(S) OCH VÅRDKÖERNA en rapport om hur köerna i vården fördubblats under den rödgröna regeringen
>> Något i svensk sjukvård gick sönder när den rödgröna regeringen tog över makten 2014. Vårdköerna började växa igen. Moderaterna i Stockholms läns landsting, april 2018 2
Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Introduktion 6 Om siffrorna 9 Vårdköer i Sverige 10 Sveket mot patienterna 22 137 år med Socialdemokraterna: 24 Västerbotten och Gävleborg Stockholm Sveriges mest tillgängliga vård 28 Vårdgarantin och kömiljarden 30 Slutsats 32 3 Foto: Depositphotos mfl. Grafisk form: Hellsten Kommunikation
Sammanfattning UNDER ALLIANSENS STYRE halverades vårdköerna. Men något i svensk sjukvård gick sönder när den rödgröna regeringen tog över makten 2014. Vårdköerna började växa igen. I DEN HÄR rapporten vill vi moderater i Stockholms läns landsting belysa de stora skillnaderna i tillgänglighet mellan landstingen och regionerna och visa hur vårdköerna har ökat lavinartat med den rödgröna regeringens politik. VI VILL OCKSÅ visa att alliansstyrda landsting och regioner överlag har bättre ekonomi och kortare köer än de S-styrda. Faktum är att de borgerligt styrda landstingen lyfter rikssnittet när det gäller uppfyllelsen av vårdgarantin medan S-landstingen hamnar under rikssnittet. REGERINGENS AVSAKNAD AV en hållbar sjukvårdspolitik och beslutet att ta bort alliansens framgångsrika kömiljard som hjälpte till att hålla köerna nere, har gjort att Sverige nu befinner sig i en nedåtgående spiral. SJUKVÅRDSMINISTER ANNIKA STRANDHÄLL (S) måste sluta ducka för diskussionen om de nationella problemen i svensk sjukvård och våga se sambandet mellan socialdemokratisk politik och växande köer. Vi kan vända trenden igen, men det kräver en politik som skapar incitament och drivkraft i vården och som inte låter ideologi gå före patientens intressen. 4
Exempel från rapporten En halv miljon svenskar kommer att stå i kö för besök ochoperation vid årsskiftet 2019/2020. Stockholm har kortast köer både till primärvården och till specialistvården. Gävleborg är det landsting som haft snabbast växande operationsköer. 2014 fick 9 av 10 patienter operation i tid, 2018 är siffran nere på 6 av 10. Dalarna har gått med underskott i ekonomin 7 av 11 år. Stockholm är det enda landsting som kortat köerna i specialistvården sedan 2014. De landsting/regioner som har allra längst vårdköer är styrda av S. 5
Introduktion SEDAN DEN RÖDGRÖNA regeringen tog över har vårdköerna över landet fördubblats. Över 100 000 svenskar står i dag i en vårdkö. Särskilt kön till operation har vuxit lavinartat; i till exempel S-styrda Västerbotten får bara hälften av patienterna en operation inom vårdgarantins gränser. Det är rekordlåga nivåer. VÅRDKÖERNA HAR SEGLAT upp som en av de allra viktigaste frågorna för väljarna inför valet 2018. Ett flertal medier har fångat upp det ökande engagemanget, bland annat har Dagens Nyheter och SVT granskat de växande vårdköerna. I sina respektive faktakollar konstaterades att vårdköerna blir allt längre och att vården är ojämlik över landet. Båda medierna pekade också ut något som vi i alliansen har vetat länge: Det finns landsting som lyckas hålla tillbaka köerna. I STOCKHOLM OCH Halland, som länge har varit styrda av alliansen och där privata vårdgivare är väletablerade i både primär- och specialistvården, är köerna kortast i landet. Även räknat som genomsnitt över landet har de alliansstyrda landstingen och regionerna i snitt kortare köer än de S-styrda. Stockholm är dessutom det enda landsting som kortat köerna i specialistvården sedan 2014. I alla andra landsting har köerna vuxit. MÖNSTRET ÄR TYDLIGT. De landsting och regioner som har sammantaget kortast köer styrs av alliansen. De landsting och regioner som har längst köer styrs av Socialdemokraterna. 6
