Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten vid efterbehandling av förorenade områden och andra tillfälliga verksamheter Beslutad av miljö och hälsoskyddsnämnden 2018-05-02, 44 Miljö- och hälsoskyddskontoret Jönköpings kommun Våren 2018 Andreas Bengtsson Anna-Lena Wullf
1 Utsläpp av förorenat vatten vid efterbehandling av förorenade områden och andra tillfälliga verksamheter Avgränsning Denna bedömningsgrund kan tillämpas vid bedömning av utsläpp till recipient och dagvatten för: vatten vid efterbehandling av förorenade områden grundvattensänkning vid exploateringsäreenden tillfälliga verksamheter, som t.ex. tvättning och färgborttagning från tak och fasader. Detta dokument innehåller riktlinjer och riktvärden som kan vara ett stöd vid bedömning av de skyddsåtgärder och riktvärden som föreslås av verksamhetsutövare i t.ex. en anmälan om efterbehandling av ett förorenat område. Riktlinjerna ska revideras minst var 4:e år eller oftare efter behov.syftet med riktlinjen är att skydda vattendragen och dess organismer, verka för god vattenstatus samt minimera risken för människors hälsa. Separat riktlinjer finns för: råd och riktvärden för utsläpp av avloppsvatten till avloppsreningsanläggningar i Jönköpings kommun, 2012 11 riktlinjer för tvätt av fordon, 2017 12 utsläpp via oljeavskiljare (Se riktlinjer för tvätt av fordon, 2017) 12 Följande omfattas inte av detta dokument: utsläpp från enskilda avlopp och från spolplattor/båtbottentvättar. utsläpp till spillvatten. diffust utsläpp till dagvatten. utsläpp av bassängbadvatten och liknande. Miljö- och hälsoskyddskontorets bedömning Förorenat vatten som uppkommer vid efterbehandling av ett förorenade område betraktas juridiskt som avloppsvatten. I dagsläget finns inte några nationella riktlinjer för utsläpp av sådant vatten till dagvatten och recipient. För Jönköpings kommun finns en dagvattenpolicy och grönstrukturplan. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att dagvattenpolicyn och grönstrukturplanen endast bör tillämpas på uppkommet diffust dagvatten. Med diffust dagvatten avses det vatten som behandlas i dagvattenpolicyn. Alla typer av föroreningar kan inte regleras i en dagvattenpolicy. När det finns möjligheter till rening av uppkommet vatten t ex vid efterbehandling av ett förorenat område eller vid andra åtgärder som medför att ett förorenat vatten uppstår bör dessa riktlinjer och riktvärden användas istället för riktvärdena i dagvattenpolicyn 7. Dessa riktlinjer utgår från miljöförvaltningen i Göteborgs riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten 9. De bedömningsgrunder samt rikt- och gränsvärden som har varit utgångspunkt när riktvärdena tagits fram är miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen, miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, Naturvårdsverkets bedömningsgrunder avseende miljökvalitet för sjöar och vattendrag och bakgrundsdata till
2 riktvärden för förorenad mark. Justering har skett utifrån lokala förhållanden, så som hårdhet i vatten och flöden, se bilaga 1. Vättern omfattas av förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten som ett så kallat laxvatten enligt NFS 2002:6. Miljökvalitetsnormer som gäller i recipienter är inte direkt jämförbara med villkor för utsläppshalter. Detta för att miljökvalitetsnormerna inte gäller i utsläppspunkten utan i recipienten efter utspädning. För att kunna applicera miljökvalitetsnormerna på utsläppspunkten har en uppräkning av gränsvärdena gjorts. Riktvärdena och riktlinjerna i detta dokument innebär en förenklad hanteringsprocess som är anpassad även till mindre verksamheter, tillfälliga utsläpp och till känsliga vattendrag 8. Att tänka på vid tillämpning av riktlinjerna och riktvärdena: Varje verksamhetutövare har ett ansvar för att minimera sin påverkan på miljön. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att alla måste medverka till att förhindra utsläpp av skadliga ämnen, fysikaliska egenskaper som temperatur, ph och flöden samt medverka till god vattenstatus i recipienterna så långt som det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler och EU:s ramdirektiv för vatten. En skälighetsavvägning av kostnaderna jämfört med miljönyttan ska göras i varje enskilt fall, i enlighet med 2 kapitlet 7 miljöbalken. I vissa fall kan det vara lämpligt att verksamhetsutövaren gör en platsspecifik bedömning där man utgår från förväntade föroreningar, mängder, tekniska lösningar och recipientens känslighet. Om verksamhetsutövaren anser att riktvärdena inte kan uppfyllas, så är det upp till verksamhetsutövaren att