Kultur- och turismnämndens handling nr 3/2007-04-23 Dnr KTN 2007:27 Föredragande: Lars Nellde Kultur- och turismnämndens protokoll 2007-04-19 7 Förslag till Biblioteksplan för Katrineholms Kommun 2007-2010 1
INLEDNING Vad är ett bibliotek idag? Frågan kan förefalla lika naiv som svaret tyckas självklart. Men beroende på vem man frågar så kommer svaren att variera högst betydligt. Fram stiger en bild, eller bilder, av en både mångfacetterad och komplex verksamhet, långt från den ursprungliga bilden av ett bibliotek som en samling böcker i ett rum. Folkbibliotekets roller har modifierats, förändrats och utvidgats markant under den senaste tjugoårsperioden. Bakgrunden är de stora förändringarna i vår omvärld, ex.vis. ökade krav på utbildning och behov av ett livslångt lärande, strukturella förändringar inom näringslivet, ökad utbyggnad av högskoleutbildning, geografiskt utökad arbetsmarknad, ökad flyktinginvandring, fortsatt inflyttning till städerna, ökad medellivslängd, ökad andel pensionärer, mer konkurrens om fritiden, ökat kommersiellt och samhälleligt kulturutbud och ökad tillgång av information. Vikten av välfungerande skolbibliotek har blivit allt mer påtaglig under de senaste decennierna i takt med att bl.a. nya arbetsformer införts i skolan. Som ställer större krav på mer elevaktivt arbetssätt och biblioteket och bibliotekspersonalen har därför blivit än mer viktiga komponenter i skolans pedagogiska verksamhet. Samtliga dessa förändringar ger självklart konsekvenser för folk- och skolbibliotekens verksamhet och viktiga ställningstaganden måste göras av såväl politiker och bibliotekspersonal. Det är dessa förändrade förutsättningar som biblioteken i Katrineholm behöver ha för ögonen för att vara den starka och viktiga resurs i samhället som bidrar till kommunens utveckling. Det krävs både vingar och rötter för att utveckla verksamheten i samklang med det omgivande samhället. Utan rötter lättflyktighet, utan vingar stagnation. Hösten 2005 gav kultur- och konsumentnämnden förvaltningen i uppdrag, att i bred samverkan med övriga kommunala intressenter, utarbeta en biblioteksplan. Under hösten 2005 och 2006 fördes samtal med företrädare för olika kommunala verksamheter, för att få en samlad bild av önskningar, behov, tankar och idéer från bibliotekens direkta och indirekta brukare. Planen tar utgångspunkt i de många samverkansmöjligheter som finns mellan olika biblioteksaktörer och mellan biblioteken och andra verksamheter, för att höja kvalitén i biblioteksverksamheten i Katrineholm. Arbetet med planen har utförts av bibliotekschef Lars Nellde tillsammans med bibliotekarie Anna-Karin Sjökvist. VAD ÄR EN BIBLIOTEKSPLAN? Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) (bilaga 1) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna. En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Bibliotekslagens krav på en biblioteksplan inskränker inte det kommunala självstyret, utan omfattning och inriktning bestäms till fullo på den lokala nivån. Planen är ett politiskt dokument som definierar bibliotekets roll i förhållande till kommunens övergripande mål, lägger fast strategier och anger konkreta mål/riktningar för bibliotekets verksamhetsutveckling. I och med planen finns möjlighet att öka samspelet mellan biblioteket och kommunens övriga verksamheter, ex.vis vård, omsorg, utbildning och näringslivsutveckling. Man skall inte betrakta biblioteksplanen som en verksamhetsplan, utan mer som en förutsättning för en sådan, där framtida inriktningar och ramar manifesteras. Biblioteksplanen skall antas av kommunfullmäktige och revideras årligen. 2
En plan innebär båda att förbättra och förädla det som finns idag, för dem som brukar biblioteken nu och inom den närmsta framtiden, men också att ta sikte på bibliotekens framtida kunder. Vilka är dom, hur ser behov och önskningar ut och vad behövs, i olika avseenden, för att motsvara detta. En kombination av kvalificerade gissningar, faktisk analys och att vilja våga. Biblioteksplanen för Katrineholms kommun är giltig för de folk- och skolbibliotek som drivs av Katrineholms kommun. Planen bygger på de mål och strategier som finns angivna i ett antal styrande och vägledande dokument. Landstingsbiblioteken ingår inte i planen då dessa inte finansieras av Katrineholms kommun. För dessa skrivs en separat plan av landstinget. Kultur- och