Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den

Relevanta dokument
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!

Minnesanteckningar fört vid möte med operativa sortgruppen, telefonmöte nr 1 den

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Protokoll fört vid möte med Ämneskommitté Odlingsmaterial i Linköping

Försöksåret 2012/2013

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Minnesanteckningar fört vid möte med utförargruppen för sortförsök, telefonmöte den

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

4 Kent Dryler rapporterat om hur den Norrländska sortprovningen integreras med övrig sortprovning vid SLU.

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Spannmål 15 januari 2019 Jönköping

Utnyttja restkvävet i marken

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Protokoll fört vid möte med ämneskommittén Odlingsmaterial i Nässjö

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

FÄLTKORT 2003 OS A018

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Höga skördenivåer per hektar i Skåne

Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Såtid höstvete och vårsäd

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Låga skördenivåer per hektar i östra Sverige. Totalskörden av spannmål avsevärt lägre än förra året

Mötesanteckningar Fältforsks ämneskommitté för Sortprovning

Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Största spannmålsskörden på 17 år. Totalskörden av raps och rybs tangerar fjolårsnivån

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Spannmålsskörden på samma nivå som förra året. Stor totalskörd av raps och rybs

PM Strategin för växtskyddsmedel

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

11 Ekologisk produktion

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

PM för höstsådda spannmålssortförsök

Sortanpassad kvävegödsling

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Tillväxtreglering i stråsäd

Effekter av packning på avkastning

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Kvävestrategi i höstvete

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

animaliebältet Försöksrapport 2015

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kvävestrategi i höstvete

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Inspirationskurs IPM. Linköping

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Transkript:

Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den 2015-05-13 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Björn Andersson, Nils Yngvesson, Anders Ericsson, Gunnel Andersson, Jannie Hagman, Johan Lagerholm, Erik Ekre, Per Henriksson, Sven-Åke Rydell, Ola Sixtensson, Anna-Karin Krijger Bakgrund: Nuvarande utsädesmängder i sortförsöken har används under lång tid och upplevs tidvis vara ur fas med rådgivningens rekommendationer, speciellt i vissa grödor och kanske främst i sydligaste Sverige. Frågan har diskuterats i den operativa sortgruppen. Inbjudan hade skickats till sändlistan för ämneskommittén Odlingsmaterial och mötet var öppet för alla intresserade. Dagordningen innehöll endast punkten: Är dagens utsädesmängder i sortförsöken bra eller bör de förändras på något sätt?,diskussionen var fri. Ordförande hälsade alla välkomna och Anders Ericsson utsågs att föra anteckningar vid mötet MH inledde med bakgrund till mötet och konstaterade att frågan kräver långsiktighet och att eventuella förändringar bör ha en tidshorisont på minst fem år. MH informerade också om att det i nuvarande system finns utrymme för justeringar av utsädesmängden utifrån tidpunkt för sådd och förhållandena vid sådd. Mötet konstaterade att det utnyttjas sparsamt idag, beroende både på bristande riktlinjer och praktiska svårigheter. Erik nämnde om två tillfällen i Halland som utsädesmängden ökats p.g.a. sen sådd. BA redogjorde kort om det utskickade materialet (bifogas, bilaga 1) Sammanfattande kan sägas att det finns regionala skillnader med en tendens till att utsädesmängden kan vara lägre längre söderut med bibehållen avkastning. NY redogjorde för ett antal argument för att se över utsädesmängderna t.ex. nya prisrelationer mellan utsäde och skördad vara, nya sorter, förändrat klimat, annan såteknik, anpassning till aktuell rådgivning och hybridsorter (hybrideffekt och utsädeskostnad). MH framhöll att provning främst bör vara inriktat på biologiska värden då de ekonomiska svänger kraftigt över tid, men samtidigt måste den vara så relevant som möjligt gentemot praktiken. JL m.fl. framhöll att det finns en skillnad mellan nord och syd men att även jordart och brukningsförhållanden spelar in när det gäller val av optimal utsädesmängd. Ett allmänt intresse för standardtabeller, i första hand baserat på de geografiska områdena A-B och C- G fanns hos mötet. Sen kan dessa tabeller modifieras utifrån jordarter och såtidpunkt. Viktigt att en sådana tabeller förankras regionalt. Konstaterades också att i vissa grödor t.ex. vårrågvete finns det för lite underlag för att kunna ta fram en bra rekommendation för utsädesmängd. Beslut på mötet: NY och JL tar fram ett första förslag på nya utsädesmängder för områdena A-B och C-G som skickas till MH och JH för bearbetning, innan det skickas ut på en bredare remissrunda. Tidsplan. 20/5 JL och NY skickar förslag till MH och JH 25/5 MH och JH skickar ut bearbetat förslag på remiss 15/6 Sista svarsdatum till MH och JH 15/7 Nya och gamla utsädesmängder för höstsådden ska vara klara JH tar kontakt med SFO, Albin Gunnarsson för att stämma av utsädesmängderna i oljeväxtförsöken Vid protokollet Anders Ericsson

