PROTOKOLL Arbetsutskottet 2018-09-20 31 Verksamhetsplan och budget 2019 Dnr 18 063 Sammanfattning Regionförbundet Sörmland avvecklas vid årsskiftet 2018/2019 då verksamheten överförs till Region Sörmland. Verksamhetsplan och budget 2019 kommer därför slutgiltigt att fastställas inom den nya regionen. Föreliggande förslag till VP/budget 2019 tar hänsyn till det nya angreppssättet med utarbetande av handlingsplaner, som den nya Sörmlandsstrategin innebär. Resultat av arbetet med handlingsplaner kommer att kunna genomsyra verksamhetsplan och budget 2020. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2018-09-18 Verksamhetsplan och budget 2019, förslag, 2018-09-18 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsens beslut Verksamhetsplan och förslag till budget 2019 fastställs. ------------------------ Protokollsutdrag Regionstyrelsen Akten Box 325, 611 27 Nyköping Justeras Protokollsutdraget intygas Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155-778 90 E-post: info@region.sormland.se Hemsida: www.region.sormland.se Org nr: 222000-1545
Datum Dnr 2018-09-18 18 063 Verksamhetsplan och budget för 2019 Inledning Den här verksamhetsplanen och budgeten har utarbetats inom Regionförbundet Sörmland för beslut i regionstyrelsen den 4 oktober 2018. Med anledning av att verksamheten, från och med den 1 januari 2019, övergår till landstinget, som då bildar Region Sörmland, kommer verksamhetsplanen ytterst att fastställas av den nya regionens regionala utvecklingsnämnd och verkställas av den nya regionens tjänstemannaorganisation. Verksamhetsplanen utgår från den budgetram som har beräknats inom regionbildningens delprojekt Styrmodell, mål och budget. Slutgiltig budgetram kommer att beslutas i november 2018 av det regionfullmäktige som bildas efter valet. Ansvaret som regionalt utvecklingsansvarigt organ övergår från och med 2019 till Region Sörmland. Enligt lagstiftningen ska regionalt utvecklingsansvarigt organ: Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Samverka med länets kommuner, länsstyrelse och övriga berörda, statliga myndigheter. Samråda med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet. Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfonder. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155-778 90 E-post: info@region.sormland.se Hemsida: www.region.sormland.se Org nr: 222000-1545 Sida 1(13)
Länets utgångsläge förutsättningar för det regionala utvecklingsarbetet Sörmland är länet med läget, granne med Stockholmsregionen - landets utvecklingsmotor. Med nio kommuner, nästan 300 000 invånare, traditionsrik bygd med många slott och herresäten, landsbygd och städer, industri- och bruksorter, utvecklat lant- och skogsbruk finns förutsättningar för länet att blomstra. Dessa förstärks av den tillgänglighet som skapas genom två europavägar, tre stambanor, den internationella flygplatsen Stockholm-Skavsta och en djuphamn. Liksom många andra län har Sörmland en demografi som innebär många äldre och yngre invånare men färre personer i yrkesverksam ålder. Många arbetsgivare har därför svårt att rekrytera arbetskraft. Det finns behov av fler bostäder, och bostäder byggs. Detta gäller hela landet men i jämförelse med andra län har Sörmland större utvecklingsbehov med lägre bruttoregionprodukt (BRP) och lönesumma, lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet och höga ohälsotal. Jämförelsen är genomsnittlig för länet och varierar mellan länets kommuner. Inför 2019 har ett omfattande arbete bedrivits för att kraftsamla Sörmland såväl organisatoriskt som strategiskt. Den regionbildning som sker den 1 januari 2019 väntas medföra en effektivare, tydligare och starkare organisation. Med den nya, väl förankrade Sörmlandsstrategin finns en gemensam bild av länets funktionella samband, behovet av tvärsektoriell samordning och storregional samverkan. Den nya övergripande och långsiktiga strategin ska genomsyra länets framtida utveckling. Framgångsrik regional utveckling förutsätter att det kan fattas snabba beslut om åtgärder, t ex projektutlysningar som kräver medfinansiering. Detta förutsätter flexibla ekonomiska förutsättningar inom given budgetram. Sid 2(13)