Genomsnitt måluppfyllelse av vårdgarantin 60% 70% 80% 90% 100% Primärvården Alliansstyrda S-styrda Riket Specialistvården Alliansstyrda S-styrda Riket Operation/åtgärd Alliansstyrda S-styrda Riket Källa: vantetider.se, hösten 2017 och januari 2018 7
DEN HÄR RAPPORTEN granskar vårdköerna i Sverige i dag, var de växer snabbast och vad politiken behöver göra för att stoppa utvecklingen. Moderaterna går till val på att återigen halvera köerna i svensk sjukvård och se till att patienter får god vård i rätt tid. Det moderata receptet för korta köer: Ordning och reda i ekonomin Valfrihet för patienter Fler privata entreprenörer i både primär- och specialistvården Rätt vård på rätt plats flytta ut vård från sjukhusen En nationell kompetens och personalförsörjningsstrategi >> Mönstret är tydligt. De landsting och regioner som har sammantaget kortast köer styrs av alliansen. De landsting och regioner som har längst köer styrs av Socialdemokraterna. 8
Om siffrorna DET FINNS EN lång rad källor till information om väntetider i vården och om hur vården fungerar. Socialstyrelsens hälsodata register: patientregistret, cancerregistret och läkemedelsregistret bland annat. Det finns också insamlingar som landsting och regioner gör via Sveriges kommuner och landsting (SKL): Nationell Patientenkät, Väntetider i Vården, Vårdbarometern samt Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden. Vården i siffror, som också drivs av SKL, är en samlingssajt för vårddata som samlar 400 indikatorer från ett 50-tal register och datainsamlingar. Kolada.se drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) och samlar 5 000 indikatorer. I DEN HÄR rapporten har vi valt att fokusera på hur väl landstingen/ regionerna uppfyller målen i vårdgarantin och hur efterlevnaden har förändrats över tid. Vårdgarantin ger inte en komplett bild av köläget i svensk sjukvård eftersom den bara mäter tiden till första besöket, men den ger en tydlig indikation hur lätt eller svårt det är att få kontakt med vården och hur länge det dröjer innan en patient är inne i systemet. Vill man veta mer om ledtider och väntetider för specifika mottagningar/ kliniker eller sjukdomsdiagnoser, finns en hel del information på bland annat Vården i siffror. DE FLESTA SIFFROR är från 2017 och 2018, i andra fall finns noteringar om datum. Slutdatum för inhämtning av siffror var mars 2018. 9
Vårdköer i Sverige DEN NATIONELLA vårdgarantins tidsgränser 0-7-90-90 innebär: 0 - Kontakt med primärvården samma dag 7 - Läkarbesök i primärvården inom sju dagar 90 - Besök inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar 90 - Åtgärd/operation påbörjad inom 90 dagar VÅRDGARANTIN HAR FUNNITS sedan 1990-talet men det var först med alliansregeringen som den blev lag. Garantin säger att patienten ska få kontakt med primärvården samma dag man söker hjälp, att man får träffa en allmänläkare inom sju dagar och en specialistläkare inom 90 dagar. När diagnos är klar och beslut om behandling fattat ska den komma i gång inom ytterligare högst 90 dagar. Stockholm läns landsting har dock en mer ambitiös garanti. I Stockholm ska patienterna få träffa en doktor i primärvården inom fem dagar och en specialistläkare inom 30 dagar. Den här rapporten behandlar dock bara den nationella