsedda för städernas befolkning. I arbetar- och ungdomsföreningar var studiecirklar en viktig verksamhetsform. Sedan denna tidsperiod har det fria bildningsarbetet utgjort en del av det finländska utbildningssystemet. Det fria bildningsarbetet har alltid följt den samhälleliga utvecklingen och svarat upp mot behoven i varje tidsperiod. Därför har den numera en mängd olika strukturer och verksamhetsformer. Modeller och influenser har även hämtats utanför landets gränser. Folkhögskolornas förebild fanns i Danmark, medan modellen för studiecirkelverksamheten inom olika organisationer kom från Sverige. Det finns gemensamma drag i de nordiska vuxenutbildningssystemen, men varje land har utvecklat ett eget, unikt system.! STATEN STÖDJER STUDIER INOM FRITT BILDNINGSARBETE Statsandelen täcker i snitt hälften av kostnaderna för läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet. Läroanstaltens ägare och studerandena svarar för den resterande delen. Statsandelen bestäms i enlighet med lagen om fritt bildningsarbete (1998). Undervisnings- och kulturministeriet fastställer en årlig högsta utbildningsvolym för läroanstalten, som läroanstaltens statsandel grundar sig på. Ministeriet utfärdar även anvisningar för läroanstalter inom fritt bildningsarbete och fastställer tillsammans med läroanstalter särskilda utvecklingsteman, för vilka extra finansiering kan ansökas. 5

Vilka deltar i studier inom fritt bildningsarbete?! MARGINALISERING FÖREBYGGS GENOM STUDIESEDLAR Läroanstalter inom det fria bildningsarbetet kan få specialstöd av staten som studiesedelsunderstöd för studierna av grupper som riskerar att hamna utanför utbildning. Dessa grupper är bl.a. invandrare, arbetslösa och pensionärer. Läroanstalten använder stödet för att rabattera kursavgiften eller erbjuder avgiftsfri utbildning till dem som hör till målgruppen. Det fria bildningsarbetet är i huvudsak avsett för den vuxna befolkningen. Personer i alla åldrar och från alla sociala grupper deltar i utbildningen. Majoriteten av studerandena vid sommaruniversitet och medborgarinstitut är kvinnor, för vilka självutveckling är en viktig del av livet. Även kurser riktade till barn och ungdomar erbjuds. Det fria bildningsarbetet är även en betydande anordnare av utbildning för vuxna invandrare. Enligt en enkät som genomfördes 2015 har över 80 procent av läroanstalterna invandrarstuderande. Läroanstalter inom det fria bildningsarbetet anordnar integrationsutbildning riktad mot invandrargrupper. Dessutom studerar vuxna med invandrarbakgrund på alla öppna kurser tillsammans med infödda finländare. Det fria bildningsarbetet erbjuder utbildning även till unga invandrare. Specialgrupper utgörs av invandrare under 25-år samt ensamkommande 16 17-åriga asylsökande. Det fria bildningsarbetet utvecklas genom internationellt samarbete Det fria bildningsarbetet har skapat internationella nätverk sedan början. Det nordiska samarbetet och utvecklingssamarbetet har hört till vissa läroanstalters verksamhet under flera årtionden. Europeiska unionens utbildningsprogram förde det internationella samarbetet inom räckhåll för praktiskt taget alla läroanstalter inom det fria bildningsarbetet. Finländarna har deltagit aktivt i EU:s utbildningsprogram och i det nordiska Nordplus-programmet. 6