Sörmland i framkant hållbar regional utveckling Den 20 juni 2018 antog regionstyrelsen Sörmlandsstrategin, länets regionala utvecklingsstrategi. Strategin är Sörmlands utgångspunkt och vägledning för det regionala utvecklingsarbetet och består av fyra delar: 1. Sörmlands modell för hållbar regional utveckling (Länk eller bild) 2. Arbetsmetod (Länk eller bild) 3. Två prioriterade inriktningar: - En växande arbetsmarknad, där efterfrågan på kompetens och utbud av arbetskraft med olika utbildningsbakgrunder och erfarenheter kan mötas. - En växande befolkning, där bostadsmarknaden fungerar och utbudet av bostäder möter efterfrågan. 4. Strukturbilder Ändrade prioriterade inriktningar, förändringar i Sörmlands modell för hållbar regional utveckling, strukturbilden eller arbetsmetoden revideras och uppdateras efter politiska beslut. Hållbar regional utveckling En utveckling och tillväxt som är långsiktigt hållbar är beroende av de miljöer som människor bor och verkar i. Tillgången till utbildning, arbetsmarknad, infrastruktur, service, IT, kultur, hälso- och sjukvård och möjligheten att erbjuda goda livs- och boendemiljöer är avgörande för att skapa en attraktiv region som kan behålla och utveckla såväl människor som företag och kapital. Sid 3(13)
Agenda 2030 och de 17 målen för hållbar utveckling antogs av FN:s medlemsstater 2015. Målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Hållbarhetsmålen och Agenda 2030 har stor betydelse för våra uppdrag och roller. Vi behöver ta hänsyn till både ekonomisk tillväxt, social inkludering och långvarigt skydd för miljön i allt som görs för att nå målen. Fastslagen arbetsmetod Det regionala utvecklingsarbetet behöver vara flexibelt och anpassningsbart för att kunna möta de förändringar som sker i omvärlden (såväl i den lokala som regionala, nationella och globala) och som får konsekvenser för Sörmlands utveckling. Sörmlandsstrategin slår därför fast en arbetsmetod (länk till strategin) som möjliggör ett sådant arbetssätt, där Sörmlands modell för hållbar regional utveckling står i centrum. Sid 4(13)
För att ta fram vilka konkreta insatser som behöver genomföras i det regionala utvecklingsarbetet behövs en fördjupad tvärsektoriell analys av prioriteringarna utifrån Sörmlands modell för hållbar regional utveckling. Analysen ska visa vilka handlingsplaner som behöver upprättas. Handlingsplanerna beskriver vad som ska genomföras. I dessa fastställs tidsatta och mätbara mål för aktiviteterna som sedan ska följas upp. Handlingsplanerna utarbetas i bred samverkan med berörda aktörer som till exempel kommuner, landstinget (regionen), länsstyrelsen, det privata näringslivet och det civila samhällets organisationer i länet. Struktur på handlingsplan Övergripande mål Fördjupad analys Tidsatta och mätbara mål (indikatorer och nyckeltal) Aktiviteter och roller för ingående aktörer Resurser Sid 5(13)
Status i arbetet Efter regionstyrelsens beslut i juni 2018 har nästa fas i implementeringen av Sörmlandsstrategins arbetsmetod inletts. Avsikten är att 2020 års verksamhetsplan och budget för den regionala utvecklingsverksamheten ska följa strategin. Verksamheten planeras därmed i en övergång från tidigare planeringsprocess till en ny, liksom i en övergång till en ny organisation, Region Sörmland. Arbetet påbörjas med att ta fram handlingsplaner för inriktningen Växande arbetsmarknad, vilket inleddes med analys och intern dialog på regionförbundet tidigt sommaren 2018. För inriktningen Fungerande bostadsmarknad kommer regionförbundet, under hösten 2018, ta fram kunskapsunderlag för att tidigt 2019 utreda vilka områden som regionen ska engagera sig i. Handlingsplanerna ska beslutas under våren 2019 och utgör sedan grund till budget och verksamhetsplan för kommande år. Både Sörmlandsstrategins fastslagna arbetsmetod, de prioriterade inriktningarna och handlingsplaner med insatser/aktiviteter behöver löpande följas upp och utvärderas. Förutom att följa upp själva genomförandet av handlingsplanerna ska även uppföljning ske av vilken roll som handlingsplanerna haft för utvecklingen av prioriteringarna. Sid 6(13)