vårdgarantin. SVERIGE HAR EN sjukvård i världsklass enligt flera internationella jämförelser. Men bilden av den goda vården flagnar när vi tittar närmare på de långa väntetiderna. Analysföretaget Health Consumer Powerhouse hävdar att svenska patienter väntar längst av alla patienter i Europa, tillsammans med Irland och Polen. Och kösituationen har kraftigt förvärrats sedan den rödgröna regeringen tog över. SÄRSKILT VÄNTETIDERNA TILL operation har vuxit lavinartat sedan den rödgröna regeringen tog över 2014. I Gävleborg har köerna ökat mest: 2014 fick mer än 9 av 10 patienter en operation i tid, fyra år senare opereras bara 6 av 10 i tid. 10
Operation (andel operationer inom 90 dagar) 2014-2018 Januari 2014 Januari 2018 100-95% 89-85% 79-75% 69-65% 59-0% 94-90% 84-80% 74-70% 64-60% Källa: vantetider.se 11
Specialiserad vård (andel första besök inom 90 dagar) 2014-2018 Januari 2014 Januari 2018 100-95% 89-85% 79-75% 69-65% 59-0% 94-90% 84-80% 74-70% 64-60% Källa: vantetider.se 12
Primärvården (andel läkarbesök inom 7 dagar) 2014-2018 Hösten 2014 Hösten 2017 100-95% 89-85% 79-75% 69-65% 59-0% 94-90% 84-80% 74-70% 64-60% Källa: vantetider.se 13
SJUKVÅRDEN I SVERIGE är dessutom ojämlik. Beroende på var du bor, får du vänta olika länge på att komma i kontakt med vården. Eftersom staten tagit ett mindre ansvar för vårdköerna har skillnaderna mellan landstingen ökat. År 2011 var skillnaden mellan det bästa och sämsta landstinget 16 respektive 24 procentenheter för första besök och operation. Till 2017 har skillnaderna ökat inom båda kategorierna och det skiljer nu 34 respektive 36 procentenheter mellan det bästa och det sämsta landstinget. I S-LEDDA GÄVLEBORG, Västernorrland och Västerbotten opereras bara 6 av 10 patienter i tid. Här är köerna till specialistvården också långa. Nästan hälften av patienterna måste vänta längre än 90 dagar på att få komma till specialistvården. Detta jämfört med Stockholm och Halland där 9 av 10 patienter får träffa en specialistläkare inom vårdgarantins gränser. I moderatledda Jönköping och Värmland är köerna också korta; här får 8 av 10 komma till specialistvården i tid. I Halland opereras mer än 9 av 10 patienter i tid. 14
>> I S-ledda Gävleborg, Västernorrland och Västerbotten opereras bara 6 av 10 patienter i tid. 15
Måluppfyllelse vårdgarantin för första besök inom specialistvården 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stockholm Halland Gotland Östergötland Kronoberg Uppsala Skåne Jönköping Värmland Alla landsting Kalmar Södermanland Blekinge Västmanland Västra Götaland Örebro Dalarna Västerbotten Gävleborg Norrbotten Västernorrland Jämtland Källa: vantetider.se, januari 2018 16
Måluppfyllelse vårdgarantin för primärvården 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stockholm Västra Götaland Gotland Södermanland Gävleborg Skåne Östergötland Alla landsting Värmland Norrbotten Halland Jönköping Blekinge Kronoberg Örebro Kalmar Uppsala Jämtland Västerbotten Västmanland Dalarna Västernorrland Källa: vantetider.se, hösten 2017 17
Måluppfyllelse vårdgarantin för operation 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Halland Gotland Blekinge Jönköping Stockholm Östergötland Kalmar Uppsala Södermanland Skåne Alla landsting Västmanland Norrbotten Kronoberg Dalarna Värmland Västra Götaland Gävleborg Örebro Västernorrland Jämtland Västerbotten Källa: vantetider.se, januari 2018 18
