En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Uppsala 6 november 2017 webbseminarium
Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård Uppdrag Uppdrag att ur ett patient- och medborgarperspektiv göra en fördjupad analys av förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård Analysen ska utgå ifrån befintlig data och kunskap om primärvårdens funktionssätt Analysen ska utgå från ett tydligt jämställdhetsperspektiv Vi har även valt att analysera förutsättningarna för en effektiv primärvård
Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård Frågeställningar 1 Hur använder befolkningen primärvården och vilka behov behöver primärvården därmed möta? 2 Hur jämlik, patientcentrerad och effektiv är primärvården i dag? 3 Vilka förutsättningar har primärvården att vara jämlik, patientcentrerad och effektiv?
Frågeställningarna har besvarats med hjälp av flera delstudier
Primärvården är basen i hälso- och sjukvården, men patientcentrering, effektivitet och förtroende sviktar Övergripande slutsatser 1 Primärvården är basen i hälso- och sjukvården, men fungerar inte för alla 2 Primärvården skiljer sig geografiskt samtidigt som patientcentreringen, produktiviteten och förtroendet sviktar 3 Primärvården ges inte förutsättningar att vara patientcentrerad, effektiv, jämlik och förtroendeingivande
Primärvården är basen i hälso- och sjukvården, men patientcentrering, effektivitet och förtroende sviktar Övergripande slutsatser 1 Primärvården är basen i hälso- och sjukvården, men fungerar inte för alla 2 Primärvården skiljer sig geografiskt samtidigt som patientcentreringen, produktiviteten och förtroendet sviktar 3 Primärvården ges inte förutsättningar att vara patientcentrerad, effektiv, jämlik och förtroendeingivande
Primärvården är basen i vården, men många besöker även andra vårdnivåer vilket ställer krav på samordning Primärvården står för 79 81 procent av nybesöken i första linjens vård Källa: Stockholm 2012, Jönköping 2015. Datan från Stockholm omfattar enbart läkarbesök.
En tredjedel av besöken i primärvården går till en läkare Källa: Jönköping 2015
Sverige har internationellt sett få läkarbesök i öppenvården Antal läkarbesök per invånare inom primärvård och på sjukhus 2013 (eller senaste uppgiftsår) Sverige Källa: Rapport 2015:6 Vårdval och jämlik vård inom primärvården
Personer med sämre socioekonomiska förutsättningar är mer sannolika att ha gjort minst ett läkarbesök i akuteller primärvården Källa: Stockholm 2012, endast läkarbesök
De socioekonomiska mönstren stämmer med vad vi sett internationellt Källa: OECD 2006, statistiken insamlad runt 2000-talet
Analysen av hur primärvården fungerar för olika målgrupper behöver fördjupas
Primärvården är basen i hälso- och sjukvården, men patientcentreringen, produktiviteten och förtroendet sviktar Övergripande slutsatser 1 Primärvården är basen i hälso- och sjukvården, men fungerar inte för alla 2 Primärvården skiljer sig geografiskt samtidigt som patientcentreringen, produktiviteten och förtroendet sviktar 3 Primärvården ges inte förutsättningar att vara patientcentrerad, effektiv, jämlik och förtroendeingivande
Förtroendet för primärvården är svagt och samvarierar med patientrapporterade kvalitetsdimensioner Förtroende Rikssnitt Min Max Andel med högt eller mycket högt förtroende (%) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kontinuitet & samordning Information Delaktighet Bemötande Emotionellt stöd Helhetsintryck Tillgänglighet Källa: Vårdbarometern
Tillgänglighet är en viktig faktor för förtroendet Källa: Vårdbarometern och SKL