turismförvaltningen är inte huvudman för skolbiblioteken, men vi har valt att inlemma även dessa i planen, eftersom folkbiblioteket utför verksamhet på en del av grundskolebiblioteken. UTGÅNGSPUNKTER UNDERLAG STYRDOKUMENT Lokalt Biblioteksplanen tar på lokal nivå utgångspunkt i Kulturstrategi för Katrineholms kommun, vilken baseras på den av kommunfullmäktige antagna Vision 2010, de nationella målen för kulturpolitiken samt den regionala kulturstrategin. Kommunens kulturstrategi (antagen 2003) anger tre övergripande lokala mål för kulturpolitiken som komplement till de nationella målen. Skapa en attraktiv livsmiljö för alla människor i Katrineholms kommun Öka medborgarnas kulturella kompetens Prioritera kulturverksamhet som engagerar barn och ungdom I strategin poängteras angående bibliotek följande: När andra kommuner har lagt ner biblioteksfilialer har Katrineholms kommun byggt nya. Idag finns därför förutom huvudbiblioteket i Kulturhuset Ängeln filialbibliotek i alla större kransorter. På biblioteken möts människor från alla samhällsgrupper, av båda könen och i alla åldrar. De har därför en viktig roll att spela för att motverka olika former av segregation och kunskapsklyftor. Biblioteken ska utvecklas ytterligare som lokala kulturcentra med ett stort utbud av medier, aktiviteter och tjänster. Kraven på utbildning och kompetensutveckling ger biblioteken en nyckelroll både för att höja kunskapsnivån och öka den kulturella kompetensen. Bibliotekets roll i det livslånga lärandet ska stärkas. Bland de fem punkter som anses speciellt viktiga att prioritera för att uppnå ovanstående mål och som har direkt betydelse för biblioteken vill man: Fortsätta utvecklingen av biblioteken Ge kulturen en starkare roll i kommunala verksamheter som förskola, skola och omsorg. Vidare anges i planeringsförutsättningar 2008 med plan för 2009-2010, ett antal övergripande mål som kommunen arbetar mot. Några av de viktigaste är: Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling, kreativt klimat och kreativa miljöer. Levande landsbygd och attraktiva livsmiljöer. Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen. 3
Katrineholms kommun skall bedriva verksamheter av rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet. Nationellt Folk- och skolbibliotekens verksamhet är i huvudsak en kommunal angelägenhet. Den nationella styrningen av det allmänna biblioteksväsendet finns i Bibliotekslagen SFS nr: 1996:1596, SFS 2004:1261 (Bilaga 1). Några av de mest tongivande skrivningarna i BL stadgar att: Kommuner skall ha folkbibliotek Allmänheten avgiftsfritt skall få låna litteratur Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare Det inom grundskolan och gymnasieskolan skall finnas lämpligt fördelade bibliotek Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheten. Bibliotekslagen är en ramlag, som anger vissa generella ramar för bibliotekens verksamhet. För skolbibliotekens del finns också skrivningar i skollagen och läroplaner, där mål formulerats, som rimligtvis inte kan uppnås utan väl fungerande bibliotek. Internationellt Internationella dokument som ofta används som stöd, underlag och vägledning för svenska folk- och skolbibliotek är Unescos manifest för folkbibliotek (2000) och skolbibliotek (rev. 2004). I folkbiblioteksmanifestet uttrycks en tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information. I skolbiblioteksmanisfestet ges uttryck för att skolbibliotek skall drivas inom ett tydligt strukturerat policyramverk, utformat med skolans övergripande policy och behov som utgångspunkter. FNs barnkonvention, 1989, ratificerad av Sverige, är ett annat ofta använt stöddokument som bl.a. annat tar upp frågor kring barns åsikts- och yttrandefrihet, rätten till information och rätten till utbildning. DET NATIONELLA BIBLIOTEKSSYSTEMET De svenska biblioteken har sedan lång tid ett väl utbyggt och beprövat system för att hantera lån mellan sig (s.k. fjärrlån). De tekniska möjligheterna gör att det idag är synnerligen enkelt att söka, identifiera och snabbt effektuera lån av media mellan våra svenska bibliotek. Det gör att varje svensk medborgare via sitt hembibliotek har tillgång till landets samlade biblioteksresurser. I princip innebär det att (nästan) allt material i de svenska offentliga biblioteken(folk-, högskole- och landstingsbibliotek) är tillgängligt för den enskilde invånaren, oavsett var denne bor. De svenska biblioteken samarbetar i ett nätverk. I varje län finns ett länsbibliotek som finansieras av staten och av landstingen. Länsbibliotek Sörmland finns i Eskilstuna och har till uppgift att förverkliga regional och nationell bibliotekspolitik, vilket innebär att stödja med utbildningsinsatser, komplettera de kommunala bibliotekens mediaförsörjning samt bedriver man kompetens- och verksamhetsutveckling. 4