Hyrkostnader som andel av egna personalkostnader 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Östergötland 2016 Skåne Stockholm 2017 Västra Götaland Uppsala Örebro Halland Alla landsting Jönköping Kalmar Dalarna Västmanland Värmland Blekinge Västerbotten Kronoberg Södermanland Jämtland Gävleborg Gotland Norrbotten Västernorrland Källa: Sveriges kommuner och landsting 19
Resultat mnkr (inkl.omställningskostnader) Landsting 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Blekinge 54-27 -189-71 -95 169-68 49-16 -9-77 Dalarna 26-176 -122-94 -149 1-99 -175-99 186 246 Gotland 26 13 11 7-4 13 62 4-22 29 53 Gävleborg 131-174 131 155-76 106-28 146 55 180 290 Halland 231-27 -10 155-115 85-254 -194-23 31 13 Jämtland 37-96 -26 67-116 -92-171 -162-231 -194-236 Jönköping 356 91 380 376 47 276-104 176 226 160 186 Kalmar 62 7 122 226-66 148-62 161 62 82 187 Kronoberg 1-120 120 139-33 -53-35 156 52 90 84 Norrbotten 10-266 179 193-140 176-117 -37-240 198 302 Skåne 475 602 291 596-741 -170-895 -184-505 -609-327 Stockholm 1008 543 1138 1306 512 1984 934 136-15 808 1242 Södermanland -2-124 262 126-148 79 155 254 195 199 181 Uppsala 182 179 267 151-115 206-236 1616-101 376 247 Värmland 18 1 53 79-226 193-28 78-143 146 248 Västerbotten -16-296 4 59-186 263-215 177 10 98 146 Västernorrland 67-127 -241 175 67 26-264 -223-135 95 115 Västmanland 210 149 75 114-42 85 153 104 202 196 162 Västra Götaland 989 777 86 205-858 926-301 -175 761 1684-223 Örebro 5 75 120 142-126 140-180 260 220 256 150 Östergötland 321 229 623 491-20 339 251 648 130 97-66 20
Verksamhetens kostnadsutveckling (exkl. avskrivningar och finansiella kostnader ) Landsting 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Blekinge 4,3% 3,0% 6,2% 0,9% -1,1% 6,2% 3,3% 4,0% 7,2% 4,8% 4,4% Dalarna 4,0% 6,5% 1,3% 3,1% 1,8% 2,8% 3,5% 6,0% 3,9% 1,1% 4,2% Gotland 3,3% 2,9% 1,2% 3,2% 1,4% 2,4% 1,5% 5,5% 4,8% 2,9% 3,1% Gävleborg -3,7% 3,8% 3,1% 4,0% 10,3% 3,2% 2,3% 3,9% 6,8% 3,9% 4,1% Halland 8,5% 7,2% 5,3% 2,3% 8,7% 6,6% 4,6% 4,0% 3,9% 6,0% 5,6% Jämtland 1,2% 4,8% 3,2% 2,1% 3,3% -3,8% 3,1% 5,1% 18,4% 5,3% -3,3% Jönköping 4,1% 6,3% 4,9% 2,8% 4,8% 11,2% 1,2% 4,2% 3,9% 5,6% 5,0% Kalmar 5,5% 3,1% 2,5% 3,0% 5,7% 10,6% 5,7% 4,0% 5,1% 6,0% 2,2% Kronoberg 5,8% 4,6% 3,9% 3,7% 4,0% 7,6% 0,2% 4,9% 18,0% 5,9% 5,3% Norrbotten 2,6% 4,3% 0,9% 1,7% 6,2% 2,5% 2,0% 4,1% 3,8% 5,8% 1,7% Skåne 5,1% 4,3% 4,4% 4,3% 4,8% 3,2% 2,5% 5,6% 5,7% 5,6% 3,6% Stockholm -1,2% 6,1% 4,5% 2,8% 5,2% 3,0% 4,0% 6,6% 3,7% 6,1% 3,9% Södermanland 4,5% 5,5% 3,1% 4,1% 4,1% 2,4% 7,3% 5,3% 5,2% 6,2% 4,9% Uppsala 7,8% 5,0% 4,3% 4,9% 4,4% 13,9% 4,4% 5,5% 6,1% 3,5% 4,6% Värmland 2,1% 2,6% 3,5% 3,5% 2,7% 2,4% 3,2% 5,0% 6,7% 1,3% 3,9% Västerbotten 0,8% 4,4% 3,7% 3,0% 1,3% 5,4% 2,1% 4,6% 6,2% 2,7% 5,1% Västernorrland 6,4% 1,9% 3,0% -1,2% 0,9% 3,7% 3,0% 3,6% 2,8% 7,2% 3,3% Västmanland -0,1% 4,0% 5,8% 4,5% 3,0% 6,3% 5,4% 5,9% 6,7% 5,1% 3,2% Västra Götaland 4,7% 5,0% 4,8% 4,2% 2,1% 6,8% 3,6% 3,9% 5,0% 4,3% 6,4% Örebro 10,3% 5,1% -3,1% 3,9% 8,2% 7,6% 3,0% 3,2% 7,3% 3,8% 4,7% Östergötland 6,8% 3,4% 4,9% 7,4% 3,8% 7,2% 5,5% 5,3% 6,1% 5,5% -0,2% 21
Sveket mot patienterna 16 AV 21 LANDSTING/REGIONER är i dag styrda av S. De längsta köerna och de mest misskötta ekonomierna hittar vi i S-styrda län. S har länge undvikit debatten om varför de landsting/regioner som har längst köer och sämst ekonomi alla är röda. Bortförklaringar som att S-landstingen skulle ha en annan demografi och ett annat skatteunderlag än de alliansstyrda landstingen håller inte. S-landstingen ser olika ut till både folkantal och geografi, precis som de alliansstyrda. M-STYRDA HALLAND och S-styrda Kronoberg är två bra exempel. Det är två landsting med ungefär lika stor