Arbetsmetoden måste hela tiden vara i rörelse för att möta förändringar i vår omvärld. Förändringarna kan innebära att vi behöver ompröva och omprioritera i det hållbara regionala utvecklingsarbetet. Nya utmaningar som tillkommer kan innebära att prioriteringar behöver ändras eller att de insatser som fastställs för de prioriterade inriktningarna behöver justeras. Övergripande mål Den regionala utvecklingsverksamheten för 2019 delas in i tre områden utifrån Sörmlandsstrategins prioriterade inriktningar: En växande arbetsmarknad, där efterfrågan på kompetens och utbud av arbetskraft med olika utbildningsbakgrunder och erfarenheter kan mötas. En växande befolkning, där bostadsmarknaden fungerar och utbudet av bostäder möter efterfrågan. Övriga insatser för hållbar regional utveckling. Sörmlandsstrategins inriktning: En växande arbetsmarknad, där efterfrågan på kompetens och utbud av arbetskraft med olika utbildningsbakgrunder och erfarenheter kan mötas. Regionalt utvecklingsansvarig ska under 2019 medverka till att: 1. Övergripande mål: Sörmlands arbetsliv förbereds för framtida möjligheter och utmaningar i en snabbt föränderlig ekonomi och arbetsmarknad. Sörmland är en region i stark omvandling och förändring. Det viktigaste tillväxthindret för näringslivet är tillgången på arbetskraft med rätt kompetens. Arbetsmarknadsprognoser visar dessutom på framtida arbetskraftsbrist. För att höja produktiviteten i det privata näringslivet och möta välfärdsbehoven behöver såväl privata som offentliga organisationer och individer utvecklas i takt med omvärlden. Utbudet av kompetens hos människor och akademi kan också gynna framväxten av vissa typer av näringar och bidra till mer kvalificerade jobb. Exempel på verksamhetsområden under 2019: - Smart specialisering i näringslivet - Bredband, digitalisering och kompetensförsörjning - Besöksnäring och digital destinationsutveckling Sid 7(13)
- Rådgivning och lånefinansiering till företag - Akademisamarbete och eftergymnasial utbildning Sörmland ingår i den snabbt växande Stockholm-Mälarregionen. Trots det växer inte näringslivet i Sörmland som det borde och tillsammans med kommunerna har tillväxten inom länets näringsliv pekats ut som extra viktigt att fokusera på. Verksamhetsåret ska därför präglas av insatser inom de utpekade områdena i strategin för smart specialisering och dess handlingsplan. Almi är en viktig aktör för rådgivning och lån till företag och nyföretagare. Vårt uppdrag till bolaget ska utgå från länets behov och utmaningar och rollen som ägare ska innebära effektiv styrning och uppföljning Nuvarande avtal med STUA om destinationsutveckling löper ut hösten 2019 och upphandling av verksamheten pågår. Besöksnäringens koppling till landstingets kulturverksamhet fortsätter att utvecklas. Kompetensförsörjning är en stor framtidsfråga för landet och länet. Det statliga uppdraget omfattar regionala analyser och kunskapsspridning och en plan för arbetet har utarbetats under 2018. Ett flertal aktiviteter kring kompetensförsörjning pågår i storregional kontext, till exempel Mälardalsrådets En bättre matchning (EBM), med fokus på styrningen av högre lärosäten och behov av utbildningsplatser. Arbetet med kompetensförsörjning inkluderar även integration och jämställdhet, det gäller till exempel den handlingsplan för jämställd och jämlik tillväxt som just nu implementeras i länet. Digitalisering är ett annat prioriterat utvecklingsområde. Digital transformation, det vill säga verksamhetsutveckling med digitalt stöd, är nödvändigt för framtiden inom både privat och offentlig sektor. Det gäller dels att effektivisera med digitala lösningar för att stärka konkurrenskraften, dels att underlätta rekrytering vid brist på arbetskraft. Den regionala utvecklingsaktörens roll är att stödja bredbandsutbyggnaden samt att omvärldsbevaka och skapa arenor för digitalisering. Ett nytt statligt uppdrag består av regionala insatser via digitaliseringskoordinatorer. Under våren 2018 beslutade regionstyrelsen att Sörmlands energiförsörjning skulle bli ett nytt permanent verksamhetsområde. Det handlar inte minst om att säkerställa att energiförsörjningen beaktas i samhällsutvecklingen och att på olika sätt aktivt delta i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Detta arbete måste drivas vidare de kommande åren. Sid 8(13)