Nationell Patientenkät ställer frågor som grupperas till ett antal dimensioner Kontinuitet och koordinering Information och kunskap Delaktighet och involvering Respekt och bemötande Emotionellt stöd Helhetsintryck i. Anser du att personalen på hälso-/vårdcentralen samordnar dina kontakter med vården i den utsträckning du behöver? ii. Fick du träffa den läkare du ville träffa? iii. Får du träffa samma läkare vid dina besök på hälso-/vårdcentralen? iv. Om du vid besöket pratade med flera i personalen, var de samstämmiga i kommunikationen? v. Upplevde du att personalen samarbetade väl? Fick du tillräckligt med information om: i. medicinering och eventuella biverkningar ii. behandlingen iii. varningssignaler att vara uppmärksam på beträffande din sjukdom/ditt hälsotillstånd eller din medicinering/behandling iv. Förklarade läkaren medicineringen/behandlin gen på ett sätt som du förstod? v. Om du ställde frågor till personalen, fick du svar som du förstod? vi. Under besöket, informerade personalen dig om eventuella förseningar? i. Diskuterade du och läkaren vad du själv kan göra för att förbättra din hälsa? ii. Gav läkaren din familj/vårdnadshavare eller närstående den information de önskade? iii. Gjorde läkaren dig delaktig i besluten beträffande din vård/behandling? vi. Hade du önskat att du blivit mer delaktig i besluten beträffande din vård/behandling? v. Tog läkaren hänsyn till dina egna erfarenheter av din sjukdom/ditt hälsotillstånd? i. Bemötte läkaren dig med medkänsla och omsorg? ii. Kände du dig bemött med respekt och värdighet oavsett: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? iii. Om du ställde frågor till personalen, svarade personalen med medkänsla och engagemang? iv. Om personalen pratade med varandra om dig, kände du dig delaktig i samtalet? i. Hade du möjlighet att vid behov få känslomässigt stöd från läkaren (t ex om du kände oro, rädsla, ångest eller motsvarande)? ii. Om du kände obehag beträffande/om din sjukdom/ ditt hälsotillstånd eller din medicinering/behandling bemöttes du med medkänsla och omsorg? i. Anser du att ditt aktuella behov av vård har blivit tillgodosett? ii. Skulle du rekommendera hälso-/vårdcentralen till vänner och bekanta? iii. Upplevde du att atmosfären på hälso- /vårdcentralen var bra? Oftast en femgradig svarsskala där vi anger andelen som svarat Ja, helt och hållet eller angett en fyra.
Bristande kontinuitet och samordning är centrala svagheter i primärvården 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Fick du träffa samma läkare? Fick du träffa den du ville? Samordnar personalen dina vårdkontakter? Var personalen samstämmiga i kommunikationen? Samarbetade personalen väl? Kontinuitet och koordinering sammanslaget Källa: Nationell Patientenkät 2015
Det finns betydande geografiska skillnader 100% Riket Landsting med lägst resultat Landsting med högst resultat 80% 60% 40% 20% 0% Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Fick du träffa samma läkare? Fick du träffa den du ville? Samordnar personalen dina vårdkontakter? Var personalen samstämmiga i kommunikationen? Samarbetade personalen väl? Kontinuitet och koordinering sammanslaget Källa: Nationell Patientenkät 2015
Begränsad kunskap om kvalitetsaspekter gör det svårt att bedöma effektiviteten, men produktiviteten sjunker Kostnad per Rikssnitt Landsting med lägst kostnad Landsting med högst kostnad besök 2010,5 (kr) 2011 2011,5 2012 2012,5 2013 2013,5 2014 2014,5 2015 2015,5 2 500 2 000 8,3 % 1 500 1 000 500 0 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Egna beräkningar utifrån SKL:s verksamhets- och ekonomistatistik samt SCB
Vi ser ingen motsättning mellan låg kostnad per besök och hög patientrapporterad kvalitet Patientupplevd kvalitet (%) 85% Enskilda landsting 80% 75% 70% 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 Kostnad per besök (kr) Källa: Egna beräkningar utifrån SKL:s verksamhets- och ekonomistatistik samt Nationell patientenkät
Primärvården är basen i hälso- och sjukvården, men patientcentrering, effektivitet och förtroende sviktar Övergripande slutsatser 1 Primärvården är basen i hälso- och sjukvården, men fungerar inte för alla 2 Primärvården skiljer sig geografiskt samtidigt som patientcentreringen, produktiviteten och förtroendet sviktar 3 Primärvården ges inte förutsättningar att vara patientcentrerad, effektiv, jämlik och förtroendeingivande
