för Katrineholms kommun
|
|
- Ida Lundberg
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kultur- och turismnämndens handling nr 11/09 Antagen av kultur- och turismnämnden Biblioteksplan för Katrineholms kommun Antagen av kultur- och turismnämnden Reviderad Reviderad
2 INLEDNING Vad är ett bibliotek idag? Frågan kan förefalla lika naiv som svaret tyckas självklart. Men beroende på vem man frågar så kommer svaren att variera högst betydligt. Fram stiger en bild, eller bilder, av en både mångfacetterad och komplex verksamhet, långt från den ursprungliga bilden av ett bibliotek som en samling böcker i ett rum. Folkbibliotekets roller har modifierats, förändrats och utvidgats markant under den senaste tjugoårsperioden. Bakgrunden är de stora förändringarna i vår omvärld, t.ex. ökade krav på utbildning och behov av ett livslångt lärande, strukturella förändringar inom näringslivet, ökad utbyggnad av högskoleutbildning, geografiskt utökad arbetsmarknad, ökad flyktinginvandring, fortsatt inflyttning till städerna, ökad medellivslängd, ökad andel pensionärer, mer konkurrens om fritiden, ökat kommersiellt och samhälleligt kulturutbud och ökad tillgång av information. Vikten av välfungerande skolbibliotek har blivit allt mer påtaglig under de senaste decennierna i takt med att bl.a. nya arbetsformer införts i skolan. Som ställer större krav på mer elevaktivt arbetssätt och biblioteket och bibliotekspersonalen har därför blivit än mer viktiga komponenter i skolans pedagogiska verksamhet. Samtliga dessa förändringar ger självklart konsekvenser för folk- och skolbibliotekens verksamhet och viktiga ställningstaganden måste göras av såväl politiker och bibliotekspersonal. Det är dessa förändrade förutsättningar som biblioteken i Katrineholm behöver ha för ögonen för att vara den starka och viktiga resurs i samhället som bidrar till kommunens utveckling. Det krävs både vingar och rötter för att utveckla verksamheten i samklang med det omgivande samhället. Utan rötter lättflyktighet, utan vingar stagnation. Hösten 2005 gav kultur- och konsumentnämnden förvaltningen i uppdrag, att i bred samverkan med övriga kommunala intressenter, utarbeta en biblioteksplan. Under hösten 2005 och 2006 fördes samtal med företrädare för olika kommunala verksamheter, för att få en samlad bild av önskningar, behov, tankar och idéer från bibliotekens direkta och indirekta brukare. Planen tar utgångspunkt i de många samverkansmöjligheter som finns mellan olika biblioteksaktörer och mellan biblioteken och andra verksamheter, för att höja kvalitén i biblioteksverksamheten i Katrineholm. Arbetet med planen har utförts av bibliotekschef Lars Nellde tillsammans med bibliotekarie Anna-Karin Sjökvist. VAD ÄR EN BIBLIOTEKSPLAN? Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) (bilaga 1) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna. En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Bibliotekslagens krav på en biblioteksplan inskränker inte det kommunala självstyret, utan omfattning och inriktning bestäms till fullo på den lokala nivån. Planen är ett politiskt dokument som definierar bibliotekets roll i förhållande till kommunens övergripande mål, lägger fast strategier och anger konkreta mål/riktningar för bibliotekets verksamhetsutveckling. I och med planen finns möjlighet att öka samspelet mellan biblioteket och kommunens övriga verksamheter, ex.vis vård, omsorg, utbildning och näringslivsutveckling. Man skall inte betrakta biblioteksplanen som en verksamhetsplan, utan mer som en förutsättning för en sådan, där framtida inriktningar och ramar manifesteras. Biblioteksplanen skall antas av kommunfullmäktige och revideras när behov finns. 2
3 En plan innebär båda att förbättra och förädla det som finns idag, för dem som brukar biblioteken nu och inom den närmsta framtiden, men också att ta sikte på bibliotekens framtida kunder. Vilka är dom, hur ser behov och önskningar ut och vad behövs, i olika avseenden, för att motsvara detta. En kombination av kvalificerade gissningar, faktisk analys och att vilja våga. Biblioteksplanen för Katrineholms kommun är giltig för de folk- och skolbibliotek som drivs av Katrineholms kommun. Planen bygger på de mål och strategier som finns angivna i ett antal styrande och vägledande dokument. Landstingsbiblioteken ingår inte i planen då dessa inte finansieras av Katrineholms kommun. För dessa skrivs en separat plan av landstinget. Kultur- och turismnämnden är inte huvudman för skolbiblioteken, men vi har valt att inlemma även dessa i planen, eftersom folkbiblioteket utför verksamhet på en del av grundskolebiblioteken. UTGÅNGSPUNKTER UNDERLAG STYRDOKUMENT Lokalt Biblioteksplanen tar på lokal nivå utgångspunkt i Kulturstrategi för Katrineholms kommun, vilken baseras på den av kommunfullmäktige antagna Vision 2010, de nationella målen för kulturpolitiken samt den regionala kulturstrategin. Kommunens kulturstrategi (antagen 2003) anger tre övergripande lokala mål för kulturpolitiken som komplement till de nationella målen. Skapa en attraktiv livsmiljö för alla människor i Katrineholms kommun Öka medborgarnas kulturella kompetens Prioritera kulturverksamhet som engagerar barn och ungdom Idag finns därför förutom huvudbiblioteket i Kulturhuset Ängeln filialbibliotek i alla större kransorter. På biblioteken möts människor från alla samhällsgrupper, av båda könen och i alla åldrar. De har därför en viktig roll att spela för att motverka olika former