befolkning: 300 000 respektive 200 000. Region Halland har haft borgerligt styre under en lång tid och vården håller både hög kvalitet och har korta köer. Efter valet 2014 tog S över makten i Kronoberg tillsammans med V och MP. Sedan dess har vårdköerna vuxit explosionsartat. Utvecklingen är bland den sämsta i landet. Vårdköerna i Kronoberg är sex gånger så långa som i Halland. I nästa avsnitt ska vi titta närmare på två landsting/regioner där köerna till operation och specialistvård har ökat lavinartat sedan 2014: Västerbotten och Gävleborg. DET KRÄVS OFTA ett uthålligt ledarskap för att korta vårdköerna och hålla kvar dem på en låg nivå, men det går fort när de börjar växa igen. Figuren nedan visar vad som hänt i de landsting där Socialdemokraterna tog över makten från Alliansen 2014 (Uppsala, Kronoberg, Västernorrland, Skåne, Östergötland). Detta ställs i kontrast till de landsting där Moderaterna styrde både innan och efter valet 2014 (Halland, Stockholm, Jönköping, Värmland). >> De längsta köerna och de mest misskötta ekonomierna hittar vi i S-styrda län. 22
Andel som inte får operation inom 90 dagar 30% 20% 10% 0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 M-styrda landsting Landsting där S tog över 2014 REGERINGEN HAR INGEN trovärdig politik för kortare vårdköer. De riktade statsbidrag som de annonserat för 2018 kommer inte ha någon styrande effekt även om regeringen säger att de ska användas för att öka tillgängligheten. Såväl nationella som internationella bedömare har dömt ut sådana styrmedel som ineffektiva. Det är samma modell som använts under de 40 år som vårdköer varit ett problem i svensk sjukvård. 23
137 år med Socialdemokraterna: Västerbotten och Gävleborg Västerbottens läns landsting VÄSTERBOTTEN HAR STORA problem med dålig tillgänglighet till vården. I januaris mätning hade landstinget landets längsta köer till operation; bara 56 procent av alla patienter får en operation eller annan åtgärd inom vårdgarantins gränser. Även inom specialistvården är tillgängligheten dålig. En tredjedel av patienterna måste vänta längre än 90 dagar på att få komma på ett första besök. KOSTNADER FÖR KÖP av inhyrd personal, främst läkare, har stigit kraftigt. Landstingets kostnader för hyrläkare, som skulle minska under 2017, har istället ökat med över 50 procent jämfört med 2016. Under 2018 kommer Västerbotten att hyra in läkare för minst 120 miljoner kronor, jämfört med 91 miljoner för 2016. Västerbottens landstingsråd Peter Olofsson (S) har kallat situationen en fullständigt osund marknad där vi blir beroende av hyrbolagen (SVT Västerbotten, 170901). PATIENTERNA I VÄSTERBOTTEN konsumerar mycket slutenvård. Trots det får primärvården en allt mindre del av budgeten, trots att erfarenheter visar att en stark primärvård kortar köer genom att lätta på trycket i slutenvården. 24
I ETT FÖRSÖK att styra upp ekonomin och vården har S höjt landstingsskatten rejält under mandatperioden. Trots det har vårdköerna fördubblats sedan 2014, samtidigt som verksamheterna går med underskott. Under den nuvarande mandatperioden har inte Hälsooch sjukvårdsnämnden i Västerbottens läns landsting klarat budget en enda gång. Nu väntar ett omfattande sparpaket i vården på upp till 180 miljoner kronor. Problem: Längst köer i landet till operation (56%) Bara 7 av 10 får specialistvård i tid Höga kostnader för inhyrd personal Underskott i sjukvårdens verksamheter 25