B o N J o u r MEDBORGARINSTITUT Medborgarinstituten är den största läroanstaltsformen i Finland. Undervisningen anordnas i alla kommuner, och en av huvudprinciperna för verksamheten är att utbildningen ordnas nära människorna. Verksamheten äger ofta rum i kommunala lokaler, till exempel skolor och fritidscenter. Oftast erbjuds kurser i konstämnen, handarbete och musik, språk- och litteraturstudier, huslig ekonomi, motion och datateknik samt samhälleliga ämnen. Undervisning anordnas för alla åldersklasser. 185 läroanstalter Medborgarinstitutens Förbund rf: kansalaisopistot.fi Juha, 45, ekonomidirektör Ett medborgarinstitut kan benämnas medborgarinstitut, arbetarinstitut, institut eller vuxeninstitut. Medborgarinstituten svarar upp mot det lokala och regionala bildningsbehovet. Feedbacken från studerandena används vid planeringen av nya kurser, och på detta sätt kan studeranden påverka utbildningserbjudandet. Vid sidan av fritt bildningsarbete anordnar medborgarinstituten öppen universitetsutbildning samt skräddarsydd beställningsutbildning för kommuner och företag. taking part in a course studerar på kursen Enkel och hälsosam husmanskost vid ett medborgarinstitut. Jag kom till medborgarinstitutet för att få en motvikt till mitt hektiska arbete. Jag har fortfarande flera årtionden kvar i arbetslivet och jag vill ta hand om min kropp och mitt sinne. Jag har fått nya vänner från mitt grannskap och kunnat utmana mig själv på ett nytt sätt. 7

FOLKHÖGSKOLOR 77 läroanstalter Folkhögskolorna anordnar allmänbildande studielinjer (t.ex. konst, språk, pedagogik, teologi) i 87 anstalter. Heltidsstudier pågår i ett läsår. Under året kan studerandena repetera skolämnen, sätta sig in i specialbranscher och prova på ett nytt sätt att studera. Finlands Folkhögskolförening rf: folkhogskolor.fi Teemu, 20 studerade ett år på folkhögskolans spelproduktionslinje: Folkhögskoleåret förändrade mitt liv. Nu vet jag vad jag vill göra i framtiden! Året på campus gav mig också många nya vänner som jag fortfarande har kontakt med. Många studieinriktningar inom folkhögskolan är förberedande för fortsatta studier och de studerande deltar i öppna högskolestudier som senare kan utnyttjas vid högskolestudier. Folkhögskolorna erbjuder förutom studier inom fritt bildningsarbete även yrkesutbildning och grundskolestudier. Dessutom anordnar de utbildning som kompletterar de grundläggande studierna (s.k. tiondeklass ), som är avsedd för att höja vitsorden från grundskolan. Folkhögskolorna är internatskolor. Internatboende och små undervisningsgrupper skapar en studiegemenskap. På folkhögskolor kan studerandena utveckla sig själva och sina arbetslivsfärdigheter, bli självständiga och få vänner. En folkhögskola kan även vara en lämplig plats för personer som vill ha ett avgångsbetyg från grundskolan, planerar fortsatta studier eller håller ett sabbatsår. I fråga om bakgrundsorganisation kan folkhögskolorna delas in i fyra grupper: ideologiskt obundna, kristliga, samhälleliga och specialhögskolor. 8

SOMMARUNIVERSITET Sommaruniversiteten är lokala läroanstalter som i huvudsak är verksamma i städer. De har 31 ständiga byråer och undervisning på 110 orter. Deras verksamhet betonas öppen universitetsundervisning och kompetens- och bildningsbehov inom området. Sommaruniversitetens utbildning erbjuder en möjlighet till både personlig och yrkesmässig utveckling. En viktig målgrupp är den högskoleutbildade befolkningen inom området. Utbildningen är dock öppen för alla, oavsett ålder och utbildningsbakgrund. Undervisningen pågår året runt, den är kursformad och kortvarig. Sommaruniversiteten har ett nära samarbete med högskolor och andra läroanstalter. De erbjuder en mängd olika tvärvetenskapliga program inom till exempel kulturstudier, konst, finska språket och kulturen, Europastudier, pedagogik, miljöforskning och hälso- och socialvetenskaper. Dessutom anordnar sommaruniversiteten fortbildningskurser, publikföreläsningar, regionala seminarier och kulturevenemang samt verksamhet inom tredje ålderns universitet. 20 läroanstalter Finlands sommaruniversitet rf kesayliopistot.fi Sanni, 42, ekonomie magister deltog i kursen Chefsarbete och ledarskap (5 studiepoäng): Sommaruniversitet är en utmärkt plats att studera på vid sidan om arbetet. De högklassiga lärarna och den avslappnade stämningen skapar en trevlig studieatmosfär. 9