av segregation och kunskapsklyftor. Biblioteken ska utvecklas ytterligare som lokala kulturcentra med ett stort utbud av medier, aktiviteter och tjänster. Kraven på utbildning och kompetensutveckling ger biblioteken en nyckelroll både för att höja kunskapsnivån och öka den kulturella kompetensen. Bibliotekets roll i det livslånga lärandet ska stärkas. Bland de fem punkter som anses speciellt viktiga att prioritera för att uppnå ovanstående mål och som har direkt betydelse för biblioteken vill man: Fortsätta utvecklingen av biblioteken Ge kulturen en starkare roll i kommunala verksamheter som förskola, skola och omsorg. Under 2008 har kultur- och turismnämnden antagit nya mål för , som tar sin utgångspunkt i kulturstrategin från I målen sägs bl.a. att: Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun något som det idag finns en mängd exempel på t ex Vara kommun och deras satsningar på ett konserthus. Kulturen har en betydelsefull roll i samhällsutvecklingen och är en resurs för utvecklingen av en plats, en ort där även de immateriella värdena räknas. 3
4 Som inriktningsmål anges bl.a. för bibliotekets vidkommande att: Biblioteken ska vara aktiva och professionella. Utveckling ska ske i samspel med medborgarnas behov och önskemål till lärande och nöje enligt biblioteksplanens intentioner. Kulturhuset Ängeln ska stärkas som en attraktiv kulturell mötesplats Kulturutbudet för barn och unga ska utvecklas, förbättras och öka Vidare anges i planeringsförutsättningar 2009 med plan för , ett antal övergripande mål som kommunen arbetar mot. Några av de viktigaste är: Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd. Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen. Nationellt Folk- och skolbibliotekens verksamhet är i huvudsak en kommunal angelägenhet. Den nationella styrningen av det allmänna biblioteksväsendet finns i Bibliotekslagen SFS nr: 1996:1596, SFS 2004:1261 (Bilaga 1). Några av de mest tongivande skrivningarna i BL stadgar att: Kommuner skall ha folkbibliotek Allmänheten avgiftsfritt skall få låna litteratur Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare Det inom grundskolan och gymnasieskolan skall finnas lämpligt fördelade bibliotek Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheten. Bibliotekslagen är en ramlag, som anger vissa generella ramar för bibliotekens verksamhet. För skolbibliotekens del finns också skrivningar i skollagen och läroplaner, där mål formulerats, som rimligtvis inte kan uppnås utan väl fungerande bibliotek. Regeringen har beslutat om en översyn av bibliotekslagen, som skall vara klar I förslaget till ny skollag (Ds 2009:25) finns förslag att införa en bestämmelse som skall ge elever inom grund-, gymnasie- och särskolan rätt till skolbibliotek. Internationellt Internationella dokument som ofta används som stöd, underlag och vägledning för svenska folk- och skolbibliotek är Unescos manifest för folkbibliotek (2000) och skolbibliotek (rev. 2004). I folkbiblioteksmanifestet uttrycks en tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information. I skolbiblioteksmanisfestet ges uttryck för att skolbibliotek skall drivas inom ett tydligt strukturerat policyramverk, utformat med skolans övergripande policy och behov som utgångspunkter. 4
5 FNs barnkonvention, 1989, ratificerad av Sverige, är ett annat ofta använt stöddokument som bl.a. annat tar upp frågor kring barns åsikts- och yttrandefrihet, rätten till information och rätten till utbildning. DET NATIONELLA BIBLIOTEKSSYSTEMET De svenska biblioteken har sedan lång tid ett väl utbyggt och beprövat system för att hantera lån mellan sig (s.k. fjärrlån). De tekniska möjligheterna gör att det idag är synnerligen enkelt att söka, identifiera och snabbt effektuera lån av media mellan våra svenska bibliotek. Det gör att varje svensk medborgare via sitt hembibliotek har tillgång till landets samlade biblioteksresurser. I princip innebär det att (nästan) allt material i de svenska offentliga biblioteken (folk-, högskole- och landstingsbibliotek) är tillgängligt för den enskilde invånaren, oavsett var denne bor. De svenska biblioteken samarbetar i ett nätverk. I varje län finns ett länsbibliotek som finansieras av staten och av landstingen. Länsbibliotek Sörmland finns i Eskilstuna och har till uppgift att förverkliga regional och nationell bibliotekspolitik, vilket innebär att stödja med utbildningsinsatser, komplettera de kommunala bibliotekens mediaförsörjning samt bedriver man kompetens- och verksamhetsutveckling. Som en sista länk i den svenska mediaförsörjningskedjan finns sedan 1960-talet lånecentraler. Dessa arbetar i första hand med fjärrlån och har till uppgift att förmedla böcker och andra dokument till bibliotek samt även med utbildningsinsatser och referenstjänster till de svenska folkbiblioteken. Som ytterligare stöd för folk- och skolbibliotek finns ett antal specialbibliotek, ex.vis Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB), Internationella biblioteket (IBLC) och Kungliga biblioteket (KB). Värt att betona är att det i Sverige, till skillnad från bl.a. Danmark och Norge, inte finns någon myndighet med övergripande ansvar för det samlade biblioteksväsendet. Det finns alltså inte samlad och gemensam svensk bibliotekspolitik. Nationellt samarbete sker emellertid via ideella biblioteks-organisationer som Svensk Biblioteksförening och genom internationella organisationer, varav IFLA (International Federation of Libraray Associations