Nationellt minskar primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens resurser, men utvecklingen skiljer mellan landstingen Riket Dalarna Västernorrland Värmland Norrbotten Östergötland Gävleborg Halland Blekinge Uppsala Sörmland Gotland Jämtland Härjedalen Jönköping Västmanland Kalmar Skåne Örebro Stockholm Kronoberg Västerbotten Västra Götaland Förändring kostnadsandel 2011 2015 (procentenheter) -0,5-3,2-2,5-2,3-2,2-1,7-1,5-1,4-1,2-0,8-0,6-0,6-0,4-0,3-0,1 0,2 0,3 1,0 1,0 1,6 1,6 2,4 Källa: SKL:s verksamhets- och ekonomistatistik
Andelen specialister i allmänmedicin är fortsatt låg Antal läkare per 100 000 invånare Andel specialistläkare i allmänmedicin (%) Källa: Socialstyrelsen
30 procents skillnad i bemanning mellan landsting Källa: SKL:s personaltäthetsmodell, 2011-2015
1 av 8 årsarbetande läkare i primärvården är inhyrd Antal årsarbetande läkare per 1 000 invånare 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Andel inhyrd läkarresurs (%) 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Landstingsanställda läkare Inhyrda läkare Läkare i privat regi Andel inhyrd läkarresurs Källa: SKL:s personaltäthetsmodell, 2011-2015
Befintlig kunskap ger begränsad vägledning om hur primärvården bör styras och organiseras Vi ser ingen enskild framgångsmodell för primärvården 1:a bästa modell Landstingen organiserar och styr primärvården på olika sätt vi kan tala om 21 olika primärvårdsmodeller Därför svårt att få en samlad bild av primärvårdens uppdrag, organisation och styrning Frånvaron av enhetliga beskrivningar och jämförbara data begränsar möjligheten att analysera vilka organisatoriska egenskaper som leder till bättre respektive sämre måluppfyllelse
21 modeller för landstingens organisation och styrning av primärvården Källa: SKL:s verksamhets- och ekonomistatistik
Få tydliga samband mellan måluppfyllelse och primärvårdsmodell Procentuell avvikelse från rikssnitt för tre resultatdimensioner per bakgrundskategori En positiv avvikelse är önskvärd för alla dimensioner. Beräknad på genomsnitt för åren 2011 2015
men ett beroende av inhyrd personal verkar entydigt negativt
Litteraturen ger begränsad vägledning om hur primärvården bör styras och organiseras Litteraturstudie Det finns ingen enskild framgångsmodell för primärvården - Forskning tyder på att de primärvårdsmodeller som används internationellt har både föroch nackdelar Organisatoriska egenskaper kan stärka ett av målen jämlikhet, patientcentrering eller effektivitet, men samtidigt försvaga ett annat - Exempelvis kan remisskrav och patientavgifter styra patienter mot primärvården och därigenom ökar vårdens produktivitet och jämlikhet - men kan samtidigt påverka patientupplevd kvalitet negativt Undantaget är att personkontinuitet tycks stärka såväl högre kvalitet och patientnöjdhet som jämlikhet och produktivitet
Vi ser flera tecken på att det är eftersträvansvärt att satsa på hög läkarkontinuitet Hög personkontinuitet till läkare samvarierar med lägre kostnader per besök Hög personkontinuitet till läkare samvarierar också med kortare besök Källa: IHP 2015, SKL:s Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2014 och SCB:s statistik om kostnadsutjämning för landsting 2014 samt SKL:s Nationella Patientenkät 2013.
Vi bedömer att det krävs en reform, med fokus på tre utvecklingsområden för en stärkt primärvård 1 Tydliggör primärvårdens uppdrag och funktion i hälso- och sjukvården Säkerställ en ökad och mer anpassad tillgänglighet till primärvården Stärk primärvårdens förutsättningar att bistå patienterna med samordning av vården Erbjud patienterna en högre och mer anpassad kontinuitet 2 3 Säkerställ att primärvården har ändamålsenlig kompetens och resurser Stärk primärvårdens utvecklingskraft och skapa förutsättningar för lärande