Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi
1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Akava förhåller sig positivt till europeiskt samarbete och stärkandet av detta, samt till Finlands medlemskap i den Europeiska unionen. Samarbetet på EU-nivå har medfört fred, demokrati, stabilitet och stora hemmamarknader i Europa. Medborgarna drar bland annat nytta av detta genom fri rörlighet och EU erbjuder en kanal för Finland att påverka i globala frågor. EU:s verksamhet bör dock förbättras och göras mer social, ekonomiskt hållbar och föras närmare medborgarna. Regler bör följas och medlemsländerna ska verkställa fattade beslut. Kort sagt: mer men bättre EU. På detta vis bör det nya parlamentet och kommissionen utveckla unionen i följande riktning: 2. Utgifterna för kompetens bör höjas i EU:s budget Kompetens, kreativitet och innovationer är centrala då det kommer till att förbättra sysselsättningen inom EU och unionens konkurrenskraft. Detta förutsätter att en tillräcklig andel av EU:s budget avsätts för forskning och utbildning, satsningar på utveckling av kvaliteten inom kompetens och belöningar för toppkvalitet. Förnyelsen av strukturerna inom EU:s fleråriga budget lyckades inte. Andelen för anslag för forskning och utbildning i budgeten måste höjas väsentligt. En stark koppling bör skapas mellan forsknings- och utbildningsprogrammen respektive det nationella verkställandet av dessa och kriterierna för deras finansiering och nationella mål och nationell finansiering. Samarbetet mellan OECD och EU bör stärkas för att främja utbildningens kvalitet, stärka lärarnas yrkesroll och för att skapa en ungdomsgaranti som även beaktar behoven hos högutbildande nyexaminerade. 3. Ur krisen med tillväxt och konkurrenskraft Det är möjligt att förbättra sysselsättningen och ekonomin i första hand med tillväxt. För att förbättra konkurrenskraften och skapa en intelligent, hållbar och inkluderande tillväxt måste man intensifiera förverkligandet av Europa 2020-strategin. I nyckelställning står fri handel, lönsamhet samt innovationer och utvecklande av de inre marknaderna. Konsumenternas förtroende för de digitala inre marknaderna bör stärkas, likaså tjänsternas användarvänlighet på de digitala marknaderna. Vi behöver enhetlig skattepraxis och logistiska lösningar. Energiproduktionen bör fortsättningsvis göras mer mångsidig och de inre marknaderna mer öppna med målet att skapa en konkurrenskraftig prisnivå. Frihandelsavtal som undanröjer hinder för export och handel bör ingås och vara så omfattande som möjligt. Dessutom bör man beakta hållbar utveckling och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet. 4. EU som motorn i ett högkvalitativt och jämlikt arbetsliv Fungerande inre marknader fordrar spelregler. Utöver kapital, tjänster och varor bör de även omfatta människor. EU bör således utveckla uppdaterade spelregler för arbetslivet som även förhindrar snedvridning av konkurrensen. Dessutom behöver exempelvis den ekonomiska och monetära unionen en stark parallell social dimension. Anledningarna är följande:
2 (3) Det skydd som arbetstidsdirektivet innebär bör omfatta högre tjänstemän, den maximala veckoarbetstiden måste vara rimlig och begreppet arbetstid bör inte utvidgas till att omfatta en gråzon mellan arbete och fritid med begreppet ickeaktiv arbetstid. Förslaget till direktiv om branschorganisationers rätt att väcka talan skulle främja rättigheterna för arbetstagare i svagare position. Även arbetsgivare som verkar enligt lagen skulle dra nytta av rätten att väcka talan som organisation, eftersom man snabbare kunde ingripa i konkurrenternas olagliga verksamhet som ofta snedvrider konkurrensen. De grundläggande rättigheterna får inte underställas rörligheten på de inre marknaderna eller ekonomiska rättigheter. De grundläggande rättigheterna bör stärkas bland annat genom att EU förbinder sig till Europarådets Europakonvention om de mänskliga rättigheterna samt genom att säkerställa att unionens lagstiftning är förenlig med Internationella arbetsorganisationen ILO:s allmänna avtal. För att främja välbefinnande i arbetet och produktivitet krävs en stark arbetarskyddsstrategi som innefattar bland annat ergonomidirektiv och befästande av det psykiska arbetarskyddets ställning i ramdirektivet för arbetarskyddet. Direktivet om föräldraledighet bör förnyas enligt 6+6+6-modellen och bli ett familjeledighetssystem, som garanterar bägge föräldrarna sex månader personlig ledighet samt låter familjen bestämma själv om hur de gemensamma sex månaderna används. 