2. Övergripande mål: Stärka och inkludera fler individer på arbetsmarknaden i Sörmland. För att möta arbetslivets kompetensbehov behöver Sörmlands arbetskraftsutbud öka. Utrikesfödda är länets största arbetskraftsreserv. Det behövs ett utbildningssystem som svarar upp mot arbetsmarknadens efterfrågan, och en insikt hos arbetsgivare om vikten av att bredda sin rekryteringsbas. Det finns klara samband mellan utbildning, arbete och god hälsa. Det är angeläget för unga att fullfölja sina studier. En god utbildning och trygg försörjning är grundläggande för människors hälsa. Likaså leder förbättringar av befolkningens hälsa till att fler kan arbeta. Exempel på verksamhetsområden under 2019: - Yrkesutbildning, validering och lärcentra - Förebygga och åtgärda skolavbrott - Arbetsmarknadsinsatser genom Europeiska socialfonden - Jämlik hälsa Det statliga uppdraget om yrkesinriktad vuxenutbildning, lärcentra och validering ställer nya krav på det regionala utvecklingsansvaret, vilket även omfattar samarbete med kommunerna och Arbetsförmedlingen. Ett antal projekt bedrivs inom Östra Mellansverige (ÖMS) i storregional samverkan, det gäller bland annat insatser för att få fler ungdomar att studera, samverkan kring gymnasieutbildning och integration på arbetsplatser. I arbetet för jämlik hälsa framgår allt tydligare att sambandet mellan regionens tillväxt och den enskilda medborgarens hälsa är starkt - att ha ett arbete är ett av de tydligaste sambanden för god hälsa. På detta område fortsätter det regionala arbetet med att öka kunskaper och synliggöra dem. Detta har också betydelse för landstingets mål om Sörmland som landets friskaste län år 2025. Via EU,s socialfond kan betydande insatser göras för personer som står utanför arbetslivet. Sörmland har valt att satsa på att mobilisera för att finansiera projekt för denna grupp tillsammans med länets övriga intressenter på området. Tanken med socialfondsprojekten är att de ska få fäste i ordinarie arbetssätt. Sid 9(13)
För att på sikt öka antalet unga kvinnor och män som tar gymnasieexamen eller på andra sätt kommer närmare arbetsmarknaden behövs en fortsättning på arbetet med att minska skolavhoppen. Vi ska fortsätta sprida kunskap om resultat och arbetsmetoder i enlighet med erfarenheter från EU-projektet #jagmed. Sörmlandsstrategins inriktning: En växande befolkning, där bostadsmarknaden fungerar och utbudet av bostäder möter efterfrågan. Utredning och förankring av handlingsplaner till den prioriterade inriktningen Fungerande bostadsmarknad påbörjas senhösten 2018. Då tillkommer övergripande målsättningar kopplat till handlingsplanernas struktur. Exempel på verksamheter under 2019: - Infrastrukturplanering - Framtagande av strukturbild, nivå 3 - Attraktiva miljöer Den framtida samhällsutvecklingen med globalisering, urbanisering och digitalisering ställer ökade krav på omvärldsbevakning och storregional samverkan. Sörmlands storstadsnära läge kräver ett särskilt nära och funktionellt samarbete med både Stockholm och kringliggande län/regioner. Attraktiv, framåtsyftande samhällsplanering, tillväxt och innovation är beroende av en väl fungerande infrastruktur. Nu växer hela länet med omfattande nybyggnation och exploatering i alla kommuner ställer större krav på utbyggd infrastruktur genom storregional och nationell samverkan. Samordningen av länets behov är en förutsättning för att lyckas och behöver ske i ett helhetsperspektiv kring hållbar samhällsbyggnad. Här har den regionalt utvecklingsansvarige aktören en viktig, samordnande roll, bland annat genom den nya länstransportplanen som upprättades 2018 och som nu digitaliseras för att förenkla samarbetet med kommunerna och Trafikverket. Infrastruktur står högt på den nationella dagordningen. Det är viktigt att ta tillvara Sörmlands intressen i de nationella prioriteringarna och nödvändigt att fortsätta utveckla och genomföra hållbara strategier tillsammans med andra intressenter. Ostlänken, Skavstas roll som internationell flygplats, tåganslutning från Järna till Stockholm och ny spårdragning Eskilstuna-Västerås är exempel på strategiska aktiviteter som kräver samverkan för att driva länets infrastrukturbehov, såväl storregionalt som nationellt. Sid 10(13)