visa med en utredning vilka halter som är möjliga att nå utifrån vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat utifrån recipientens förutsättningar. Vid särskild prövning där miljö- och hälsoskyddskontoret bedömer att det inte är skäligt att ställa krav på att riktvärdena ska klaras kan högre nivåer än riktvärdena accepteras. En förutsättning är att recipienten inte är särskilt skyddsvärd (kategorin mindre känslig recepient 8 ). För länsvatten och förorenat dagvatten kan undantag från riktvärdena medges under längre regnperioder, kraftig snösmältning, vid höga/låga flöden eller andra exceptionella förhållanden. I dagsläget finns inte tillräckligt med underlag för att kunna bedöma effekten av mindre verksamheters utsläpp på en vattenförekomsts kemiska och ekologiska status. Det medför mycket stora undersökningsinsatser och kostnader att försöka påvisa direkta skadliga effekter i recipienter vid mindre utsläpp. I de flesta fall anser vi att det varken är skäligt, meningsfullt eller framåtblickande att göra detta. När föroreningen släpps ut och sprids diffust så flyttas kostnaden över till någon annan, oftast samhället. Utsläppen bör därför i första hand begränsas vid källan. Riktvärdena gäller därför i utsläppspunkt. Det kan vara anslutningspunkt till dagvattensystemet eller utsläppspunkt i dike, vattendrag eller sjö. Riktvärdena kan upplevas som låga, vilket de också ska vara med tanke på tillämpningen. Om föroreningshalterna är lägre än riktvärdena så kan normalt ett utsläpp accepteras även i ett känslig recepient 8. Vid framtagande av miljö- och hälsoskyddskontorets riktlinjer har fokus legat på de vanligaste ämnen som kan förekomma i uppkommet vatten så som tungmetaller och
3 olja. Även andra ämnen och parametrar kan ha betydelse som t.ex. ftalater, klorerade kolväten, bekämpningsmedel och temperatur, ph i dessa fall får bedömning göras i det enskilda fallet. Utsläpp till mycket känsliga recipienter 8 under till exempel lekperiod för fisk ska särskilt beaktas. Under lekperiod ska utsläpp i störta möjliga mån undvikas. I sådana fall kan högre krav än riktvärdena behöva ställas för att skydda recipienten. Detsamma gäller utsläpp till vattenförekomst med lågt flöde eller liten vattenomsättning. I utsläppspunkt i recipient får utsläppsflödet, som momentanvärde, vara högst en tiondel av recipientens momentanflöde. Om utsläppet sker inom vattenskyddsområde bör en platsspecifik bedömning göras och där är det extra viktigt att minimera föroreningar i vattnet. Det räcker till exempel med mycket låga halter av oljeföroreningar i dricksvatten för att det ska bli odrickbart på grund av smak och lukt. Partiklar är ofta föroreningsbärare. Partikelavskiljning ska därför som regel alltid ske. Om partiklarna härstammar från naturligt, ej förorenat material så som humus sand och lera, får bedömning ske i varje enskilt fall. Det suspenderade materialet kan påverka genom grumling samt sedimentera över exempelvis lekbottnar eller bottenfauna. För suspenderat material kan värdet 25 mg/l användas som riktvärde vid normalfall i dessa ärenden. I de fall det är mycket svårt att samla in tvättvattnet från blästring eller tvättprocesser utomhus, till exempel vid arbeten på broar, ska minst 90 procent avskiljning av partiklar som är större än 0,1 mm ske. Riktvärden blir juridiskt bindande för en verksamhet först när miljöhälsoskyddskontoret fattar beslut om dem i det enskilda fallet. Riktvärden För områden förorenade av petroleumprodukter kan förslag till riktvärden från Svenska petroleum Institutet, SPI (2010) användas, se tabell 5.10 nedan. Dessa har beräknats för olika exponeringsvägar och fem olika användningsområden. Förutsättningar som gäller för dessa användningsområden finns beskrivna i SPI rapporten (2010). Riktvärden är tänkta att användas för jämförelse med halter uppmätta i anslutning till källområdet. Den utspädning som antas ske innan grundvattnet når skyddsobjektet anges också. När det gäller hantering av länsvatten från efterbehandling av drivmedelsanläggningar visar erfarenheter från dessa att om verksamhetsutövare använder en mobil oljeavskiljare samt ett kolfilter som är korrekt dimensionerat så underskrids riktvärdena. Riktvärdena i tabell 5.10 nedan gäller för ett generellt ärende. En bedömning bör göras i varje enskilt fall med avseende på recipientens känslighet och skyddsvärde. I rapporten från SPI (2010) finns också en sammanställning av underlagsdata för de beräknade riktvärdena. Om flera användningsområden förekommer på den aktuella platsen ska riktvärdet med det lägsta värdet väljas.
4 Riktvärden som är framtagna för användningsområde dricksvatten innebär eventuellt utsläpp av förorenat vatten i mycket känsliga områden så som vattenskyddsområden eller utpekade områden med goda infiltrations- och uttagsmöjligheten för dricksvattenförsörjning. Riktvärden framtagna för användningsområde ytvatten innebär eventuellt utsläpp av förorenat vatten till dagvattenbrunnar eller till områden där infiltration sker i marken innan det når ytvatten. För ämnen som förekommer både i tabell 5.10 och tabell 1 gäller det lägsta riktvärdet. Vid beaktande av val av riktvärde kan ett högre riktvärde accepteras beroende på skyddsvärde för recipienten. T.ex. kan det högre värdet för utsläpp till en våtmark av bensen accepteras.
5 Nedanstående riktvärden i tabell 1 anser miljö- och hälsoskyddskontoret bör gälla i det generella fallet. Dessa är tagna från Göteborgs riktlinjer utgivna hösten 2013. Se bilaga 1 för motiveringar till varje enskild parameter: Tabell 1. Riktvärden för utsläpp av förorenat vatten Ämne/parameter Riktvärden i utsläppspunkt Arsenik (As) 15 μg/l Krom (Cr) 15 μg/l Kadmium (Cd) 0,2 μg/l Bly (Pb) 2,4 ug/l Koppar (Cu) 10 μg/l Zink (Zn) 10 μg/l Nickel (Ni) 8 μg/l Kvicksilver (Hg) 0,07 μg/l PCB 0,014 μg/l TBT 0,0015 μg/l Oljeindex 5 mg/l Bens(a)pyren 0,00017 μg/l MTBE 500 μg/l Bensen 10 μg/l ph 6-9 Totalfosfor 50 μg/l Totalkväve 1250 μg/l TOC 12 mg/l Suspenderat 25 mg/l material Partiklar Krav på minst 90 % avskiljning av partiklar > 0,1 mm om partiklarna kommer från tvätt-processer utomhus eller motsvarande Flöde I utsläppspunkt i recipient får utsläppsflödet, som momentanvärde, vara högst 1/10 av recipientens momentanflöde Samråd med den som har rådighet över vattendraget eller dagvattensystemet Den som har rådighet över mark och vatten har vissa möjligheter att ställa krav på vattnets innehåll i utsläppspunkten till recipienten. I till exempel anmälningsärenden enligt miljöbalken ska tillsynsmyndigheten samråda med dem som kan vara berörda av utsläpp av förorenat vatten, t.ex. Länsstyrelsen, energibolag.
6 Vägledande dokument/referenslista 1. Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder avseende miljökvalitet för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 1999. 2. Riktvärden för förorenad mark, rapport 5976. Naturvårdsverket 2009. 3. SPIs rekommendation 2010 Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. 4. US EPA Aquatic Life Criteria Table, recommended water quality criteria for the protection of aquatic life and human health in surface water 5. Holländskt riktvärde avseende MTBE (RIVM rapport 711701039/2004) 6. Nationella, regionala och lokala miljömål 7. Dagvattenpolicy, Dagvatten, hanteringsplan för dagvatten 8. Jönköpings kommuns dagvattenpolicy, Dagvatten policy och handlingsplan, 2009 9. Miljöförvaltningen i Göteborgs riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. R 2013:10 10. För anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga verksamheter (gäller även anmälningspliktig efterbehandling) gäller Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter; NFS 2000:15 samt Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m.; SNFS 1990:11. 11. Råd och riktvärden för utsläpp av avloppsvatten till avloppsreningsanläggningar i Jönköpings kommun, Tekniska kontoret 2012 12. Riktlinjer för tvätt av fordon, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, 2017 13. Handläggarstöd utsläpp till vatten från mindre verksamheter, Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland, 2016 Lagrum Miljöbalken (1998:808) EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) EU:s direktiv om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen (2008/105/EG) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område Text av betydelse för EES Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Naturvårdsverkets förteckning (NFS 2002:6) över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Bilaga 1: Underlag till riktvärdena
Bilaga 1 Underlag till riktvärdena. Utgår från miljöförvaltningen i Göteborgs riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. R 2013:10. Göteborgs riktlinjer och riktvärden och har justerats utifrån lokala förhållanden. Ämne/parameter Arsenik (As) Riktvärde Jönköping Referens Värde enligt referens Miljöförvaltningens Jönköping justering och eventuell kommentar 15 μg/l Naturvårdsverkets rapport 15 μg/l nedre gräns för klass 4, 4913 Bedömningsgrunder Höga halter, tabell 18 för miljökvalitet, sjöar och vattendrag 15 μg/l nedre gräns för klass 4, Höga halter, tabell 18 Krom (Cr) 15 μg/l Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag Kadmium (Cd) 0,2 μg/l1 EU-direktivet (2013/39/EU) 0,09 μg/l som årsmedelvärde (AA- MKN)3 och 0,6 μg/l som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN), avser löst fas. Bly (Pb)* 2,4 μg/l EU-direktivet (2013/39/EU) 1,2 μg/l som årsmedelvärde (AA- MKN)3, och 14 μg/l som maximal tillåten koncentration (MAC- MKN)avser löst fas Koppar (Cu) 10 μg/l1, 2 Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Zink (Zn) 10 μg/l 2 Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Nickel (Ni) 8 μg/l 1 EU-direktivet (2013/39/EU) 4 μg/l som årsmedelvärde (AA- MKN)3, och 34 μg/l som maximal tillåten koncentration (MAC- MKN)avser löst fas Saknas för inlandvatten. Använt årsmedelvärde för andra ytvatten. Uppräkningsfaktor 2 för totalhalt ger 2,4 μg/l 1 bedöms var en rimlig förenkling för att ta hänsyn till vissa metallers partikelbundhet. Förutsätter partikelavskiljning. 5 μg/l som MKN, avser löst fas. Justerat för omårdet 0-10 mg CaCO 3 /l vatten. (Samma som Gbg) Uppräkningsfaktor 2 för totalhalt ger 10 μg/l. 30 μg/l som MKN, avser totalhalt Justerat för omårdet 0-10 mg CaCO 3 /l vatten (samma som Gbg). Uppräkningsfaktor 2 för totalhalt ger 8μg/l1 MKN avser biotillgängliga koncentrationer av ämnena Kvicksilver (Hg) 0,07 μg/l EU-direktivet (2013/39/EU) 0,07 μg/l som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN), avser löst fas. uppräkningsfaktor används på grund av ämnets egenskaper och osäkert dataunderlag.