5. Ökad rörlighet och kontrollerad invandring Rörligheten inom EU bör vara så smidig som möjligt för såväl arbetstagare som alla andra medborgare. Kontrollerad invandring ökar EU:s kompetenskapital, men man bör kunna garantera jämlik behandling och jämlika arbetsvillkor. Arbetslösas rätt att söka jobb i ett annat medlemsland och kunna erhålla arbetslöshetsersättning i ursprungslandet bör förlängas till sex månader. Det mervärde som EU:s olika direktiv om invandring har inneburit för Finland har varit begränsat. De bör tillåta bevarande av fungerande nationell praxis inom en gemensam europeiska ram. För Finland är lösningar för rörlighet mellan Ryssland och EU även av kvantitativ betydelse. Man bör sträva efter förenklade förfarande och visumfrihet då överenskomna villkor uppfylls. 6. En skatteunion behövs Den koncentrerade ekonomiska politiken och de omfattande inre marknaderna förutsätter starkare verksamhet på unionsnivå i beskattningsfrågor än idag - en skatteunion. Utöver detta är problem som skadar välfärdsstaterna orsakade av den grå ekonomin, snedvriden skattekonkurrens, skatteparadis och motsvarande allt mer iögonfallande. Finland bör placera sig i täten inom utvecklingen av EU:s skattesamarbete. Således: Bör skatteparadisverksamhet förbjudas inom EU och resoluta åtgärder omedelbart vidtas. Miniminivåer bör skapas i beskattningsformer som ligger nära verksamheten på de inre marknaderna, så som företagsbeskattning. För att öka öppenheten mellan medlemsländerna och även på global nivå måste ett utbyte av skatteinformation fås till stånd som omfattar samtliga former av inkomst.
3 (3) 7. Ja till euron, en stark ekonomisk politik och landsspecifikt ansvarstagande En upplösning av EMU skulle innebära stora ekonomiska problem och sysselsättningsproblem. EU:s samarbete inom den ekonomiska politiken bör därför intensifieras för att säkerställa euroområdets funktionalitet och eurovalutans framtid. Bärande principer är att hålla fast vid reglerna och att varje land bär ansvar för de egna skulderna. I sparpolitiken bör det finnas utrymme för att trygga förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten. Förnyelsen av de ekonomiska stukturerna är oundvikliga för att upprätthålla såväl välfärdsstaten som konkurrenskraften. Bankunionen måste fortskrida på ett enhetligt sätt i samtliga länder genom att fungerande kontroll för samtliga bankers del förverkligas och genom att man skapar en krislösningsmekanism vid finansieringssvårigheter. Gemensamma obligationer (eurobonds) kan genomföras endast enligt en modell som stärker disciplinen inom varje lands ekonomi och landets egna ansvarstaganden. Den ekonomiska och monetära unionens förfaranden och Europeiska centralbankens roll bör ytterligare stärkas men medlemsländerna och kommissionen är skyldiga att höra arbetsmarknadsparterna under samtliga väsentliga skeden. 8. Hållbar ekonomi och socialt ansvar skapar framtiden En hållbar miljö- och klimatpolitik skapar även nya arbetstillfällen och möjligheter för affärsverksamhet. Klimatåtaganden bör förverkligas med en progressiv och ansvarsfull energi- och klimatpolitik. För att skapa hållbar utveckling bör även det sociala ansvaret främjas med praktiska åtgärder på EU-nivå. För att stärka uppföljningen av socialt ansvar bör förpliktigande regler introduceras om publicering av uppgifter om personal och miljöskydd i årsberättelser. Dessa regler bör även förhindra aggressiv skatteplanering bland företag. Målen för EU:s klimatpolitik bör vara tillräckligt ambitiösa men samtidigt är det viktigt att även involvera länderna utanför unionen i förverkligandet av dessa. Satsningar på forskning och produktutveckling bör märkbart ökas inom ren teknologi (cleantech) och Finland bör stifta en klimatlag som beaktar målen inom EU-lagstiftningen och som ger bättre förutsättningar för utveckling av näringslivet. 9. Fokus på medborgarsamhället och trepartssamarbetet EU har gjort framsteg inom demokrati och öppenhet men fortsättningsvis behövs steg för att föra unionen närmare arbetstagare och övriga medborgare. Kommissionärerna och EU:s president bör väljas med direkta val eller bland medlemmarna i Europaparlamentet. Europaparlamentets makt i förhållande till rådet måste fortsättningsvis utökas. Skyldigheten enligt konstitutionen att höra arbetsmarknadsorganisationer bör utvidgas till att utöver den ekonomiska politiken omfatta exempelvis arbetskraftsinvandring, utbildning och vissa ärenden som rör den inre marknaden. Godkänd av Akavas styrelse 11.6.2013