and Institutions) är den mest tongivande. Planer finns dock för en förändring i det svenska bibliotekslandskapet. Kulturpropositionen (2009/10:3) tar fasta på behovet av samordning på nationell nivå och föreslår att Kungliga biblioteket (KB) utöver sitt huvuduppdrag som forskningsbibliotek, får ett särskilt uppdrag att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom vissa övergripande biblioteksfrågor. NÅGRA TRENDER OCH TENDENSER SOM PÅVERKAR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I NATIONELLT OCH LOKALT PERSPEKTIV Bibliotekets uppdrag är idag mångskiftande och vidsträckta. Folkbiblioteket har av tradition starka rötter i folkbildningen, men har också fått en snabbt ökande betydelse för skolans arbete liksom för informationsförsörjning till olika delar i samhället, t.ex. förenings- och näringsliv. Bland de många ben som folkbiblioteken står på ingår att förmedla litteratur och främja läsning, vara stöd för olika former av utbildning, bildningsinstitution i vid bemärkelse, svara för informationsförsörjning till olika delar i samhället, arbeta med program och utställningar. Vidare har biblioteket en viktig roll som offentligt rum som man relativt kravlöst kan besöka. Möta det man vet finns, men också möta det man inte visste fanns 5
6 Dagens bibliotek bör ses som en funktion, en hybrid av fysisk och virtuell verksamhet, med ett stort antal uppgifter på sin lott. Den tekniska utvecklingen inom dataområdet har gjort det möjligt att erbjuda ett stort antal tjänster via bibliotekens webbplatser, 24 timmar om dygnet, vilket ökar bibliotekens tillgänglighet högst väsentligt. Ändrade kultur-, informations- och mediavanor ställer nya krav på bibliotekens utformning, utbud, arbetssätt såväl som på som personalens kompetens. Det innebär en mängd utmaningar, vika kan ses som hot eller möjlighet, beroende på vilket perspektiv som anläggs. Den senaste tioårsperioden har inneburit stora, ibland dramatiska förändringar för biblioteken. Några trender och tendenser som är betydelsefulla för bibliotekens utveckling är: Fler fysiska biblioteksbesökare men minskad utlåning. En ökning kan skönjas för många bibliotek fr.o.m Förändrad struktur i bokutlåningen, där facklitteratur idag svarar för en större andel av utlåningen än skönlitteratur. Den minskade utlåningen av skönlitteratur (vuxenlitteratur) är inte liktydigt med att folk läser mindre, utan kan delvis förklaras med att skönlitteratur blivit billigare att köpa. Dock finns alarmerande rapporter att yngre (framför allt pojkar) läser allt mindre skönlitteratur. Ett skäl till ökad utlåning av facklitteratur beror till stor del på den utbyggnad av utbildningssamhället som pågått sedan början av 1990-talet. Nya högskolor, fler distansutbildningar, ökad satsning på vuxenutbildning m.m. Nya mediavanor, ökat mediautbud (mångfald i utbud, innehåll och format. ljudböcker, dvd, mp3) skapar ökade krav från brukarna. Fler besökare via webben i takt med att funktionerna utvecklas. Den digitala utvecklingen möjliggör vidgat samarbete på regional och nationell nivå. Ökat samspel mellan bibliotek och dess kunder. Delaktigheten från kunderna kräver nya arbetssätt, tjänster, utformning av fysiska och virtuella rum. Utveckling av bibliotekens webbplatser enligt webb 2.0-teknologi ökar möjligheterna för interaktion. Behovet av gemensamma tjänster på regional och nationell nivå. Regional samverkan där sammanläggning av bibliotekskataloger och webbplatser mellan kommuner har påbörjats. Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) snabba utveckling har skapat nya förutsättningar för lärande, undervisning, informationshantering och informationsspridning. Ändrade studievanor i grund- och gymnasieskola. Problembaserad inlärning. Förmågan att söka, hitta och ta till sig ny information och omvandla den till ny kunskap, har blivit allt viktigare (s.k. informationskompetens). Ökad samverkan mellan landets olika bibliotek (högskole- och folkbibliotek). Ökad satsningen på barn- och ungdomskultur/bibliotek. 6
7 Det mångkulturella samhället kräver insatser där biblioteket fortsatt utgör en mötesplats för gränsöverskridande och mångfald. Behovet av livslångt lärande innebär att studerande av alla slag i ökad utsträckning söker sig till biblioteket. IT-utvecklingen, distansarbete och informationssamhället i stort, ställer ökade krav på bibliotekets möjligheter och tjänsteutformning, bl.a. interaktiva tjänster. Tidsbrist för vissa mer fritid för andra är ytterligheter som bl.a. påverkar tjänsteutbud och öppethållande Fler äldre i hemmiljö eller på institution ökar kraven på bibliotekens uppsökande tjänster Ny och mer adekvat använd teknik, ex.vis RFID, ger bättre förutsättningar till omstrukturering av bibliotekens arbetssätt. Ökad automatisering ger möjlighet till mer kvalificerad service då de repetitiva enklare arbetsmomenten försvinner. BIBLIOTEK I KATRINEHOLM Biblioteken i Katrineholm har två huvudmän: Katrineholms kommun och Sörmlands landsting Katrineholms kommun Folkbiblioteket har kultur- och turismnämnden som ansvarig huvudman. Verksamheten bedrivs på huvudbiblioteket i kulturhuset Ängeln och vid sju filialbibliotek, varav sex är integrerade med grundskolebibliotek. Samtliga filialer är belägna på landsbygden, förutom Nyhemsfilialen inne i Katrineholm. Under 2008 hade huvudbiblioteket ca: besökare. I Bie lades verksamheten för vuxna i malpåse i november Skolbibliotek för grundskolan, med utbildad personal, finns