Utsädesmängder sortförsöken 2015 2015-01-28 + tillägg Finland Sven-Åke Rydell Önskat plantantal per m 2 Finland - 1000 utsäde vikt, g Finland - högre såtäthet i torra lerjord och märgel Art Sverige aktuella Danmark aktuella Finland aktuella Vårvete 550 450 650-700 32-39 600-700 såtäthet 650 st/m2-> 552 plantor/m2 Vårkorn, flerradig 350 300 450-550 36-54 450-500 såtäthet 500 st/m2-> 425 plantor/m2 Maltkorn, 2r 350 300 500-600 43-54 högre såtäthet -> mera huvudskott (färre sidoskott) -> stora kärnor Vårrågvete 550 Havre 450 350 500-550 32-39 500-550 såtäthet 500 st/m2-> 425 plantor/m2 Ärter 100 60 100-140 185-300 100-140 Åkerböna 55 45 70 300-600 60-80 Lupin, vit/gul/blå 100 110 110-140 130-190 140 Vårraps A. Linjesorter 200 110 200-300 3-5 200-250 B. Hybridsorter - 100-150 3-5 150 Vårrybs 250-350 2,5-3 200-300 Vitsenap Oljelin 700 800 750-900 750-900 Höstvete 400 350 500-550 500 senare sådd, högre såtäthet Hybridhöstvete -? Höstråg 350 250 450-500 24-36 450-500 senare sådd, högre såtäthet Hybridråg 350 250 200-300 35-37 200-300 Rågvete 400 300 450-500 Höstkorn 400 325 Hybridhöstkorn -? Höstrybs 2,5-3 100-150 utvintring nästan utan snötäcke har varit 33-30% år 2014 Höstraps A. Linjesorter 80 65 80 5 80 utvintring nästan utan snötäcke har varit 46-96 % 2014 B. Hybridsorter 60 65 50 7 80, halv dvärgarna sorterna 40-50 utvintring nästan utan snötäcke har varit medeltal 86 % Ensilagemajs 9 11 Kärnmajs 9 11

Optimala utsädesmängder i stråsäd enligt försök utförda under olika tidsperioder, antal grobara kärnor per m2 Höstvete, 4 försöksserier 1969 72, 1974 77, 1979 83, 1982 87. Totalt 101 försök Andersson, B., Larsson, S. 1989. Utsädesmängder och kvävegödsling till höstvete. Växtodling 12 Om prisrelationen = 3:1 minskar optimum med ca 10 %. Södra Götaland, 35 försök 360 Östra Götaland, 25 försök 390 Västra Götaland, 16 försök 420 Mälar Hjälmarbygden, 25 försök 470 Höstvete, 1 försöksserie i Skåne 1988 90, totalt 17 försök Obs! Litet intervall mellan de testade utsädesmängderna (300 500) Folke 300 325 Kosack 325 350 Höstvete, 1 försöksserie i Skåne 1988 91, totalt 23 försök Sönne, B., 1992.Utsädesmängder i höstvete. Skånskt lantbruk, nr. 3 Samma försöksserie som ovan, men utan uppdelning på sorter Prisrelation mellan utsäde/inlösen = 2:1 ca 350 Prisrelation mellan utsäde/inlösen = 3:1 300 325 Höstråg, 1 försöksserie 1984 1989 med Danko. Totalt 28 försök Larsson, S. 1991. Höstråg. Försök med utsädesmängder och kvävegödslingi kombination med sorter och växtskyddsbehandling. Växtodling 25 Medeltal alla försök 450 Mindre i L än i M län Skåne 300 450 Skaraborg 450 Södermanland 450 600 Uppland 600

Höstråg, 1 försöksserie 1990 1992 med poulationssorter Totalt 15 försök Stjerndahl, E. 1993. Utsädesmängd i höstråg.skånskt lantbruk, nr. 7 Endast medeltal angivna och vid en prisrelation mellan utsäde/inlösen på 2,7:1 Tidig normal sådd ca 200 250 Sen sådd ca 350 400 Medeltal 2 såtider ca 250 300 Höstråg, 1 försöksserie 1990 1993 med en hybrid och en poulationssort. Totalt 23 försök Larsson, S. Utsädesmängder i hybridråg 1990 1993. Meddelande från södra jordbruksförsöksdidtriktet. Nr 40 Optimum har beräknats genom regression för olika prisrelationer mellan utsäde/inlösen Medeltal Danko prisrelation 2,3:1 460 Medeltal Danko prisrelation 3,5:1 320 Medeltal Marder prisrelation 5:1 340 Medeltal Marder prisrelation 7,5:1 230 Utsm 200 gav bäst nettoresultat 3 år av 4 Höstråg, 1 försöksserie 1993 1995 med hybridsorter i Skåne. Totalt 7 försök Hansson, G. 1996. Utsädesmängder i hybridråg. Skånskt lantbruk, nr 2 Endast medeltal angivna och vid en prisrelation mellan utsäde/inlösen på 7,5:1 Amando 400 Största utsm i försöken var 400 Marder 325 350 Rågvete. 1 försöksserie 1992 1994. Totalt 17 försök i Götaland och Svealand. Larsson, S. 1994. Rågvete. Såtid utsädesmängd.meddelande från södra jordbruksförsöksdidtriktet. Nr 43 Optimum har beräknats genom regression för en prisrelation mellan utsäde/inlösen på 3,5:1 Tidig såtid 300 Normal såtid 450 Sen såtid 500