IDROTTSUTBILDNINGSCENTER 11 idrottsinstitut Idrottsinstitutsföreningen Urheiluopistojen yhdistys ry: urheiluopistot.fi 3 motionsinstitut Katri, 52, kontorsanställd deltog i en kurs i välmående på ett idrottsinstitut under ett veckoslut: Jag åkte på kursen med tre jobbkompisar. På programmet fanns mångsidiga handledda idrottslektioner. På en stavgångstur i institutets fantastiska landskap beslöt jag med mina kompisar att börja motionera regelbundet! Vi lärde oss även nya saker om näring och fick handledning i sunda levnadsvanor. På kursen fick jag inspiration att prova på nya motionsgrenar och att göra mina levnadsvanor sundare. Idrottsutbildningscentren har till uppgift att ordna utbildning som främjar motionsintresse, välfärd och hälsa för hela befolkningen. En del av läroanstalterna är nationella idrottsinstitut och en del är regionala motionsinstitut. Kurserna inom det fria bildningsarbetet koncentreras till 3 5 dygn långa kurser inom konditions- och hälsomotion, motionsläger för barn och ungdomar samt familjekurser. Läroanstalterna anordnar även grundkurser i idrottsinstruktion som pågår i en termin och vars syfte är att stärka deltagarnas motions- och instruktionsfärdigheter, inspirera till en motions- och hälsoinriktad livsstil samt förbereda deltagarna till studier inom idrottsområdet. Dessutom anordnas idrottsutbildning som tjänar organisations- och föreningsverksamhet, träningsverksamhet, grundläggande yrkesutbildning och fortbildning samt utbildningstjänster riktade mot företag. 10

STUDIECENTRALER Studiecentralerna är den tredje sektorns (organisationers) läroanstalter, som drivs av medborgarorganisationer, partier eller fackförbund. Verksamheten är i huvudsak riktad mot frivilliga och aktiva organisationsaktörer. Arbetsformerna är kurser, föreläsningar och seminarier samt studiecirklar som verkar som grupper för kamratinlärning. Större delen av utbildningen äger rum kvällstid eller under veckoslut i t.ex. organisationernas lokaler. Studiecentralerna erbjuder mångsidig utbildning som stärker ett aktivt medborgarskap och demokrati och som hjälper deltagarna att verka fullvärdigt och aktivt som medlemmar i samhället, särskilt på gräsrotsnivå. Utbildningen anordnas flexibelt på olika håll i landet, där som studerandena befinner sig. En allt större del av studierna genomförs på nätet. På så sätt kan man snabbt svara upp mot nya utbildningsbehov. 12 läroanstalter Studiecentralerna rf: opintokeskukset.fi Jaana, 31, verksamhetsledare för en liten medborgarorganisation deltog i en nätkurs i ledning av frivilligverksamhet som studiecentralen ordnade: Jag kunde studera flexibelt hemifrån kvällstid. Jag följde med videoföreläsningar, diskuterade med andra organisationsaktiva och fick feedback på uppgifterna. Jag lärde mig av andras erfarenheter och fick mycket nyttig information och idéer att använda för att effektivisera frivilligverksamheten inom vår förening. 11

Fritt Bildningsarbete rf FBA Annegatan 12 A 18 00120 Helsingfors sivistystyo.fi Bildningsalliansen rf (Intresseorganisation för fritt bildningsarbete på svenska) Georgsgatan 18 00120 Helsingfors bildningsalliansen.fi Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO Hagnäskajen 6 00530 Helsingfors cimo.fi Bildnings alliansen EPALE eplatform for Adult Learning in Europe Medfinansiering ur EU-programmet Erasmus+