vid de sex integrerade biblioteken och folkbiblioteket svarar för verksamheten. Bildningsnämnden är legal huvudman, men det finns inga överenskommelser mellan nämnderna om vare sig omfattning eller inriktning. Förutom den service som folkbiblioteket utför, sker i några fall köp av tilläggstjänster i form av personalresurser. Därutöver finns det, i varierande grad och omfattning, bibliotek vid nästan samtliga övriga grundskolor. Dessa sköts utan fackutbildad bibliotekspersonal. Gymnasiebiblioteken har Bildningsnämnden som ansvarig huvudman. Duveholmsgymnasiet (ca: 1100 elever), har eget bibliotek med fackutbildad bibliotekarie. Ellwynska skolan (ca: 330 elever), med eget bibliotek, köper bibliotekarietjänster (15 tim/v) av folkbiblioteket. Lindengymnasiet (ca: 450 elever), beläget i omedelbar närhet till huvudbiblioteket, köper fr.o.m tjänster från huvudbiblioteket och använder detta som sitt gymnasiebibliotek. Någon skolbibliotekscentral (SBC) som utgör stöd för kommunens skolbibliotek, för samordning, kompletterande medieförsörjning och utbildning, finns inte. Däremot finns ett Mediatek som bl.a. lånar ut av-material och fungerar som resurs för kompetensutveckling och teknik och som fungerar som stöd för det IT- och mediepedagogiska arbetet inom verksamheterna. 7
8 Vuxenutbildningen ( ex.vis genom Komvux och högskolecentrum), med ansvarig huvudman Viadidakt har inget eget bibliotek utan använder huvudbiblioteket i Ängeln. Det finns ett samarbete på basnivå. En lärmiljö i Ängeln togs i bruk under hösten Sörmlands landsting Inom landstinget finns två enheter till vilka landstinget under många år har köpt bibliotekstjänster av kultur- och turismförvaltningen: Kullbergska sjukhuset, länets minsta akutsjukhus. Bibliotekets huvuduppgift är service till personal, patienter och studenter. Karsuddens sjukhus är landets största sjukhus för rättpsykiatrisk vård. Biblioteket är till för personal och patienter och inte tillgängligt för allmänheten. Från och med 2008 övergick biblioteken till landstingsregi vilket innebär att bägge biblioteken nu är stängda för allmänheten. Samarbete, avtal och överenskommelser För samtliga bibliotek inom Katrineholms kommun gäller att de är anslutna till ett gemensamt bibliotekssystem (Book-It), vilket administreras av huvudbiblioteket. Med hjälp av detta system kan mediebestånd och låntagare samordnas. Överenskommelser som reglerar köp av tjänster finns mellan KTF och några skolor. NÅGRA SÄRDRAG FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I KATRINEHOLM Nedan räknas upp några särdrag som utgör goda som mindre bra förutsättningar för samverkan och utveckling av biblioteksverksamheten i Katrineholm, på både kort och lång sikt. (Statistiken nedan är från 2008 där inget annat anges.) En betydande verksamhet på huvudbiblioteket Ängeln. Med generösa öppettider, omfattande programverksamhet och väl utbyggt serviceutbud. Huset är välfungerande för de flesta åldrar och innehåller stora möjligheter för vidare verksamhetsutveckling. Väl fungerande uppsökande verksamhet för omsorgen och innerstadsförskolorna. Väl utbyggd biblioteks- och programverksamhet för de mindre barnen. För ungdomar mellan år är verksamheten på basal nivå, men under utveckling. Andelen svaga läsare har ökat bland barn- och ungdom vilket ger behov av andra medietyper än vanlig tryckt text i form av böcker. En ökad andel invandrare ställer krav på fler avpassade media samt utökat arbete med lästräning för såväl vuxna som barn- och ungdomar. Bemanningsgraden är otillräcklig för att nå måluppfyllelse. De många biblioteksenheterna (10 inkl. Ellwynska och Linden) tillsammans med befintlig bemanning ger personallogistiska problem då många anställda har flera arbetsställen. Antalet besök på bibliotek (7,6/inv) ligger över riksgenomsnittet (7,30). Notera att det är högt besöksantal på huvudbiblioteket, medan filialerna har låg, i flera fall mycket låg besöksfrekvens. (Med filial avses vuxenbesökare vid de integrerade biblioteken på landsbygden). Utlåningsnivån är i paritet med rikssnittet (7,55 volymer/inv), över genomsnittet för Sörmland (7,30) och 0,4 volymer/inv. lägre än kommuner 8
9 av jämförbar storlek. Notera att filialerna har låg, i flera fall, mycket låg utlåning. Efter flera års minskad utlåning, i Katrineholm såväl som nationellt, har kurvan vänt upp igen. Huvudbiblioteket visade under 2008 en ökning av antalet lån med 4,5 %. Huvuddelen av ökningen utgörs av boklån. Antalet bibliotek per 1000 inv. är ca: 50 % högre än rikssnittet och för kommuner av liknande storlek. Man får ta i beaktande att det beror på antalet integrerade skolbibliotek/folkbiblioteksfilialer. Servicegraden på landsbygden har minskat under 2008 på grund av att filialbibliotekens öppettider under sena eftermiddagar och kväller dragits in. Floda bibliotek lades ner i juni 2008 och Bie biblioteks filialverksamhet har lagts i malpåse fr.o.m. nov Under 2010 kommer filialerna i Björkvik, Julita och Sköldinge at hållas öppna en kväll per vecka. Antalet aktiva låntagare per invånare är högre än riksgenomsnittet, men lägre än för jämförbara kommuner (storlek). Antalet böcker per invånare (4,27) är 2008 i nivå med riksgenomsnittet och något under nivån för jämförbara kommuner var det ca: 70 % över. Minskningen beror på att beståndet från 2006 gallrats mycket kraftigt (ca 40 %). Antal nyförvärv av böcker per invånare är i Katrineholm 60 % över rikssnittet och för jämförbara kommuner. En minskning har skett i Katrineholm mellan 2005, då det köptes 0,36 böcker/inv. till 0,29 böcker/inv. år För 2008 har det skett en mindre ökning. Stagnerad ekonomi samt inköp av nya medietyper är några orsaker till resultaten. I Katrineholm är antalet barnbokslån (räknat för barn mellan 0-14 år) över rikssnittet (20.48 mot lån/år), men i paritet med kommuner av samma storlek (ca:21 lån/år). Tendensen är att barnbokslånen ökar något. Beståndet av barnböcker i Katrineholm (9,67 böcker/barn 0-14 år) är över rikssnittet (8,5 böcker/barn 0-14 år) men något mindre än för kommuner av liknande storlek (10,13 böcker/barn). Även barnboksbeståndet har gallrats kraftigt vilket gjort att beståndet per barn minskat betydligt. AV-beståndet (film, musik, ljudböcker)/inv. ligger betydligt under beståndet för riket och för kommuner av jämförbar storlek. 0,21 mot 0,4 media/inv. Gallring samt stillastående mediebudget bidrar till en minskning. Antalet tidskriftsprenumerationer har minskat med 39% från 2007 till 2008, till 5,4/1000 inv, vilket är nästan hälften av antalet prenumerationer för kommuner av jämförbar storlek. Den totala driftskostnaden för folkbiblioteket (exkl. skolbiblioteksfilialerna) i kr/inv är för Katrineholm ca: 338 kr/inv. Riksgenomsnittet är 387 kr/inv medan kommuner i jämförbar storlek ligger på 405 kr/inv. Kostnaden per lån (bok + AV) är ca: 45 i Katrineholm, för riket 51 kr och för Sörmland 50 kr. Splittrad och oklar struktur med flera huvudmän i fråga om drift, strategi, mål, ansvar och ekonomi. Oklar rollfördelning mellan ex.vis. Kultur- och 9
10 turismnämnden (KTF) och Bildningsnämnden (BIF). Inga överenskommelser finns mellan primäransvariga huvudmän och utförare (kultur- och turismnämnden). Överenskommelse finns med två gymnasieskolor. Samarbetet mellan KTF och BIF är disparat och bygger för närvarande på enskilda initiativ än väl genomtänkt och sammanhållen strategi. Det har fått till följd att det finns betydande ojämlikheter i mål, service, utbud och kvalitet. Andelen skolor med bemannat* skolbibliotek (2008) är 72%. Motsvarande siffror för riket är 52% och för Sörmland 55%. *(Med bemanning minst 1 tim/v) Antalet skolbibliotek, med fackutbildad personal, inom grundskolan på landsbygden är väl tillgodosett. Betydligt bättre än normalläget i landet. Däremot finns brister avseende personal, lokal och utbud inom grundskolorna i centralorten. Skolbiblioteken saknar verkställande organisation för operativ samordning och utveckling av biblioteksresurserna. Under några år under 2000-talets början fanns en bibliotekskonsulent med ett sådant uppdrag. I viss mån har köpt tjänst (10 tim/v) från KTF till del ersatt konsulentens arbete. Ett samarbetsorgan den s.k. biblioteksgruppen, med representanter för KTF och BIF, har bildats under 2008, med mål att verka för en bra och likvärdig verksamhet. Få planer finns på övergripande eller lokal nivå för hur skolbiblioteken kan/skall integreras i skolans arbete. Verksamheten är utlämnad till enskilda initiativ och ställningstaganden från bibliotekets eller skolans sida. Inom gymnasieskolan är bilden mer positiv. Duveholmsgymnasiet har ett välfungerande bibliotek med utbildad personal, anställd av bildningsförvaltningen. Verksamheten vägleds av en målsättnings- och handlingsplan som emellertid inte är beslutad på någon nivå inom skolväsendet. Ellwynska skolan, med eget bibliotek, har överenskommelse med KTF om köp av tjänster. Det finns även en plan för verksamhetens innehåll. Lindengymnasiet köper sedan 2009 bibliotekstjänster av KTF och använder huvudbiblioteket som skolbibliotek. Den it-tekniska infrastrukturen är delvis mycket bristfällig vilket inverkar menligt för utveckling av e-tjänster. Det gäller strategi såväl som teknisk grundstruktur och webbsystem. UTVECKLINGSOMRÅDEN Folkbibliotek är mer än någon annan offentlig verksamhet att betrakta som samhällets offentliga rum. Öppet för alla medborgare som tas emot utifrån sina specifika behov och önskemål. I bibliotekslokalen, genom uppsökande verksamhet eller via ett virtuellt tjänsteutbud. Bibliotekets huvuduppgifter i Katrineholm är att verka för läsning, information, bildning och upplevelser samt utgöra en fri och öppen mötesplats för alla kommuninvånare. Folkbiblioteket bidrar till att vidga och höja kunskapsnivån i kommunen genom att erbjuda ett aktuellt, allsidigt och kvalitativt medieutbud och en varierad programverksamhet. Ett skolbibliotek skall fungera i ett pedagogiskt sammanhang och stödja och främja de utbildningsmål som finns på nationell och lokal nivå. Det skall stimulera barns och 10
11 ungdomars lust att läsa och främja språkutveckling. Skolbiblioteket är ett redskap för undervisning och bör utformas och utvecklas av bibliotekarie, skolpersonal och elever utifrån den egna skolans behov och arbetssätt. Väl övervägda strategiska vägval kan möjliggöra att kommunens bibliotek blir en positiv medaktör för kommunens utveckling. I kommunens strävan att bli en attraktiv livs- och boendemiljö, i omvandlingen från traditionell industriort till ett kunskapsintensivt samhälle, där det finns nytänkande om näringsliv och arbetsmarknad. De förslag/inriktingar/åtgärder som föreslås nedan under respektive utvecklingsområde skall inte ses som de enda som kan genomföras. En del är konkreta, andra av utredande karaktär som i sig och över tid kan leda till åtgärder av mer handfast natur. Internt inom KTF och/eller i samspel med andra aktörer. Det är viktigt att