Under 2019 fortsätter det långsiktiga arbetet med En bättre sits (EBS), ett storregionalt arbete mellan regionerna i Östra Mellansverige som samordnas av Mälardalsrådet med särskilt fokus på framtida godstransporter, handlingsplan för bytespunkter, mobilitetsfrågor samt utredningar och analyser kring kommande godsstrategi och trafikeringsstrategi för länet. De flesta av dessa insatser genomförs i samverkan med aktörer både inom och utom länet. Ytterligare infrastrukturinsatser är revideringen av länets cykelstrategi som påbörjades 2018. Arbetet att ta fram strukturbilder som visar huvuddragen i regionens fysiska strukturer ska fortsätta. Strukturbilder kan ligga till grund för diskussioner i gränsöverskridande frågor samt utgöra underlag för ett samordnat agerande i dialog med statliga verk och myndigheter, till exempel i fråga om åtgärder i samhällsplaneringen. Övriga insatser för hållbar regional utveckling Aktiviteter och insatser som är tvärgående för de två prioriterade inriktningarna, eller stödjer regionförbundets interna processer sorteras under detta område. Detta kommer till stor del att falla in i de handlingsplaner som för fram Sörmlandsstrategins prioriterade inriktningar. Exempel på verksamhetsområden under 2019: - Sörmland i framkant - implementering av Sörmlandsstrategin - Miljö- och klimat - Jämställdhet och integration - EU-stödstruktur Arbetet med att implementera Sörmlandsstrategin och förverkliga Sörmland som ett län i framkant kräver aktiviteter i form av analys, GIS, interndigitalisering och utarbetande av tvärsektoriella interna och externa arbetsprocesser, t ex med kommuner och andra aktörer. På uppdrag av regeringen har regionförbundet tagit fram en handlingsplan för klimatoch miljö i tillväxtarbetet som sträcker sig mellan åren 2017 till 2020. Under våren 2018 beslutade regionstyrelsen att Sörmlands energiförsörjning är ett nytt permanent verksamhetsområde. Det handlar inte minst om att säkerställa att energiförsörjningen beaktas i samhällsutvecklingen och att på olika sätt aktivt delta i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Strategisk samverkan på samlad nationell nivå och EU-nivå ska värnas och prioriteras. Den regionala positionen är viktig och kompetensen kring Sid 11(13)
internationella/eu-frågor såsom kommande lagstiftning, projekt etcetera behöver stärkas genom omvärldsbevakning och framförhållning. EU:s strukturfonder är ett viktigt verktyg för den regionala utvecklingen. Samverkan kring EU-finansierade projekt tillsammans med ÖMS-länen är viktiga att prioritera även fortsättningsvis. Det gäller även fortsatt mobilisering och samarbete med länets kommuner kring EU-fondsprojekt för att öka tilldelningen av medel. Ekonomiskt utgångsläge Inför 2019 beräknas verksamhetens budget uppgå till 72,8 miljoner kronor. Av denna budget utgör 23,7 miljoner kronor statliga medel för regionalt utvecklingsarbete. Även fleråriga projektmedel för EU-projekt eller statligt finansierade projekt ingår i beloppet. Vissa budgetmedel är uppbundna i redan beslutade och mer långsiktiga aktiviteter. Det tvärsektoriella perspektivet genomsyrar den nya Sörmlandsstrategin och de handlingsplaner som ska utarbetas. Detta påverkar även uppbyggnaden av verksamhetsplanen genom att samband mellan ämnesområden eftersträvas och budgetering av enskilda områden, så kallade stuprör, undviks. På sikt ska budgeten sorteras utifrån färdigställda handlingsplaner. I en nationell jämförelse är den statliga tilldelningen av resurser till Sörmland för låg. Det gäller bland annat statliga ramanslag till utvecklingsansvariga organ, där statens fördelning fortfarande utgår från cirka 50 år gamla underlag. Då bedömdes Sörmland ha ett lägre behov av statliga utvecklingsmedel men mycket har hänt sedan dess och länets behov har ökat relativt sett. Det beror bland annat på strukturförändringarna inom industrin och att Sörmland nu har högre arbetslöshet jämfört med riket. Sid 12(13)
Sid 13(13)