Som en sista länk i den svenska mediaförsörjningskedjan finns sedan 1960-talet lånecentraler. Dessa arbetar i första hand med fjärrlån och har till uppgift att förmedla böcker och andra dokument till bibliotek samt även med utbildningsinsatser och referenstjänster till de svenska folkbiblioteken. Som ytterligare stöd för folk- och skolbibliotek finns ett antal specialbibliotek, ex.vis Tal- och punktskriftsbiblioteket(tpb), Internationella biblioteket (IBLC) och Kungliga biblioteket (KB) Värt att betona är att det i Sverige, till skillnad från bl.a. Danmark och Norge, inte finns någon myndighet med övergripande ansvar för det samlade biblioteksväsendet. Därvidlag finns det inte i egentlig mening någon gemensam svensk bibliotekspolitik. Nationellt samarbete sker emellertid via ideella biblioteksorganisationer som Svensk Biblioteksförening och genom internationella organisationer, varav IFLA (International Federation of Libraray Associations and Institutions) är den mest tongivande. NÅGRA TRENDER OCH TENDENSER SOM PÅVERKAR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I NATIONELLT OCH LOKALT PERSPEKTIV Bibliotekets uppdrag är idag mångskiftande och vidsträckta. Folkbiblioteket har av tradition starka rötter i folkbildningen, men har också fått en snabbt ökande betydelse för skolans arbete liksom för informationsförsörjning till olika delar i samhället, t.ex. förenings- och näringsliv. Bland de många ben som folkbiblioteken står på ingår att förmedla litteratur och främja läsning, vara stöd för olika former av utbildning, bildningsinstitution i vid bemärkelse, svara för informationsförsörjning till olika delar i samhället, arbeta med program och utställningar. Vidare har biblioteket en viktig roll som offentligt rum som man relativt kravlöst kan besöka. Möta det man vet finns, men också möta det man inte visste fanns Dagens bibliotek bör ses som en funktion, en hybrid av fysisk och virtuell verksamhet, med ett stort antal uppgifter på sin lott. Den tekniska utvecklingen inom dataområdet har gjort det möjligt att erbjuda ett stort antal tjänster via bibliotekens webbplatser, 24 timmar om dygnet, vilket ökar bibliotekens tillgänglighet högst väsentligt. Ändrade kultur-, informations- och mediavanor ställer nya krav på bibliotekens utformning, utbud, arbetssätt såväl som på som personalens kompetens. Det innebär en mängd utmaningar, vika kan ses som hot eller möjlighet, beroende på vilket perspektiv som anläggs. Den senaste tioårsperioden har inneburit stora, ibland dramatiska förändringar för biblioteken. Några trender och tendenser som är betydelsefulla för bibliotekens utveckling är: Fler fysiska biblioteksbesökare men mindre utlåning. Förändrad struktur i bokutlåningen, där facklitteratur idag svarar för en större andel av utlåningen än skönlitteratur. Den minskade utlåningen av skönlitteratur är inte liktydigt med att folk läser mindre, utan kan ses i ljuset av att skönlitteratur blivit billigare att köpa. till Ett skäl till ökad utlåning av facklitteratur beror till stor del på den utbyggnad av utbildningssamhället som pågått sedan början av 1990-talet. Nya högskolor, fler distansutbildningar, ökad satsning på vuxenutbildning. Nya mediavanor, ökat mediautbud (mångfald i utbud, innehåll och format. ljudböcker, dvd, mp3) skapar ökade krav från brukarna. 5