poängtera att utvecklingsfrågor stadigvarande finns med som ledstjärna inom alla delar av förvaltningens verksamhet. Vare sig den sker i det dagliga operativa arbetet eller som mer uttalat i olika projektgrupper. Utvecklingsområde: Struktur och lokaler Bibliotek är idag en hybrid där fysisk och virtuell verksamhet existerar tillsammans. De utgör och bör betraktas som två lika viktiga delar av samma verklighet. Båda behöver också ständigt förändras och utvecklas för att passa bibliotekets tjänsteutbud för att biblioteket skall vara en aktiv medaktör i den individuella och samhälleliga utvecklingen på alla nivåer. de fysiska biblioteken utformas och inreds så att de svarar mot verksamhetens funktionella krav och utgör attraktiva offentliga rum dit besökarna gärna söker sig. bibliotekens lokaler utformas att det inte innebär några hinder för besök av människor med funktionsnedsättning. En översyn av samtliga bibliotekslokaler bör göras med avseende på detta. kommunens IT-struktur, organisation och strategi utformas för att stödja bibliotekets roll som leverantör av e-tjänster. det virtuella bibliotekets innehåll är aktuellt, välstrukturerat och avpassat efter samtliga kundgruppers behov samt lättorienterat för ovana besökare. biblioteken strävar att ligga väl framme i utveckling och tillämpning av virtuella tjänster. Utvecklingsområde: Var skall det finnas bibliotek? Biblioteken skall finnas där människorna finns och där behoven är störst. Men skall biblioteken vara permanenta eller flexibla? I vilken omfattning? Katrineholms kommun har som övergripande mål att verka för en levande landsbygd. Därför har filialstrukturen byggts ut. Skolbibliotek har integrerats med folkbibliotek. Från och med 2008 har öppettiderna under sen eftermiddag och kvällar har begränsats. Filialerna i Björkvik, Julita och Sköldinge kommer fr.o.m att hållas öppna en kväll per vecka. Många av filialerna har varit lite besökta och haft låga utlåningssiffror. 11
12 avpassa antalet bibliotek efter nyttjande/användning och resurser. Personal bör arbeta där det ger högst verksamhetseffektivitet. undersöka möjligheten att med aktörer i närsamhället hitta samverkan i frågor som rör det lokala biblioteken. Utvecklingsområde: Mångfald i utbud och verksamhet Folkbiblioteket skall vara tillgängligt för alla oberoende av bakgrund. Ålder, språk, boende m.fl. faktorer skall inte utgöra något hinder för att nås av bibliotekens utbud och tjänster. Med ett brett spektrum av utbud och aktiviteter skall biblioteket verka för att stimulera till lärande, information och upplevelser. biblioteket erbjuder ett rikt och varierat medieutbud baserat på mångfald och kvalitet. Samlingarna skall gallras regelbundet. att utbudet anpassas efter kommuninvånarnas behov och önskemål. biblioteket fortsätter sin satsning att erbjuda nya medietyper. personer som av olika skäl har svårt att själva ta sig till biblioteket erbjuds tjänster som Boken-Kommer, depositioner m.m. biblioteket erbjuder både väl beprövade hjälpmedel, men även det senaste inom den tekniska utvecklingen som underlättar för personer med funktionsnedsättning. biblioteket strävar efter att bli mer synligt genom att mer aktivt arbeta med att förstärka, utveckla och söka nya kanaler för att marknadsföra utbud och tjänster, till befintliga som presumtiva kunder. : Utvecklingsområde: Invandring och integration För många invandrare, både ensamstående och familjer, är folkbiblioteken redan idag naturliga informationspunkter och mötesplatser. Utöver att vara viktiga platser för kunskap och information är biblioteken också viktiga i ett integrationsperspektiv. Biblioteket är en plats där nyanlända invandrare kan skaffa sig kunskaper om det svenska samhället. Genom sitt stora utbud av medier, information och kulturaktiviteter ger biblioteket människor med en annan kulturell bakgrund stora möjligheter att både bibehålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Det är också ett ställe där infödda svenskar kan få inblick i och kunskap om andra kulturer. Samverkansaktiviteter som Språkkaféet på biblioteket är ett exempel på möjlighet till integration. biblioteket tillsammans med kommunala eller andra aktörer, som på ett eller annat vis ansvarar för utbildning och integrationsfrågor, fortsätter att utveckla samarbetet. utveckla dialog och samarbete med berörda invandrargrupper i kommunen. biblioteket ges (ekonomiska) möjligheter att utveckla medie- och informationsutbud för de olika invandrargrupperna. Utvecklingsområde: Barn och unga Biblioteks- och kulturverksamhet för yngre barn är väl utbyggt i centralorten. Kulturhuset Ängeln fungerar som ett nav i strävan att arbeta aktivt och utåtriktat med att stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Aktiviteter för ungdomar finns i mindre utsträckning. 12
för Katrineholms Kommun 2009-2011 Antagen av kultur- och turismnämnden 2007-11-20 Reviderad 2008-11-13
Biblioteksplan för Katrineholms Kommun 2009-2011 Antagen av kultur- och turismnämnden 2007-11-20 Reviderad 2008-11-13 INLEDNING Vad är ett bibliotek idag? Frågan kan förefalla lika naiv som svaret tyckas
Kultur- och turismnämndens handling nr 3/ Kultur- och turismnämndens protokoll Förslag till
Kultur- och turismnämndens handling nr 3/2007-04-23 Dnr KTN 2007:27 Föredragande: Lars Nellde Kultur- och turismnämndens protokoll 2007-04-19 7 Förslag till Biblioteksplan för Katrineholms Kommun 2007-2010
Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.
Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas
Biblioteksplan 2011-2014
Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.
Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010
1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka
Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige
Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...
B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017
B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta
Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland
Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.
Biblioteksplan 2012-2015
Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken
Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS
Biblioteksplan för Laxå kommun 2017-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-14, 84 Dnr KS 2017-103 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Styrdokument 2 1.2 Bibliotekets uppdrag. 2 2 Folkbibliotek 3
Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och
Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden För att en kommun och dess invånare ska få möjligheten till en bra biblioteksverksamhet krävs det
BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad
BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda
Biblioteksplan Alingsås kommun
Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,
Biblioteksplan för Hofors kommun
Biblioteksplan för Hofors kommun 2018 2020 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2017-12-12 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Biblioteksverksamheten i Hofors kommun...3 3. Kommunens värdegrund
Fördel Solna. En Biblioteksplan för
Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.
BIBLIOTEKSPLAN
BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun
Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01
Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets
Biblioteksplan. Biblioteksplan för Krokoms kommun. Antagen i Barn- och utbildningsnämnden Antagen i Kommunfullmäktige
Biblioteksplan Biblioteksplan 2015 2019 för Krokoms kommun Antagen i Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-01 Antagen i Kommunfullmäktige 2015-12-09 Krokoms kommun, september 2015 Författare: Eva Fresk,
Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.
Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6
Biblioteksplan för Skinnskattebergs Kommun 2009-2011
Biblioteksplan för Skinnskattebergs Kommun 2009-2011 Innehåll Skinnskattebergs bibliotek nutid och framtid s. 3 Vad är en biblioteksplan? s. 4 Utgångspunkter och styrdokument s. 5 Lokalt Nationellt Internationellt
Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek
Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek 2016-2019 Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 4 Uppdrag 4 Styrdokument 4 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden
Innehåll. 1. Oskarshamns kommuns bibliotek Bibliotekets uppdrag Bibliotekets verksamhet Folkbibliotek...
Innehåll 1. Oskarshamns kommuns bibliotek... 3 1.1. Bibliotekets uppdrag... 3 1.2. Bibliotekets verksamhet... 4 1.2.1. Folkbibliotek... 5 1.2.2. Skolbibliotek... 5 1.3. Biblioteksplanens fokusområden och
BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015
BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-
Biblioteksplan Katrineholms kommun
Biblioteksplan Katrineholms kommun 2018 2020 Övergripande inriktningsdokument Antagen av kommunfullmäktige: 2018-09-17, 111 Giltighetstid: 2018-09-17 2020-12-3 Biblioteksplan för Katrineholms kommun 2018-2020
Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25
Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall
Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07
Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009 Behandlad av nämnden 2007-06-07 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Bakgrund till biblioteksplanen s. 3 Bilden av Sörmland s. 3 Kommunala bibliotek s.
Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09
Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...
Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun
Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2018 2020 Antagen av kommunstyrelsen 2018-09-10 101 Inledning... 3 Biblioteksverksamheten i Munkfors kommun... 3 Folkbiblioteket... 3 Prioriterade grupper och verksamhetsområden... 4 Samverkan...
Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig
Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058
Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.
Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida
Biblioteksplan för Timrå kommun
Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet
Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.
Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens
Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring
Tj.ngsryd.s Kommun bilaga 1 BN 97 201-8-09-25 2018-09-06 Innehåll: Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/19 1 Biblioteks- och skollagen 2. Vision och mål avseende biblioteksverksamheten 2.1 Vision
Regional biblioteksplan Kalmar län
Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2017-12-13 196 2 Biblioteksplan för Vänersborgs kommun Inledning och syfte Biblioteksplanen för Vänersborgs kommun reglerar Vänersborgs biblioteksverksamhet.
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.
Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.
BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.
Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN
Biblioteksplan för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Innehåll Inledning 3 Vad säger bibliotekslagen? 4 Varför en biblioteksplan? 4 Vad är ett bibliotek? 5 ViIka är bibfiotekets målgrupper? 5 Utmaningar!
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,
Biblioteksplan Lidingö stad
1 (8) DATUM DNR 2016-05-02 KS/2016:10 Biblioteksplan Lidingö stad 2016-2019 2 (8) Innehållsförteckning Biblioteksverksamhet för alla... 3 Bibliotekslagen (SFS 2013:801)...3 Bibliotek ska samverka...4 Lidingö
Biblioteksplan för Söderhamns kommun
Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2019-2022 Kultur- och samhällsserviceförvaltningen 2(5) Söderhamns folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Söderhamn samt biblioteksfilialerna i Bergvik, Ljusne
Biblioteksplan för Katrineholms kommun
Styrdokument Biblioteksplan för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Antagen av kommunfullmäktige:, 111 Giltighetstid: 2020-12-31 2 (10) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,
Biblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad:
Biblioteksplan Biblioteksplan Datum för beslut: 2016-04-29 Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad: 2018-12-17 Beslutsinstans: BUN Giltig till: Barn- och utbildningsförvaltningen Biblioteket Innehållsförteckning
Kultur- och biblioteksplan 2012-2015
Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat
Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011
Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och
BIBLIOTEKSPLAN för Ronneby kommun
BIBLIOTEKSPLAN för Ronneby kommun foto: Franz Feldmanis BAKGRUND Tillgång till böcker, kunskap och information är en demokratisk rättighet och biblioteken är en garanti för att alla medborgare har tillgång
Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011
Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten
1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för
Regional biblioteksplan
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna
BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek
BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek 2019-2021 LAGAR OCH RIKTLINJER Bibliotekslagen: 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning,
Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN
Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,
Biblioteksplan 2014--2018
Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden
Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014
Vad betyder bibliotekslagen och de internationella manifesten för gymnasiebiblioteken? Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Artikel 19
Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230
Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping
Kulturnämnden har gett kulturförvaltningen i uppdrag att utarbeta en biblioteksplan. Biblioteksplanen antas av kommunfullmäktige.