Höstkorn Larsson, S. 1984. Försök med höstkorn : sorter, såtider och utsädesmängder. Inst. för växtodling. Rapport 134 Götaland (Fimbul II) 400 500 Vårkorn. 1 försöksserie 1980 1983. Totalt 50 försök i Götaland och Svealand Andersson, B. 1984. Utsädesmängder och MCPA doser i vårkorn. 25:e svenska hgräskonferensen. Del 1 Rapporter, 49 58 Utan ogräsbekämpning 460 1/4 dos MCPA 405 Justerat för kostnaden av ogräsbekämpningen 1/2 dos MCPA 392 Justerat för kostnaden av ogräsbekämpningen 1/1 dos MCPA 407 Justerat för kostnaden av ogräsbekämpningen Vårkorn. 1 försöksserie 1978 1981. Totalt 16 försök i Götaland och Svealand Andersson, B. 1987. Utsädesmängder i vårsäd med och utan ogräsbekämpning. Institututionen gör växtodling. Rapport 174 Utan ogräsbekämpning 380 Med ogräsbekämpning 320 Försök med liggsäd, ogräsbekämpat 340 Försök utan liggsäd, ogräsbekämpat 430 Vårkorn. 1 försöksserie 1985 1989. Totalt 25 försök i Götaland och Svealand Alla försök 290 Lönnstorp, 5 försök 270 Eldsberga, 5 försök 240 Vreta kloster, 5 försök 350

Vårkorn. 1 försöksserie i Skåne 1989 19?? Preliminära resultat från en pågående försöksserie 5 försök 1989, Golf Ariel 350 mkt små skillnader mellan 200 500 5 försök 1990 Golf 230 5 försök 1990 Ariel 320 Vårkorn. 1 försöksserie i Skåne 2005 2008. Totalt 12 försök Wiik, L, Yngvesson, N. Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité. www.sverigeforsoken.se OBS! Ekonomiskt resultat för 2 utsädesmängder, kr/ha. Medeltal för olika sorter med samma gödsling och växtskydd Utsädesmängd 350 263 175 2005, 3 försök. Utsäde/inlösen 3:1 6266 6055 2006, 2 försök. Utsäde/inlösen 3:1 3038 (2976) 2820 2007, 3 försök. Utsäde/inlösen 1,4:1 13209 12675 10568 2008, 4 försök. Utsäde/inlösen 2,5:1 5125 5446 5423 Vårkorn. 1 pågående försöksserie i Skåne. 2 försök 2014 Lundmark, S. 2015. Sortjämförelser av olika utsädesmängder i vårkorn. www.sverigeforsoken.se Endast medeltal angivna och vid en prisrelation mellan utsäde/inlösen på 2,3:1 Sanette 400 Största utsm i försöken var 400 Irina 400 Största utsm i försöken var 400 Havre. 1 försöksserie 1978 1981. Totalt 16 försök i Götaland och Svealand Andersson, B. 1987. Utsädesmängder i vårsäd med och utan ogräsbekämpning. Institututionen gör växtodling. Rapport 174 Utan ogräsbekämpning 450 Med ogräsbekämpning 410 Försök med liggsäd, ogräsbekämpat 400 Försök med rel. god stråstyrka, ogräsbekämpat 470

Havre. 1 försöksserie 1985 1989. Totalt 25 försök i Götaland och Svealand Alla försök 430 Försöken vid Lönnstorp 410 Försöken vid Eldsberga 300 Försöken i nordöstra Götaland/Svealand 400 500 mkt flack kurva Havre. 1 försöksserie i Skåne 1989 19?? Preliminära resultat från en pågående försöksserie 5 försök 1989, Vital 460 5 försök 1990, Vital >700 Största utsm i försöken var 700 Havre. 1 försöksserie i Skåne 2007 2010. Totalt 10 försök. Bauer, A. 2010. Utsädesmängd och såtid i havre. www.sverigeforsoken.se Optimum har beräknats genom regression för en prisrelation mellan utsäde/inlösen på 3:1 Tidig sådd, 10 försök 320 Sen sådd, 8 försök 500 Vårvete. 1 försöksserie 1978 1981. Totalt 16 försök i Götaland och Svealand Andersson, B. 1987. Utsädesmängder i vårsäd med och utan ogräsbekämpning. Institututionen gör växtodling. Rapport 174 Utan ogräsbekämpning 550 Med ogräsbekämpning 520 Försök med rel. god stråstyrka, ogräsbekämpat 520 Försök utan liggsäd, ogräsbekämpat 610

Vårvete. 1 försöksserie 1985 1989. Totalt 15 försök i Götaland och Svealand Ultuna, 5 försök 530 Vreta kloster, 5 försök 510 Lönnstorp, 5 försök 450