Bilaga 1 Underlag till riktvärdena. Utgår från miljöförvaltningen i Göteborgs riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. R 2013:10. Göteborgs riktlinjer och riktvärden och har justerats utifrån lokala förhållanden. Polyklorerade bifenyler (PCB) Tributyltenn (TBT) 0,014 μg/l US EPA Aquatic Life Criteria Table, recommended water quality criteria for the protection of aquatic life and human health in surface water, 0,014 μg/l, årsmedelvärde för sötvatten. 0,0015 μg/l EU-direktivet (2013/39/EU) 0,0002 μg/l som årsmedelvärde (AA- MKN)3 samt 0,0015 μg/l som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN) Ligger kvar på samma som tidigare, stämmer väl överens med MAC-MKN. Osäkerhet kring mätnoggrannhet. TBT är undantaget från årsmedelvärden. Bens(a)pyren 0,00017 μg/l EU-direktivet (2013/39/EU) 0,00017 μg/l som årsmedelvärde (AA- MKN)3 och 0,27 μg/l som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN) Bensen * 10 μg/l EU-direktivet (2013/39/EU) 10 μg/l som årsmedelvärde (AA- MKN)3, 50 μg/l som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN) ph 6-9 Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten 6-9 Totalfosfor 50 μg/l Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag Totalkväve 1250 μg/l Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och Totalt organiskt kol (TOC) 12 mg/l OBS! mg/l vattendrag Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag 50 μg/l nedre gräns för klass 4, Mycket höga halter, tabell 2 1250 μg/l nedre gräns för klass 4, Mycket höga halter, tabell 3 12 mg/l nedre gräns för klass 4, Höga halter, tabell 11
Bilaga 1 Underlag till riktvärdena. Utgår från miljöförvaltningen i Göteborgs riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. R 2013:10. Göteborgs riktlinjer och riktvärden och har justerats utifrån lokala förhållanden. Suspenderat material Partiklar Flöde i utsläppspunkt i recipient (momentanvärde) Oljeindex (Opolära alifatiska kolväten) Alifater, aromater, BTEX, PAH (L,M, H), MTBE, Pb* 25 mg/l OBS! mg/l Högst 1/10 av recipientens momentanflöde Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Handläggarstöd utsläpp till vatten från mindre verksamheter, Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland 5 mg/l Klass 1 avskiljare (koalescensavskiljare) Se tabell 5.10 SPI-RV 25 mg/l, riktvärdet får överskridas i fall av exceptionell väderlek eller på grund av särskilda geografiska förhållanden Krav på minst 90 % avskiljning av partiklar > 0,1 mm om partiklarna kommer från tvätt-processer utomhus eller motsvarande Inlopp till Munksjön medelföring 2,6 m3/s. LST PM Pumpning och avledning av tungmetallförorenat grundvatten till Munksjön, 2008 Bästa tillgängliga teknik. *) För ämnen som förekommer både i tabell 5.10 och tabell 1 gäller det lägsta riktvärdet. Vid beaktande av val av riktvärde kan ett högre riktvärde accepteras beroende på skyddsvärde för recipienten. Tex. kan det högre värdet för utsläpp till en våtmark av bensen accepteras. 1) Totalhaltsanalys av vattnet ska användas i första hand eftersom många föroreningar är bundna till partiklar. Partikelavskiljning ska som regel ske innan utsläpp av vatten sker till dagvattennät eller direkt till recipient. Många av metallerna som anges i bilaga 1 till vattendirektivet anges i löst form. Undersökningar, bland annat Svenskt Vatten Utveckling rapport nr 2010-06, visar att metaller i dagvatten förekommer i löst och partikelbunden form där bly till största delen är partikelbunden och övriga metallers lösta fraktioner varierar mellan 30-70 %. Genom att använda en faktor 2 för beräkning av totalhalt med utgångspunkt från löst halt för alla metaller gör vi en viss förenkling. 2) Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten har olika rikt- och gränsvärden för vissa ämnen beroende på vattnets hårdhetsgrad. Riktvärden för koppar och zink har satts med hänsyn till ytvattens normala hårdhetsgrad (3) inom Jönköpings kommun. 3) Vid hänvisning till miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och vissa andra förorenande ämnen, enligt bilaga 1 till 2008/105/EG tillämpas i första hand årsmedelvärdet (AA-MKN) inlandsytvatten. Undantag är TBT. 4) Oljeindex. Enligt rekommendationer från Kretslopp och vatten bör vatten med petroleumlukt inte släppas alls inom vattenskyddsområdet. En prövning ska göras från fall till fall. Riktvärde på 100 μg/l kan tillämpas.
Bilaga 1 Underlag till riktvärdena. Utgår från miljöförvaltningen i Göteborgs riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. R 2013:10. Göteborgs riktlinjer och riktvärden och har justerats utifrån lokala förhållanden.