Inledning Mora kommuns biblioteksplan berör den kommunala biblioteksverksamheten i Mora. Den utgår från Bibliotekslagen samt det kommunala uppdrag som varje år ges genom Kommunplanen. Enligt bibliotekslag
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS
BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011
BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -
1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.
Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4
Biblioteksverksamhet
Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den
Original 4-färg Botte v/vi Avdelninga
Biblioteksplan Stenungsunds kommun Stenungsund kommuns biblioteksplan har som syfte att ge en struktur och inriktningt samt tydliggöra folk- och skolbibliotekens uppdrag. Stenungsunds kommun Biblioteksplan
Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017
Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden
Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun
Biblioteksplan 2017-2020 ÅKF: 2017:09 Dnr: ATVKS 2017-00116 600 Antagen: Kommunfullmäktige 55, 2017-05-31 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen
Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8
Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).
Biblioteksplan för Bollebygds kommun
Styrdokument 1 (6) 2017-11-01 Fastställd: Kommunfullmäktige 2017-12-07, 184 Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Kultur- och fritidschef Dnr : KS2017/268 Biblioteksplan 2018 2021
Håbo kommuns biblioteksplan
Håbo kommuns biblioteksplan 2012-2015 Antagen av KF 2011-12-19 148 1 Sammanfattning Håbo kommuns biblioteksplan är politiskt beslutad och beskriver visioner och mål för verksamheten. Planen bygger på Bibliotekslagen,
Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum
Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling
Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek
Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen
Biblioteksplan 2015-2016
Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser
2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan
Verksamhetsplan/Biblioteksplan 2015 I Sverige har vi tre huvudsakliga typer av bibliotek; forsknings-, folk- och skolbibliotek. För kommunens invånare är det främst folk- och skolbibliotek som är av betydelse.
Biblioteksplan. Kramfors kommun
STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2
BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN
NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK www.norrkoping.se BIBLIOTEKSPLAN FÖR 1.Bibliotekslagen Av bibliotekslagen (2013:801) framgår att kommunerna ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
Biblioteksplan för Malmö stad
Biblioteksplan för Malmö stad 2011-2014 Inledning Ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle. Biblioteken är som garanter för
Biblioteksplan. KFTN och BUN 1(5)
1(5) Biblioteksplan Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KFT 2019/19 Kommunfullmäktige 2019-02-26 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Policy KFTN och BUN 2019-2022 Revideringsansvarig
PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET
PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET 1. Finns det en biblioteksplan i din kommun? 2. Ingår skolbiblioteksverksamheten i planen? 3. Hur lyder texten om kommunens skolbiblioteksverksamhet? Sedan var frågan Hur
LUDVIKA KOMMUN (6)
LUDVIKA KOMMUN 150610 1 (6) Biblioteksplan Syftet med planen är att få en samlad bild av biblioteksverksamheten i Ludvika kommun samt befästa bibliotekets roll. Planen skall ange mål och riktning. Planen
Biblioteksplan
2017-02-172017-02-17 Biblioteksplan 2015-2020 Antagen av Humanistiska nämnden 2015-04-29 Postadress Besöksadress Internet Telefon Telefax Bankgiro Org.nr 841 81 Ånge Torggatan 10 www.ange.se 0690-250 100
Biblioteksplan för Lerums kommun
2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7
Medieplan. Karlskoga bibliotek
Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s
Biblioteksplan. inklusive handlingsplan för skolbiblioteket. Övertorneå Kommun Barn- och utbildningsnämnden
Biblioteksplan inklusive handlingsplan för skolbiblioteket Övertorneå Kommun 2019-2021 Barn- och utbildningsnämnden Antagen av Kommunfullmäktige 2019- 1 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2 2. Övertorneå kommuns
Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun
1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan
BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~
BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen
BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016
Kommunstyrelsens handling nr, 25/2014 BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016 FÖRSPRÅNG GENOM KULTUR KULTUR- & TURISMNÄMNDEN KATRINEHOLM Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-16, 77 ARBETSMETOD
Policy för biblioteksverksamheten
Datum Policy för biblioteksverksamheten Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2016-02-29, 14 Dokumentägare: Ersätter dokument: Biblioteksplan 2009-2012, förlängd t o m 2015-12-31,
Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07.
Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Bibliotekslagen (1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.
GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN
Författningssamling Ändrad 2007-08-21 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2007-11-28 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN 2007-2010 Antaget av fullmäktige
Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet
DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,
Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016
Biblioteksplan Köpings kommun 2014-2016 Köpings kommun Rapporten skriven av: Kultur & Fritid 2013-10-16 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-01-27 5 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.
Färdriktning och mål för biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel
SÖDERMÖRE KOMMUNDELSFÖRVALTNINGS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Södermöre kommundelsnämnd Utvecklingsledare Ann-Christine Kittel- Olsson reviderad 2016-12-28/Hanna Ivarsson -2017-03-03/Hanna
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument BIBLIOTEKSPLAN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument BIBLIOTEKSPLAN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-01-07, 26 ANSVAR UPPFÖLJNING: Verksamhetschef Kultur och fritid GÄLLER TILL OCH MED: 2019
Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun
Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten
Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017
Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...
BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK
BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION
Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet
Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheten. Lagen anger också att bibliotekslån ska vara avgiftsfria, att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek
Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland
Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8