Fler besökare via webben i takt med att funktionerna utvecklas. Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) snabba utveckling har skapat nya förutsättningar för lärande, undervisning, informationshantering och informationsspridning. Ändrade studievanor i grund- och gymnasieskola. Problembaserad inlärning. Förmågan att söka, hitta och ta till sig ny information och omvandla den till ny kunskap, har blivit allt viktigare (s.k. informationskompetens). Ökad samverkan mellan landets olika bibliotek (högskole- och folkbibliotek). Ökad satsningen på barn- och ungdomskultur/bibliotek. Det mångkulturella samhället kräver insatser där biblioteket fortsatt utgör en mötesplats för gränsöverskridande och mångfald. Det livslånga lärandet innebär att studerande av alla slag söker sig i ökad utsträckning till biblioteket. Vuxenstuderande, distansbaserad högskoleutbildning. IT-utvecklingen, distansarbete och informationssamhället i stort, ställer ökade krav på bibliotekets möjligheter och tjänsteutformning, bl.a. interaktiva tjänster. Tidsbrist för vissa mer fritid för andra är ytterligheter som bl.a. påverkar tjänsteutbud och öppethållande Fler äldre i hemmiljö eller på institution ökar kraven på bibliotekens uppsökande tjänster Ny och mer adekvat använd teknik, ex.vis RFID, ger bättre förutsättningar till omstrukturering av bibliotekens arbetssätt. Ökad automatisering ger möjlighet till mer kvalificerad service då de repetitiva enklare arbetsmomenten försvinner. BIBLIOTEK I KATRINEHOLM Biblioteken i Katrineholm har två huvudmän: Katrineholms kommun och Sörmlands landsting Katrineholms kommun Folkbiblioteket har kultur- och turismnämnden som ansvarig huvudman. Verksamheten bedrivs på huvudbiblioteket i kulturhuset Ängeln och på nio filialbibliotek, varav åtta är integrerade med grundskolebibliotek. Samtliga filialer är belägna på landsbygden, förutom Nyhemsfilialen inne i Katrineholm. Under 2006 hade huvudbiblioteket ca: 280 000 besökare. Skolbibliotek för grundskolan, med utbildad personal, finns vid de åtta integrerade biblioteken och folkbiblioteket svarar för verksamheten. Utbildningsnämnden är legal huvudman, men det finns inga överenskommelser mellan nämnderna om vare sig omfattning eller innehåll. Förutom den service som folkbiblioteket utför, sker i några fall köp av tilläggstjänster i form av personalresurser. Därutöver finns det, i 6
varierande grad och omfattning, bibliotek vid nästan samtliga övriga grundskolor. Dock utan fackutbildad bibliotekspersonal. Gymnasiebiblioteken har Utbildningsnämnden som ansvarig huvudman. Duveholmsgymnasiet (ca: 1100 elever), har eget bibliotek med fackutbildad bibliotekarie. Ellwynska skolan (ca: 330 elever), med eget bibliotek, köper bibliotekarietjänster (15 tim/v) av folkbiblioteket. Linden- och Citygymnasierna har inga bibliotek och det finns inte heller några överenskommelser om köp av tjänster från folkbiblioteket. Bägge dessa skolor är belägna i omedelbar närhet till kulturhuset. Någon skolbibliotekscentral(sbc) som kan/skall utgöra stöd för kommunens skolbibliotek, vad gäller samordning, kompletterande mediaförsörjning och utbildning, finns inte. Huvudbiblioteket fungerar, i begränsad omfattning, merendels på ad-hoc basis, som stöd för skolbibliotekens mediaförsörjning. Vuxenutbildningen ( ex.vis genom Komvux och högskolecentrum), med ansvarig huvudman Viadidakt har inget eget bibliotek utan nyttjar Ängeln. Det finns ett väl fungerande samarbete på basal nivå. Sörmlands landsting Inom landstinget finns två enheter: Kullbergska sjukhuset, länets minsta akutsjukhus. Bibliotekets huvuduppgift är service till personal, patienter och studenter men är även öppet för allmänheten. Karsuddens sjukhus är landets största sjukhus för rättpsykiatrisk vård. Biblioteket är till för personal och patienter och inte tillgängligt för allmänheten. Från och med 2008 kommer biblioteken att övergå i landstingsregi. Under en lång rad av år har landstinget köpt bibliotekstjänster av kultur- och turismförvaltningen. Samarbete, avtal och överenskommelser För samtliga bibliotek inom Katrineholms kommun gäller att de är anslutna till ett gemensamt bibliotekssystem (Book-It), vilket administreras av huvudbiblioteket. Samtliga bibliotek betalar utifrån sin storlek. Med hjälp av detta system kan mediebestånd och låntagare samordnas. NÅGRA SÄRDRAG FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I KATRINEHOLM Nedan räknas upp några särdrag som utgör goda som mindre bra förutsättningar för samverkan och utveckling av biblioteksverksamheten i Katrineholm, på både kort och lång sikt. En ansenlig verksamhet på huvudbiblioteket Ängeln. Med generösa öppettider, omfattande programverksamhet och väl utbyggt serviceutbud. Huset är välfungerande för de flesta åldrar och innehåller stora möjligheter för vidare verksamhetsutveckling. Väl fungerande uppsökande verksamhet för omsorgen och innerstadsförskolorna. Väl utbyggd biblioteks- och programverksamhet för de mindre barnen. För ungdomar mellan 11-16 år är verksamheten på basal nivå. Bemanningsgraden är otillräcklig för att nå måluppfyllelse. De många biblioteksenheterna (inalles 13 st) tillsammans med befintlig bemanning ger personallogistiska problem och låg verkningsgrad eftersom de flesta anställda arbetar på flera bibliotek. 7
Målkonflikter förekommer genom att nämndens olika mål ibland är omöjliga att nå, då mål och medel inte är i överensstämmelse/harmoni. Antalet besök på bibliotek/inv (8,3) ligger över riksgenomsnittet (7,8). Notera att det är högt besöksantal på huvudbiblioteket, medan filialerna har låg, i flera fall mycket låg besöksfrekvens. (Med filial avses den tid på em/kväll som de integrerade skol-/folkbiblioteksfilialerna har öppet för allmänheten) En utlåningsnivå som ligger i paritet med rikssnittet (7,9 volymer/inv). Men strax under genomsnittet för Sörmland och i jämförelse med kommuner av jämförbar storlek. Notera att filialerna har låg, i flera fall, mycket låg utlåning. Antalet bibliotek per 1000 inv. ligger nära nog dubbelt över rikssnittet och i jämförelse med kommuner av liknande storlek. Antalet aktiva låntagare per invånare ligger i paritet med riksgenomsnittet, men är lägre än för jämförbara kommuner (storlek). Antalet böcker per invånare är i Katrineholm mycket över rikssnittet och i jämförelse med kommuner av samma storlek. Obs. Siffrorna är från 2005. Under 2006 har beståndet gallrats högt betydligt (ca 40 %). Även vad gäller nyförvärv av böcker per invånare ligger Katrineholm över rikssnittet. 0,36 böcker/inv. mot 0,22 för riket (2005) I Katrineholm är antalet barnbokslån (räknat för barn mellan 0-14 år) i paritet med rikssnittet (17 lån/år), men ligger under snittet för kommuner av samma storleksordning (20 lån/år). Däremot är beståndet av barnböcker i Katrineholm (13/barn 0-14 år) betydligt över rikssnittet (8,6/barn 0-14 år). Den totala driftskostnaden för folkbiblioteket (exkl. skolbiblioteksfilialerna) i kr/inv är för Katrineholm ca: 420 kr/inv. Riksgenomsnittet är 380 kr/inv medan kommuner i jämförbar storlek ligger på 390 kr/inv. Splittrad och oklar struktur med flera huvudmän i fråga om drift, strategi, mål, ansvar och ekonomi. Oklar rollfördelning mellan ex.vis Kultur- och turismförvaltningen och Bildningsförvaltningen. Inga överenskommelser finns mellan primäransvariga huvudmän och utförare (kultur- och turismnämnden). Överenskommelser finns med landstinget och några gymnasieskolor. Samarbetet mellan KTF och BoU är disparat och bygger mer på enskilda initiativ än väl genomtänkt och sammanhållen strategi. Det har fått till följd att det finns betydande ojämlikheter i mål, service, utbud och kvalitet. Antalet skolbibliotek, med fackutbildad personal, inom grundskolan på landsbygden är väl tillgodosett. Betydligt bättre än normalläget i landet. Däremot saknas väl fungerande biblioteksverksamhet inom grundskolorna i centralorten. Häringe skola saknar bibliotek överhuvudtaget. Skolbiblioteken saknar organisation för samordning och utveckling av biblioteksresurserna. Inte i något fall finns planer på övergripande eller lokal nivå för hur skolbiblioteken kan/skall integreras i skolans arbete. Verksamheten är utlämnad till enskilda initiativ och ställningstaganden från skolans sida. 8
Även inom gymnasieskolan finns en splittrad bild. Duveholmsgymnasiet har ett välfungerande bibliotek med utbildad personal, anställd av utbildningsförvaltningen. Verksamheten vägleds av en målsättnings- och handlingsplan som emellertid inte är beslutad på någon nivå inom skolväsendet. Ellwynska skolan har överenskommelse med KTF om köp av tjänster. Det finns även en plan för verksamhetens innehåll. City- och Lindengymnasierna har inga bibliotek och ingen biblioteksverksamhet. Försök till samverkan mellan gymnasierna och folkbiblioteket har varit resultatlöst. Katrineholms geografiska läge, kommunens löneläge och den splittrade biblioteksstrukturen försvårar rekryteringen av medarbetare till biblioteken. Försämrade resevillkor för pendlare inverkar även det menligt på möjligheten att rekrytera från närregionen. Den it-tekniska infrastrukturen är till delar bristfällig. Vilket inverkar menligt för utveckling av 24-timmarsmyndigheten. Det gäller strategi såväl som teknisk grundstruktur och webbsystem. Kommunens/bibliotekets webbsystem är