Region Gävleborg GÄVLEBORG ÄR DET landsting/region där köerna till operation har ökat mest i landet. Skillnaden mellan januari 2014 och januari 2018 är hela 29 procentenheter. När den rödgröna regeringen tog över makten fick 9 av 10 patienter operation inom vårdgarantins gränser, fyra år senare har den siffran sjunkit till 6 av 10. REGIONEN HAR LÄNGE haft svårt att rekrytera läkare. Hälften av allmänläkarna vid hälsocentralerna i Gävleborgs län är inhyrda från bemanningsföretag. I ett desperat försök att locka till sig allmänläkare erbjöd regionen en halv miljon kronor i bonus till de läkare som tackade ja till anställning, men satsningen lades ner 2013 på grund av att de flesta ändå slutade. UNDER 2016 VALDE 367 sjuksköterskor och läkare att avsluta sina tillsvidareanställningar inom regionen. En enkätundersökning beställd av Samverkan Gävleborg (Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet) visade att personalpolitik och arbetsmiljöproblem är de största anledningarna. Endast 22 procent av de tillfrågade kunde tänka sig att återvända och bara 26 procent ville rekommendera regionen som arbetsgivare. S-MAJORITETEN HAR OCKSÅ fått skarp kritik från bland annat Vårdföretagarna för att med hjälp av skattemedel täckt upp över 200 miljoner kronor i förluster hos de landstingsdrivna hälsocentralerna. De privata hälsocentralerna har fått klara sig med grundersättningen, vilket snedvrider konkurrensen. Landstingsrådet Tommy Berger (S) förklarade tillskottet med att regionen tillämpar ett koncerntänkande (Gävle Dagblad, 161024). 26
Problem: Gävleborg är det landsting/region där operationsköerna har vuxit mest 2014-2018. Hälften av alla primärvårdsläkare vid hälsocentralerna är inhyrda. Köerna i specialistvården har vuxit kraftigt, bara 6 av 10 får vård i tid. Regionen tampas med vantrivsel hos personalen. 27
Stockholm Sveriges mest tillgängliga vård DET GÅR KNAPPAST att tala om en sjukvård med valfrihet och mångfald utan att nämna begreppet vårdval. För många vänsterpolitiker är vårdval ett skällsord, för oss i Moderaterna och i Alliansen handlar det om en sjukvård som utgår från patienten. VÅRDVAL STOCKHOLM ÄR kort och gott principen att patienter har rätt att själva välja vårdgivare och att vårdgivare får etablera sig var de vill inom primärvården och en rad specialiteter. I dag har Stockholm vårdval inom 37 olika områden, allt ifrån gynekologi till fysioterapi. Hälften av alla läkarbesök inom specialistvården sker på en privat mottagning. En Skopundersökning som Moderaterna har beställt visar dessutom att 71 procent av stockholmarna anser att det är bra att välja mellan fristående och offentliga utförare. VÅRDVAL STOCKHOLM HAR kritiserats för att det ökar vårdkonsumtionen i primärvården. Men att fler människor söker vård och faktiskt får den, är något positivt i våra ögon. Hos oss fastnar inte människor i köer som i andra landsting. Att en grupp fått det bättre innebär inte per automatik att andra fått det sämre. Däremot har vi bland annat justerat ersättningen till vårdcentralerna så att kroniskt sjuka och äldre och får en ännu bättre och mer sammanhållen vård. ÄR DET DÅ en slump att Stockholm har Sveriges kortaste köer i både specialistvården och primärvården*? Nej, vi vågar påstå att det inte handlar om slump. Vårdvalet har stimulerat till fler vårdgivare och därmed mer vård. Mer vård kapar köerna. *Mätning januari 2018, väntetider.se 28
