INSYN I EU POLITIKEN. Jordbruk. Ett partnerskap mellan EU och bönderna. EU:s gemensamma jordbrukspolitik: för vår mat, landsbygd och miljö

INSYN I EU POLITIKEN Jordbruk Ett partnerskap mellan EU och bönderna EU:s gemensamma jordbrukspolitik: för vår mat, landsbygd och miljö

2 I N S Y N I E U P O L I T I K E N INNEHÅLL Varför behöver vi en gemensam jordbrukspolitik?.... 3 Så fungerar jordbrukspolitiken. 7 INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU-politiken, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått. Broschyrerna hittar du här: http://europa.eu/pol/index_en.htm http://europa.eu/!tj78kk Vad gör EU?... 8 EU:s jordbruk fram till 2020: kommande utmaningar... 16 Läs mer... 16 Så fungerar Europeiska unionen Europa på tolv lektioner Europa 2020 EU:s tillväxtstrategi EU:s grundare Bank och finans Bedrägeribekämpning Budget Digital agenda för Europa Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi Folkhälsa Forskning och innovation Gränser och säkerhet Handel Havsfrågor och fiske Humanitärt bistånd och civilskydd Inre marknaden Internationellt samarbete och utveckling Invandring och asyl Jordbruk Klimatåtgärder Konkurrens Konsumentskydd Kultur, film och media Miljö Näringsliv Regionalpolitiken Rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet Skatter Sysselsättning och socialpolitik Säkra livsmedel Transport Tullar Utbildning, ungdomsfrågor och idrott Utrikes- och säkerhetspolitik Utvidgning Insyn i EU politiken Jordbruk Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Information för allmänheten 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet uppdaterades i november 2014 Omslag och bild på sidan 2: Phovoir 16 s. 21 29,7 cm ISBN 978-92-79-41408-4 doi:10.2775/98916 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014 Europeiska unionen, 2014 Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavaren.

J O R D B R U K 3 Varför behöver vi en gemensam jordbrukspolitik? Över 50 år av utmaningar för jordbruket Den gemensamma jordbrukspolitiken tillkom 1962 och är ett partnerskap mellan jordbruket och samhället och mellan EU och bönderna. De främsta målen är att förbättra jordbrukets produktivitet så att konsumenterna har säker tillgång till livsmedel till rimliga priser, se till så att EU:s jordbrukare kan försörja sig. Nu, femtio år senare, är utmaningarna fler: Livsmedelstrygghet den globala livsmedelsproduktionen måste fördubblas till 2050 för att världens då 9 miljarder människor ska ha tillräckligt att äta. Det handlar om vår mat För att klara de här utmaningarna har EU en gemensam jordbrukspolitik. Syftet är ge bönderna förutsättningar att fullgöra alla sina funktioner i samhället där den viktigaste är att producera livsmedel. Tack vare den gemensamma jordbrukspolitiken kan vi vara säkra på att våra bönder producerar den mat vi behöver. Bönderna levererar ett imponerande utbud av stora mängder billiga och säkra produkter av hög kvalitet. EU är känt världen över för sin mat och sina mattraditioner. Tack vare de unika jordbruksresurserna kan och bör EU spela en nyckelroll för att trygga livsmedelsförsörjningen även i övriga världen. Klimatförändringen och en hållbar förvaltning av naturresurser. En levande landsbygd med sund ekonomi i hela EU. EU:s jordbrukspolitik är gemensam för alla medlemsländer. Den förvaltas och finansieras genom EU:s årliga budget. EU:s 500 miljoner konsumenter måste få tillgång till nyttig och näringsrik mat till ett rimligt pris. Det ekonomiska läget väntas förbli osäkert och svårt att förutsäga. Utmaningarna är dessutom många global konkurrens, ekonomiska och finansiella kriser, klimatförändringar och stigande kostnader för insatsvaror som bränsle och gödselmedel. EU-invånarna kan lita på att bönderna producerar tillräckligt med mat. European Union

4 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Det handlar om vår landsbygd Jordbruk handlar inte bara om mat. Det handlar också om vår landsbygd, de människor som bor där och landsbygdens värdefulla naturresurser. Lantbrukare i alla EU länder håller landsbygden och dess traditionella livsstil levande. Om det inte fanns några lantbruk eller bönder skulle landsbygdens tätorter och byar få det svårt. Många jobb på landsbygden är kopplade till jordbruket. Bönderna behöver maskiner, byggnader, bränsle, gödselmedel och veterinärer för sina djur. Andra är sysselsatta i senare led, t.ex. med beredning, bearbetning och förpackning av livsmedel. Och så finns det de som arbetar med lagring, transport och återförsäljning av livsmedel. Sammantaget är jordbruk och livsmedelsproduktion väsentliga inslag i ekonomin och samhället. I de 28 EU länderna finns omkring 12 miljoner jordbrukare, och ytterligare 4 miljoner människor arbetar i livsmedelssektorn. Jordbruks- och livsmedelssektorerna står tillsammans för 7 procent av alla jobb och genererar 6 procent av EU:s bruttonationalprodukt. Det handlar om vår miljö Vår landsbygd har inte alltid sett ut som den gör i dag. Genom århundradena har jordbruket format vår skiftande miljö med dess varierade landskap. Landsbygden hyser en mängd olika vilda djur och växter. Denna biologiska mångfald är oumbärlig för landsbygdens hållbara utveckling. Bönderna förvaltar landsbygden och levererar kollektiva nyttigheter som gynnar hela samhället. Den viktigaste är att de sköter och vårdar marken, landskapet och den biologiska mångfalden. Det här är tjänster som marknaden inte betalar för. Som ersättning får bönderna därför inkomststöd av EU. Jordbruket kan påverkas av klimatförändringar. Genom den gemensamma jordbrukspolitiken får bönderna ekonomiskt stöd för att anpassa sina jordbruksmetoder och system och hantera klimatförändringarnas effekter. Bönderna är de första att inse behovet av att vårda våra naturresurser de är ju beroende av dem för sin dagliga försörjning. För att undvika negativa bieffekter av vissa jordbruksmetoder uppmuntrar EU bönderna att arbeta hållbart och miljövänligt. Bönderna står i själva verket inför en dubbel utmaning: att producera livsmedel och samtidigt skydda naturen och bevara den biologiska mångfalden. Bönderna förvaltar landsbygden, vilket gynnar oss alla. Ett miljömässigt hållbart jordbruk, som använder naturens resurser med omsorg, är grunden för vår livsmedelsproduktion och livskvalitet både nu och i framtiden. European Union

J O R D B R U K 5 EU:s jordbruk genom tiderna 1957 Genom Romfördraget bildas Europeiska ekonomiska gemenskapen (föregångaren till dagens EU) av sex västeuropeiska länder. 1962 Den gemensamma jordbrukspolitiken föds. Den har som mål att förse EU:s invånare med livsmedel till rimliga priser och ge bönderna en skälig levnadsstandard. 1984 Jordbrukspolitiken blir offer för sin egen framgång. Jordbruken blir så effektiva att de producerar mer livsmedel än vad som behövs. Överskotten lagras och blir till livsmedelsberg. Ett antal åtgärder införs för att anpassa produktionen till marknadens behov. 1992 Från marknadsstöd till producentstöd. Prisstödet avvecklas och ersätts med direktstöd till bönderna, som uppmanas att ta större miljöhänsyn. Reformen sammanfaller med miljötoppmötet i Rio 1992, där principen om hållbar utveckling lanseras. 2003 Inkomststöd till bönderna. Genom en ny reform avskaffas kopplingen mellan stöd och produktion. Bönderna får nu inkomststöd, förutsatt att de sköter sin mark och uppfyller normerna för miljö, djurskydd och livsmedelssäkerhet. 2013 Jordbrukspolitiken reformeras för att stärka jordbrukets konkurrenskraft, främja innovation och hållbart jordbruk och stödja sysselsättning och tillväxt på landsbygden. istockphoto/milan Zeremski Hur kan vi skydda naturen och den biologiska mångfalden?

6 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Varför bestäms jordbrukspolitiken på EU nivå? Politikens viktigaste mål är att förbättra jordbrukets produktivitet så att konsumenterna har säker tillgång till livsmedel till rimliga priser. Den ska också se till att EU:s jordbrukare kan försörja sig. Alla EU länder delar dessa mål, men jordbruket och landsbygden behöver ekonomiskt stöd för att nå dem. Med gemensam EU politik kan vi använda budgetmedlen effektivare än om varje land skulle ha sin egen jordbrukspolitik. Utan gemensam politik skulle varje EU land driva sin egen nationella politik med olika räckvidd och olika grader av statligt ingripande. En EU politik sörjer för gemensamma regler på den inre marknaden, hanterar svängningar på marknaden, värnar om den ökade konkurrenskraft för EU:s jordbruk som de senaste reformerna bidragit till och fungerar som gemensam handelspolitik så att EU kan förhandla gemensamt med våra internationella handelspartner. Det finns en stor EU marknad för jordbruksprodukter. Med en gemensam strategi för jordbruksstöd skapas rättvisa spelregler för bönder som konkurrerar på den inre marknaden och globalt. European Union Jordbruket är ett av de få områden där den gemensamma politiken främst finansieras via EU-budgeten i stället för av medlemsländerna själva

J O R D B R U K 7 Så fungerar jordbrukspolitiken Den gemensamma jordbrukspolitiken består av tre delar: marknadsstöd, inkomststöd och landsbygdsutveckling. De tre delarna är sammankopplade och måste samverka om vi ska få en övergripande hållbarhet. Marknadsstödet behövs för att ge bönderna stabilitet och motverka de många osäkerhetsfaktorerna. Jordbruket är mer väder- och klimatberoende än många andra sektorer och det finns en ofrånkomlig fördröjning innan utbudet kan tillgodose efterfrågan. Små förändringar i produktionen kan dessutom få stora effekter på priserna, eftersom vår livsmedelskonsumtion är tämligen konstant jämfört med andra produkter. Alla dessa faktorer motiverar offentligt marknadsstöd, och det finns flera marknadsinstrument som används som skyddsnät för marknaden. Den andra delen, inkomststödet, ska inte bara ge bönderna grundläggande inkomster utan också hjälpa dem att bevara natur och miljö. Den tredje delen är landsbygdsutveckling, där nationella och regionala program ska tillgodose landsbygdsområdenas särskilda behov och utmaningar. EU ländernas program utgår från samma lista med åtgärder, men länderna kan själva välja de åtgärder som bäst motsvarar deras särskilda ekonomiska, fysiska och strukturella förhållanden. Som en del av programmet för landsbygdens utveckling ska den så kallade Leader modellen uppmuntra lokalbefolkningen att hantera lokala frågor. De två första delarna marknadsstöd och inkomststöd finansieras enbart av EU:s budget, medan landsbygdsutvecklingsdelen bygger på fleråriga program som samfinansieras av medlemsländerna. En politik finansierad via EU budgeten EU:s jordbruksbudget kan vara en kontroversiell fråga. Ofta hörs uttalanden om att hälften av EU:s budget går till den gemensamma jordbrukspolitiken. Men då tar man inte hänsyn till hur budgetarbetet fungerar eller målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är sant att jordbrukspolitiken tar omkring 40 procent av EU:s budget. Det beror på att jordbruket är ett av de få områden där den gemensamma politiken i första hand finansieras med EU medel. De flesta andra politikområden finansieras däremot främst av medlemsländerna själva. Man måste därför jämföra jordbruksbudgeten med alla offentliga utgifter i EU. Jordbruksbudgeten utgör bara 1 procent av alla offentliga utgifter i EU. Under 2014 är den ungefär 58 miljarder euro. Slutligen har jordbruksbudgetens andel av den totala EU budgeten minskat kraftigt de senaste 30 åren, från nära 75 procent till cirka 40 procent. Under den här perioden har EU fått 18 nya medlemsländer och mer än dubbelt så många bönder. Det innebär att utgifterna per bonde är mycket lägre i dag än tidigare. Budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken fastställs för sju år i taget. Liksom för all EU politik sätts ett visst tak för utgifterna. Det garanterar att utgifterna inte skenar iväg, men också att bönderna vet hur mycket pengar som finns i potten. Successiva politiska reformer har gjort verktygen effektivare, så att jordbrukspolitiken bättre svarar mot såväl böndernas behov som konsumenternas krav och behov.

8 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Vad gör EU? Det handlar om våra bönder Bönderna är viktiga ekonomiska aktörer på landsbygden och EU har inte råd att förlora dem. Grundläggande, intuitiva kunskaper om jordbruk går inte att läsa sig till i en manual utan förs vidare från generation till generation. Men många unga ser inte längre jordbruk som ett attraktivt yrke, och bönderna blir därför färre. På 1960-talet hade de ursprungliga sex EU länderna sex miljoner bönder, men nu är de bara knappt hälften så många. Därför hjälper den gemensamma jordbrukspolitiken unga människor att satsa på jordbruk genom att finansiera köp av mark, maskiner och utrustning. Dessutom kan både nya och etablerade bönder söka bidrag för att lära sig de senaste tekniska produktionsmetoderna. Att uppmuntra unga lantbrukare och säkra kontinuitet mellan generationerna är en stor utmaning för landsbygdsutvecklingen i EU. I vissa delar av Europa är det särskilt svårt att bedriva jordbruk t.ex. i kuperade eller avlägsna områden. Det är viktigt att hålla dessa områden levande. Den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till att DET HÄR PRODUCERAR VÅRA JORDBRUKARE VARJE ÅR Genomsnitt för 2009 2011. Spannmål: 300 miljoner ton Socker: 17 miljoner ton Oljeväxter: 20 miljoner ton Olivolja: 2 miljoner ton Äpplen: 10 miljoner ton Päron: 2 miljoner ton Citrusfrukter: 11 miljoner ton Vin: 160 miljoner hektoliter Nötkött: 8 miljoner ton Griskött: 20 miljoner ton Fjäderfäkött: 12 miljoner ton Ägg: 7 miljoner ton Mjölk: 150 miljoner ton landsbygdssamhällena i utsatta områden behåller en god ekonomi och inte gradvis försvinner. JORDBRUKSINKOMSTEN JÄMFÖRD MED ANNAN INKOMST Tack vare jordbrukspolitiken producerar bönderna det som efterfrågas I slutändan är det konsumenterna som gynnas av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det finns alltid gott om mat i våra butiker till priser som oftast är rimliga. I de flesta EU länder lägger en genomsnittlig familj i dag omkring 15 procent av sin månadsinkomst på mat. Det är hälften jämfört med 1962. Siffrorna är EU-genomsnittet för inkomst av jordbruksfastighet per oavlönad årsarbetsenhet i procent av genomsnittslöner i hela ekonomin per heltidsekvivalent. Källa: Europeiska kommissionen. 40 % 100 %

J O R D B R U K 9 istockphoto Bönderna gör alltmer för att skydda miljön och de vackra landskapen. Våra bönder förser oss med livsmedel av hög kvalitet. EU ses som världsledande på olivolja, mejeriprodukter, kött, vin och sprit. Tack vare EU:s regler om märkning och spårbarhet kan vi också lätt ta reda på hur och var vår mat produceras och fatta välgrundade beslut när vi handlar mat. Många konsumenter i EU vill helst ha lokala eller regionala produkter om det finns. Traditionella specialiteter efterfrågas alltmer. Allt fler bönder säljer därför direkt till konsumenterna på jordbruksmarknader och bearbetar sina egna produkter för att ge dem lokalt mervärde. Bönderna är landsbygdens förvaltare Omkring hälften av marken i EU brukas. Jordbruket är därför oerhört viktigt för vår naturmiljö. Genom århundradena har det bidragit till att skapa och bevara en mängd värdefulla livsmiljöer. De formar i dag de många landskapen runtom i EU och hyser en mängd olika vilda djur och växter. Jordbruket och naturen påverkar varandra. Tack vare de olika reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken blir våra jordbruksmetoder miljövänligare. Dagens lantbrukare har därför två roller att producera mat och att förvalta landsbygden. Hela samhället gynnas av en landsbygd som förvaltas med omsorg och sköts väl. Det är inte mer än rättvist att den gemensamma jordbrukspolitiken ersätter bönderna för dessa tjänster. Efter 2013 års reform måste bönderna för att få inkomststöd införa miljömässigt hållbara jordbruksmetoder. De måste bevara områden med permanent gräsmark (gräs tar upp mycket koldioxid och är därför bra för klimatet), odla ett visst antal grödor och bruka minst 5 procent av den odlingsbara marken på ett sätt som främjar den biologiska mångfalden (s.k. områden med ekologiskt fokus). Bönderna kan få ytterligare stöd om de inför ännu mer långtgående miljöåtgärder. Dessutom stöder politiken jordbruksmetoder som går ut på att skydda landskapets skönhetsvärde och det är också vad allmänheten önskar. Jordbruket ska också hjälpa till att skydda den biologiska mångfalden och livsmiljöer för vilda djur och växter, förvalta vattenresurser och hantera klimatförändringar.

10 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Här har EU:s program Natura 2000 stor betydelse. Det är ett nät bestående av ungefär 25 000 områden som täcker omkring en femtedel av EU:s yta. Syftet är att skydda den biologiska mångfalden. Natura 2000 består av allmänt tillgängliga områden som bör fortsätta att användas på det sätt som har format och bevarat dem genom åren. Många av områdena ligger på jordbruksmark, och bönderna åtar sig att förvalta marken så att den biologiska mångfalden bevaras. BÖNDERNA BLIR ÄLDRE Under 35 8 % Över 65 30 % 35 44 17 % Landsbygden är beroende av jordbruket Jordbruket är den viktigaste näringen i de flesta landsbygdsområden i EU, men många bönder gör mer än att producera livsmedlen. Ofta förädlar de sina egna produkter och säljer dem direkt till kunderna. Den nya jordbrukspolitiken främjar sådan direktförsäljning på t.ex. marknader. Omkring hälften av EU:s befolkning bor på landsbygden. Jordbruket är det som håller samman många samhällen och håller dem levande. Om jordbruket försvinner överges marken på många håll. Därför får lantbrukarna ekonomiskt stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken för att kunna fortsätta att bruka marken och skapa fler jobb genom upprustning av byar, naturvård eller kulturarvsprojekt och många andra uppgifter som direkt eller indirekt hänger samman med jordbruket och landsbygdsekonomin. Källa: Eurostat 2010.. 55 64 24 % 45 54 23 % Projekten bidrar till att förhindra utflyttning från landsbygden när jobben blir färre och arbetslösheten ökar. Offentliga tjänster som skolor och sjukvård behålls och förbättras så att folk ska välja att stanna kvar på landsbygden och låta sina barn växa upp där. istockphoto/bart Coenders Ungdomarna behövs i jordbruket.

J O R D B R U K 11 istockphoto/cstar55 Effektiva och konkurrenskraftiga bönder behövs för att skapa tillväxt och sysselsättning i Europa. De små familjejordbruken måste bli mer dynamiska. Många bönder är över 55 år och kommer så småningom att dra sig tillbaka. EU inser att åldersstrukturen har blivit ett problem. Att hjälpa unga bönder att komma i gång är ett måste för att EU:s landsbygdsområden ska klara alla utmaningar. Eftersom den tidigare jordbrukspolitiken ledde till livsmedelsöverskott har inriktningen ändrats. Nu ska politiken hjälpa bönderna att odla på ett sätt som minskar utsläppen av växthusgaser, använda miljövänliga jordbruksmetoder, Den gemensamma jordbrukspolitiken ger produktivitet och innovation Den gemensamma jordbrukspolitiken hjälper bönderna att bli produktivare och att förbättra sin tekniska kompetens. Tidigare uppmuntrades bönderna att använda moderna maskiner och ny teknik, bl.a. kemiska gödselmedel och växtskyddsprodukter. Det var nödvändigt eftersom det viktigaste då var att producera mer livsmedel åt befolkningen. Strategin var mycket effektiv. Produktiviteten steg kraftigt. Skördarna ökade dramatiskt, men har varit stabila sedan år 2000. Nu är utmaningen att producera mer med mindre, och för att klara det behövs mer forskning och innovation. uppfylla normer för folkhälsa, miljö och djurskydd, producera och marknadsföra sin regions livsmedelsspecialiteter, utnyttja skogar och skogsmark mer produktivt, utveckla nya användningsområden för jordbruksprodukter inom t.ex. kosmetika, läkemedel och hantverk. EFFEKTIVARE JORDBRUK: VETESKÖRDEN I DE URSPRUNGLIGA SEX EU-LÄNDERNA 7 1980 1990 2000 2010 6 5 4 3 1962 Skörd i ton per hektar. Källa: Europeiska kommissionen.

12 I N S Y N I E U P O L I T I K E N KONCENTRATION LÄNGS LIVSMEDELSKEDJAN: ANTAL FÖRETAG Bönder 12 000 000 Livsmedelstillverkare 250 000 Grossister 200 000 Detaljhandeln 500 000 Siffrorna är för 2010 (jordbruk) och 2009 (andra sektorer). Källa: Eurostat. EU:s forskningsmedel går till att utveckla nya driftssystem så att bönderna kan hantera utmaningar som klimatförändringarna och det ökande trycket på naturresurserna. I framtiden måste de producera mer med mindre. Ett sätt är att utveckla partnerskap för innovation inom jordbruket. Sådana partnerskap kan överbrygga klyftan mellan forskning och jordbrukspraxis och underlätta kommunikation och samarbete mellan alla aktörer bönder, rådgivare, jordbruksföretag, forskare och myndigheter. Modernisering är en annan prioritering Att modernisera jordbruket har alltid varit ett viktigt mål för den gemensamma jordbrukspolitiken. Många bönder i EU har fått bidrag för att modernisera sina jordbruksbyggnader och maskiner. Andra har använt pengarna för att förbättra kvaliteten på djurbesättningarna och uppfödningsförhållandena. Tanken är att bönderna ska få hjälp att bli ekonomiskt konkurrenskraftiga och tillämpa miljömässigt hållbara metoder. Landsbygdsutvecklingsprogrammet inom den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att fortsätta att bidra till förändring och framsteg. Bönderna fortsätter att få stöd för att förbättra sina anläggningar och, mer allmänt, landsbygden där de lever. I linje med Europa 2020, EU:s tillväxtstrategi för nästa årtionde, kommer våra bönder att bli effektivare och konkurrenskraftigare. Bidrag och lån spelar en viktig roll men det finns även andra sätt att hjälpa bönderna. Utbildningsprogram och rådgivningstjänster hör till de mindre synliga sätten att erbjuda värdefullt stöd till bönder i hela EU. Ökat marknadsinflytande De flesta gårdar är relativt små. En genomsnittlig bonde i EU har bara tolv hektar mark (vilket motsvarar ungefär 20 fotbollsplaner); 70 procent av gårdarna är mindre än 5 hektar. Bönder med små gårdar kan ha svårt att få det bästa marknadspriset för sina produkter. Deras insatser för att förbättra kvaliteten och öka mervärdet belönas inte alltid genom marknadspriset. Den gemensamma jordbrukspolitiken hjälper bönderna att stärka sitt förhandlingsläge gentemot andra aktörer i livsmedelskedjan. EU stöder därför producentorganisationer bönderna kan bilda grupper så att de kan sälja sina produkter kollektivt och öka sitt marknadsinflytande i livsmedelskedjan, andra samarbetsformer som ger bönderna större inflytande på marknaden och ökad vinstmarginal och konkurrenskraft, specialiserad produktion, t.ex. ekologiskt jordbruk, avtalsförhållanden i hela livsmedelskedjan,

J O R D B R U K 13 Comstock Images/Jupiterimages EU:s goda rykte för bra mat får stöd från flera EUprogram. gemensamma fonder och försäkringssystem för att bönderna bättre ska kunna hantera instabila marknader och snabbt sjunkande priser. Med hjälp av verktyg för riskhantering och marknadsföring kan bönderna dessutom stärka sin ställning gentemot andra livsmedelsaktörer. Reformen från 2013 ger ekonomiskt stöd till bönder som vill använda sådana verktyg. Kvalitetslivsmedel en nyckel till framgång Europa är känt för sitt enorma utbud av utsökta livsmedel, viner och ölsorter, något som återspeglas i våra fina mattraditioner. KVALITETSBETECKNINGAR FÖR PRODUKTER MED EN VISS KVALITET: För produkter som har en särskild koppling till sitt geografiska ursprung finns det två typer av märkning: Skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning. Men vad är skillnaden? Skyddad ursprungsbeteckning (SUB) används för livsmedel som helt och hållet har producerats inom ett avgränsat geografiskt område med hjälp av erkända metoder och ingredienser från regionen och som är kopplat till dess geografiska ursprung. Beteckningen används för många ostar (t.ex. Queso Manchego och Feta), köttprodukter (t.ex. Prosciutto di S. Daniele), olivolja (Umbria, Kalamata, Montoro Adamuz), frukt och grönsaker samt många viner förstås. En svensk skyddad produkt är Kalixlöjrom. För att garantera säkra livsmedel av hög kvalitet har EU under åren tagit fram en rad verktyg handelsnormer, kvalitetsbeteckningar för produkter med en viss kvalitet, certifieringssystem och hygienkrav. HANDELSNORMER: Handelsnormer finns för de flesta jordbruksprodukter. De definierar produktkategorier, minimiproduktkrav och vissa märkningskrav. De upplyser konsumenterna t.ex. om var frukt och grönsaker kommer ifrån och gör det lättare att jämföra priser på produkter av liknande kvalitet. Normerna underlättar handeln inom EU. PROTECTED DESIGNATION OF ORIGIN Skyddad ursprungsbeteckning: Symbol för europeiska kvalitetslivsmedel med ett garanterat geografiskt ursprung. Skyddad geografisk beteckning: Symbol för europeiska kvalitetslivsmedel med nära koppling till en viss region. EU:s logotyp för ekologiskt odlade produkter.

14 I N S Y N I E U P O L I T I K E N En skyddad geografisk beteckning (SGB) används för livsmedel vars kvalitet eller anseende är förknippat med ett område där minst ett steg i produktionen sker. Exempel är olika ölsorter (Münchener Bier, Ceskobudejovické Pivo), kött (Scotch Beef, många franska fjäderfäsorter), men även bageriprodukter och fisk (t.ex. Scottish farmed salmon). Skånsk spettekaka och Sveciaost är två svenska produkter. EKOLOGISKT JORDBRUK: Det finns en särskild europeisk logotyp för ekologiskt producerade produkter som garanterar att EU:s normer för ekologisk produktion följs. Det ekologiska jordbruket tar hänsyn till växters och djurs naturliga kretslopp och minimerar miljöpåverkan. Produktionsmetoderna följer EU lagstiftningens exakta och strikta krav. CERTIFIERINGSSYSTEM: FRIVILLIGA SYSTEM FÖR CERTIFIERING av livsmedelskvalitet garanterar att produktspecifikationerna följs, bl.a. när det gäller miljöskydd, djurskydd, en produkts lukt och smak och rättvis handel. Kommissionen har tagit fram riktlinjer för att samordna de olika systemen och se till att det inte ställs onödiga krav på producenterna och att konsumenterna inte vilseleds. EU öppnar sin marknad för utvecklingsländer EU är världens största livsmedelsimportör med bred marginal. Genom utvecklingspolitiken hjälper EU utvecklingsländerna att sälja sina jordbruksprodukter i EU. Det gör man genom att ge förmånstillträde till EU marknaden. Varje år importerar EU jordbruksprodukter till ett värde av nästan 60 miljarder euro från utvecklingsländer. Det är mer än de andra fem största importörerna tillsammans (USA, Japan, Kanada, Australien och Nya Zeeland). EU har omfattande handels- och samarbetsförbindelser med regionala handelsblock och länder utanför EU. Dessutom har EU ingått (eller förhandlar om) bilaterala handelsavtal med sina närmaste grannar och andra länder utanför EU, och ekonomiska partnerskapsavtal med utvecklingsländer. HYGIENKRAV: Dessa regler gäller hela vägen från jord till bord för livsmedel som producerats i EU eller importerats från andra länder. EU:s livsmedelsstrategi bygger på säkerhetsregler för produkter avsedda som livsmedel eller djurfoder, oberoende och offentliga vetenskapliga yttranden, skyddsåtgärder och konsumentens rätt att kunna fatta välgrundade beslut. Slutligen stöder EU kommissionen och medlemsländerna bönder som arbetar för kvalitet genom åtgärder för landsbygdsutveckling och stöd till marknadsföring. IMPORT AV JORDBRUKSPRODUKTER FRÅN UTVECKLINGSLÄNDERNA Europeiska unionen (EU-28) 72 000 Nya Zeeland 1 000 Australien 3 000 Kanada 6 000 Japan 19 000 Förenta staterna 43 000 Miljoner euro. Genomsnitt för 2011 2013. Källa: Europeiska kommissionen.

J O R D B R U K 15 EU är en stor exportör av kvalitetslivsmedel Tack vare sitt gynnsamma klimat, sina bördiga jordar och böndernas tekniska kompetens är EU en av världens största producenter av jordbruksprodukter. Världens livsmedelsproduktion måste fördubblas för att mätta 9 miljarder människor den uppskattade folkmängden 2050. Här spelar EU och den gemensamma jordbrukspolitiken en viktig roll. EU måste därför fortsätta att investera i sin jordbrukssektor. Volymen, mångfalden och produkternas kvalitet gör EU till en viktig exportör. EU är den ledande exportören av jordbruksprodukter (främst bearbetade produkter och produkter med högt mervärde). EU-EXPORT PER SEKTOR Maskiner och apparater 21 % Kemikalier 11 % Läkemedel 8 % Jordbruk 7 % Fordon och delar 6 % Textilier 3 % Byggutrustning 2 % Källa: Europeiska kommissionen. EU är en av de viktigaste och aktivaste medlemmarna i Världshandelsorganisationen WTO och är med och utformar innovativa och framsynta gemensamma regler för världshandeln, bl.a. med jordbruksprodukter. Genom att stödja WTO hjälper EU till att bevara en fri, rättvis och öppen handel för världens alla länder. Importen och exporten av jordbruksprodukter till och från EU visas nedan. EU:S HANDEL MED JORDBRUKSPRODUKTER Ryssland och Ukraina EU-import 4 000 EU-export 11 000 Nordamerika EU-import 11 000 EU-export 17 000 Medelhavsområdet EU-import 8 000 EU-export 15 000 Japan och Sydkorea EU-import 300 EU-export 6 000 Argentina och Brasilien EU-import 21 000 EU-export 2 000 AVS-länderna och Sydafrika EU-import 14 000 EU-export 9 000 Asean-länderna, Kina och Indien EU-import 16 000 EU-export 10 000 Australien och Nya Zeeland EU-import 4 300 EU-export 2 300 Miljoner euro. Genomsnitt för 2010 2012. Källa: Europeiska kommissionen

16 I N S Y N I E U P O L I T I K E N EU:s jordbruk fram till 2020: kommande utmaningar NA-04-14-861-SV-C Den gemensamma jordbrukspolitiken ger oss mat på bordet nyttiga och säkra produkter av hög kvalitet till överkomliga och rimliga priser. Genom åren har politiken utvecklats för att anpassas till nya ekonomiska förutsättningar och för att tillgodose allmänhetens krav. De allra flesta stöder denna politik och inser att den har stora fördelar. Under 2013 omformades politiken för att klara utmaningar som livsmedelsförsörjningen, klimatförändringarna och en levande landsbygd. Politiken har förändrats i grunden och tar hänsyn till samhällets förväntningar: direktstödet blir rättvisare och gynnar miljöarbetet, böndernas ställning gentemot andra livsmedelsaktörer stärks och politiken som helhet blir effektivare och tydligare. Jordbrukspolitiken spelar en viktig roll för att bidra till smart och hållbar tillväxt för alla. Precis som under de senaste 50 åren kommer jordbrukspolitiken att fortsätta att gynna alla i EU. Läs mer XX EU kommissionens webbplats om jordbruk: http://ec.europa.eu/agriculture/index_sv.htm XX Ta hand om våra rötter: presentation av EU:s jordbrukspolitik: http://ec.europa.eu/agriculture/cap_for_our_roots/index_sv.htm XX Frågor om EU? Ring Europa direkt: 00 800 6 7 8 9 10 11 http://europedirect.europa.eu ISBN 978-92-79-41408-4 doi:10.2775/98916