otidsenligt och statiskt vilket ger mindre goda förutsättningar för utveckling av webbtjänster. UTVECKLINGSOMRÅDEN Folkbibliotek är mer än någon annan offentlig verksamhet att betrakta som samhällets offentliga rum. Öppet för alla medborgare som tas emot utifrån sina specifika behov och önskemål. I bibliotekslokalen, genom uppsökande verksamhet eller via ett virtuellt tjänsteutbud. Bibliotekets huvuduppgifter i Katrineholm är att verka för läsning, information, bildning och upplevelser samt utgöra en fri och öppen mötesplats för alla kommuninvånare. Folkbiblioteket bidrar till att vidga och höja kunskapsnivån, stimulera fantasin och genom ett aktuellt, allsidigt och kvalitativt medieurval säkerställa tillgången till information och upplevelser. Ett skolbibliotek skall fungera i ett pedagogiskt sammanhang och stödja och främja de utbildningsmål som finns på nationell och lokal nivå. Det skall stimulera barns och ungdomars lust att läsa och främja språkutveckling. Skolbiblioteket är ett redskap för undervisning och bör utformas och utvecklas av bibliotekarie, skolpersonal och elever utifrån den egna skolans behov och arbetssätt. Väl övervägda strategiska vägval kan möjliggöra att kommunens bibliotek blir en positiv medaktör för kommunens utveckling. I kommunens strävan att bli en attraktiv livs- och boendemiljö, i omvandlingen från traditionell industriort till en kunskapsintensiv ort och där finns nytänkande om näringslivet och arbetsmarknaden. Utvecklingsområde: Struktur och lokaler Bibliotek är idag en hybrid där fysisk och virtuell verksamhet existerar tillsammans. De utgör och bör betraktas som två lika viktiga delar av samma verklighet. Båda behöver också ständigt förändras och utvecklas för att passa bibliotekets tjänsteutbud för att biblioteket skall vara en aktiv medaktör i den individuella och samhälleliga utvecklingen på alla nivåer. De fysiska biblioteken skall utformas och inredas så att de svarar mot verksamhetens funktionella krav och utgör attraktiva offentliga rum dit besökarna gärna söker sig. 9
Bibliotekens lokaler skall vara så utformade att det inte innebär några hinder för besök av människor med funktionshinder. En översyn av bibliotekslokalerna bör göras med avseende på detta. Kommunens IT-struktur, organisation och strategi måste förbättras för att bibliotekets roll inom 24-timmarsmyndigheten skall kunna realiseras. Det virtuella bibliotekets innehåll skall vara aktuellt, välstrukturerat och avpassat efter samtliga kundgruppers behov. Det skall också vara lättorienterat för ovana besökare. Biblioteken skall ligga väl framme i utveckling och tillämpning av virtuella tjänster. Ansvar: Kultur- och turismnämnden i samverkan med berörda nämnder/myndigheter Utvecklingsområde: Var skall det finnas bibliotek? Biblioteken skall finnas där människorna finns och där behoven är störst. Men skall biblioteken vara permanenta eller flexibla? Och i vilken omfattning? Katrineholms kommun har som övergripande mål att verka för en levande landsbygd. Därför har filialstrukturen byggts ut. Skolbibliotek har integrerats med folkbibliotek. En väl fungerande bokbussverksamhet har ersatts med filialer. Kommunens filialer (öppettiden efter skoltid) är dessvärre lite besökta och har låga utlåningssiffror. Att binda kostnader till lokaler för lågt utnyttjade filialbibliotek med begränsat öppethållande är varken kostnads- eller verksamhetseffektivt. Filialernas personal skulle bidra till högre måluppfyllelse med en central placering på Ängeln. Minska antalet filialbibliotek. För över personal till huvudbiblioteket för bättre verksamhetseffektivitet. Investera i en ny minibokbuss. Den är mindre kostsam och mer användningsflexibel än fasta lokaler. Ansvar: Kultur- och turismnämnden Utvecklingsområde: Mångfald i utbud och verksamhet Folkbiblioteket skall vara tillgängligt för alla oberoende av bakgrund. Ålder, språk, boende m.fl. faktorer skall inte utgöra något hinder för att nås av bibliotekens utbud och tjänster. Med ett brett spektrum av utbud och aktiviteter skall biblioteket verka för att stimulera till information och upplevelser. Biblioteken skall erbjuda ett rikt och varierat medieutbud baserat på mångfald och kvalitet. Samlingarna skall gallras regelbundet. Biblioteken skall fortsätta sin satsning att erbjuda nya medier. Personer som av olika skäl har svårt att ta del av bibliotekets utbud, skall erbjudas tjänster som Boken-Kommer, depositioner m.m. Biblioteken skall erbjuda både väl beprövade hjälpmedel, men även det senaste inom den tekniska utvecklingen som underlättar för personer med funktionshinder. Biblioteken skall bli mer synliga genom att mer aktivt arbeta med att förstärka, utveckla och söka nya kanaler för att marknadsföra utbud och tjänster. Ansvar: Kultur- och turismnämnden; vård- och omsorgsnämnden. 10