TILLGÄNGLIGHETEN I STOCKHOLM är vi oerhört stolta över. Även Socialdemokraterna i SLL berömmer den. Oppositionsrådet Dag Larsson (S) har vid flera tillfällen sagt sig vara stolt över att det är så nära till vård. Hans partikamrater runtom i landet har nog svårt att säga samma sak. I S-styrda län, utan ett lika utvecklat vårdvalssy stem, är läget annorlunda med längre köer och sämre patientnöjdhet. ALLA LANDSTING HAR sina utmaningar och inget landsting är bäst på allt. Den växande befolkningen gör att trycket på Stockholms akutmottagningar och förlossningskliniker är högt. Bristen på kompetent vårdpersonal i dygnet-runt-verksamheterna, särskilt specialistsjuksköterskor, gör att sjukhusen ibland inte kan hålla önskvärt antal vårdplatser öppna. Under hösten 2017 satsade därför Alliansen i SLL en egen lokal kömiljard, där 360 miljoner kronor gick direkt till akutsjukhusen för att korta köerna i framförallt cancervården och barnsjukvården. Genom bland annat satsningar på att rekrytera och behålla personal och utföra operationer på lördagar, kunde köerna kapas med en tredjedel. >> Stockholm har Sveriges kortaste köer i både specialistvården och primärvården 29
Vårdarantin och kömiljarden KÖER I VÅRDEN skapar stress, både för patienter och för vårdens medarbetare. Att tvingas vänta på behandling kan orsaka såväl fysiskt som psykiskt lidande, med konsekvenser både för den enskilde patienten och för hans eller hennes närstående. Stängda vårdplatser och en pressad arbetsmiljö gör att medarbetarna i vården till slut kanske inte orkar utan väljer att lämna sin arbetsplats. ATT MINSKA VÄNTETIDER i vården är ingen ny politisk utmaning. Redan 1981 publicerade Socialstyrelsen en rapport om långa väntetider, men inte förrän under 2010-talet började myndigheterna följa upp köerna systematiskt. 1987 TOGS DE första statliga initiativen för att korta köerna. Stimulansmedel från Socialdepartementet sattes av för att landstingen skulle öka operationstakten på ett antal utpekade operationer med årslånga köer, till exempel höftled och gråstarr. BILDTREGERINGEN 1991-94 införde därefter den första vård - gar antin som var en överenskommelse mellan staten och landstingen. Den omfattade dock bara 12 insatser inom vården. Vårdköerna minskade som en följd av vårdgarantin för att sedan stiga igen i samband med 1990-talskrisen. VÅRDGARANTIN ERSATTES MED en svagare besöksgaranti mellan 1997-2005. Socialdemokraterna återinförde vårdgarantin 2005, också som en överenskommelse mellan stat och landsting, med den nya utformningen 0-7-90-90. 30
ALLIANSREGERINGEN SATTE STORT fokus på vårdköerna; dels reglerades vårdgarantin i lag 2009, dels infördes kömiljarden: en prestationsbaserad ersättning till landstingen som klarade av att följa vårdgarantin. När Alliansen tog över makten 2008 hade 130 000 patienter väntat mer än 90 dagar på vård. Efter ett metodiskt arbete i kombination med kömiljardens införande halverades kön. I oktober 2014 stod 52 000 personer i kö. BÅDE SOCIALSTYRELSEN OCH Myndigheten för Vårdanalys utvärderade vid ett flertal tillfällen kömiljardens effekter på både köer och vårdkvalitet. Det är fastslaget i alla utvärderingar att reformen ledde till kortare köer framför allt till operationer inom specialistvården. Den rödgröna regeringen ignorerade resultaten, bortprioriterade arbetet med att minska köerna och tog bort kömiljarden. Resultatet är tydligt: fyra år med socialdemokratisk politik har gjort att köerna är tillbaka igen. I dag väntar över 100 000 personer på vård. >> Fyra år med socialdemokratisk politik har gjort att köerna är tillbaka igen. I dag väntar över 100 000 personer på vård. 31