Utvecklingsområde: Barn och unga Biblioteks- och kulturverksamhet för yngre barn är väl utbyggt i centralorten. Kulturhuset Ängeln fungerar som ett nav i strävan att arbeta aktivt och utåtriktat med att stimulera barns språkutveckling. För ungdomar finns få aktiviteter. Barnbiblioteksbemanningen skall stärkas genom överflyttning av personal från filialerna. Biblioteket skall utreda och utveckla former för ett ungdomsbibliotek på Ängeln. Arbetet med läs- och språkutveckling för barn skall utvecklas vidare. Utreda vilka former och vilket innehåll som kan generera framtidens barnbibliotek. Utreda och lära om vilka andra nya tekniker finns vid sidan om datorn och hur dessa kan integreras i verksamheten. Ansvar: Kultur- och turismnämnden Utvecklingsområde: Funktionshindrade och äldre Biblioteket har en väl utbyggd och fungerande verksamhet för personer som inte själva kan ta sig till biblioteket. Till människor som bor hemma såväl som till personer på institution. Men de äldre blir fler och fler i kommunen. Vilket ställer krav på ökade insatser från biblioteket att nå ut med service till de som inte själva kan ta sig till biblioteket. Tillgång till bibliotek och kultur för denna grupp av människor kan stimulera till att skapa sammanhang och delaktighet och möjliggöra en rikare tillvaro. Hemtjänstens medarbetare kan vara delaktiga som förmedlare av tjänster och fungera som förmedlare av kulturupplevelser. Ta fram en handlingsplan för biblioteksverksamheten för äldre inom den kommunala vårdsektorn. En sådan skall innehålla en skriftlig överenskommelse med vård- och omsorgsförvaltningen om vilken verksamhet som skall bedrivas. Det ligger ett gemensamt uppdrag inför 2008 för kultur- och turismnämnden och vård- och omsorgsförvaltningen att ta fram en handlingsplan för kultur. En handlingsplan för bibliotek utgör rimligen en del i en sådan. Ansvar: Kultur- och turismförvaltningen i samverkan med vård- och omsorgsnämnden. Utvecklingsområde: Skolbibliotek Välutrustande skolbibliotek bemannade med utbildad personal är en förutsättning för att skapa goda lärmiljöer. Det kräver ett utvecklat samarbete med skolans pedagogiska personal och ansvar, inriktning och mål skall finns klart formulerade på övergripande nivå liksom vid varje skola. Åtgärder Skolbibliotekets funktion, ansvar, innehåll skall preciseras i skolans styrdokument på övergripande och lokal nivå samt i skolans kvalitetsredovisning. Utveckling av Informationskompetensens röda tråd genom hela grund- och gymnasieskolan. För elever och lärare. 11
Alla skolor oavsett nivå skall vara bemannade med fackutbildad bibliotekarie. Utveckla ett virtuellt skolbibliotek för grund- och gymnasieskolan. Återanställ en skolbibliotekssamordnare för samordning och utveckling av skolbiblioteksverksamheten. En länk mot folkbiblioteken. Strävan efter likställighet i servicenivå för kommunens skolelever. Skolbiblioteken skall ha ett brett utbud av olika medier som fungerar i den pedagogiska verksamheten. Medieutbudet skall vara avpassat efter elevernas behov och skolans inriktning. Utred om skolan tar över ansvar för driften av de grundskolebibliotek som idag sköts av folkbiblioteket. Ansvar: Bildningsnämnden i samverkan med kultur- och turismnämnden Utvecklingsområde: Livslångt lärande Fler och fler vuxna studerar. För att vidareutbilda sig, för att skapa sig nya möjligheter till arbete och förbättrad livssituation. På olika nivåer och med olika förutsättningar. För att erbjuda så optimala studiebetingelser som möjligt finns det goda skäl att söka utveckla en lärmiljö för att stödja vuxenstuderandes livslånga lärande. Där biblioteks- och informationstjänster i samarbete med pedagogisk kompetens, i ändamålsenliga lokaler med välutvecklat administrativ och tekniskt stöd. Inrätta ett lärcentra med fokus på vuxnas lärande på Ängeln. Centrat drivs som ett samarbete mellan biblioteket och Viadidakt. Ansvar: Kultur- och turismnämnden i samverkan med Viadidakt Utvecklingsområde: Från kommuninformation till Medborgarkontor Biblioteket i Ängeln utgör en idealisk plats för möten. Genom sitt läge, struktur och de många dagliga besöken, finns en grund för att utveckla det offentliga samtalet i olika former. För möten mellan medborgarna och politiker/tjänstemän samt i form av ett regelrätt medborgarkontor, där kommunala bastjänster erbjuds. Den lösningen för att öka och utveckla medborgardialogen har framgångsrikt prövats i andra kommuner. Katrineholm har sina förvaltningar utspridda i staden och det är inte alltid enkelt att hitta rätt för besökarna. Inrätta ett medborgarkontor i Ängeln. Utveckla det offentliga samtalet mellan politiker/tjänstemän och medborgarna genom återkommande informationsdialoger i Ängeln. Ansvariga: Kultur- och turismnämnden i samverkan med kommunstyrelsen Utvecklingsområde: Näringsliv och tillväxt På flera platser i landet, Malmö, Lund, Helsingborg som exempel, har gjorts försök med företagsservice till små- och medelstora företag. Genom att ge kvalificerad hjälp med att söka och sammanställa information om ex.vis branscher, marknader, handel och lagstiftning. Många av de mindre företagen saknar både tid och resurser att genomföra dessa uppdrag på egen hand. Bibliotekets personal kan själv eller genom kontakter med andra aktörer bidra till att lösa företagens informationsbehov. Därvidlag skulle biblioteket sannolikt kunna spela en roll för tillväxten i Katrineholm. 12
Att tillsammans med näringarnas representanter och näringslivskontoret undersöka vilka behov, möjligheter och resurser som finns för att kunna ge kvalificerad service till näringslivet. Ansvariga: Kultur- och turismnämnden i samverkan med kommunstyrelsen/ näringslivskontoret. Utvecklingsområde: Arbetssätt och kompetensförsörjning Bibliotekets och dess personal behöver ha ständig förnyelse för ögonen för att vara i takt med den samhälleliga utvecklingen. Det ställer krav på nya sätt att arbeta, i kontakter med omgivande samhälle och kompetensutveckling av bibliotekets medarbetare. Katrineholm är inte (idag) den mest attraktiva orten man söker sig till.. Information om bibliotekens tjänster skall finnas väl tillgänglig för alla. Det behövs attraktiva tjänster på heltid med goda möjligheter till kompetensutveckling. Biblioteken skall öka automatiseringsgraden för att frigöra personalresurser till mer kvalificerade handledningsuppgifter. Biblioteket skall ha ett aktivt förhållningssätt till olika organisationer och föreningar i samhället. Samverkan med olika intressegrupperingar skall utvecklas. Biblioteket skall ha ett öppet förhållningssätt för att pröva ny teknik, nya arbetsmetoder och samarbetsformer. Ansvariga: Kultur- och turismnämnden och kommunstyrelsen Utvecklingsområde: Samverkan För att ge kommuninvånarna så god biblioteksservice som möjligt, för att använda de gemensamma resurserna på ett optimalt sätt behöver samverkan mellan de olika intressenterna utvecklas. För ökat medvetande, ökad kompetensspridning och högre verkningsgrad. Ansvarsfördelningen mellan kommunala nämnder för folk- respektive skolbiblioteksverksamheten skall regleras. Kultur- och turismnämnden ansvarar för de allmänna folkbiblioteken. Bildningsförvaltningen ansvarar för skolbiblioteken i grundskolan, gymnasieskolan samt för biblioteksservice till den kommunala vuxenutbildningen. Överenskommelser/avtal skall tecknas mellan de olika bibliotekstyperna, mellan biblioteken och andra aktörer. Utveckling och samordning av resurser skall ske så långt som möjligt mellan olika bibliotek. Teknik, lokaler, material, upphandling m.m. Ett samverkansorgan mellan folk- och skolbiblioteken skall inrättas. En fortsatt regelbunden dialog skall ske mellan de kommunala biblioteken och landstingsbiblioteken. Ansvar: Kultur- och turismnämnden i samverkan med berörda nämnder Förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås besluta a t t biblioteksplanen skickas ut på bred remiss till olika instanser 13
Bibliotekslag (SFS 1996:1596) Bilaga 1 Departement/myndighet: Kulturdepartementet SFS nr: 1996:1596. Utfärdad: 1996-12-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2004:1261 Omtryck: 1998:1249 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a /Träder i kraft I:2005-01-01/ Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. 14
15