Slutsats VARFÖR UPPSTÅR KÖER i sjukvården? Brist på pengar är knappast hela svaret. En stor del av anledningen till att vårdplatser stängs ner och köer bildas är brist på kompetent personal. Inom tio år kan det komma att saknas över 11 000 specialistsjuksköterskor. ATT REKRYTERA OCH behålla personal, framförallt specialistsjuksköterskor, är en utmaning som alla landsting och regioner har gemensam. För att vända utvecklingen måste landstingen/regionerna bli mer attraktiva som arbetsgivare. Det kräver tydliga signaler om att det ska löna sig bättre att utbilda och vidareutbilda sig. Det ska finnas tydliga möjligheter att kunna göra karriär och se en utveckling gällande ansvar och befogenheter. ALLTFÖR SJUKHUSTUNG VÅRD är också ett problem. Mer vård måste flyttas närmare patienterna, så att sjukhusen kan ägna sig åt högspecialiserad vård. Primärvården ska vara hjärtat i sjukvården, där patienter ska känna sig trygga med sin fasta läkarkontakt. MÅNGA S-LANDSTING/REGIONER är motståndare till att ta hjälp av privata entreprenörer, trots att resultaten i Stockholm, Halland och Jönköping visar att mer vård kortar köer. Timbro skriver i sin rapport Vårdköer och väntetider att vårdvalsreformerna inom primärvården och specialistvården har gett en bättre tillgänglighet, inte bara tillfälligt utan också över tid. Konkurrens och valfrihet är metoder som, rätt utformade, bidrar till en bättre tillgänglighet. TROTS KRITIK FRÅN flera tunga remissinstanser har den rödgröna regeringen också visat sig avog mot vårdföretagare genom hotet om ett vinsttak. Bland andra har Vårdfacken bedömt att förslaget skulle innebära en vårdkollaps på sina håll; i exempelvis Stockholm sker 60 procent av alla läkarbesök i primärvården på en privat vårdcentral. 32
Moderaternas förslag för att kapa köerna: En ny och bredare kömiljard, med skarpare krav och mer fokus på sammanhållna vårdkedjor. Till exempel ska den nya kömiljarden inte bara omfatta första besök, utan även återbesök och rehabilitering för att bättre möta behoven hos kroniskt och långvarigt sjuka. En nationell kompetens- och personalförsörjningsstrategi som stärker vårdens medarbetare. Den ska innehålla tydliga karriärstegar för bland annat sjuksköterskor, läkare och patologer och ge mandat och ledarskapsverktyg till första linjens chefer. Strat egin ska också peka ut statens ansvar för att utbilda fler specialistsjuksköterskor, allmänläkare och biomedicinska analytiker. Möjlighet till längre arbetsliv: Gör det enklare för den som vill och orkar fortsätta att arbeta inom vården efter 67 års ålder. Rätt att välja både öppen och sluten vård i andra landsting. Patienterna ska kunna söka sig till landsting som har snabbare eller bättre vård. Utveckla vårdvalet och ta bort hotet om vinstförbud för vårdföretag. Vården behöver fler aktörer, inte färre. En skärpt nationell vårdgaranti* med rätt till medicinsk bedömning inom tre dagar i primärvården, rätt till ett första besök i specialistvården inom 60 dagar och genomförd operation inom ytterligare 60 dagar. På sikt ska tiden till specialistvård och operation kortas ner till 30 dagar. *Stockholm har redan en snävare vårdgaranti, där patienter ska få komma till primärvården inom fem dagar och till specialistvården inom 30 dagar. 33
Röda landsting under press Arbetarbladet, 160218 Sveriges Radio, 171107 Dagens Medicin, 160805 34
SVT Nyheter, 180208 Dagens Nyheter, 180319 24 Ystad, 170929 Folkbladet, 171023 35
Vill du veta mer om vårdköer eller har frågor om rapporten? Kontakta Pernilla Ohlin Beji, politiskt sakkunnig (M): pernilla.ohlin-beji@sll.se eller gå in på www.vantetider.se eller www.vardenisiffror.se STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING