1 Årsredovisning 2017

1 Årsredovisning 2017

OMSLAGSBILD Examensceremoni vid Karlberg. Studenter som är klara med sin treåriga officersutbildning uppmärksammas av bland andra överbefälhavaren Micael Bydén och Försvarshögskolans vicerektor flottiljamiral Ewa Skoog Haslum vid en examensceremoni på Karlbergs Slott. Foto: Anders G Warne

REKTORS FÖRORD Försvar, krishantering och säkerhet är angelägna frågor som berör alla. När samhället är under press påverkar det i högsta grad även Försvarshögskolan. Försvarshögskolan har en viktig roll när det gäller att utbilda framtidens ledare och experter så att de kan fatta rätt beslut under kriser och upprätthålla säkerhet och försvar. Detta kräver ständig utveckling av våra utbildningar liksom satsning på forskning. Försvarshögskolan har de senaste åren arbetat målmedvetet mot ett komplett akademiskt system och i december 2016 lämnade vi slutligen in vår ansökan om examenstillstånd på masters- och forskarnivå inom området Försvar, krishantering och säkerhet till regeringen. Året har därför på många sätt präglats av målmedvetet förberedelsearbete inför ett eventuellt beslut om examenstillstånd. Förhoppningen är att regeringen följer Universitetskanslersämbetets rekommendation och fattar ett positivt beslut om både avancerad nivå och forskarnivå före halvårsskiftet 2018. Vi har fortsatt högt nationellt söktryck på vårt kandidatprogram i statsvetenskap och militärhistoria och på magisterprogrammet i politik och krig. Det är mycket glädjande att se hur våra studenter utvecklas och det är med stolthet vi ser att de efter avslutade studier i hög utsträckning också blir erbjudna jobb. Vi kan konstatera att vi under året fått flera nya professorer inom våra ämnen. Mot bakgrund av ökade spänningar och händelser i vår omvärld, både i närområdet och längre bort, har mediers intresse för Försvarshögskolans kompetens också fortsatt att öka under året. Experter från lärosätet har anlitats för att förklara aktuella världshändelser, i synnerhet terrorhändelser. Att vår kunskap och expertis är efterfrågad märks också genom det ökade intresset för uppdragsutbildningar, uppdragsforskning och analysstöd som vi kan erbjuda, inte minst inom totalförsvarsområdet. Under åren framöver kommer det att vara en utmaning för lärosätet att ha kapacitet att möta det omgivande samhällets önskemål. Försvarshögskolan driver den akademiska utvecklingen av officersyrket. Vi har under året fortsatt att prioritera kvalitetsutveckling och genomfört en omfattande genomlysning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom ramen för Officersprogrammet. Vi har också, i samarbete med Försvarsmakten, intensifierat arbetet med att identifiera nya sätt att långsiktigt få fler sökande till Officersprogrammet och på sikt förbättra kompetensförsörjningen av framtidens ledare inom försvaret. Dessutom har Försvarshögskolan, på uppdrag av Försvarsmakten, under året tagit fram en ny högre officersutbildning på avancerad nivå. Genom en ny högre officersutbildning säkerställs progressionen från Officersprogrammet, vilket utgör grunden för ett komplett akademiskt system för den militära professionen. Vi går nu in i 2018 som redan på förhand utlovar en historisk utveckling för lärosätet med en förnyad högre officersutbildning på mastersnivå, rekordstora anslag till civil utbildning och sannolikt även examenstillstånd på alla akademiska nivåer och forskarutbildning i egen regi. Vi för vårt historiska arv vidare och firar under kommande året att det är 200 år sedan lärosätets föregångare, Artilleriläroverket, la grunden för högre militär utbildning i Sverige. Romulo Enmark, rektor Försvarshögskolan 3

Innehåll 1 OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN... 6 1.1 Årsredovisningen och prestationstyper... 6 1.2 Försvarshögskolan i korthet... 7 1.3 Försvarshögskolan i omvärlden... 8 1.4 Försvarshögskolans ekonomiska resultat i korthet... 9 1.5 Väsentliga uppgifter... 11 1.6 Verksamhetsstyrning och riskhantering... 13 2 UTBILDNING... 15 2.1 Bedömningar och prioriteringar om utbildningsutbud... 16 2.2 Finansiering av utbildning... 17 2.3 Examina på grundnivå och avancerad nivå... 18 2.4 Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 20 2.4.1 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 20 2.4.2 Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 20 2.4.3 Officersprogrammet... 22 2.4.4 Försvarshögskolans kandidatprogram... 23 2.4.5 Magisterprogrammet i politik och krig... 24 2.4.6 Fristående kurser... 26 2.4.7 Partnerskap för fred... 27 2.5 Avgiftsfinansierad utbildning... 27 2.5.1 Deltagare, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning... 28 2.5.2 Högre officersutbildning... 29 2.5.3 Övrig poänggivande uppdragsutbildning... 30 2.5.4 Beställd utbildning... 30 2.5.5 Övrig avgiftsfinansierad utbildning... 30 2.6 Arbete för breddad studentrekrytering... 32 2.7 Studieavgifter för tredjelandsstudenter... 32 2.8 Bedömning av reell kompetens... 33 3 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING... 34 3.1 Finansiering av forskning och forskarutbildning... 34 3.2 Forskningspublikationer... 35 3.2.1 Volymer och kostnader för forskningsprestationer... 36 3.3 Forskningskompetens vid Försvarshögskolan... 36 3.4 Anslagsfinansierad forskning... 36 3.4.1 Forskning inom högskolans ämnen... 37 3.4.2 Forskning och analysstöd för regeringens behov... 39 3.4.3 Delegationen för militärhistorisk forskning... 39 3.5 Uppdragsfinansierad forskning... 39 3.5.1 Uppdragsforskning för försvarssektorn... 39 3.5.2 Uppdragsforskning för samhällets krisberedskap... 40 3.6 Bidragsfinansierad forskning... 41 3.7 Forskarutbildning... 42 3.7.1 Försvarshögskolans doktorandprogram... 42 3.7.2 Övriga doktorander finansierade av Försvarsmakten... 43 3.7.3 Övrig personal med forskarutbildningstid... 43 4 GEMENSAMT FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING... 44 4.1 Kvalitetsarbete... 44 4.1.1 Högskoleövergripande kvalitetsarbete... 44 4.1.2 Kvalitet i utbildning... 44 4.1.3 Kvalitet i forskning och forskarutbildning... 45 4.2 Lika villkor i utbildning och forskning... 46 4.2.1 FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet... 47 4.2.2 Inkluderande studiemiljö... 47 4

4.3 Studentinflytande... 48 4.4 Internationalisering... 48 4.4.1 Internationell dimension i utbildning och forskning... 48 4.4.2 Studentmobilitet... 49 4.5 Samverkan... 50 4.6 Anna Lindh-biblioteket... 51 4.7 Upplåtande av bostadslägenhet... 52 5 STÖDVERKSAMHET... 53 5.1 Kompetensförsörjning... 53 5.1.1 Utveckling under året... 53 5.1.2 Personalrörlighet... 54 5.1.3 Högskolans anställda i siffror... 54 5.2 Lika villkorsarbete... 56 5.2.1 Åtgärder för jämnare könsfördelning vid rekrytering... 56 5.2.2 Anställning av professorer som är kvinnor... 56 5.2.3 Försvarshögskolans policy för lika rättigheter och möjligheter... 56 5.3 Sjukfrånvaro... 57 5.4 Hållbar utveckling... 58 5.4.1 Miljö... 58 5.5 Lokaler... 59 5.6 Utvecklingsprojekt finansierat av ackumulerat överskott från avgifter... 59 6 EKONOMISK UTVECKLING... 61 6.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 62 6.2 Forskning och forskarutbildning... 63 6.3 Finansiell redovisning... 64 7 SAMMANSTÄLLNING AV DIAGRAM OCH TABELLER... 78 8 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV... 79 9 STYRELSEN... 81 10 STYRELSENS BESLUT... 84 5

1 OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN 1.1 Årsredovisningen och prestationstyper Försvarshögskolan redogör i denna årsredovisning för den verksamhet som lärosätet bedrivit och de resultat som uppnåtts under 2017. I årsredovisningen framförs analyser om resultaten utifrån högskolelagen, högskoleförordningen, Försvarshögskolans förordning, förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, regleringsbrev för 2017 samt övriga styrande dokument. Värden i löptext inom parantes avser föregående verksamhetsår (2016) om inget annat anges. I detta första kapitel ges en översiktlig bild av Försvarshögskolan som lärosäte och det gångna årets ekonomiska resultat. I kapitel två redovisar Försvarshögskolan prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå främst i termer av helårsstudenter och helårsprestationer, totalt och för kvinnor respektive män. Enligt Försvarshögskolans regleringsbrev ska kostnaden för bibliotek och styrelse finansieras av anslag. Kostnaden för Försvarshögskolans fristående kurser (tabell 7) redovisas som utfall på aktiviteterna för fristående kurser och därmed exklusive kostnader för bibliotek och styrelse. I tabell 3 som sammanställer de totala kostnaderna för anslagsfinansierad utbildning ingår dock kostnader för bibliotek och styrelse. Lärosätets forskning redovisas i kapitel tre som prestationer i termer av antal refereegranskade vetenskapliga publikationer. Från 2016 har definitionen på kategorin konferensbidrag förändrats så att endast publicerade artiklar (papers) innefattas i kategorin. Tidigare innefattades även abstracts, posters och presentationer i kategorin. Inom kapitlet för forskning redovisas även antal doktorander i forskarutbildningen. Mot bakgrund av att Försvarshögskolan ännu inte har examenstillstånd för forskarutbildning redovisas inte uppgifter om doktorander i tabellen för väsentliga uppgifter, med undantag av antal årsarbetskrafter för doktorander med doktorandanställning. Detta kommer troligen att ändras från 2018 då Försvarshögskolan förväntas erhålla examenstillstånd för forskarutbildning. I det fjärde kapitlet redovisas verksamhet som är gemensam för både utbildning och forskning, exempelvis samverkans-, kvalitets- och jämställdhetsarbete. I kapitel fem redovisas det senaste årets utveckling som bedrivits främst av Försvarshögskolans stödverksamhet, exempelvis miljöledning- och kompetensutvecklingsarbete. Den finansiella redovisningen återfinns därefter i kapitel sex. Avslutningsvis följer kapitel sju och åtta med sammanställningar över diagram, tabeller samt återrapporteringskrav och kapitel nio och tio som innefattar styrelsens sammansättning likväl som beslut om årsredovisningen. Decimalavrundningar i tabellerna kan i vissa fall medföra att summeringen inte exakt motsvarar det sammanlagda värdet av ingående avrundade belopp. 6

1.2 Försvarshögskolan i korthet Försvarshögskolan utbildar och forskar inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Högskolan är en mötesplats för civilt och militärt, nationellt och internationellt, teori och praktik. Här möts de män och kvinnor som redan är verksamma och arbetar med främst försvar, krishantering och säkerhet samt de som kommer att göra det i framtiden. Försvarshögskolan har utvecklats ur en nästan 200 år lång tradition. Från att tidigare ha varit en skola enbart för högre utbildning av officerare bedriver högskolan idag högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, för såväl officerare som andra studenter. Försvarshögskolan erbjuder även forskarutbildning, i dagsläget i samarbete med andra svenska och utländska lärosäten. Förhoppningen är att Försvarshögskolan erhåller tillstånd att själva utfärda examen på forskarnivå inom en snar framtid. Ansökan, som skickades in till regeringen i december 2016, innefattade begäran om tillstånd för Försvarshögskolan att utfärda masters- och forskarexamen inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Universitetskanslersämbetet granskade ansökan under 2017 och i deras yttrande föreslås att Försvarshögskolan får tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamen inom området. Initialt avser lärosätet inrätta två forskarutbildningsämnen; dels krigsvetenskap, dels statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet. Om ansökan beviljas av regeringen får Försvarshögskolan ett komplett akademiskt system för utbildning och forskning, till gagn för samtliga aktörer, inom det nämnda området. Försvarshögskolan är en viktig del i Försvarsmaktens kompetensförsörjningssystem och leder den akademiska utvecklingen av officersprofessionen. Lärosätet utbildar till yrket som officer och vidareutbildar officerare anställda vid Försvarsmakten. Försvarshögskolan ska därtill vara ett centrum för utvecklingen av samhällets skydd, beredskap och krishantering ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Utbildning och forskning för det syftet har på senare tid fått ökad betydelse inom det nationella säkerhetskonceptet. Tillsammans med Svenskt Militärhistoriskt bibliotek, Folke Bernadotteakademin och Utrikespolitiska institutet, som alla finns i Försvarshögskolans lokaler, bidrar lärosätet till kunskap om både historisk och framtida krishantering. I samarbete med Utrikespolitiska institutet driver Försvarshögskolan Anna Lindh-biblioteket som är Nordens främsta bibliotek inom försvars-, säkerhets- och utrikesfrågor. 1 Försvarshögskolan hade under 2017 i medeltal 374 (360) anställda, varav 141 (137) eller 38 (38) procent kvinnor. Ökningen av antalet anställda förklaras med ökande efterfrågan på Försvarshögskolans verksamhet. en lärare och forskare var ca 64 (64) procent av totalt antal anställda. en yrkesofficerare var i genomsnitt 27 (34) procent av samtliga anställda. 1 Samarbetet med Utrikespolitiska institutet avseende Anna Lindh-biblioteket upphör emellertid den 31 juli 2018. 7

Högskolan är organiserad i två institutioner, Militärvetenskapliga institutionen och Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, där Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT) ingår. 2 Därutöver finns vid Försvarshögskolan Militära programledningen som utövar programansvar för de militära programutbildningarna samt Högskoleförvaltningen där stödverksamheten är samlad. Forsknings- och utbildningsnämnden är det kollegialt valda organet. Försvarshögskolans organisation 1.3 Försvarshögskolan i omvärlden Året 2017 har präglats av fortsatt ökad osäkerhet både i närområdet och globalt. Säkerhetshoten omfattar allt från traditionella militära hot och stormaktsspänning till bredare säkerhetsproblem som terror och radikalisering, påverkansoperationer och cyberhot, klimathot och migrationsrelaterade utmaningar. I början av 2017 publicerade regeringen en samlad nationell säkerhetsstrategi som definierar nationella intressen, redovisar hot och beskriver åtgärder för att värna Sveriges säkerhet och för att stärka Sveriges beredskap. Arbetet kräver ett aktivt deltagande från hela det svenska samhället och ställer krav på att fortsätta att stärka Sveriges förmåga att effektivt och samordnat möta såväl omedelbara som långsiktiga hotbilder och utmaningar. Här är utbildning och forskning betydelsefulla områden där Försvarshögskolan spelar en viktig roll. Efterfrågan på både Försvarshögskolans uppdragsutbildningar, och på personalens kompetens som experter, har av ovan nämnda orsaker ökat under året. Det omgivande samhällets förhöjda intresse för försvars- och säkerhetspolitiska perspektiv syns också i söktrycket till både de militära och civila programmen. I syfte att utveckla framtidens ledare och analytiker 2 Genom en omorganisation ingår IHT ingår i det nyetablerade Centrumet för totalförsvar och samhällets säkerhet from 1 januari 2018. 8

inom hela säkerhetssektorn tillhandahåller Försvarshögskolan en rad utbildningar för både militära och civila studenter Utöver grundforskningen inom en rad ämnen bedriver Försvarshögskolan även forskning och studier relaterade till aktuella händelser. Under 2017 har bland annat en studie baserad på tidigare hemligstämplat material från Säkerhetspolisen kring svenska medborgare stridande för terrorgrupper i krigets Syrien och Irak genomförts. Vidare studeras både Ryssland och den viktiga transatlantiska länken kontinuerligt genom olika forskningsprojekt. Till exempel analyseras konsekvenserna av Donald Trumps presidentskap i USA fortlöpande. Även påverkanskampanjer och cyberoperationer från främmande makt står högt på Försvarshögskolans forskningsagenda. För att möta behovet av samordnade samhällsinsatser, inom ramen för totalförsvar och civil krishantering, omorganiserar Försvarshögskolan en del av verksamheten till ett Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet. Centrumet, som formellt lanseras 1 januari 2018, kommer främst att arbeta med utbildning, analysstöd och övningar på uppdrag av de bevakningsansvariga myndigheterna inom totalförsvarssektorn. När det gäller expertrollen har forskare och analytiker från Försvarshögskolan under året deltagit som experter vid både akademiska och mer policyinriktade konferenser. Försvarshögskolans experter fungerar också som rådgivare i regeringskansliet och de har flitigt delat med sig av sina kunskaper i media, både nationellt och internationellt. Forskare är även eftertraktade i betygsnämnder och som opponenter vid andra lärosäten och som ledare av internationella övningar och forskningsprojekt. Under 2017 har flera forskare vid lärosätet därtill skrivit debattartiklar och därmed bidragit till samhällsdebatten inom lärosätets kompetensområden. 1.4 Försvarshögskolans ekonomiska resultat i korthet Försvarshögskolan redovisar för 2017 ett överskott om 5,4 (-2,8) miljoner kronor, att jämföra med planerat resultat på 0,2 miljoner kronor. Överskottet kan härledas till en ökad uppdragsverksamhet inom utbildning i förhållande till årets planering. Det positiva resultatet har ökat myndighetskapitalet till 46,8 (41,4) miljoner kronor vid utgången av 2017. Intäkterna uppgick till 518 (492) miljoner kronor. Den högre nivån i förhållande till året innan förklaras främst av ökande avgiftsintäkter som både hänför sig till beställningar från Försvarsmakten och beställningar från andra aktörer inom området för totalförsvar. Under den senaste treårsperioden har intäkterna fördelat sig på finansieringsslag enligt diagram 1. 9

Antal HST Försvarshögskolan Årsredovisning 2017 Diagram 1. Fördelning intäkter (miljoner kronor) på finansieringsslag för 2015 till 2017 mnkr 300 266 250 238 240 200 208 199 203 2015 150 2016 100 2017 50 0 33 35 35 21 19 14 0 0 0 Anslag fö. dep. Anslag utb. dep. Avgifter Bidrag Finansiella De totala intäkterna från verksamhetsgren utbildning uppgick under 2017 till 398 (369) miljoner kronor, vilket utgör 77 (75) procent av de totala intäkterna. Även de totala kostnaderna för utbildning var högre än föregående år, 395 mot 374 miljoner kronor. Under 2017 hade Försvarshögskolan sammanlagt 825 (774 3 ) helårsstudenter och 670 (641) helårsprestationer. Antalet helårsstudenter (HST) har fördelat sig enligt diagram 2 de senaste tre åren. Diagram 2. 2017 Fördelning av antal HST inom Försvarshögskolan under 2015 till 350 300 250 200 150 100 259 237 307 131 135 114 141 133 130 204 210 189 2015 2016 2017 50 26 48 43 0 3 Diagrammet summerar till 775 avseende 2016 på grund av avrundningseffekter. 10

De totala intäkterna från verksamhetsgren forskning uppgick under 2017 till 120 (122) miljoner kronor, vilket utgör 23 (25) procent av de totala intäkterna. De totala kostnaderna för verksamhetsgren forskning uppgick till 117 (120) miljoner kronor. Under året har 63 (93) 4 vetenskapliga refereegranskade publikationer utgetts. Att årets nivå är betydligt lägre bedöms bero på eftersläpande registreringar från 2016, ett stort utvecklingstryck i kärnverksamheten samt att årets publikationer i snitt har högre kvalitetsranking än föregående år. 5 1.5 Väsentliga uppgifter Tabell 1. Väsentliga uppgifter Utbildning och forskning 2017 2016 2015 2014 2013 Totalt antal helårsstudenter 6 615 570 517 487 487 Kostnad per helårsstudent, tkr 295 301 350 365 352 Totalt antal helårsprestationer 7 485 465 421 394 366 Kostnad per helårsprestation, tkr 374 369 430 452 469 Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (HST) 0 8 0 0 9 0 0 Totalt antal nyantagna doktorander - - - - - - andel kvinnor (%) - andel män (%) Totalt antal doktorander med någon aktivitet - - - - - - andel kvinnor (%) - andel män (%) Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 10 18 21 22 20 20 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) - - - - - Genomsnittlig studietid för licentiatexamen - - - - - Genomsnittlig studietid för doktorsexamen - - - - - Totalt antal doktorsexamina - - - - - Totalt antal licentiatexamina - - - - - Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 11 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr 12 63 93 140 99 99 1 864 1 293 879 1 212 1 305 4 Siffran för 2016 har justerats sedan föregående årsredovisning på grund av eftersläpande registrering. 5 Den genomsnittliga poängen per publikation har ökat från (1,06) 2015, (1.06) 2016, till 1,24 2017 enligt norska listan (NSD Norsk Senter for Forskningsdata). 6 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. 7 Se not ovan. 8 Avrundning från 0.25 9 Avrundning från 0,25 10 Avser samtliga anställda som doktorander. 11 Värden för 2016 och 2015 avviker från värden i Försvarshögskolans årsredovisning 2016, på grund av att publikationer har registrerats retroaktivt samt en korrigering som avser 2015. Uppgifterna från 2014 och framåt redovisas enligt den definition på kategorin konferensbidrag som infördes 2016. Uppgifterna från 2013 har inte varit möjliga att korrigera med anledning av den nya definitionen, varför dessa är redovisade enligt den tidigare definitionen. 12 Se noten ovan. 11

Personal 13 Totalt antal årsarbetskrafter 324 327 345 337 330 Medelantal anställda 374 360 375 369 356 Totalt antal lärare (årsarb.) 206 211 222 219 213 - andel kvinnor (%) 24 27 27 24 22 - andel män (%) 76 73 73 76 78 Antal disputerade lärare (årsarb.) 70 70 65 56 48 - andel kvinnor (%) 30 29 29 27 26 - andel män (%) 70 71 71 73 74 Antal professorer (årsarb.) 14 18 16 14 13 11 - andel kvinnor (%) 15 9 7 8 7 - andel män (%) 85 91 93 92 93 Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav 517,7 491,8 499,8 493,1 483,7 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 398,1 369,4 376,9 374,0 360,8 - andel anslag (%) 44 46 48 47 45 - andel externa intäkter (%) 56 54 52 53 55 Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 119,6 122,4 122,8 119,1 122,9 - andel anslag (%) 52 51 49 51 52 - andel externa intäkter (%) 48 49 51 49 48 Kostnader totalt (mnkr) 512,3 494,6 509,1 500,7 503,5 - andel personal (%) 61 60 59 57 56 - andel lokaler 15 (%) 11 11 10 11 10 Lokalkostnader per kvm 16 (kr) 2 353 2 301 2 645 2 877 2 827 - av justerade totala kostnader 17 (%) 9 9 - - - Balansomslutning (mnkr) 176,8 176,1 180,1 192,1 184,9 - varav oförbrukade bidrag 10,3 16,4 21,6 19,3 9,6 - varav årets kapitalförändring 5,4-2,8-9,4-7,6-19,8 - varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 46,8 41,4 44,2 53,5 61,2 13 Från och med år 2016 inkluderas övertid och mertid som inte kompenserats med ledighet i årsarbetskraften, samtidigt exkluderas sammanhängande sjukfrånvaro över 15 dagar. Försvarshögskolan har gjort denna justering för att anpassa statistiken i enlighet med ESV:s Handledning Personalkostnader (ESV 2015:1). Tidigare år har inte övertid/mertid inkluderats och sjukfrånvaro har exkluderats från 61:a dagen (2014 ff) respektive 91:a dagen (2011 ff). Detta gör att siffrorna mellan åren inte är helt jämförbara. Siffror från tidigare år har inte kunnat korrigeras på grund av skillnader i uppsättning i lönesystemet mellan åren, men Försvarshögskolan bedömning är att årets förändring påverkar årsarbetskraftstalet med c:a 1,5 procent mellan 2016 och 2015. För tidigare år bedöms förändringen påverka årsarbetskraftstalet i genomsnitt med c:a 1 procent. 14 Inklusive gästprofessor. 15 Enligt resultaträkningen. 16 Redovisas from 2016 i enlighet med SUHF:s rekommendationer om lokalkostnader bil 2 till REK 2014:1, dnr 14/069. Antal kvm beräknas som den totala förhyrda ytan. Pga. ny redovisningsprincip 2016 har inte siffror för tidigare år uppdaterats. 17 Pga. ny redovisningsprincip för 2016 har inte motsvarande siffra kunnat tas fram för tidigare år. 12

1.6 Verksamhetsstyrning och riskhantering För att uppfylla kravet på god verksamhetsstyrning har Försvarshögskolan valt att tillämpa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och internrevisionsförordningen (2006:122). Det huvudsakliga regelverket utgörs i övrigt av myndighetsförordningen (2007:515), högskoleförordningen (1993:100), förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering. Försvarshögskolan definierar verksamhetsstyrning som den process som syftar till att verksamheten genomförs enligt instruktion, regleringsbrev och myndighetsförordningen. Med det senare avses att den utförs effektivt, enligt gällande rätt och andra förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, med en tillförlitlig och rättvisande redovisning, och med god hushållning med statens medel. Försvarshögskolan har under 2017 fortsatt att tillämpa högskolans modell för riskhantering. Genom ledningens riskanalys, som utförs årligen, identifierades sju strategiska riskområden. De flesta riskområdena var desamma som 2016. De tre mest betydande riskområdena handlade om: 1) att Försvarshögskolan inte skulle ha tillräckliga personella resurser eller kompetens för att klara sina uppdrag, inte minst kärnkompetens inom officersutbildningarna, 2) att Försvarshögskolans utbildningar inte skulle hålla tillräcklig kvalitet och 3) att Försvarshögskolan skulle drabbas av en säkerhetsincident. Det sistnämnda riskområdet har inte funnits med i tidigare strategiska riskanalyser men lyftes in denna gång mot bakgrund av den generellt höjda hotnivån i samhället. Riskområdet att Försvarshögskolan inte skulle kunna klara av att rekrytera tillräckligt antal studenter med rätt kvalitet, som fanns med i riskanalysen 2016, ansågs inte vara relevant längre och lyftes därmed bort ur analysen för 2017. För att minska risken avseende kompetensförsörjning har Försvarshögskolan arbetat proaktivt, bland annat tillsammans med Försvarsmakten, med analys och dialog kring personalrekrytering. För att minska risken avseende bristande kvalitet i utbildningarna har Försvarshögskolan under året fortsatt att utveckla sitt kvalitetssystem. Som en särskild insats har en omfattande genomlysning av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom ramen för Officersprogrammet genomförts. Utredningen har genomförts av en extern utredare och har resulterat i att antal förslag till åtgärder som alla syftar till att höja kvaliteten på utbildningen. Inom enheterna har operativa risker identifierats, bedömts och värderats och beslut om åtgärder fattats. Riskhanteringen har följts upp i samband med tertialuppföljningar. Modellen för verksamhetsstyrning, i vilken riskhantering är integrerad, finns dokumenterad i en instruktion som tillsammans med delegationsordningen ger en beskrivning av roller, ansvar och beslutsbefogenheter inom verksamhetsstyrningen samt även övergripande av verksamhetsstyrningsprocesserna. Försvarshögskolan har därmed ett väl definierat system för verksamhetsstyrning och riskhantering. 13

Försvarshögskolan har inte fått några anmärkningar i Riksrevisionens revisionsberättelse som inkom under året. 18 Inga brister identifierades heller i samband med Ekonomistyrningsverkets ekonomiadministrativa värdering. Under 2016 genomförde Försvarshögskolan riskanalys utifrån förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering, med utgångspunkt i Kammarkollegiets metodstöd. Nio stycken risker identifierades som mest prioriterade och för dessa har riskreducerande åtgärder genomförts under 2017. Flertalet av riskerna handlade om kontinuitetsplanering, det vill säga analyser och åtgärder för att minska organisationens sårbarhet i händelse av avbrott i centrala försörjningssystem. 18 Revisionsberättelsen avser 2016. 14

2 UTBILDNING Försvarshögskolans utbildningsstrategi styr utvecklingen av huvudområden, ämnen, ämnesinriktningar samt vilka utbildningsprogram och kurser som ska utvecklas och prioriteras de närmaste åren. Strategin lägger bland annat fast att Försvarshögskolan ska leda den akademiska utvecklingen av officersprofessionen och i samverkan med Försvarsmakten utveckla en ändamålsenlig och långsiktigt stabil officersutbildning, vilket även ligger i linje med Sveriges försvarspolitiska inriktning 2016-2020. Strategin lägger också fast att Försvarshögskolan ska fortsätta arbetet med att stärka sin roll som centrum för utvecklingen av samhällsskydd och säkerhet ur ett nationellt och internationellt perspektiv, genom att erbjuda utbildningar inom området krishantering och säkerhet. Försvarshögskolan bedriver både anslagsfinansierad utbildning och avgiftsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den största anslagsfinansierade utbildningen vid lärosätet bedrivs inom ramen för Officersprogrammet och leder till en officersexamen. De största avgiftsfinansierade utbildningarna utgörs av de högre militära utbildningar som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Försvarshögskolan har haft som målsättning att utveckla utbildningsutbudet på avancerad nivå och höstterminen 2015 lanserades därför Magisterprogrammet i politik och krig med två inriktningar, dels statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet, dels krigsvetenskap. Programmet har flest förstahandssökande i landet i jämförelse med jämförbara mastersprogram i freds- och konfliktkunskap, statsvetenskap och globala studier. Samtliga ämnen som är inrättade vid Försvarshögskolan är unika eller har unika inriktningar inom sina ämnen. Fristående kurser ges inom samtliga ämnen, medan generella examina kan erhållas på kandidatnivå inom huvudområdena: historia med inriktning mot militärhistoria, juridik med inriktning folkrätt, krigsvetenskap, ledarskap under påfrestande förhållanden, statsvetenskap utan inriktning samt statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. 19 Generella examina på magisternivå kan ges inom krigsvetenskap och statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Officersprogrammet är en yrkesutbildning som leder till en yrkesexamen. 19 Enligt Försvarshögskolans övergångsregler har studenter haft möjlighet att ta ut en kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan eller med inriktning mot säkerhetspolitik, till och med den 31 december 2017. 15

2.1 Bedömningar och prioriteringar om utbildningsutbud Försvarshögskolan ska enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för avvägningar och beslut om utbildningsutbud samt hur lärosätet bemöter det omgivande samhällets behov av utbildning. Försvarshögskolans utbildningsutbud utgår från rektors beslutade riktlinjer för intern fördelning av utbildningsplatser. Beslutet baseras på förslag som tas fram av högskolans Forsknings- och utbildningsnämnd. Av riktlinjerna framgår bland annat principer för prioritering mellan kurser och program. En princip som framgår är att Försvarshögskolan ska sträva efter att förbättra genomströmningen av studenter, därför prioriteras programutbildning och fristående kurser med progression. Under 2017 har Försvarshögskolan reviderat riktlinjerna och antagit en ny fördelningsmodell som använts för beslut avseende anslagsfördelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2018. Den nya fördelningsmodellen är avsedd att med större transparens och långsiktig stabilitet decentralisera besluten om anslagsfördelning och utbildningsutbud på program- och ämnesnivå till lärosätets institutioner. Där framgår att respektive utbildningsuppdrag inför beslut om utbildningsutbud ska göra bedömningar och avvägningar med utgångspunkt i riktlinjerna och även avvägningar mellan campusutbildning och distansutbildning. För att förbättra genomströmningen inom ämnet militärhistoria, och för att stärka Försvarshögskolans profil, beslutades att utöka kandidatprogrammet med ytterligare en inriktning hösten 2015; historia med inriktning mot militärhistoria. Till höstterminen 2017 antogs den tredje studentkullen till den militärhistoriska inriktningen. Det är ännu för tidigt att fastställa vilken effekt inrättandet av en militärhistorisk inriktning på Försvarshögskolans kandidatprogram har haft på ämnets genomströmning. Dock indikerar en jämförelse mellan grund- och fortsättningskurserna i militärhistoria som fristående kurser, och motsvarande kurser inom programmet, att genomströmningen vid programmet är högre. På samma sätt visar en jämförelse av genomströmningen mellan påbyggnadskursen i statsvetenskap som fristående kurs, och som kurs inom programmet, att studenter som läser påbyggnadskursen inom programmet i högre utsträckning genomför kursen med godkänt resultat på utsatt tid. Under höstterminen 2017 har ämnena ledarskap under påfrestande förhållanden och folkrätt erbjudit kurser på påbyggnadsnivå för första gången, med femton studieplatser per ämne. Syftet med utvecklingen är att Försvarshögskolan ska kunna erbjuda möjlighet till kandidatexamen i dels ledarskap under påfrestande förhållanden, dels i folkrätt. Sedan höstterminen 2015 erbjuder Försvarshögskolan Magisterprogrammet i politik och krig om 60 hp. I samband med Försvarshögskolans framtagande av ansökan om examenstillstånd på avancerad nivå och forskarnivå har ett utvecklingsarbete pågått som förberedelse för att kunna utvidga utbildningen från ett ettårigt magisterprogram till ett tvåårigt mastersprogram. 16

Under året har ett Högre officersprogram (HOP) utvecklats enligt Försvarsmaktens behov och beställning. Det Högre officersprogrammet består av en hopslagning av dels Försvarshögskolans Stabsutbildning (SU), dels Högre stabsofficersutbildning (HSU) och kommer, om regeringen beviljar Försvarshögskolans ansökan om examenstillstånd, från och med hösten 2018 att ersätta dessa två utbildningar. Genomfört Högre officersprogram ger möjlighet till examen på magister- eller mastersnivå. Officersprogrammet finansieras av anslaget för officersutbildning genom regleringsbrev från Försvarsdepartementet, där den första villkorssatsen anger de finansiella ramarna för utbildningen. Därtill anger Försvarshögskolans regleringsbrev från Utbildningsdepartementet att samråd ska ske mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten om officersutbildningens dimensionering. Samråd sker genom kontinuerlig dialog med Försvarsmakten om bland annat antalet studenter som ska antas till Officersprogrammet och kring den högre militära utbildningen som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Försvarsmakten har även möjlighet till insyn och påverkan i Försvarshögskolans verksamhet genom representation i styrelsen, i Forsknings- och utbildningsnämnden samt i vissa program- och ämnesråd. I Försvarshögskolans styrelse, Forsknings- och utbildningsnämnden, och i kandidatprogrammets programråd finns också Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) representerad, och Försvarshögskolan håller regelbundna dialoger med MSB om prioriteringar i utbildningsutbudet. För att bemöta det omgivande samhällets behov av utbildning har Försvarshögskolan också ett brett utbud av uppdragsutbildningar som riktar sig, inte bara mot ovan nämnda myndigheter, utan även mot andra organisationer i samhället. 20 Vidare håller sig Försvarshögskolan informerad om trender kopplade till arbetsmarknaden för akademiker, exempelvis genom rapporter från bland annat Universitetskanslersämbetet, Statistiska Centralbyrån, Svenskt Näringsliv och Sveriges akademikers centralorganisation. 2.2 Finansiering av utbildning Vid Försvarshögskolan bedrivs såväl anslagsfinansierad utbildning som utbildning på uppdrag av olika myndigheter och organisationer. Försvarshögskolan har i förhållande till de flesta andra högskolor en hög andel avgiftsfinansierad utbildning. Diagram 3 visar hur intäkterna för utbildning är fördelade per intäktsslag. Under 2017 kom 56 (54) procent av intäkterna för utbildning från avgifter, med Försvarsmakten som största uppdragsgivare. Den höga andelen avgiftsintäkter medför att Försvarshögskolan till stor del är beroende av sina uppdragsgivare och att deras beställningar har stor påverkan på myndigheten. 20 Exempel på detta ges i avsnitt 2.5.5 Övrig avgiftsfinansierad utbildning. 17

mkr Försvarshögskolan Årsredovisning 2017 Diagram 3. Fördelning av intäkter (miljoner kronor) för utbildning 450,0 400,0 350,0 376,9 369,4 0,2 0,1 398,1 0,3 Totalt* 300,0 250,0 195,3 197,8 221,5 Bidrag 200,0 Avgift 150,0 Anslag 100,0 181,2 171,3 176,2 50,0 0,0 2015 2016 2017 * I totala intäkter ingår finansiella intäkter som dock inte visas av diagrammets staplar. 2.3 Examina på grundnivå och avancerad nivå I tabell 2 redovisas antal examina som tagits ut under året inom Försvarshögskolans huvudområden, oavsett vilket år utbildningen avslutades. Tabellen avser såväl anslagsfinansierad utbildning som uppdragsutbildning. Utöver i tabellen redovisade huvudområden utgör även ledningsvetenskap samt juridik med inriktning folkrätt huvudområden inom Försvarshögskolan, men kursutbudet har hittills inte varit så omfattande att examen kan ges inom dessa huvudområden. Kursutbudet i juridik med inriktning folkrätt har under 2017 utökats till att omfatta 90 hp, vilket ger avtryck i statistiken över utfärdade examina först från och med 2018. 18

Tabell 2. Examina inom Försvarshögskolans huvudområden Huvudområde Högskoleexamen Officersprogrammet Totalt kvinnor män * Försvarshögskolan har under en period inte erbjudit ett kursutbud som har möjliggjort att uppfylla fordringarna för kandidatexamen i ledarskap under påfrestande för hållanden. Fr.o.m. höstterminen 2017 har det återigen varit möjligt att läsa de 90 hp inom huvudområdet som krävs för en sådan examen, vilket kommer ge avtryck i statistiken över utfärdade examina först från och med 2018. Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män 1 0% 100% 0 - - 0 - - 41 12% 88% 26 19% 81% 38 13% 87% Kandidatexamen totalt 53 55% 45% 45 53% 47% 44 41% 59% Krigsvetenskap 0 - - 1 0% 100% 0 - - Militärteknik 0 - - 1 0% 100% 0 - - Historia, inr mot militärhistoria 0 - - 1 0% 100% 6 0% 100% Statsvetenskap 6 17% 83% 6 50% 50% 14 43% 57% Statsvetenskap, inr kris-int. 2 0% 100% 2 0% 100% 8 63% 38% Statsvetenskap, inr säkerhetspolitik 6 50% 50% 11 64% 36% 11 45% 55% Ledarskap under påfrestande förhållanden* Statvetenskap, inr krishantering och säkerhetspolitik 2017 2016 2015 0 - - 0 - - 0 - - 39 64% 36% 23 61% 39% 5 40% 60% Magisterexamen totalt 36 61% 39% 32 56% 44% 24 38% 63% Krigsvetenskap 18 44% 56% 12 17% 83% 3 0% 100% Statsvetenskap, inriktn kris-int. 0 - - 2 100% 0% 9 67% 33% Statsvetenskap, inr säkerhetspolitik 9 89% 11% 1 100% 0% 10 30% 70% Statvetenskap, inr krishantering och säkerhetspolitik 9 67% 33% 17 76% 24% 2 0% 100% Under 2017 avslutade 85 (74) studenter Officersprogrammet med godkänt resultat. Av dessa har dock endast 41 (26) studenter tagit ut sin examen, vilket till stor del förklaras av att uppvisande av examensbevis inte är ett villkor för anställning i Försvarsmakten. Utfärdade kandidatexamina inom statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet har ökat med 70 procent jämfört med 2016, vilket främst är hänförligt till att de första studenterna på Försvarshögskolans kandidatprogram avslutade sin utbildning under 2016, vilket med viss fördröjning givit avtryck i antalet utfärdade examina. Antalet utfärdade magisterexamina inom krigsvetenskap har ökat under 2017, jämfört med föregående år. Detta är en effekt av Magisterprogrammet i politik och krig, där de första studenterna slutförde sin utbildning under 2016 vilket gav utslag på antal utfärdade examina först 2017. 19

2.4 Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolan bedriver utbildning finansierad av anslag på grundnivå och avancerad nivå enligt högskolelagen, högskoleförordningen och regleringsbrev. 2.4.1 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolan erhåller grundutbildningsanslag från Utbildningsdepartementet för finansiering av grundutbildning, bibliotek och styrelse. 21 Från Försvarsdepartementet erhåller Försvarshögskolan anslag för finansiering av genomförandet av det treåriga Officersprogrammet och för utbildning inom Partnerskap för fred. 22 Diagram 4. Tilldelade anslag (tusental kronor) för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för år 2017 * Inklusive för finansiering av bibliotek och styrelse. **Avseende anslag från Försvarsdepartementet utgör posten för genomförandet av Officersutbildningen inte en fast ram utan differensen mellan totalt tilldelat anslag 1:7 och de högstposter som specificeras i regleringsbrevet. 2.4.2 Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antalet helårsstudenter och helårsprestationer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som finansierats av anslag har under 2017 ökat något i jämförelse med 2016. Den totala kostnaden för den anslagsfinansierade utbildningen har under 2017 ökat med ca 10 miljoner kronor jämfört med 2016 och är nu tillbaka på 2015 års nivå. Den största enskilda kostnadsökningen jämfört med 2016 kan hänföras till utvecklingsuppdrag gällande Officersprogrammet. Kostnaden per helårsstudent och per helårsprestation uppvisar endast marginella procentuella förändringar jämfört med året innan. Kostnaden för bibliotek och styrelse ingår i kostnadsredovisningen nedan, i enlighet med Försvarshögskolans regleringsbrev från Utbildningsdepartementet. Kostnad per helårsstudent 21 Anslag 2:61 Försvarshögskolan Grundutbildning, ap.1, under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. 22 Anslag 1:7, Officersutbildning m.m. under utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap. 20

respektive helårsprestation blir därmed högre än om dessa kostnader fördelats på all verksamhet i enlighet med SUHF-modellen. 23 Däremot är värdena jämförbara mellan åren. Tabell 3. Studenter, prestationer och kostnader inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Studenter Totalt kvinnor män Totalt kvinnor * Den totala kostnaden redovisas här som total kostnad för anslagsfinansierad utbildning. Kostnaden för avancerad nivå beräknas på utfall exklusive differensjustering. Kostnaden för grundnivå anges som skillnaden mellan total kostnad och kostnad för avancerad nivå. Hela differensjusteringen ligger därmed i kostnaden för grundnivå. män Totalt kvinnor män Antal individer 1086 36% 64% 1045 37% 63% 1034 35% 65% Högskolenybörjare 373 40% 60% 373 40% 60% 399 40% 60% Prestationer Totalt antal HST 615 35% 65% 570 35% 65% 517 36% 64% varav grundnivå 572 33% 67% 522 33% 67% 475 34% 66% varav avancerad nivå 43 52% 48% 48 57% 43% 42 55% 45% Totalt antal HPR 485 36% 64% 465 37% 63% 421 34% 66% varav grundnivå 446 34% 66% 425 34% 66% 392 33% 67% varav avancerad nivå 39 53% 47% 40 62% 38% 29 53% 47% Genomströmning HPR/HST Kostnader 2017 2016 2015 79% 81% 78% 82% 86% 80% 81% 78% 83% Kostnad totalt (tkr) * 181 594 171 570 180 974 varav grundnivå 178 669 168 008 178 826 varav avancerad nivå 2 925 3 561 2 148 Kostnad per HST totalt 295 301 350 grundnivå 312 322 376 avancerad nivå 68 74 52 Kostnad per HPR totalt 374 369 430 grundnivå 400 396 456 avancerad nivå 76 89 75 Fördelningen mellan kvinnors och mäns deltagande i utbildningen är i stort oförändrad jämfört med föregående år. Genomströmningen har minskat med ca tre procentenheter jämfört med 2016. Minskningen i genomströmning gäller både för kvinnor och för män, där genomströmningsminskningen för kvinnor är större men skedde från en högre nivå. Kostnader för Officersprogrammet, Försvarshögskolans kandidatprogram, Magisterprogrammet i politik och krig och fristående kurser redovisas exklusive kostnader för bibliotek och styrelse i tabell 4, 5, 6 respektive 7. 23 Den redovisningsmodell som Sveriges universitets- och högskoleförbund kommit överens om och som enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor bör användas för fördelning av indirekta kostnader. 21

2.4.3 Officersprogrammet Officersprogrammet utgör den största delen av Försvarshögskolans anslagsfinansierade utbildning och finansieras av anslaget för officersutbildning m.m. från Försvarsdepartementet. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng, varav 52,5 högskolepoäng utgör verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som genomförs vid Försvarsmaktens skolor på uppdrag av Försvarshögskolan. Studenterna antas till en av tre inriktningar; krigsvetenskaplig-, militärteknisk- eller nautisk inriktning. Vid programmets krigsvetenskapliga inriktning samläser också deltagare i uppdragsutbildning, huvudsakligen piloter, på uppdrag av Försvarsmakten. 24 Tabell 4. Studenter, prestationer och kostnader för Officersprogrammet Studenter Totalt 2017 2016 2015 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Antal individer 458 15% 85% 396 14% 86% 370 14% 86% Antal programnybörjare* 132 17% 83% 118 14% 86% 104 13% 87% Antal sökande per plats 2,9 18% 82% 3,1 13% 87% 3,3 13% 87% Prestationer Antal HST 307 16% 84% 259 14% 86% 237 15% 85% Antal HPR 233 15% 85% 213 15% 85% 208 15% 85% Genomströmning HPR/HST 76% 70% 77% 82% 89% 81% 88% 89% 88% Kostnad** Kostnad hela OP (tkr) 149 710 145 126 155 393 Kostnad per HST (tkr) 487 561 656 Kostnad per HPR (tkr) 643 682 746 * Antal programnybörjare avser individer som under året registrerats vid första terminen vid Officersprogrammet. ** Kostnaden anges efter differensjustering eftersom den hämtas från en differensjusterad post inom anslag 1.7. Eftersom utbildningen ska ge de kunskaper och förmågor som krävs för att självständigt arbeta som officer i Försvarsmakten genomförs löpande samråd mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan om programmets innehåll. Studierna i Officersprogrammet har tonvikt på ämnena krigsvetenskap, militärteknik och ledarskap under påfrestande förhållanden. Utöver teoretiska kunskaper utvecklas även studenternas praktiska förmågor genom övning med krigsförband och träning av krigsförband under handledning, vilket kräver att officersutbildningen har hög lärartäthet. 24 Deltagare i uppdragsutbildning ingår inte i tabell 3. 22

Försvarsmakten har under de senaste åren angett ett ökat anställningsbehov i sin verksamhetsplan och i dialoger med Försvarshögskolan. På grund av Officersprogrammets särskilda behörighetskrav, lämplighetsbedömning och naturliga avhopp under antagningsprocessen har emellertid antalet programnybörjare de senaste åren varit lägre än antalet platser på utbildningen, 2017 registrerades 132 (118) programnybörjare på Officersprogrammet vid programstart. Antalet sökande per utbildningsplats till programmet 2017 var 2,9 (3,1). 25 Införandet av en ny könsneutral militär grundutbildning från 2016-2017, likväl som återinförd mönstring och plikt, torde påverka antalet ansökningar samt antalet nybörjarstudenter positivt. Därutöver föreslås aspirantutbildning genomföras som alternativ till militär grundutbildning för de som vill gå Officersprogrammet. För att bredda rekryteringen genomförs även ett antal andra åtgärder (se avsnitt 2.6 för mer information). Försvarshögskolan har också påbörjat arbete med en översyn av behörighetskraven för antagning till Officersprogrammet. Syftet är bland annat att kraven ska harmonisera med Försvarsmaktens krav för anställning. Könsfördelningen bland studenterna totalt var i stort sett oförändrad 2017 i förhållande till tidigare år, med en övervägande del män vilket bland annat kan förklaras av att det krävs att sökandena ska ha genomfört militär grundutbildning (vilken huvudsakligen genomförs av män) för att kunna bli antagna till utbildningen. Det har dock skett en liten ökning av andelen kvinnliga programnybörjare till 17 (14) procent. Kostnadsökningen för Officersprogrammet under 2017 jämfört med året innan är i huvudsak hänförlig till högre lönerelaterade kostnader som till stor del motsvaras av utvecklingsarbete inom officersprogrammet. Därutöver har kostnaderna för köpta tjänster ökat från 62,6 miljoner kronor föregående år till 66,0 miljoner kronor för 2017, vilket bland annat kan hänföras till ökade kostnader för antagningstjänster från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Samtidigt har antalet helårsstudenter och antalet helårsprestationer ökat i högre grad än kostnaderna, vilket innebär att kostnaden per helårsstudent och per helårsprestation 2017 är lägre än 2016. 2.4.4 Försvarshögskolans kandidatprogram Försvarshögskolan ger sedan 2013 ett utbildningsprogram som leder till en kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Hösten 2015 utökades kandidatprogrammet med en inriktning inom militärhistoria som leder till en kandidatexamen i historia med inriktning mot militärhistoria. Flera av Försvarshögskolans ämnen (folkrätt, krigsvetenskap, ledarskap under påfrestande förhållanden och ledningsvetenskap) är inkluderade i programmet genom valbara kurser. Programmet avslutas med en praktiktermin, vilket ger studenterna möjlighet att få arbetsmarknadsanknytning redan under programmets 25 Minskningen av antalet sökande per plats beror på att platsantalet utökats från 150 till 175 platser. 23

gång. Den andra kullen som påbörjade Försvarshögskolans kandidatprogram, inriktning statsvetenskap hösten 2014 avslutade sina studier under våren 2017. Söktrycket till kandidatprogrammets statsvetenskapliga och militärhistoriska inriktningar har varit på en jämn nivå sedan utbildningsstarterna 2013 respektive 2015. Till programmets statsvetenskapliga inriktning med utbildningsstart höstterminen 2017 hade 420 (415) personer sökt programinriktningens 45 (40) platser som förstahandsalternativ. Till den militärhistoriska inriktningen med 15 (10) platser var det 61 (54) personer som sökte programinriktningen som förstahandsalternativ. 26 Antalet helårsstudenter och antalet helårsprestationer uppvisar små förändringar jämfört med året innan. Kostnaderna för programmet har dock ökat vilket innebär högre kostnad både per helårsstudent och per helårsprestation. Genomströmningen har sjunkit något jämfört med året innan. Tabell 5. Studenter, prestationer och kostnader för kandidatprogrammet Studenter Totalt 2017 2016 2015 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Antal individer 210 53% 47% 191 59% 41% 154 57% 43% Antal programnybörjare 68 46% 54% 56 57% 43% 58 57% 43% Antal sökande per plats Statsvetenskap 6,5 45% 55% 6,4 48% 52% 6,3 50% 50% Antal sökande per plats Militärhist 2,8 21% 79% 3,1 19% 81% 3,1 26% 74% män Prestationer Antal HST 135 55% 45% 131 61% 39% 114 58% 42% Antal HPR 120 57% 43% 120 61% 39% 94 59% 41% Genomströmning HPR/HST 89% 92% 84% 92% 91% 92% 83% 84% 81% Kostnad * Kostnad totalt (tkr) 7 471 6 654 6 262 Kostnad per HST (tkr) 55 51 55 Kostnad per HPR (tkr) 62 55 67 * Kostnaden beräknas som utfall exklusive differensjustering. 2.4.5 Magisterprogrammet i politik och krig Hösten 2015 startade Försvarshögskolan Magisterprogrammet i politik och krig vilket omfattar 60 högskolepoäng och genomförs på engelska. Programmet har två inriktningar som antingen leder till en magisterexamen i krigsvetenskap eller en magisterexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Urval till programmet sker efter en sammanvägd bedömning av kvalitet på tidigare högskolestudier samt relevans av tidigare studier. Särskild betydelse tillmäts kvaliteten på studentens självständiga arbete. 26 en kvinnliga förstahandssökande för den statsvetenskapliga inriktningen var 45 (48) procent. För den militärhistoriska inriktningen var andelen kvinnliga förstahandssökande 21 (19) procent. 24

Jämfört med motsvarande program på andra svenska lärosäten har Försvarshögskolans Magisterprogram i politik och krig det högsta söktrycket i landet vad gäller antalet förstahandssökande och detta har varit jämnt över åren. Höstterminen 2017 sökte 140 (136) personer den statsvetenskapliga inriktningen i första hand, och den krigsvetenskapliga inriktningen hade 47 (41) förstahandssökande. 27 Genomströmningen har under året ökat, jämfört med föregående år. Detta tillsammans med att den totala kostnaden för utbildningen har sjunkit har medfört att kostnaden per helårsstudent och kostnaden per helårsprestation har varit lägre 2017 jämfört med 2016. Tabell 6. Studenter, prestationer och kostnader för Magisterprogrammet i politik och krig Studenter Totalt 2017 2016 2015 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Antal individer 96 53% 47% 99 57% 43% 52 56% 44% Antal programnybörjare 44 41% 59% 52 58% 42% 52 56% 44% Antal sökande per plats Statsvetenskap 2,1 57% 43% 2,5 56% 44% 2,5 59% 41% Antal sökande per plats Krigsvetenskap 1,0 37% 63% 1,0 32% 68% 0,9 40% 60% män Prestationer Antal HST 43 52% 48% 48 57% 43% 26 57% 43% Antal HPR 37 53% 47% 39 62% 38% 10 62% 38% Genomströmning HPR/HST 87% 89% 85% 81% 87% 73% 38% 41% 34% Kostnad * Kostnad totalt (tkr) 2 925 3 561 1 593 Kostnad per HST (tkr) 68 75 62 Kostnad per HPR (tkr) 79 93 163 * Kostnaden beräknas som utfall exklusive differensjustering. 27 en kvinnliga förstahandssökande för den statsvetenskapliga inriktningen var 57 (56) procent. För den krigsvetenskapliga inriktningen var andelen kvinnliga förstahandssökande 37 (32) procent. 25

2.4.6 Fristående kurser Försvarshögskolans fristående kurser finansieras av anslaget för grundutbildning från Utbildningsdepartementet. Tabell 7. Studenter, prestationer och kostnader för fristående kurser Studenter Totalt 2017 2016 2015 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Antal unika individer 355 47% 53% 386 46% 54% 470 44% 56% Antal högskolenybörjare 157 56% 44% 170 49% 51% 216 45% 55% män Prestationer Antal HST 130 52% 48% 133 44% 56% 141 48% 52% Antal HPR 95 53% 47% 93 46% 54% 109 46% 54% Genomströmning HPR/HST 73% 74% 72% 70% 74% 67% 78% 74% 81% Kostnad* Kostnad (tkr) 6 887 6 068 6 567 Kostnad per HST (tkr) 53 46 47 Kostnad per HPR (tkr) 72 65 60 * Kostnaden beräknas som utfall på relevanta aktiviteter, varför den redovisas innan differensjustering. Sett till antal helårsstudenter för fristående kurser under 2017 är statsvetenskap det största ämnet, följt av ledarskap under påfrestande förhållanden. Jämfört med föregående år kan noteras en ökning av antal helårsstudenter inom ledarskap inom påfrestande förhållanden, samt en minskning av antal helårsstudenter inom militärhistoria. Ökningen inom ledarskap inom påfrestande förhållanden beror på att kursutbudet under året utökats med en påbyggnadskurs, medan minskningen inom militärhistoria beror på att grundkursen i ämnet från och med 2017 enbart ges en gång per år mot tidigare två gånger per år. Fristående anslagsfinansierade kurser inom ämnet militärteknik ges inte från 2016. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer var 2017 i stort oförändrade jämfört med 2016. Samtidigt har kostnaden för de fristående kurserna ökat under 2017 vilket innebär att kostnaden både per helårsstudent och per helårsprestation ökat. Förklaringen till detta ligger främst i att sjukskrivna lektorer i vissa ämnen ersättes med professorer vilket medförde en ökad personalkostnad. Därtill genomförde Försvarshögskolan en påbyggnadskurs i folkrätt för första gången under 2017. Antalet antagna till denna kurs hamnade inte i nivå med antalet platser och kostnaden per HST och HPR blev därmed högre än planerat. 26

Diagram 5. Antal HST för fristående kurser, fördelat på ämnen 2.4.7 Partnerskap för fred I enlighet med Försvarshögskolans förordning utgör lärosätet svenskt kontaktorgan för deltagande i Konsortiet av försvarsakademier och säkerhetspolitiska institut inom ramen för Partnerskap för fred. Konsortiet som avses i förordningen är Partnership for Peace Consortium (PfPC), som är en samarbetsorganisation inom försvars- och säkerhetsområdet. Anslaget för officersutbildning m.m. finansierar den här verksamheten och under 2017 var Försvarshögskolans anslagsmedel högst 2 miljoner kronor för detta. Under året har i princip hela anslaget förbrukats. Under 2017 var Försvarshögskolan värd för höstens möte med konsortiets rådgivande styrgrupp och lärosätet har därefter också haft en representant i den operativa styrgruppen. Inom ramen för Partnerskap för fred har Försvarshögskolan under året också arrangerat två internationella kurser (Senior Course on Crisis Management and Civil Emergency Planning och Senior Course on Security Policy in Europé) med deltagare från drygt tio länder vardera. Kurserna har, precis som förra året, utformats i enlighet med den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa och i en global kontext, samt med en hög grad av interaktivitet under kurserna för att den breda kompetensen hos deltagarna ska komma mer till sin rätt. 2.5 Avgiftsfinansierad utbildning Försvarshögskolan bedriver avgiftsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2002:760) och förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. Försvarshögskolan bedriver även avgiftsfinansierad utbildning som inte ger högskolepoäng. I jämförelse med andra högskolor är en stor andel av den utbildning som Försvarshögskolan genomför avgiftsfinansierad. Under 2017 motsvarade intäkterna från uppdragsutbildning ca 43 (40) procent av Försvarshögskolans 27

totala intäkter. Uppdragsutbildning 28 sker på uppdrag av ett stort antal myndigheter och organisationer. De största uppdragsgivarna är Försvarsmakten och MSB som stod för 75 (78) procent respektive 5 (6) procent av avgiftsintäkterna inom utbildning. Även om deras andel har minskat har beloppen ökat jämfört med föregående år. Andra uppdragsgivare har varit Regeringskansliet, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Kriminalvården. I redovisningarna nedan benämns kursdeltagarna deltagare i uppdragsutbildning för att skilja dem från studenter såsom definierade i 1 kap. 4 högskoleförordningen. 2.5.1 Deltagare, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning Sammantaget deltog 538 (625) individer under 2017 i poänggivande uppdragsutbildning. Försvarshögskolans största uppdragsutbildningar är Högre stabsofficersutbildning (HSU) och Stabsutbildningen (SU) som bedrivs på uppdrag av Försvarsmakten. Under 2017 deltog totalt 231 (254) individer på HSU och SU. en kvinnor av totalt antal deltagare på HSU och SU uppgick till 10 (14) procent. För HSU var andelen kvinnor 10 (8) procent och för SU 10 (10) procent. Överrepresentationen av män bland kursdeltagarna kan främst förklaras med att en stor del av uppdragsutbildningarna genomförs på uppdrag av Försvarsmakten som har män i majoritet bland sina anställda och det är Försvarsmakten som beslutar vilka som ska delta i de utbildningar som de beställer. De genomförda utbildningarnas karaktär, omfattning och kostnad skiljer sig åt väsentligt mellan åren, beroende på vilka uppdrag som Försvarshögskolan har under året. Detta gör att kostnadsredovisningar inte är jämförbara mellan åren. Av denna anledning redovisar Försvarshögskolan inte kostnad per deltagare, motsvarande helårsstudent eller helårsprestation, för poänggivande uppdragsutbildning. Genomströmningen redovisas inte heller då det inte bedöms vara ett relevant nyckeltal gällande uppdragsutbildningar. Tabell 8. Poänggivande uppdragsutbildning Deltagare i uppdragsutbildning Totalt * Kostnaden beräknas innan differensjustering. kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Antal individer 538 16% 84% 625 14% 86% 481 11% 89% Prestationer Antal HST 210 12% 88% 204 11% 89% 189 8% 92% Antal HPR 185 13% 87% 176 10% 90% 174 8% 92% Kostnad* 2017 2016 2015 Kostnad totalt (tkr) 121 634 121 453 126 918 varav HSU 50 718 55 944 56 663 varav SU 45 623 43 017 43 309 varav övr uppdragsutbildningar 25 292 22 492 26 946 män 28 När Försvarshögskolan redovisar uppdragsutbildning ingår även annan utbildning enligt 5 kap. 2 i förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. 28

2.5.2 Högre officersutbildning Den högre officersutbildningen vid Försvarshögskolan bedrivs som poänggivande uppdragsutbildning på uppdrag av Försvarsmakten. För att ständigt vara aktuell förändras utbildningen i dialog med uppdragsgivaren mellan åren, vilket försvårar jämförelser över tid. Högre stabsofficersutbildning (HSU) omfattar fyra terminer och bedrivs som utbildning på avancerad nivå som kan leda till en magisterexamen i krigsvetenskap. 29 Utbildningen syftar till att ge generell förmåga att tjänstgöra som kvalificerad stabsofficer på högre ledningsnivåer, både nationellt och internationellt över hela konfliktskalan. Utbildningen ges även med militärteknisk inriktning, för försvarsmaktsingenjörer och för vissa specialister, där de två sistnämnda inriktningarna har en mindre omfattning om ca två terminer. Ett antal internationella deltagare studerar varje år vid HSU. Under 2017 deltog totalt fem internationella deltagare vid HSU 16-18. Fem deltagare påbörjade 2017 andra året vid HSU 16-18 vid utländska skolor. I juni avslutades HSU 16-17 för specialister med fyra godkända deltagare. Stabsutbildningen (SU) bedrivs som utbildning på grundnivå under två terminer och syftar till att ge en generell stabskompetens för tjänstgöring i staber inom egen försvarsgren, såväl nationellt som internationellt, och över hela konfliktskalan. 30 Under 2017 avslutade 61 deltagare SU 16-17 och 90 deltagare påbörjade SU 17-18. Slutrapporten efter SU 16-17 visade att deltagarna var mycket nöjda med genomförd utbildning och upplevde att utbildningen gett dem erforderliga kunskaper för tjänstgöring på högre nivå samt en stor personlig och yrkesmässig utveckling. Taktisk stabskurs (TSK) har genomförts under totalt åtta veckor. TSK syftar bland annat till att utbilda reservofficerare och vissa yrkesofficerare mot en generell stabskompetens för tjänstgöring inom eget stridskraftsslag, såväl nationellt som internationellt över hela konfliktskalan. TSK 16-17 omfattade 32 deltagare, varav en internationell officer. TSK 17-18 som genomfört del ett av utbildningen under året har 34 deltagare. Under året har den nya utbildningen Högre Officersprogrammet (HOP) utvecklats genom att Försvarshögskolan har tagit fram ett programkoncept för utbildningen tillsammans med Försvarsmakten. Detta ligger till grund för utarbetande av nya utbildnings- och kursplaner innan inrättandebeslut kan fattas av styrelsen under våren 2018. HOP kommer att genomföras som en ettårig utbildning eller som en tvåårig utbildning. Med ett från regeringen beviljat examenstillstånd kommer detta ge möjlighet till antingen magisterexamen eller mastersexamen för de som läser bägge åren. Både den ettåriga och den tvååriga utbildningen förväntas kunna starta hösten 2018. 29 Högre stabsofficersutbildning ger behörighet till befattningar i nivån överstelöjtnant/ kommendörkapten (OF 4) och högre. 30 Stabsutbildningen ger behörighet till befattningar som major/örlogskapten (OF 3). 29

2.5.3 Övrig poänggivande uppdragsutbildning Försvarsmakten är en betydande beställare av poänggivande uppdragsbeställningar utöver HSU och SU. Under 2017 har Försvarshögskolan på Försvarsmaktens uppdrag bland annat givit Militärteknisk påbyggnadsutbildning, Ledning av förmåge- och konceptutveckling, Strategisk operativ underrättelsetjänst, Högre operativ chefsutbildning samt Informationsoperationer planering och genomförande. Poänggivande uppdragsutbildningar som Försvarshögskolan genomfört för andra uppdragsgivare är bland annat Ledarskap i praktiken, som är ett kurspaket om sammantaget 30 högskolepoäng som riktar sig till verksamma chefer och ledare inom olika myndigheter, företag och föreningar. Kurserna syftar till att främja deltagarnas personliga ledarutveckling över tid genom tillägnande och omsättning av vetenskaplig kunskap om ledarskap i det egna arbetslivet och praktiken. 2.5.4 Beställd utbildning Inom ramen för mastersutbildningen i Samhällelig riskhantering vid Karlstad universitet ansvarade Försvarshögskolan 2017, liksom under 2016, för en delkurs i Riskperception och riskkommunikation (7,5 hp). 2.5.5 Övrig avgiftsfinansierad utbildning Utöver poänggivande uppdragsutbildning bedriver Försvarshögskolan uppdragsverksamhet inom utbildningsområdet, dels i form av utbildningar som inte är poänggivande, dels i form av utvecklingsverksamhet och stöd till Försvarsmakten. 31 Uppdragens volym och karaktär varierar mellan åren, beroende på vilka beställningar som inkommer till Försvarshögskolan. Detta gör att kostnadsredovisningar på aggregerad nivå inte är jämförbara mellan åren. Nedan redovisas större uppdrag som genomförts under 2017. Ledning och ledarskap Försvarshögskolan avslutade under året programmet Strategisk chefsutveckling för chefer på strategisk nivå. Programmet är ettårigt och riktar sig till chefer på hög strategisk nivå inom offentlig förvaltning, näringsliv och organisationer. Under året har även andra uppdragsutbildningar i ledarskap genomförts, bland annat Utvecklande ledarskap, Indirekt ledarskap och Utveckling av grupp och ledare. På uppdrag av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har Försvarshögskolan också fortsatt att genomföra ledarutvecklingsinsatser för myndighetens personal. Krisberedskap och säkerhet På gemensamt uppdrag av MSB och Försvarsmakten genomför Försvarshögskolan kurser med syftet att stärka förmågan inom svensk krisberedskap och totalförsvar, civil och militär samverkan och säkerhetspolitik. Försvarshögskolan har under året genomfört Högre kurs i samhällets krisberedskap, som vänder sig till chefer och erfarna tjänstemän samt den så 31 Annan utbildning enligt 5 kap. 2 i förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. 30

kallade Solbackakursen, som vänder sig till ledande personer från riksdag, departement, myndigheter, näringsliv och media. Vidare har lärosätet genomfört den årliga kursen Högre Nationell Underrättelseutbildning, som från och med 2016 har inriktning mot att identifiera och möta informationspåverkan. Försvarshögskolans Institut för högre totalförsvarsutbildning har bland annat genomfört kurserna Förberedande totalförsvar på uppdrag av MSB, säkerhetschefsutbildningar på uppdrag av Säkerhetspolisen och MSB, Juridisk rådgivning vid kris på uppdrag av MSB, samt ett stort uppdrag från Post- och telestyrelsen för utbildning, stöd i planering och genomförande av övningen Telö 17. Inom totalförsvarsområdet genomfördes också två omfattande projekt. Dels ett uppdrag från Jordbruksverket inom livsmedelskedjan och agrara sektorn, dels ett sammanställningsuppdrag från Livsmedelsverket som handlar om en sammanställning av olika utvecklingsförslag. Uppdragsutbildningar har därtill genomförts med civila myndigheters ledningsgrupper i syfte att utbilda, stödja och bidra till förmågeutvecklingen av totalförsvaret. Vad gäller krishantering genomförde Försvarshögskolan under 2017 uppdragsutbildningar med bland annat Kansliet för krishantering vid Regeringskansliet och Svenska institutet som uppdragsgivare. Försvarshögskolan stödjer också MSB med design och genomförande av en övning för Emergency Response Coordination Centre, (ERCC). ERCC är EU:s krishanteringscentral som vid kriser och katastrofer koordinerar resurser från länder som ingår i EU:s civilskyddsmekanism. I mars 2017 genomfördes simuleringsövningen European Disaster Response Exercise. På informationssäkerhetsområdet genomfördes kursen Chief Information Assurance Officers. Utbildningen hade deltagare från såväl myndigheter som privata aktörer inom samhällets kritiska informationsinfrastruktur. Därutöver har med övningsledning skett vid cybersäkerhetsövningen Locked Shields 2017 vid NATO:s Cooperative Cyber Defence Center of Excellence, samt i Strålskyddsmyndighetens övning ipilot vid FOI. Folkrätt Under 2017 har Försvarshögskolan genomfört och bidragit till flera kurser inom folkrätt och totalförsvar på uppdrag av MSB. Utbildningsstöd till Försvarsmakten Försvarshögskolan har under året genomfört ett flertal stödinsatser till Försvarsmaktens lednings- och insatsstab vad avser upprättande av och utbildning i Svensk Lednings- och planeringsmetod. Försvarshögskolan har vidare deltagit i planering, genomförande och uppföljning av stabsövningar inom Försvarsmakten, exempelvis övningen Combined Joint Staff Exercise, ledningsträningsövning samt kompetensutvecklingsstöd under chefsträningsdagar. Försvarshögskolan har också lämnat stöd till Försvarsmakten i pågående försvarsplanering, doktrinutveckling, riktad språkutbildning samt stöd till kursverksamhet vid Swedish Armed Forces International Centre (SWEDINT). Under försvarsmaktsövningen 31

Aurora deltog militär och civil personal från Försvarshögskolan, både som övande i krigsbefattningar och som stabsinstruktörer i högkvarteret. Under 2017 har Försvarshögskolan också deltagit i utvecklingen av Försvarsmaktens kompetensförsörjningssystem genom deltagande i olika arbetsgrupper och utredningar, bland annat fortsatt utveckling av en ny högre officersutbildning samt av Flera vägar in till officersyrket. 2.6 Arbete för breddad studentrekrytering I syfte att bredda rekryteringen har Försvarshögskolans studenter fortsatt att besöka gymnasieskolor i Stockholmsregionen. Som förra året har Försvarshögskolan också samverkat inom nätverket Vägledargrupp Stockholm, som arbetar för breddad rekrytering. Under 2017 har Försvarshögskolan därtill gått med i nätverket Include som är ett nationellt nätverk som arbetar med breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning. Vid såväl Officersprogrammet som vid den högre militära utbildningen är kvinnor underrepresenterade. Då antagning till Officersprogrammet förutsätter militär grundutbildning utgör antalet kvinnor som gjort värnplikt eller grundläggande militär utbildning, med efterföljande förberedande officerskurs, en begränsning i möjligheten att öka andelen kvinnliga studenter. Ett arbete med att hitta flera vägar in på Officersprogrammet pågår tillsammans med Försvarsmakten. Detta kan ge nya möjligheter också till riktad rekrytering av underrepresenterade grupper. Samverkan med Försvarsmakten har skett inför rekryteringen till officersyrket och Officersprogrammet. Som under 2016 har åtgärder även under 2017 riktats mot att minska bortfallet i den förhållandevis långa antagningsprocessen vilket resulterat i ett minskat bortfall. en av de sökande som går igenom hela antagningsprocessen var 2017 30 (26) procent. en kvinnor av de som antogs till Officersprogrammet 2017 var 17 (14) procent. Under antagningsprocessen till Officersprogrammet 2017 har åtgärderna bland annat handlat om uppsökande insatser. Exempelvis har tydligare information gått ut via mejl samt att andraoch tredjeårsstudenter på programmet ringer upp de sökande. Vad gäller uppdragsutbildningarna, till exempel inom den högre militära utbildningen, är det arbetsgivaren som utser deltagarna till utbildningarna. Försvarshögskolan har därmed mycket begränsade möjligheter att påverka könsfördelningen i dessa. 2.7 Studieavgifter för tredjelandsstudenter Under 2017 har lärosätet antagit en avgiftsskyldig student. Försvarshögskolans förhoppning är att magisterprogrammet som ges på engelska kommer att attrahera fler utländska studenter. Under 2017 har inte Försvarshögskolan tagit emot några inresande studenter från tredjeland inom ramen för högskolans utbytesavtal. Försvarshögskolan har under 2017 inte heller tillämpat en separat antagning för sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. 32

2.8 Bedömning av reell kompetens Försvarshögskolan ska enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor redovisa hur arbetet med bedömning av reell kompetens utvecklas samt beskriva hur högskolan har bidragit till Universitets- och högskolerådets arbete inom ramen för arbetet med att utveckla bedömning av reell kompetens. Under 2016 analyserade Försvarshögskolan sitt arbete med bedömning av reell kompetens och identifierade då ett behov av att ta fram en enhetlig rutin. Rutinen ska säkerställa att högskolan gör en rättssäker och likvärdig bedömning vid handläggning av reell kompetens för tillträde till utbildning. Arbetet med att ta fram rutiner har under 2017 legat vilande i avvaktan på direktiv eller andra nyheter från Universitet- och högskolerådet. De extra medel som tilldelades Försvarshögskolan under 2016 har ännu inte använts. 33

mkr Försvarshögskolan Årsredovisning 2017 3 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Forskningen är grunden för den akademiska kunskapsuppbyggnaden och bidrar till kvalitet och relevans i den högre utbildningen. Vid Försvarshögskolan bedrivs forskning av betydelse för hela försvars-, krishanterings-, och säkerhetssektorn. I Försvarshögskolans vision fastslås att lärosätet ska sträva efter att ge väsentliga bidrag till nationell och internationell forskning samt att erhålla tillstånd att examinera på alla nivåer i det akademiska systemet. I enlighet med visionen har lärosätet arbetat målmedvetet de senaste åren mot ett komplett akademiskt system och i december 2016 lämnades ansökan in till regeringen om examenstillstånd på masters- och forskarnivå inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Lärosätet är därmed ett steg närmare en forskarutbildning i egen regi. Som nämnts tidigare i årsredovisningen tas slutligt beslut i frågan av regeringen under 2018. Med examenstillstånd på alla nivåer kan Försvarshögskolan axla en central roll i den kunskapsutveckling som krävs för att långsiktigt vidmakthålla samhällets försvarsförmåga, samt förmåga att hantera kriser och främja säkerhet. Hit hör inte minst de under senare tid allt mer aktuella frågorna om totalförsvar. 3.1 Finansiering av forskning och forskarutbildning Försvarshögskolans intäkter för forskning utgjordes 2017, utöver forskningsanslagen från Försvars- respektive Utbildningsdepartementet, av dels avgiftsintäkter, dels bidrag. För 2017 uppgick den avgiftsfinansierade forskningen till 37 (34) procent av de totala intäkterna för forskning, där större delen kommer genom uppdrag från Försvarsmakten och MSB. Bidrag stod för 11 (15) procent av intäkterna. Diagram 6. Utfall av intäkter (miljoner kronor) av forskning 150,0 122,8 122,4 119,6 Totalt* 20,3 18,6 13,3 100,0 42,2 41,9 44,1 Bidrag Avgift 50,0 Anslag 60,3 61,9 62,1 0,0 2015 2016 2017 * I totala intäkter ingår finansiella intäkter men de visas inte i diagrammets staplar. 34

3.2 Forskningspublikationer Försvarshögskolans publikationer registreras i databasen DiVA och det är Anna Lindhbiblioteket som kvalitetssäkrar registreringen. Även opublicerat material, såsom beställningsrapporter och konferensbidrag med enbart publicerade abstrakt, registreras i DiVA. En del av den uppdragsforskning som Försvarshögskolan bedriver, framför allt åt Försvarsmakten, är inte föremål för refereegranskning utan produceras i form av rapporter. Dessa forskningsuppdrag är i några fall sekretessbelagda. Tabell 9. Antal forskningspublikationer Totalt 2017 2016 2015 Varav refereegranskade Totalt Varav refereegranskade Totalt Varav refereegranskade Artikel i tidskrift 42 39 67 53 91 67 Artikel, forskningsöversikt 0 0 0 0 3 2 Artikel, recension 2 1 1 0 33 21 Bok 6 1 3 2 5 2 Kapitel i bok, del av antologi 32 16 65 26 57 34 Samlingsverk/Antologi 8 4 10 4 10 5 Rapport 17 0 27 0 21 0 Konferensbidrag (publicerat paper) 5 2 13 8 24 9 Proceedings (redaktörskap) 0 0 0 0 0 0 Doktorsavhandling 5 0 8 0 7 0 Licentiatavhandling 0 0 0 0 0 0 Övrigt 0 0 3 0 0 0 Totalsumma 117 63 197 93 251 140 Det totala antalet publikationer, samt antalet refereegranskade publikationer, är lägre 2017 jämfört med 2016. Det kan delvis förklaras med den eftersläpning i registreringen av publikationer i DiVA som brukar förekomma och som innebär ett högre värde för 2016 och 2015 32 i förhållande till föregående årsredovisning. Därutöver finns en naturlig variation mellan åren. Värt att notera är att Försvarshögskolans ledning under 2017 identifierade ett ökat utvecklingstryck i kärnverksamheten som en strategisk risk vilken kan påverka forskningsprestationen negativt. Försvarshögskolan har tagit fram målsättningar för att motverka detta. Det stora utvecklingstrycket i kärnverksamheten kan således vara en bidragande orsak till att forskningsprestationerna minskat. Det faktum att kvaliteten på publikationerna samtidigt höjts 33 under 2017 kan å andra sidan indikera en ändrad 32 Därutöver har fyra korrigeringar (en bok och tre konferensbidrag varav en refereegranskad) genomförts under året som innebär minskning av antalet publikationer för 2015 i förhållande till föregående års årsredovisning. 33 Den genomsnittliga poängen per publikation har ökat från (1,06) 2015, (1.06) 2016, till 1,24 2017 enligt norska listan (NSD Norsk Senter for Forskningsdata). 35

publiceringskultur inom lärosätet, från fler och lägre rankade publikationer, till färre men högre rankade publikationer. 3.2.1 Volymer och kostnader för forskningsprestationer I tabell 1, väsentliga uppgifter, redovisas forskningsprestationer i form av kostnad per refereegranskad publikation. Enligt denna modell får Försvarshögskolan en kostnad per forskningsprestation på 1 864 (1 293) 34 tusen kronor. Den ökade kostnaden förklaras av att antalet prestationer har minskat jämfört med föregående år. Sättet att beräkna kostnaden per forskningsprestation gör dock inte lärosätets forskning full rättvisa eftersom en betydande del av forskningsintäkterna utgörs av forskningsuppdrag som inte alltid löses i form av refereegranskade publikationer utan vanligen vetenskapliga rapporter. Försvarshögskolan har därför tagit fram ett kompletterande mått på forskningsprestationer som kostnad per forskningspublikation i form av refereegranskad publikation plus vetenskaplig rapport, vilket summerar till 80 (120) publikationer. Ett sådant mått ger en lägre kostnad per forskningsprestation om 1 468 (1 002) 35 tusen kronor. 3.3 Forskningskompetens vid Försvarshögskolan Försvarshögskolans forskningskompetens utgjordes 2017 räknat i årsarbetskrafter av 18,3 (17,0) professorer 36, 11,5 (16,3) docenter, samt 22,6 (18,7) lektorer. Därutöver fanns ytterligare motsvarande 16 (18) årsarbetskrafter disputerade lärare med andra anställningsformer. Under året fortsatte lärosätet arbetet med akademisk kompetenshöjning. Under 2017 befordrades en medarbetare till professor och 5 (6) medarbetare disputerade. Fem medarbetare antogs som oavlönade docenter. Detta medför en viktig kompetensförstärkning för sektorn, och det ligger i linje med lärosätets ambition att bygga upp forskningsområdet Försvar, krishantering och säkerhet. 3.4 Anslagsfinansierad forskning Försvarshögskolans forskningsanslag är en grundförutsättning för kontinuitet och långsiktighet i forskningen. Försvarshögskolan får anslag från två departement för finansiering av forskning och forskarutbildning. Den största andelen av de tilldelade anslagen för forskning kommer från Försvarsdepartementet medan en mindre del kommer från Utbildningsdepartementet. Se fördelningen för 2017 i diagrammet nedan. 34 Värdet för 2016 är justerat från föregående årsredovisning vad gäller antal publikationer på grund av tillkommande efterregistreringar, omklassificeringar under året samt förändrad definition på kategorin konferensbidrag. 35 Se ovan. 36 Inklusive gäst- och seniorprofessorer. 36

Diagram 7. Tilldelade anslag för forskning (i tkr) Under 2017 utgjorde Försvarshögskolans basanslag för forskning från Utbildningsdepartementet (U 2:62) knappt 9 procent av lärosätets samlade forskningsintäkter (eller drygt 2 procent av de totala intäkterna). Precis som under 2016 bestod resterande 91 procent av forskningsintäkterna av villkorade medel, bland annat anslag från Försvarsdepartementet. Samtliga resurser avsedda för forskning tilldelas högskolans ämnen utifrån principer fastställda av Försvarshögskolans styrelse. Anslaget från Utbildningsdepartementet för forskning och forskarutbildning fördelades 2017 huvudsakligen mellan lärosätets ämnen baserat på prestationer i form av antal kollegialt granskade vetenskapliga publikationer samt forskningsmedel erhållna i konkurrens. En del av anslaget fördelades även för att stimulera forskningssamverkan mellan ämnena. Av tilldelat anslag om 10,6 (10,4) miljoner kronor har 8,6 (7,9) miljoner kronor förbrukats. Från anslaget för forskning och utveckling, ämnesutveckling och forskarutbildning från Försvarsdepartementet fördelades 15,3 (15,3) miljoner kronor till Försvarshögskolans doktorandprogram. Resterande anslag fördelades under 2017 huvudsakligen utifrån ämnenas vikt i officersutbildningen. En del av anslaget avsattes, liksom för anslaget från Utbildningsdepartementet, för att stimulera forskningssamverkan mellan ämnena. 45,1 miljoner kronor av högstposten om 46,5 miljoner kronor har förbrukats. 3.4.1 Forskning inom högskolans ämnen Försvarshögskolans forskning spänner över en rad nära besläktade vetenskapliga fokusområden: från militär taktik, operationer och teknikanvändning till militär strategi, som i sin tur har nära samband med politisk så kallad grand strategy, med den därtill kopplade utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta omfattar inte bara den militära dimensionen utan också 37

samhällelig och individuell krishantering, folkrättsliga dimensioner, civil-militär samverkan och olika former av styrning, så kallad governance. De samhällsfunktioner som området relaterar till kan sammanfattas i termer av säkerhetspolitik och samhällssäkerhet inklusive militärt försvar samt civilt samhällsskydd och krishantering. En central tematik är hur man kan leda och organisera insatser såväl som skapa och upprätthålla olika förmågor, i syfte att hantera kriser, konflikter och krig. Forskningen inom ämnet ledarskap under påfrestande förhållanden har under året resulterat i ett flertal artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter, böcker och kapitel i böcker, särskilt inom ledarutveckling, destruktivt ledarskap och riskhantering. Fokus har också legat på högre chefers strategiska ledarskap och emotionshantering under påfrestande förhållanden liksom på dessa chefers arbetstillfredsställelse. Den krigsvetenskapliga forskningen bedrevs under 2017 genom en rad olika projekt som övergripande syftade till att bidra till forskningsanknytning av officersutbildningen. Projekten har exempelvis handlat om marktaktik, marin taktik, förbandskultur, luftmakt, hybridkrigföring, etik och militär maktutövning och avskräckning. Ämnet bedrivs också genom ett antal nationella och internationella samarbeten samt nätverk. Under året ledde dessa samarbeten till en rad samförfattade publikationer, bland annat specialnummer i ledande tidskrifter inom ämnet, såsom Journal of Strategic Studies och Armed Forces and Society. Forskningen inom statsvetenskap har resulterat i en rad publikationer i högt rankade internationella vetenskapliga tidskrifter och på vetenskapliga förlag. Exempel på tidskrifter där Försvarshögskolans forskare publicerat sig under 2017 är Review of International Studies, European Political Science och European Security. Två områden som särskilt har växt under året är forskning om strategisk kommunikation i kris och krig samt forskning om maktskiften i Asien. Inom militärteknik har forskning kring kvantitativa analyser av underrättelsedata och militär nytta av signaturanpassning genomförts. Utvecklingen av begreppet militär nytta har fortsatt, och en grundläggande beskrivning av ämnet militärteknik är under framtagande. Forskning har bland annat bedrivits gällande polisiära mandat och befogenheter vid cyberattacker, totalförsvarslagstiftning gällande höjd beredskap och civilt försvar, sjösäkerhet, sjöfartsskydd och ammunitionsriskhantering. Inom folkrätt har forskningen exempelvis resulterat i betydelsefulla internationella forskningspublikationer och konferensbidrag avseende bland annat de folkrättsliga aspekterna av cyberkrig och nya militärtekniska trender, folkrättsliga ansvarsfrågor, skyddet av sårade samt folkrättens tillämpning på irreguljära organiserade väpnade grupper. Den militärhistoriska forskningen har inriktat sig på att analysera genomförd verksamhet inom Försvarsmakten, såväl nationellt som internationellt. Under 2017 genomfördes exempelvis forskning för att utveckla metoder för erfarenhetshantering. 38

Forskningen inom ledningsvetenskap handlade under 2017 bland annat om hur effektiv ledning kan värderas för att därigenom uppnå högre effektivitet och hur riskbenägenhet i beslutsfattande påverkas av tidigare erfarenhet. Resultaten från ledningsvetenskapens spelforskning påverkar den egna spelmiljöutvecklingen och det kontinuerliga metodstödet till officersutbildningen på Försvarshögskolan. 3.4.2 Forskning och analysstöd för regeringens behov I regleringsbrevet för 2017 tilldelades högst 6 514 tusen kronor för forskning och analysstöd för regeringens behov (FORBE), varav 6 462 tusen kronor har förbrukats. Sex projekt har under året bedrivits inom ramen för FORBE. Forskningen har bland annat berört krishantering vid förtroende- och tillitskriser, civilt försvar och påverkansoperationer och transatlantisk säkerhet. Löpande dialog mellan Försvarshögskolan och projektmottagare vid Försvars- och Justitiedepartementet sker kontinuerligt. Redovisning av respektive projekt sker enligt överenskommelse med Försvarsdepartementet. 3.4.3 Delegationen för militärhistorisk forskning Delegationen för militärhistorisk forskning är ett nationellt forskningsråd med administrativt säte vid Försvarshögskolan. Delegationen har till uppgift att främja och stödja militärhistorisk forskning genom att dela ut stipendier till forskning och forskningsrelaterad verksamhet, samt att främja publicering av vetenskapliga resultat. Delegationen finansieras inom ramen för anslaget för officersutbildning m.m. År 2017 delade delegationen ut tio stipendier och bidrag, där den sammanlagda summan uppgick till 330 (378) tusen kronor. Totalt uppgick kostnaden för delegationens verksamhet till 467 (450) tusen kronor. 3.5 Uppdragsfinansierad forskning En stor del av Försvarshögskolans forskning utgörs av tillämpad forskning som bedrivs på uppdrag av beställare. Liksom tidigare var den största beställaren av Försvarshögskolans uppdragsforskning under 2017 Försvarsmakten som stod för 61 (62) procent av intäkterna från den avgiftsfinansierade forskningen och 23 (21) procent av de totala intäkterna från forskning. MSB stod för 18 (9) procent av intäkterna från den avgiftsfinansierade forskningen. 3.5.1 Uppdragsforskning för försvarssektorn Försvarsmaktens forskningsprogram Forskning och Teknikutveckling (FoT) syftar till att stödja Försvarsmaktens reformering, utveckla dess förmågor och funktioner för både nationella och internationella uppgifter, samt att skapa handlingsfrihet på sikt för Försvarsmakten. Sedan 2013 är huvuddelen av Försvarshögskolans FoT-verksamhet samlad inom det gemensamma forskningsområdet Militära professionen. Syftet har varit att fokusera forskningen, stärka dess långsiktiga relevans för Försvarsmakten, samt att möjliggöra fler synergier. Gemensamt för delprojekten inom Militära professionen är att de även är förankrade i officersutbildningens centrala ämnen och stödjer den forskningsförankring som 39

officersutbildningen kräver. Under 2017 uppgick de sammantagna kostnaderna för verksamheten till 22,7 (23,0) miljoner kronor. 37 Ledarskapsforskningen fokuserar främst på ledarskap under påfrestande förhållanden. Exempel på forskningsprojekt som bedrivits under 2017 är forskning om Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem, mätning av psykologisk motståndskraft (resilience) och genomförande av systematisk uppföljning av hela årskurser som påbörjar Officersprogrammet. Andra exempel är studier av stabsarbete, lärande vid stabsövningar och ledarskapshantering av informella processer vid internationellt stabsarbete. Vidare har fördjupade studier gjorts av vardagsstressens betydelse för veteraners återhämtning. Forskningen inom ledningsvetenskap bedrevs under 2017 inom fyra områden: utformning av lägesbild relaterat till olika syften med lägesbilden, kopplingen mellan designvetenskap och operationsdesign, metoder för framtagande av designkriterier för framtida ledningskoncept samt möjligheterna med modern teknik inom ledningsområdet. Forskningen inom spelmetodik har under 2017 studerat expertisens inverkan på det spelmetodiska upplägget. Den militärhistoriska forskningen har inriktat sig på förbandshistorisk forskning samt studier kring frivillig försvarsverksamhet. Militärhistoriska studier rörande olika aspekter av Rysslands gränsproblematik genomfördes också. Den krigsvetenskapliga forskningen syftar till att utveckla Försvarsmaktens krigföringsförmåga och bedrivs sedan 2015 främst i tre fleråriga ramprojekt: militär maktutövning, skapande av militär förmåga och doktrinutveckling. Projekten resulterade under 2017 i ett antal rapporter, bokkapitel och artiklar i internationella sakkunniggranskade publikationer. På uppdrag av Försvarets materielverk analyserade militärteknik ett antal förväntade teknologier av stor vikt för framtida försvarssystem. Militärtekniska forskare deltog även som vetenskapligt ansvariga i det fleråriga projektet Krigsvetenskap i det 21a. århundradet som slutrapporterades 2017 av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. 3.5.2 Uppdragsforskning för samhällets krisberedskap Inom området samhällets krisberedskap är MSB den största beställaren av forskning. Försvarshögskolans nationella centrum för krishanteringsstudier (Crismart) bedriver forskning, analysstöd och utbildning inom krishantering och stödjer därigenom organisationer i samhället att utveckla sin krishanteringsförmåga. Analysstöd har under året genomförts åt bland annat MSB som samordnat projektet European Disaster Response Exercise vilket finansieras av EU-kommissionen. Inom ramen för Försvarshögskolans Centrum för Asymmetriska Hot- och Terrorismstudier (CATS) bedrivs forskning och studier kring terrorism, våldsbejakande extremism, påverkansoperationer, cybersäkerhet/cyberförsvar, civilt försvar och underrättelsefrågor. 37 I utfallet ingår inte effekterna av differensjusteringen. 40

Under året genomfördes analysstöd åt bland annat Regeringskansliet, MSB, Finansinspektionen och Strålsäkerhetsmyndigheten. CATS har under året också givit stöd till EU Radicalisation Awareness Network Centre of Excellence, samt Center of Excellence for Hybrid Threats i Helsingfors. 3.6 Bidragsfinansierad forskning Den bidragsfinansierade forskningen vid Försvarshögskolan uppgick 2017 till 13,3 (18,6) miljoner kronor. Inbetalade bidrag, exklusive lönebidrag och liknande, uppgick totalt till 4,4 (15,5) miljoner kronor Det är framförallt bidragsinbetalningar från MSB som minskade under 2017, där den största förklaringen är att strukturstödet till högskolans centrum för krishanteringsstudier (CRISMART) löpt ut och att ett projekt inom ramen för EUROSEC, ett program för europeisk säkerhetsforskning, löpt ut under 2017. Dock har 2 miljoner kronor inbetalats från MSB under 2018 års början avseende upplupet bidrag som motsvaras av verksamhet genomförd 2017. Sedan 2013 har Försvarshögskolan två stora fleråriga forskningsbidrag inom området ledning och samverkan vid kriser från MSB. Projekten omfattar sammanlagt 29 miljoner kronor och beräknas, efter den förlängning som beslutades under året, pågå till och med 2018. Genom MSB deltog Försvarshögskolan även i det fleråriga forskningsprogrammet Crisis Management Cooperation in Europe som avslutades under 2017. Vidare deltog Försvarshögskolan under 2017 som partner i ett projekt inom Security-området genom Europeiska kommissionens sjunde ramprogram för utveckling inom forskning och teknik. Försvarshögskolans Ledarskapscentrum bedriver sedan 2014 ett forskningsprojekt om konsekvenser av skogsbranden i Västmanland. Projektet som finansieras av FORMAS avslutas under 2018. Vidare har ett FORTE-finansierat projekt, som drivs i samarbete med Karolinska Institutet, delrapporterats och en studie finansierad av Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag om effekter av ledarskapsutbildningar genererade en internationell publikation. Ett projekt om maktskiften i Asien beviljades 2015 bidrag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Sedan 2017 bedrivs projektet av Försvarshögskolan. Syftet med projektet är att studera maktskiften i Ostasien med särskilt fokus på relationen Japan-Kina, och betydelsen av så kallad mjuk makt. Gemensamt med Uppsala och Karlstads universitet beviljades Försvarshögskolan medel under 2009, detta inom ramen för regeringens satsning på strategisk forskning rörande området Säkerhet och krisberedskap. Satsningen sträckte sig ursprungligen till 2014 men projektet har efter utvärdering förlängts till 2019. Nu bedrivs verksamheten av en centrumbildning vid Uppsala universitet, där Försvarshögskolan fortsatt ingår som partner. Vidare löper CATS fyraåriga strukturstöd från MSB vidare under perioden 2016-2019. Syftet är att utveckla och sprida vetenskaplig och policyrelevant kunskap om asymmetriska hot 41

kopplat till samhällets säkerhet, framför allt inom områdena terrorism- och underrättelsestudier. 3.7 Forskarutbildning Totalt finns vid Försvarshögskolan 41 (41) medarbetare, varav 30 (29) män och 11 (12) kvinnor, som bedriver forskarstudier inom ramen för sina tjänster. De forskarstuderande är avgörande för kunskapsförsörjningen i det akademiska systemet och för Försvarshögskolans avnämare. Efter avslutade forskarstudier bidrar de disputerade medarbetarna till utvecklingen av lärosätets akademiska miljö och kunskapsåterväxt, till Försvarsmaktens och totalförsvarssektorns kompetensförsörjning, samt till högskolesektorns kunskapsutveckling i ett vidare perspektiv. Av de forskarstuderande tillhör 21 (19) stycken Försvarshögskolans doktorandprogram och 3 (1) är finansierad av Försvarsmakten. Tabell 10. Aktiva forskarstuderanden vid Försvarshögskolan Antal forskarstuderande inom ramen för Förvarshögskolans doktorandprogram Övriga doktorander finansierade av Försvarsmakten Totalt 2017 2016 2015 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män 21 24% 76% 19 21% 79% 19 21% 79% 3 0% 100% 1 0% 100% 2 50% 50% Övrig personal med forskarutbildningstid Av de 41 forskarstuderande tillhör 18 krigsvetenskap och 8 någon av statsvetenskapens båda inriktningar. I linje med målsättningen att bygga upp ett forskningsområde inom området Försvar, krishantering och säkerhet har under 2017 två doktorander inom statsvetenskap anställts. 3.7.1 Försvarshögskolans doktorandprogram 17 35% 65% 21 38% 62% 29 34% 66% Totalt 41 27% 73% 41 29% 71% 50 30% 70% Eftersom Försvarshögskolan ännu inte erhållit tillstånd att utfärda examina på forskarnivå är de enskilda forskarstuderandena vid Försvarshögskolan antagna till forskarutbildning vid andra lärosäten med sådana tillstånd. Försvarshögskolan har ett avtal med finländska Försvarshögskolan om ett doktorandprogram inom området Military Sciences. Sedan 2015 har Försvarshögskolan också ett samarbetsavtal med Högskolan i Skövde gällande doktorander. Under 2017 slöts ett liknande avtal med Högskolan i Jönköping. Anslaget för officersutbildning m.m. får bland annat användas för att finansiera forskarutbildning i officersutbildningens centrala ämnen, det vill säga Krigsvetenskap, Ledarskap under påfrestande förhållanden och Militärteknik. Doktoranderna vid Försvarshögskolan har en generellt högre lönenivå än doktorander vid andra lärosäten eftersom de går in i programmet med sin aktuella lön, exempelvis från Försvarsmakten. Försvarshögskolan har 42

under 2017 förbrukat 14,0 (17,6) 38 miljoner kronor från ovan nämnda anslag för finansiering av forskarutbildning i officersutbildningens centrala ämnen. Den lägre kostnaden 2017 jämfört med 2016, trots att antalet deltagare ökat, beror på att omfattningen av föräldra- och tjänstledigheter var högre under 2017. Sedan 2017 ingår även statsvetenskapens båda inriktningar i programmet, finansierade av U-anslaget 2:62. Två doktorander har anställts under året, och förbrukningen för dessa uppgick till 0,9 miljoner kronor. Av de som tillhört Försvarshögskolans doktorandprogram har under året en (en) medarbetare disputerat, samtidigt som fem doktorander har nyanställts till doktorandprogrammet. Två doktorander har under året lämnat programmet. 3.7.2 Övriga doktorander finansierade av Försvarsmakten Försvarsmakten finansierade genom en särskild beställning en doktorand som disputerade höstterminen 2017. Under året valde Försvarsmakten att finansiera ytterligare två doktorander vid FHS. Beställningarna syftar till att bedriva forskning inom områden av särskild relevans för Försvarsmaktens behov, samt att stärka utvecklingen inom officersutbildningens centrala ämnen. 3.7.3 Övrig personal med forskarutbildningstid Utöver ovan nämnda forskarstuderanden fanns vid Försvarshögskolan under året 17 (21) anställda, varav 6 (8) kvinnor, med forskarutbildningstid i sina tjänster. 39 Av dessa har 3 (5) medarbetare disputerat under året. Totalt 3 (6) personer av denna kategori hade doktorandanställning. Dessa forskarstuderanden bedriver vanligtvis sina forskarstudier inom området Försvar, krishantering och säkerhet. 38 I kostnaden ingår inte effekten av differensjustering. 39 Sedan 2004 definieras aktiva doktorander enligt Statistiska centralbyrån som forskarstuderande med en aktivitetsgrad på minst 1 procent av heltid. 43

4 GEMENSAMT FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING 4.1 Kvalitetsarbete 4.1.1 Högskoleövergripande kvalitetsarbete Forsknings- och utbildningsnämnden har ansvaret för att kvalitetssäkra Försvarshögskolans utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Under 2017 har lärosätets Forsknings- och utbildningsnämnd fortsatt med att vidareutveckla lärosätets kvalitetssystem utifrån befintliga kvalitetssäkringsprocesser och även utifrån Universitetskanslersämbetets nationella kvalitetssäkringssystem. Systematiken har förbättrats betydligt vilket bidrar till utvecklingen av en gemensam kvalitetskultur på hela högskolan. 4.1.2 Kvalitet i utbildning Försvarshögskolans utbildning som leder till officersexamen fick vid Universitetskanslersämbetets uppföljning under 2016 omdömet hög kvalitet, efter att Försvarshögskolan vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de problem som identifierats vid tidigare granskning av utbildningen. Vissa åtgärder, bland annat sådana som gäller kompetensförsörjning och utveckling av lärarnas vetenskapliga kompetens, kräver dock ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. En större kvalitetsåtgärd som vidtagits nyligen är den granskning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom Officersprogrammet som genomförts av en extern utredare på uppdrag av Försvarshögskolan. Mer om granskningen finns att läsa längre ned i detta avsnitt. Forskningsanknytning Ett vedertaget sätt att stärka kvaliteten i utbildningen är att säkerställa att den är forskningsanknuten och vilar på vetenskaplig grund. Här är tillgången till vetenskapligt kompetent personal med adekvata ämneskunskaper en nyckelfråga. Det är också viktigt att utbildningen bedrivs i en miljö där det aktivt bedrivs forskning. Försvarshögskolans doktorandprogram utgör därmed en betydelsefull del i det fortsatta arbetet för att öka antalet disputerade medarbetare. Emellertid upplever Försvarshögskolan en särskild utmaning med personalförsörjningen av disputerade medarbetare med nära anknytning till den militära professionen och har därför en nära dialog med Försvarsmakten för att hitta gemensamma lösningar kring detta. De forskningsbeställningar som Försvarsmakten lägger på Försvarshögskolan bidrar genom sin koppling till officersprofessionens behov indirekt till att säkerställa officersutbildningens forskningsanknytning. Forskningen inom de centrala ämnena för officersutbildningen lämnar bidrag till utbildningen genom att relevant forskning kontinuerligt lyfts in i utbildningen både i Officersprogrammet och i den högre militära utbildningen. Vidare genomförs även forskning i samband med utbildning i krigsspel och stabsövningar som sedan överförs till utbildningen. Försvarshögskolan deltar även i ett antal nätverk som vidmakthålls genom regelbundna konferenser, seminarier och andra samarbeten. På så vis fångas forskningsresultat 44

kontinuerligt upp, vilket kan påverka kursinnehåll och kurslitteratur och därmed komma lärare och studerande tillgodo. Verksamhetsförlagd utbildning Under 2016 och 2017 har Försvarshögskolan gjort en utredning avseende förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Officersprogrammet. Förutsättningarna undersöktes i förhållande till programmets syfte, gällande regelverk och etablerad praxis vad gäller VFU inom andra akademiska yrkesutbildningar. Utredningen slutredovisades i juni 2017. I rapporten lämnas förslag på förbättringar vad gäller kvalitetssäkringen inom flera områden, bland annat kompetensutveckling, kontinuitet och uppföljning av arbetet. Därtill ges förslag på kriterier för att bedöma vilka av Försvarsmaktens skolor som har bäst förutsättningar att bedriva VFU. Rapporten har remitterats till Försvarsmakten och bereds vidare inom Försvarshögskolan. Vilka åtgärder som ska genomföras för att öka kvalitetssäkringen av VFU kommer att beslutas i början av 2018. Parallellt med den utredning som beskrivs ovan har Försvarshögskolan fortsatt att arbeta med kvalitetshöjningen av VFU inom Officersprogrammet. Bland annat genom att Försvarshögskolans programledning, studierektorer och examinatorer har besökt Försvarsmaktens skolor, där VFU genomförs. Under besöken får studenterna möjlighet att, i samtal med programledningen, framföra behov och önskemål gällande utvecklingen av utbildningen vid skolan. Därtill genomför Försvarshögskolan ett samordningsmöte varje termin där personal från Försvarsmaktens skolor och ämnesansvariga från Försvarshögskolan deltar. Vid dessa möten kan också personal från Försvarsmaktens högkvarter och insatsförband delta för att erhålla bättre förståelse för utbildningen, dess kurser och slutresultatet. Förutsättningarna för att genomföra utbildning med god kvalitet varierar fortfarande mellan de skolor inom Försvarsmakten som bedriver kurser åt Försvarshögskolan. Huvudorsaken är att flera skolor är i behov av en mer stabil och långsiktig försörjning av lärare, utvecklare och forskare, det vill säga officerare med examen på avancerad nivå och/eller officerare som disputerat. Det finns därtill ett generellt behov av ökad kunskap inom alla lärarkategorier vid Försvarsmaktens skolor om de krav som högskoleutbildning medför. Utbildningsmetoderna kommer att vidareutvecklas som en följd av detta. 4.1.3 Kvalitet i forskning och forskarutbildning Som tidigare nämnts beslöt Universitetskanslersämbetet under 2017 att föreslå för regeringen att ge Försvarshögskolan examenstillstånd på forskarnivå inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Lärosätet är därmed nära att erhålla en forskarutbildning i egen regi. Ansökningsprocessen har i sig varit kvalitetsutvecklande för lärosätet, och Universitetskanslersämbetets beslut är ett kvitto på att Försvarshögskolan uppnått en hög kvalitet inom forskarutbildning. Ett arbete har påbörjats med att implementera de regelverk för forskarutbildning som examenstillståndet kräver, och som syftar till att säkra kvaliteten. 45

För att stärka doktorandmiljön har en årlig doktoranddag hållits med Försvarsmakten under året. Försvarshögskolan har också, av samma skäl, stått värd för en årlig nordisk doktorandkonferens avseende försvar, krishantering och säkerhet. Vidare har en lokal policy för doktorander beslutats och en handledarutbildning har utvecklats samt implementerats under 2017. Användningen av forskningsanslagen följs upp tertialvis i Försvarshögskolans ordinarie uppföljningsprocess, i detta ingår uppföljning av kvalitetsaspekter. Lärosätet har också avsatt en del av anslagen till rörliga medel som premierar kvalitetsaspekter i form av vetenskaplig publicering och forskningsprestationer som erhåller medel i konkurrens. 4.2 Lika villkor i utbildning och forskning Jämställdhetsintegrering är den strategi som Försvarshögskolan använder för att jämställdhetsperspektivet ska ingå i utbildnings- och forskningsverksamheten. I maj 2017 fastställde Försvarshögskolan en handlingsplan för jämställdhetsintegrering som ska gälla 2017-2020. Handlingsplanen syftar till att verksamheten ska bidra till uppfyllandet av Sveriges jämställdhetspolitiska mål. 40 Planen omfattar även lärosätets arbete med att omhänderta målen i Sveriges handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Exempel på jämställdhetsaktiviteter som genomförts under året är att samtliga ledamöter i Försvarshögskolans förslagsnämnd för anställningsärenden har vidareutbildats i hur genus och kön kan påverka bedömningar, samt att det anordnats obligatoriska workshops för lärosätets lärare om hur diskriminering, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling kan förebyggas och åtgärdas. Dessutom har Försvarshögskolans forsknings- och utbildningsnämnd under året tagit fram ett förslag till mentorsprogram som presenterats för rektor. Mentorsprogrammet syftar till att säkerställa att akademiker vid Försvarshögskolan, i början av sin karriär, har god kunskap om det akademiska systemet och dess karriärvägar. Förhoppningen är också att programmet på sikt ska leda till fler professorer som är kvinnor. Vad gäller arbetet med likabehandling har fokus under året legat på att omhänderta de nya bestämmelserna i diskrimineringslagen. Ett mål för arbetet är exempelvis att förtydliga för studenter på Officersprogrammet om vad lika villkor innebär och vilka rättigheter och skyldigheter de har. Försvarshögskolan har också, som förra året, deltagit i Diskrimineringsombudsmannens nätverk för likabehandlingshandläggare vid högskolor och den nationella konferensen för lika villkor. 40 Handlingsplanen har tagits fram i enlighet med uppdrag i Regleringsbrevet för budgetåret 2017 avseende högskolor och universitet. 46

Vidare köper Anna Lindh-biblioteket in litteratur med genusperspektiv på krig, internationella relationer, fredsbyggande och säkerhetspolitik. Detta sker genom projektet Checkpoint som funnits vid Försvarshögskolan sedan 2009 och vars syfte är att stötta arbete för en diskrimineringsfri utbildning. 4.2.1 FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet (Resolution 1325) antogs av FN:s säkerhetsråd år 2000 och handlar om krigets påverkan på kvinnor och flickor. Resolution 1325 bygger på tre pelare: konfliktförebyggande arbete, skydd samt deltagande i fredsprocesser. FN har också sju uppföljande resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Dessa resolutioner omsätts genom jämställdhetsintegrering, vilket innebär att genusperspektiv integreras i fredsarbete och att aktörerna verkar för att öka kvinnors deltagande och inflytande i arbetet med konfliktprevention, fredsbyggande och postkonfliktsrekonstruktion. Som nämnts har Försvarshögskolan valt att integrera verksamhet som avser FN:s resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i lärosätets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Försvarshögskolan kommer att utöka verksamheten kopplat till FN:s resolution 1325 då utrikesministern under våren 2017 meddelade att Försvarshögskolan kommer att tilldelas en professur med tillhörande forskningsområde på temat kvinnor, fred och säkerhet. Försvarshögskolan har under året även utsetts av Vetenskapsrådet att stå värd för Olof Palmeprofessuren under 2019, vilket avser en professor vars forskning är fokuserad på krig och konflikter ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Försvarshögskolan redogör mer i detalj för genomförandet av verksamhet kopplad till Resolution 1325 i en särskild rapport till Utrikesdepartementet. Rapporteringen, som är ny för 2017, kommer att genomföras årligen av alla myndigheter som har ett utpekat ansvar att bidra till genomförandet av Sveriges handlingsplan för FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. 4.2.2 Inkluderande studiemiljö Lärosätets studie- och yrkesvägledare har tillsammans med studierektorer, kurs- och programansvariga ansvar för att informera studenter i samband med utbildningsstart och därigenom tillhandahålla kunskap om vad som gäller vid högskolan och vilken hjälp som finns att få om behov uppstår. Försvarshögskolan arbetar aktivt med åtgärder för att alla studenter ska få lika förutsättningar att studera, oavsett bakgrund och förutsättningar. Exempelvis erbjuds studenter med olika funktionsnedsättningar att ta del av en särskild mentorsverksamhet som syftar till att underlätta när det finns funktionshinder i studiesituationen, såsom svårigheter att planera och strukturera studierna. Vidare erbjuder Försvarshögskolan campuslicenser med olika typer av stödprogram för studenter med funktionsnedsättning. Dessa program är tillgängliga för alla studenter vid lärosätet. 47

Försvarshögskolan följer noga utvecklingen av det pedagogiska stöd som studenter med funktionsnedsättning kan få ta del av, bland annat genom aktivt deltagande i seminarier, konferenser och nätverk. 4.3 Studentinflytande Studentrepresentanter deltar aktivt i Försvarshögskolans beredningsprocesser och beslutande organ. De får även löpande information om verksamheten genom olika mötessammanhang och utskick. Enligt Försvarshögskolans riktlinjer för studentinflytande bjuder högskolans ledning, tillsammans med högskoleförvaltningen, in studentkåren till minst två avstämningsmöten per termin. Försvarshögskolan genomför också årligen ett informations- och utbildningstillfälle för den nytillträdda kårstyrelsen. Studentrepresentanterna har en viktig roll i att bevaka kvaliteten på den utbildning som bedrivs vid Försvarshögskolan. Försvarshögskolans studentkår har i enlighet med riksdagsbeslut om tillförande av direkta medel till studentkår vid kårobligatoriets upphörande tilldelats 57 (54) tusen kronor. Vidare har studentkåren fått medel för att underlätta medverkan i aktiviteter såsom mottagande av nya studenter, genomförande av arbetsmarknadsdag mm. Även doktorander och de som studerar inom ramen för uppdragsutbildningar, främst de utbildningar som ges på uppdrag från Försvarsmakten, är delaktiga i utbildningens planeringsoch beslutsprocesser. 4.4 Internationalisering Försvarshögskolans internationaliseringspolicy fastlägger att internationalisering är en förutsättning för vetenskaplig excellens och att det bidrar till mångfald, ökad förståelse för samhällsfrågor samt att det skapar bättre förutsättningar för studenternas framtida yrkesverksamhet. Internationaliseringsarbetet syftar till att synliggöra Försvarshögskolans verksamhet, skapa internationella kontakter samt generera en utbildnings- och forskningsmiljö där internationella deltagare känner sig hemma och utgör en självklar del. Under 2017 har Försvarshögskolan fortsatt att delta i ett pilotprojekt i Universitets- och högskolerådets regi vars syfte är att öka intresset för utbytesstudier. Enligt Försvarshögskolans preliminära bedömningar har arbetet gett goda resultat och sökstatistiken för utbytesstudier ser ut att öka. 4.4.1 Internationell dimension i utbildning och forskning Internationella kontakter och samarbeten är en central del i arbetet med att upprätthålla hög vetenskaplig kvalitet i Försvarshögskolans utbildning och forskning. Försvarshögskolans lärare och forskare deltar därför regelbundet på internationella konferenser och övningar. Exempel på internationella konferenser som Försvarshögskolan deltagit i under 2017 är Discussing hybrid threats in the Middle East, Army & Navy Club, och International Studies Association. Därtill arrangerade Försvarshögskolan en konferens med deltagare från Macquarie University (Australien). Konferensen var ett första steg mot ökat samarbete mellan universiteten som inte enbart kommer att omfatta forskning utan även utbildning och studentutbyten, framför allt på avancerad nivå. 48

Vad gäller internationella kurser och övningar tillsammans med partners har Försvarshögskolan både bidragit till, och själva ansvarat för, ett flertal under året. Bland dessa återfinns framför allt Combined Joint Staff Exercise, där lärosätet samarbetar med drygt ett trettiotal länder. En annan övningsverksamhet är Combined Joint Exercise som genomförs tillsammans med fyra europeiska länder. Forskare från Försvarshögskolan har även tillsammans med MSB arrangerat övningen Edrex där 22 länder tillsammans övade samverkan och ledning samt utforskade interaktionen mellan lagstiftningar på nationell, regional och internationell nivå. För att uppnå kursmålen på den avgiftsfinansierade högre militära utbildningen har det under 2017 genomförts internationella studieresor till Belgien, Estland, Frankrike, Finland, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Ukraina samt till USA. Vad gäller den högre militära utbildningen samarbetar Försvarshögskolan också med de andra nordiska länderna. I samarbetet erbjuder försvarshögskolorna varandra platser i utbildningar för officerare, motsvarande Försvarshögskolans Högre stabsofficersutbildning. Vidare har lärosätet under 2017 ingått en överenskommelse, med de andra nordiska ländernas försvarshögskolor och Baltic Defence College, som möjliggör ett mer flexibelt utbyte av studerande officerare. Under året tecknades också ett samarbetsavtal mellan Försvarshögskolan och amerikanska National Defense University. Avtalet slöts inom ramen för det Statement of Intent som finns på försvarsområdet mellan USA och Sverige. Avtalet omfattar utbildning, övning och utveckling i form av gemensamma projekt, studier, kurs-, lärar- och studentutbyten mellan de bägge försvarshögskolorna. Gemensamma projekt och lärarutbyten har i viss mån påbörjats och utbyten mellan kurser planeras för kommande år. Försvarshögskolan har under året även genomfört en internationell utbildning i ledarskap på uppdrag av Svenska institutet med deltagande från åtta länder. 4.4.2 Studentmobilitet Under året har totalt åtta (fem) studerade på Försvarshögskolans kandidatprogram i statsvetenskap, med inriktning krishantering och säkerhet, studerat utomlands genom Erasmusutbyten. På Officersprogrammet har under året fyra (tolv) studenter studerat utomlands. Minskningen av antalet utresande på Officersprogrammet beror främst på svårigheter att kombinera utlandsstudier med utbildningens upplägg. Under 2017 har ett nytt Erasmusavtal tecknats med War Studies University i Polen. Det kan nyttjas av såväl civila som militära studenter. Under 2017 har Försvarshögskolan tagit emot sex (fyra) utbytesstudenter. Bristen på studentbostäder i Stockholm samt att Försvarshögskolan saknar ett kursutbud på engelska på kandidatnivå bedöms utgöra faktorer som begränsar intresset för utbytesstudenter att studera vid lärosätet. Inom ramen för den avgiftsfinansierade högre militära utbildningen har fem (sju) svenska uppdragsdeltagare under 2017 påbörjat studier utomlands. Sex (tretton) utländska studerande deltog i Högre stabofficersutbildning och Taktisk stabskurs under 2017. 49

Försvarshögskolan deltar även i Universitets- och högskolerådets MFS-program (Minor Field Studies). Programmet möjliggjorde för en student på Magisterprogrammet i politik och krig att under 2017 genomföra en studieresa utomlands för att samla in material till sin uppsats. 4.5 Samverkan Försvarsmakten och Försvarshögskolan har en överenskommelse om den långsiktiga planeringen och ett antal grundläggande principer för framtidens officersutbildning. Med utgångspunkt i överenskommelsen, och i nära samverkan med Försvarsmakten, har Försvarshögskolan under året utvecklat ett förslag avseende en Högre officersutbildning (HOP). Inriktningen är att HOP ska ersätta dels Stabsutbildning (SU), dels Högre stabsofficersutbildning (HSU) från och med hösten 2018. En stor del av samverkan sker också i form av att Försvarshögskolan bedriver uppdragsutbildning och uppdragsforskning åt främst Försvarsmakten och MSB, men även andra myndigheter och organisationer. Försvarshögskolans uppdragsutbildningar och seminarieverksamhet attraherar generellt deltagare som representerar många skilda samhällsområden. Ett brett spektrum av politikområden finns därför ofta företrädda i utbildningarna och seminarierna genom att deltagarna kommer från olika departement, myndigheter samt civilsamhället. Detta gynnar samverkan och erfarenhetsutbyte mellan både organisationer och individer. Försvarshögskolan arrangerar därtill ett antal populärvetenskapliga föreläsningar varje år där allmänheten bjuds in. Försvarshögskolans medarbetare besvarar också årligen ett stort antal frågor från allmänheten och är flitigt anlitade som föreläsare i skilda sammanhang. Lärarna och forskarna är fortsatt anlitade som experter i olika studier, nationell och internationell dagspress, utvecklingsprojekt och statliga utredningar samt i Nato-sammanhang. Under 2017 har Försvarshögskolan genom sina uppdragsutbildningar medverkat till att starta ett nätverk inom krisberedskap och totalförsvar för jurister. Vidare deltog Försvarshögskolan, för elfte året, i Almedalsveckan där fem egna seminarier arrangerades. Försvarshögskolans medverkan i Almedalen uppmärksammades såväl på plats som i traditionella och sociala medier både under och efter genomförandet. Forskningssamarbete med omgivande näringsliv eftersöks genom bland annat Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA. VINNOVA strävar efter ett ökat utbyte mellan forskning, utbildning och innovation. Därigenom ska lärosätena bli relevantare för samhälle, näringsliv, studenter och forskare genom bättre utbildning, högre forskningskvalitet och bättre förutsättningar för att kunskap kommer till nytta i samhället. Försvarshögskolan deltar därför från och med 2017 dels i Nationellt kollegialt nätverk på ledningsnivå för strategisk samverkan, dels i projektarbeten om samverkansskicklighet vilka finansieras av VINNOVA. 50

4.6 Anna Lindh-biblioteket Under 2017 har biblioteksservice erbjudits vid huvudbiblioteket i Försvarshögskolans lokaler på Drottning Kristinas väg, och vid biblioteksfilialen på Militärhögskolan Karlberg. Biblioteket ansvarar även för biblioteksverksamheten vid Försvarsmaktens högkvarter. Antal besökare till biblioteket är ungefär lika många som föregående år medan antalet utlån och fjärrlån har minskat något. Minskningen beror sannolikt på att biblioteket tillfälligt stoppade utlånen under mars månad på grund av byte av bibliotekssystem. Tabell 11. Antal utlån och besökare vid huvudbiblioteket och filialer 2017 2016 2015 Antal utlån från huvudbiblioteket och filialer 34 656 39 874 40 850 Antal fjärrlån 3 125 3 855 3 834 Antal besökare 108 580 103 723 99 946 En av bibliotekets uppgifter är att ge stöd och undervisning i informationssökning. I denna undervisning deltog under året 878 (929) personer, bland annat från Officersprogrammet, de högre militära utbildningarna samt utbildningarna i statsvetenskap, militärhistoria och högskolepedagogik. Antalet deltagare ligger inom den naturliga variation som finns över åren beroende på undervisningsform och gruppstorlek. Biblioteket stöder också högskolans forskare, exempelvis genom förvaltning och utveckling av Försvarshögskolans publikationsdatabas (DiVA) där uppsatser och publikationer producerade vid lärosätet registreras. Anna Lindh-biblioteket ansvarar därtill för Försvarshögskolans lärplattform (LMS) och dess utveckling. Under december månad 2017 fanns 2 566 (2 418) registrerade användare. 41 Biblioteket har under året tagit i bruk ett nytt integrerat bibliotekssystem (Alma) med både katalogsökning, lånehantering, e-resurser och förvärv. Det nya bibliotekssystemet är, till skillnad från det tidigare systemet, högskoleanpassat. Detta medger att bibliotekets processer integreras i en sammanhållen, lättadministrerad och flexibel lösning, som är öppen och möjlig att integrera med andra system och data inom Försvarshögskolan. Under hösten 2017 genomfördes en förstudie avseende det biblioteksstöd som Försvarshögskolan ger till de bibliotek som finns hos Försvarsmaktens skolor. Förstudien genomfördes i samverkan med Försvarsmakten och ska fungera som underlag för en större översyn under 2018. Syftet med den kommande översynen är att inventera hur biblioteksstödet ser ut för studenterna under deras deltagande i den verksamhetsförlagda utbildningen. Under året har biblioteket givit ett fortsatt stöd till Folke Bernadotteakademin genom tillgång till ett antal databaser och undervisning av desamma. På uppdrag av personal på Högkvarteret har biblioteket också arbetat med 33 (35) informationssökningsuppdrag. Anna Lindh- 41 Siffror i äldre Årsredovisningar (2015 och bakåt) är inte fullt jämförbara med nyare siffror eftersom Försvarshögskolan införde en automatisk koppling mellan lärplattformen (Itslearning)och Ladok under 2016. Konton utan kursregistrering tas bort automatiskt genom den nya kopplingen medan detta tidigare gjordes manuellt. 51

biblioteket har även ett utbyte av bibliotekstjänster med Natos högkvarter i Bryssel (Nato Multimedia Library). Anna Lindh-biblioteket har både Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet som huvudmän. I juni 2017 sade dock Utrikespolitiska institutet upp samarbetsavtalet med Anna Lindh-biblioteket. Avtalet slutar gälla under sommaren 2018 och Försvarshögskolan har tillsammans med Utrikespolitiska institutet påbörjat arbetet med avtalets frånträdande och dess konsekvenser. 4.7 Upplåtande av bostadslägenhet Under 2017 har Försvarshögskolan upplåtit två bostäder i enlighet med förordning (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning, den ena till en utländsk student och den andra till en gästforskare. 52

5 STÖDVERKSAMHET 5.1 Kompetensförsörjning 5.1.1 Utveckling under året Försvarshögskolan har en kompetensförsörjningsmodell som omfattar fyra fokusområden; att vara en attraktiv arbetsgivare, framtidens chefer och experter, kompetensmatchning samt att behålla och utveckla medarbetare. Syftet med modellen är att tydliggöra vilka områden som lärosätet identifierat som kompetensförsörjande och som kan stödja verksamheten att nå visionen. I Försvarshögskolans verksamhetsutvecklingsplan för 2017 har ett av de övergripande målen varit att Försvarshögskolan ska vara en attraktiv arbetsgivare med en kompetensförsörjning som ger en stabil och flexibel verksamhet. För att realisera målet har lärosätet bland annat arbetat med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi som kommer att fastställas under 2018. Strategin innehåller mer detaljerade målsättningar inom området för de kommande tre åren. Ett annat utvecklingsarbete har varit att ta fram ett mentorsprogram för forskare i början av sin karriär. Mentorsprogrammet kommer att starta under 2018. Totalförsvarsfrågorna har blivit ännu mer aktuella under året som gått och Försvarshögskolan har därför omorganiserat delar av verksamheten för att skapa ett Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet. Centrumet lanseras formellt 1 januari 2018. Under arbetet med detta har en kompetenskartläggning av medarbetarna gjorts för att effektivisera bemanningen av det nya centrumet. Som nämnts tidigare planerar Försvarshögskolan att starta ett nytt Högre officersprogram under 2018. Den nya utbildningen kommer att ställa förändrade krav på befintliga lärare, både civila och militära. Lärosätet har under året därför gjort en analys avseende behovet av lärarkompetens. Analysen har visat att det finns visst behov av kompetensutveckling och att det inom några ämnen behövs nyrekryteringar för att undervisningen ska kunna ha den kvalitet som krävs på mastersnivå. Försvarshögskolan har också arbetat vidare med kompetensinriktade åtgärder för kvalitetsutveckling av Officersprogrammet. En åtgärd som implementerats är att anställning av andra civila lärare än professorer, lektorer och biträdande lektorer ska göras restriktivt och efter särskild motivering. Syftet är att skapa goda förutsättningar för att långsiktigt kunna vidmakthålla och utveckla kvaliteten inom lärosätets forskning, utbildningen och samverkan. För att utveckla och behålla Försvarshögskolans medarbetare och chefer, samt för att öka integreringen mellan avdelningar och ämnen, genomförs även flera kompetenshöjande insatser varje år i form av introduktionsdagar, medarbetar- och chefsdagar samt utbildning inom arbetsmiljö och jämställdhet. Som förra året har cheferna även under 2017 erbjudits att delta i chefssamverkan, en satsning för att stärka lärosätets chefer genom etablering av ömsesidiga värderingar samt attityder för det gemensamma uppdraget och arbetet. Under året har Försvarshögskolan haft en person anställd inom ramen för moderna beredskapsjobb. Moderna beredskapsjobb är en satsning från regeringens sida som införs 53

successivt från och med 2017 och syftar till att sysselsätta personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända. 5.1.2 Personalrörlighet Personalrörligheten definieras som de personer som börjat och slutat under året i relation till medelantalet anställda föregående år. År 2017 var personalrörligheten något högre än året innan; 13,5 i jämförelse med 12,1 procent. Detta kan sättas i relation till personalrörligheten för staten i sin helhet som var 12 procent 2016. 42 Till skillnad från 2016 beror Försvarshögskolans personalrörlighet under 2017 främst på en ökande andel nyanställningar. Under 2017 slutade 41 personer medan 56 personer började, både bland kvinnor och bland män var det fler som började än som slutade. Personalrörligheten bland kvinnor har sjunkit från 13,8 procent 2016 till 11,7 procent 2017. För män har personalrörligheten emellertid ökat från 11,1 procent 2016 till 14,6 procent 2017. 5.1.3 Högskolans anställda i siffror Antalet årsarbetskrafter minskade under 2017 i förhållande till 2016, från 327 till 324. 43 Den största minskningen finns bland docenter (-4) samt adjunkter (-5). Samtidigt har antalet årsarbetskrafter ökat för professorer (+2) respektive lektorer (+4). Inom kategorin stödpersonal är antalet årsarbetskrafter i stort sett oförändrat (+2). Som redovisats i kapitel 1 ökade medeltalet anställda under året, från 360 anställda 2016 till 374 anställda 2017. Samtidigt har antalet årsarbetskrafter minskat under 2017 i förhållande till 2016 och denna minskning kan hänföras till kärnverksamheten. Anledningen till differensen mellan dessa variabler är svår att förklara med säkerhet. Det som påverkar kan dock vara dels att antalet anställda som varit föräldralediga under året ökat jämfört med 2016, dels att lärosätet hade drygt en årsarbetskraft högre sjukfrånvaro under 2017 jämfört med 2016. 42 Motsvarande siffra för 2017 finns inte tillgänglig förrän senare. 43 Från och med år 2016 inkluderas övertid och mertid som inte kompenserats med ledighet i årsarbetskraften, samtidigt exkluderas sammanhängande sjukfrånvaro över 15 dagar. Försvarshögskolan har gjort denna justering för att anpassa statistiken i enlighet med ESV:s Handledning Personalkostnader (ESV 2015:1). Tidigare år har inte övertid/mertid inkluderats och sjukfrånvaro har exkluderats från 61:a dagen (2014 ff) respektive 91:a dagen (2011 ff). Detta gör att siffrorna mellan åren inte är helt jämförbara. Siffror från tidigare år har inte kunnat korrigeras på grund av skillnader i uppsättning i lönesystemet mellan åren, men Försvarshögskolan bedömning är att förändringen påverkar årsarbetskraftstalet med c:a 1,5 procent mellan 2016 och 2015. För 2017 och 2016 är siffrorna jämförbara. 54

Tabell 12. Högskolans anställda i årsarbetskrafter Kärnkompetens Lärare Totalt 2017 2016 2015 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Professor, adj.professor 18 15% 85% 16 9% 91% 14 7% 93% Docent 12 15% 85% 16 26% 74% 13 15% 85% Lektor, adj. lektor 23 37% 63% 19 28% 72% 17 37% 63% Adjunkt, adj. adjunkt 43 46% 54% 48 51% 49% 52 49% 51% Forskarassistent - - - Gästlärare - - - Militära lärare 68 9% 91% 67 8% 92% 76 6% 94% Annan undervisande personal 20 24% 76% 18 25% 75% 20 28% 72% Postdoktorer 1 100% 0% Doktorandanställning 18 20% 80% 21 27% 73% 22 32% 68% Forskningsassistent 5 56% 44% 6 87% 13% 7 82% 18% Summa 206 24% 76% 211 27% 73% 222 27% 73% Stödkompetens Teknisk och administrativ personal Administrativ personal 88 60% 40% 87 59% 41% 91 58% 42% Bibliotekspersonal 16 70% 30% 15 72% 28% 18 66% 34% Teknisk personal 14 20% 80% 14 56% 44% 14 23% 77% Summa 118 57% 43% 116 56% 44% 123 55% 45% Totalt Kärnkompetens och stödkompetens 324 36% 64% 327 37% 63% 345 37% 63% Varav ledningskompetens 46 36% 64% 41 34% 66% 42 33% 67% Sett till årsarbetskrafter har andelen kvinnor i kärnkompetensen minskat något jämfört med tidigare år. Bland forskarstuderande med doktorandanställning minskade andelen kvinnor med sju procentenheter under 2017 jämfört med föregående år. en kvinnliga bland docenter minskade från 26 till 15 procent mellan samma år. Det senare beror dock till stor del på att två kvinnor som var docenter befordrades till professorer i slutet av 2016. en kvinnor som är professorer och lektorer ökade däremot med sex respektive nio procentenheter under 2017 i förhållande till året innan. en årsarbetskrafter i ledningskompetensen har ökat jämfört med föregående år vilket främst förklaras av att omorganisering inneburit inrättande av fler chefer i kärnverksamheten. en kvinnor inom ledningskompetensen är något högre 2017 än året innan. 55

5.2 Lika villkorsarbete 5.2.1 Åtgärder för jämnare könsfördelning vid rekrytering I Försvarshögskolans policy för lika rättigheter och möjligheter framgår att högskolan ska vara en attraktiv arbetsgivare som ska attrahera den bästa kompetensen. Vid rekryteringar görs en inventering av balansen mellan könen på den aktuella befattningen och därefter, om behov finns, uppmanas det underrepresenterade könet att söka tjänsten. Under hösten 2017 har Försvarshögskolan påbörjat ett arbete med att utveckla lärosätets externa webbplats. Som ett led i detta, men också för att generellt öka kunskapen kring kommunikationens påverkan på bland annat vilka målgrupper skolan attraherar, har en föreläsning om visuell makt och normkritisk kommunikation erbjudits alla medarbetare. Vidare har en utbildning kring hur genus och kön påverkar en bedömning genomförts för Förslagsnämnden för rekryteringsärenden. Detta med syftet att främja en ökad jämställdhet på högre akademiska befattningar. 5.2.2 Anställning av professorer som är kvinnor Försvarshögskolan har från Utbildningsdepartementet fått målsättningen att; under 2017-2019 ska 45 procent av de nyrekryterade professorerna vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer men inte adjungerade professorer. Under 2017 nyrekryterade lärosätet endast en professor och denne var en man. Räknat i årsarbetskrafter har andelen kvinnor bland professorerna emellertid ökat från 9 procent 2016 till 15 procent 2107, vilket speglar att två kvinnor befordrades till professorer i slutet av 2016. Under 2017 blev tre kvinnor antagna som oavlönade docenter. Lärosätet upplever att målsättningen som departementet satt upp är en utmaning. Bland annat på grund av att flera av FHS ämnen (exempelvis krigsvetenskap och militärteknik) är historiskt manligt kodade och därmed består rekryteringsbasen till övervägande del av män. Problematiken är välkänd för lärosätet och i syfte att bemöta utmaningen genomförde Försvarshögskolan en kartläggning för några år sedan om vad som krävs för att rekrytera fler professorer som är kvinnor. Baserat på kartläggningen pekades ett antal åtgärder ut för att öka antalet professorer som är kvinnor. Till exempel har Försvarshögskolan arbetat med att ta fram ett mentorprogram för forskande och undervisande personal tidigt i karriären. Programmet har vidareutvecklats under 2017 och under hösten har ett förslag presenterats för rektor. Ett grundläggande syfte med programmet är att öka andelen professorer som är kvinnor. Därtill vidtas fler åtgärder och dessa finns beskrivna i Försvarshögskolans plan för jämställdhetsintegrering. 5.2.3 Försvarshögskolans policy för lika rättigheter och möjligheter Försvarshögskolan policy för lika rättigheter och möjligheter gäller för såväl medarbetare vid högskolan som studenter och deltagande i uppdragsutbildning. För att uppnå målbilden i policyn har Försvarshögskolan två handlingsplaner för lika rättigheter och möjligheter, en för anställda och en annan för studenter samt deltagare i uppdragsutbildningar. Handlingsplanerna innehåller konkreta mål och åtgärder i syfte att främja jämlikhet. Ett av målen i 56

handlingsplanerna är att Försvarshögskolan ska vara fri från trakasserier och diskriminering. För att nå detta mål informeras alla nyanställda två gånger om året om hur man går till väga om man själv, en student eller en kollega, blir utsatt. Vidare har ett flertal kunskapshöjande åtgärder i form av föreläsningar om genus och jämställdhetsintegrering genomförts under 2017 med syfte att höja kunskapen om dessa frågor för lärosätets anställda. Med anledning av att den nya diskrimineringslagstiftningen trädde i kraft i 1 januari 2017 har Försvarshögskolan påbörjat sitt arbete med åtgärder. Bland annat genom en promemoria som beskriver högskolans nuvarande arbete inom området samt förslag på åtgärder framledes. Vidare har Försvarshögskolan anlitat en konsult som under december genomförde två obligatoriska utbildningstillfällen i hur vi motverkar kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa tillfällen vände sig först och främst till skolans lärare men erbjöds även till övrig personal. Försvarshögskolan har ett råd för jämställdhet och likabehandling som arbetar aktivt med samtliga diskrimineringsgrunder. Rådet ger bland annat förslag på beslut till rektor inom jämställdhet och likabehandlingsområdet. Rådet har sedan 2015 ett arbetsutskott med kvinnor och män från samtliga organisationsenheter som kontinuerligt arbetar med likabehandlingsfrågor, detta som ett led i att lärosätets policy fastställer att arbetet ska genomsyra hela organisationen. I samband med Metoo-rörelsen, och då särskilt det så kallade akademiupproret, har Försvarshögskolans ledning publicerat ett tydligt ställningstagande på högskolans interna web. Frågan har även förts in som en stående punkt på ledningens mötesagenda. Försvarshögskolan ingår i ett gemensamt samverkansråd med Försvarsmakten, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Försvarets materielverk samt organisationen Homo- bi- och trans i försvaret som syftar till att främja jämlikhet och jämställdhet samt motverka diskriminering i sektorn. Under hösten 2017 lämnade Försvarshögskolan över ordförandeskapet för rådet till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. 5.3 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för 2017 uppgick till 2,6 procent, vilket är en marginell ökning jämfört med 2016 (2,5 procent). Männens sjukfrånvaro har minskat med 0,2 procentenheter medan kvinnornas sjukfrånvaro ökat med 0,7 procentenheter. 58,2 procent av den totala sjukfrånvaron utgörs av långtidssjukfrånvaro, det vill säga 60 dagar eller längre. Försvarshögskolan arbetar aktivt med friskvårdsarbete samt rehabilitering och tidiga insatser vid ohälsa. Föranlett av resultatet från den senaste medarbetarundersökningen, och i syfte att förebygga andelen långtidsjukfrånvaro som ökat det senaste året, har lärosätet fokuserat på återhämtande friskvårdsaktiviteter under 2017, såsom mindfulness, yoga och meditation. 57

Tabell 13. Sjukfrånvaro, andel av total sjukfrånvaro respektive tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro totalt i förhållande till sammanlagd arbetstid 2017 2016** 2015 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 2,6% 4,2% 1,6% 2,5% 3,5% 1,8% 2,5% 4,0% 1,6% Sjukfrånvaro, 29 år och yngre 1,9% 3,1% 0,4% 2,5% 2,9% 0,0% 1,4% 1,4% 0,0% Sjukfrånvaro, 30 år 49 år 2,7% 3,4% 2,0% 2,2% 3,6% 0,9% 2,3% 3,8% 1,0% Sjukfrånvaro, 50 år eller äldre 2,5% 5,8% 1,2% 2,8% 3,3% 2,6% 2,8% 4,7% 2,1% av sjukfrånvaro som utgörs av långtidssjukfrånvaro* 58,2% 64,4% 48,0% 49,0% 42,6% 56,6% 60,1% 61,1% 58,5% * av total sjukfrånvaro som varat sammanhängande i en period om 60 kalenderdagar eller mer. ** Värden för 2016 har justerats i förhållande till föregående års årsredovisning på grund av korrigerade sjukrapporter efter årsskiftet. 5.4 Hållbar utveckling Genom Universitetskanslersämbetets (UKÄ) försorg genomförde samtliga lärosäten en tematisk självvärdering under 2017, avseende hållbar utveckling inom utbildningsverksamheten. UKÄ:s bedömargrupp gav Försvarshögskolan omdömet att lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildningen är i behov av utveckling. UKÄ sammanställde också en rapport med förslag på åtgärder för hur arbete med att främja en hållbar utveckling kan integreras bättre inom lärosätena. Dessa förslag kommer till stor del ligga till grund för FHS fortsatta arbete med hållbar utveckling. Det Försvarshögskolan har gjort under 2017 inom området hållbar utveckling är bland annat att hålla ett öppet seminarium med fokus på Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen, främst i syfte att öka kunskapsnivån bland lärosätets anställda. Inom den högskolepedagogiska kursen, som riktar sig till lärare vid Försvarshögskolan, genomförs också ett delmoment som syftar till att öka förståelsen för hållbar utveckling och dess vikt inom utbildningen. 5.4.1 Miljö Inom miljöområdet fokuserar Försvarshögskolan på minskad energiförbrukning, minskade utsläpp av växthusgaser från tjänsteresor, bättre avfallshantering samt ökade miljökrav vid upphandling. Inom avfallsområdet upphandlades ett nytt avfallsbolag under 2017 vilket resulterade i en avfallshantering med utökade möjligheter till sortering. Under 2017 arbetade Försvarshögskolan också med att kalibrera delar av miljöledningssystemet i enlighet med förordning 2009:907 om miljöledning i statliga myndigheter. Under året följdes miljödelmålen upp och utfallet påvisade att lärosätet inte uppnådde fyra av de fem miljömål som beslutats av Försvarshögskolans ledning. Som en konsekvens har miljöhandlingsplanen och miljömålen justerats avseende exempelvis nyckeltal och referensvärden för energiförbrukning. Miljöhandlingsplanen stärktes också upp med ytterligare verksamhetsspecifika aktiviteter inför 2018. 58

Vidare deltog Försvarshögskolan i nätverket REMM (Resfria möten i myndigheter) i syfte att öka andelen digitala möten med hjälp av de digitala verktyg som installerats vid lärosätet. Samverkan och kunskapsutbyte inom miljöområdet sker regelbundet med försvarssektorns myndigheter samt andra högskolor och universitet. Samarbetet med försvarssektorns myndigheter har exempelvis innefattat arbete med att uppdatera kriteriedokument för kemikalier, varor och produkter och möten med fokus på energieffektivisering i byggnader. Under 2017 inledde Försvarshögskolan också en närmre samverkan med hyresvärden Akademiska Hus AB i syfte att reducera den direkta miljöpåverkan som verksamheten har på miljön. Försvarshögskolan fick 15 (14) poäng av 23 (22) möjliga i Naturvårdsverkets senaste sammanställning om miljöledning i myndigheter. Medelvärdet för de 187 myndigheter som var med i den senaste i sammanställningen låg på 14 poäng och medianvärdet var 15. 5.5 Lokaler Försvarshögskolan genomför utbildning och forskning i Stockholm och Karlstad. Lokalerna på Drottning Kristinas väg hyrs av Akademiska hus AB och i Karlstad hyrs lokaler av Hemfosa Karolinen AB. Nyttjandet av lokalerna på Karlbergs Slott regleras genom verksamhetsavtal mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten inom ramen för genomförandet av Officersprogrammet. I lokalerna på Drottning Kristinas väg hyr Försvarshögskolan ut lokaler i andra hand till Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin och Svenskt Militärhistoriskt bibliotek. Under 2017 renoverades en ansenlig del av Försvarshögskolans undervisningslokaler på Drottning Kristinas väg, samt utrustades med nya möbler och ny AV-utrustning. Folke Bernadotteakademin påbörjade å sin sida en omfattande renovering och ombyggnad av lokalerna de hyr i andra hand. För att möta det ökade studerande- och studentantalet tecknade Försvarshögskolan under vintern ett nytt hyreskontrakt med Akademiska Hus AB om 2333 kvm. Kontraktet löper från 2018 till mitten av 2025. I den nya förhyrningen kommer bland annat större delen av en av högskolans institutioner att placeras. 5.6 Utvecklingsprojekt finansierat av ackumulerat överskott från avgifter Av Försvarshögskolans regleringsbrev från Utbildningsdepartementet framgår att Försvarshögskolan ska återrapportera hur lärosätet disponerat det ackumulerade överskottet från den avgiftsfinansierade verksamheten. 59

Försvarshögskolan lämnade i början av året in en hemställan 44 till regeringen med förslag om hur överskottet efter 2016 års utgång ska disponeras. Där angavs att Försvarshögskolan avser att nyttja överskottet dels för att ha möjlighet att möta osäkerheter i lärosätets ekonomiska förutsättningar, dels för att finansiera skolans fortsatta utvecklings- och förändringsbehov. Årets kapitalförändring, avseende den avgiftsfinansierade verksamheten, uppgick sammanlagt till 2,9 (-5,4) miljoner kronor. Kostnaden för genomförandet av utvecklingsprojekt i enlighet med inlämnad hemställan uppgick till 4,9 (6,5) miljoner kronor. Den ordinarie avgiftsfinansierade verksamheten, exklusive utvecklingsprojekten, gick med ett överskott om 7,8 (1,1) miljoner kronor. Överskottet förklaras av att volymen av uppdragsverksamheten blev betydligt större än planerat, på grund av hastigt ökad efterfrågan under 2017, och att lärosätet inte hunnit anpassa verksamheten till detta fullt ut. Genomförda utvecklingsprojekt avser för 2,6 miljoner kronor arbete med att utveckla Försvarshögskolans externa web och dess tekniska plattform. Därutöver har 2,3 miljoner kronor använts till kostnader som uppstått i samband med organisatorisk utveckling. 44 Försvarshögskolans bokslut för 2016 visade att det ackumulerade överskottet från den avgiftsfinansierade verksamheten översteg 10 % av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning för räkenskapsåret. I enlighet med avgiftsförordningen 25 a lämnade Försvarshögskolan därmed ett förslag till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras under 2017. 60

6 EKONOMISK UTVECKLING Försvarshögskolan redovisar för 2017 ett överskott om 5,4 (-2,8) miljoner kronor, att jämföra med planerat resultat på 0,2 miljoner kronor. Överskottet förklaras främst av en ökad uppdragsverksamhet inom utbildning vilket har genererat högre intäkter i förhållande till årets planering. Det totala myndighetskapitalet uppgår vid utgång av året till 46,8 miljoner kronor, inklusive statskapital. Intäkterna har ökat med 25,9 miljoner kronor i jämförelse med 2016, till 517,7 miljoner kronor, samtidigt som kostnaderna har ökat med 17,7 miljoner, till 512,3 miljoner kronor. Ökningen på intäktssidan beror främst på att intäkter av avgifter har ökat jämfört med 2016 med anledning av den ökade uppdragsverksamheten. Intäkter av anslag har ökat med 5,1 miljoner kronor samtidigt som intäkter av bidrag har minskat med 5,2 miljoner kronor. De oförbrukade bidragen har minskat och motsvarar vid årets utgång 10,3 miljoner kronor, Motsvarande belopp var vid utgången av 2016 16,4 miljoner kronor. Samtidigt finns upplupna bidrag på 3,9 miljoner kronor vid utgången av 2017 som kommer att inbetalas 2018. På kostnadssidan ses större förändringar främst på personalkostnaderna som har ökat med 11,8 miljoner kronor jämfört med 2016. Därutöver har driftkostnaderna och lokalkostnaderna ökat något. De ökade personalkostnaderna beror främst på de årliga löneökningarna via RALS samt att personalsammansättningen har förändrats jämfört med 2016. en chefer, professorer och lektorer har ökat 2017 jämfört med 2016. Dessutom har semesterlöneskulden ökat mellan 2017 och 2016. 61

6.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omsättningen inom verksamhetsområdet har ökat jämfört med 2016, vilket främst förklaras av ökade intäkter från uppdragsutbildning, men även till att kostnaderna inom anslag 1:7 Officersutbildning m.m. ökat vad gäller Officersprogrammet. Överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten beror på att volymen på uppdragsverksamheten under året blev markant högre än planerat vilket inneburit att verksamheten inte fullt ut varit anpassade till den högre intäktsnivån. Utvecklingsprojekt om 4,9 miljoner som belastat det ackumulerade överskottet av avgifter har bedrivits under året enligt plan. Resultaträkning för utbildning 2017 Belopp i tkr, avrundningsdifferenser kan förekomma År 2017 År 2016 Utbildning på grundnivå Uppdragsutbildning och avancerad nivå Totalt Utbildning på grundnivå Uppdragsutbildning och avancerad nivå Totalt Verksamhetens intäkter Anslag 176 210 0 176 210 171 291 0 171 291 Avgifter och andra ersättningar 5 601 215 903 221 504 25 197 781 197 806 Bidrag 184 71 254 128 0 128 Finansiella 78 92 170 85 93 178 Summa 182 073 216 065 398 138 171 529 197 874 369 403 Verksamhetens kostnader Personal -87 131-136 855-223 987-79 357-130 868-210 225 Lokaler -17 037-27 916-44 953-15 160-26 697-41 858 Övriga driftkostnader -75 662-45 680-121 342-75 310-42 207-117 517 Finansiella -144-226 -369-154 -270-425 Avskrivningar och nedskrivningar -1 620-2 550-4 170-1 587-2 777-4 364 Summa -181 594-213 228-394 821-171 570-202 820-374 390 Verksamhetsutfall 479 2 838 3 317-40 -4 947-4 987 Årets kapitalförändring 479 2 838 3 317-40 -4 947-4 987 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna får disponeras redovisas även i not 2. 2017 fördelas stödverksamhetens intäkter enligt 4 avgiftsförordningen proportionerligt på den uppdrags- och anslagsfinansierade verksamheten. För 2016 fördelades dessa intäkter endast till uppdragsverksamheten. För utbildningsverksamheten uppgår intäkterna för 2017 till 14,3 miljoner kronor. 2016 uppgick intäkterna till 11,1 miljoner kronor. 62

6.2 Forskning och forskarutbildning Omsättningen inom verksamhetsområdet forskning har minskat något jämfört med 2016, vilket främst kan härledas till att bidragsforskningen var mindre omfattande under 2017. Verksamhetsområdet forskning uppvisar ett positivt resultat, främst vad avser den anslagsfinansierade forskningen. Överskottet inom forskning förklaras främst av att de ökade volymerna inom uppdragsutbildning gjort att verksamheten inte fullt ut genomfört den planerade forskningen. Resultaträkning för forskning 2017 Belopp i tkr, avrundningsdifferenser kan förekomma År 2017 År 2016 Forskning och utbildning på forskarnivå Totalt Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Uppdragsforskning Totalt Verksamhetens intäkter Anslag 62 121 0 62 121 61 902 0 61 902 Avgifter och andra ersättningar 2 096 42 024 44 120 571 41 318 41 889 Bidrag 13 249 14 13 263 18 578 1 18 578 Finansiella 33 18 51 40 19 60 Summa 77 499 42 056 119 555 81 091 41 337 122 428 Verksamhetens kostnader Personal -55 591-31 120-86 711-57 762-30 922-88 684 Lokaler -7 728-4 314-12 042-6 957-4 194-11 150 Övriga driftkostnader -11 411-6 091-17 502-12 863-6 052-18 915 Finansiella -62-36 -98-80 -52-132 Avskrivningar och nedskrivningar -694-410 -1 104-821 -533-1 354 Summa -75 486-41 971-117 457-78 483-41 751-120 235 Verksamhetsutfall 2 013 85 2 098 2 608-414 2 194 Årets kapitalförändring 2 013 85 2 098 2 608-414 2 194 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna får disponeras redovisas även i not 2. 2017 fördelas stödverksamhetens intäkter enligt 4 avgiftsförordningen proportionerligt på den uppdrags- och anslagsfinansierade verksamheten. För 2016 fördelades dessa intäkter endast till uppdragsverksamheten. För forskningsverksamheten uppgår intäkterna för 2017 till 3,5 miljoner kronor. 2016 uppgick intäkterna till 3,3 miljoner kronor. 63

6.3 Finansiell redovisning RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2017 2016 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 238 331 233 193 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 265 624 239 695 Intäkter av bidrag 13 517 18 706 Finansiella intäkter 3 221 238 Summa 517 693 491 831 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 4-310 697-298 909 Kostnader för lokaler -56 994-53 008 Övriga driftkostnader -138 844-136 432 Finansiella kostnader 5-467 -557 Avskrivningar och nedskrivningar -5 275-5 718 Summa -512 278-494 625 Verksamhetsutfall 5 415-2 793 Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 6 5 933 5 174 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 7 474 455 Lämnade bidrag 8-6 407-5 629 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 9 5 415-2 793 64

BALANSRÄKNING (tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 10 2 136 1 822 Summa 2 136 1 822 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 11 5 344 5 027 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 12 17 651 16 893 Summa 22 995 21 920 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 664 5 648 Fordringar hos andra myndigheter 13 71 084 74 589 Summa 74 749 80 238 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 14 14 474 13 596 Upplupna bidragsintäkter 15 3 923 670 Övriga upplupna intäkter 16 873 1 089 Summa 19 271 15 355 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 17-14 317-15 618 Summa -14 317-15 618 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 71 960 72 376 Kassa och bank 1 1 Summa 71 961 72 377 SUMMA TILLGÅNGAR 176 794 176 094 65

BALANSRÄKNING (tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 18 Statskapital 285 307 Balanserad kapitalförändring 9 41 084 43 877 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 5 415-2 793 Summa 46 784 41 391 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 19 0 225 Övriga avsättningar 20 2 256 3 564 Summa 2 256 3 790 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 21 23 089 22 812 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 34 002 32 812 Leverantörsskulder 13 823 11 872 Övriga kortfristiga skulder 22 6 416 5 849 Summa 77 331 73 345 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 23 32 663 35 531 Oförbrukade bidrag 24 10 298 16 394 Övriga förutbetalda intäkter 25 7 461 5 644 Summa 50 423 57 569 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 176 794 176 094 66

ANSLAGSREDOVISNING Anslag (tkr) Not Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl regl.brev Omdisponerat anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Utgiftsområde 6 1:7 Officersutbildning m.m. (Ramanslag) ap.1 Försvarshögskolan (ram) 26 16 354 211 961-10 063 218 252-203 273 14 979 Utgiftsområde 16 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Ramanslag) ap.1 Försvarshögskolan: Grundutbildning (ram) 0 24 553 24 553-24 553 0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå (Ramanslag) ap.1 Basresurs (ram) 0 10 580 10 580-10 580 0 Summa 16 354 247 094-10 063 253 385-238 406 14 979 Finansiella villkor Uo 6 1:7 Officersutbildning mm (Ramanslag) Anslagskredit 6 359 tkr. Försvarshögskolan får disponera 6 291 tkr av det ingående överföringsbeloppet, dvs 3% av föregående års tilldelning 209 705 tkr enlig regleringsbrevet. Uo 6 1:7 Officersutbildning m.m. Högstposter (tkr) Högstbelopp Utfall Forskning och utveckling, övergripande ämnesansvar för officersutbildningens ämnen samt till finansiering av forskarutbildning inom officersutbildningens centrala ämnen. 46 475 45 079 Forskning och analsysstöd för regeringens behov. 6 514 6 462 Genomförande och planering av utbildningsverksamhet inom ramen för Partnerskap och fred. 2 020 1 908 67

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta förekommer avrundnings- och summeringsdifferenser. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Försvarshögskolans bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF tillämpas brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor med ett varu-/tjänstevärde på minst 25 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Beloppsgränsen var densamma föregående år. Kostnadsmässig anslagsavräkning Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr.o.m. år 2009 anslag Uo 6 1:7, Officersutbildning mm först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2016, 737 tkr, har år 2017 minskat med 75 tkr. Anslaget Uo 6 1:7, Officersutbildning m.m, ap. 1, avräknas kostnadsmässigt. Schablonmässig justering för uppkomna kalkyl- och budgetdifferenser har gjorts månadsvis under räkenskapsåret. Fullständig differensjustering har gjorts i samband med bokslutsarbetet. Effekterna av differensjusteringen i årsredovisningens resultatdel hanteras enligt beslut Ö 396/2013:4. Upplysningar om avvikelser Avvikelser från ekonomiadministrativa regler För universitet och högskolor gäller undantag från vissa bestämmelser enligt bilaga 5 till Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende universitet och högskolor, 2015-12-18. De undantag som omfattar även Försvarshögskolan och som påverkar årsredovisningens innehåll är: P 1 Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. P 3 Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6 Väsentliga uppgifter. 68

Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av - låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och - beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret. P 5 Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelserna enligt 2 kap. 4 förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. P 6 Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap. 1 första stycket och 3 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. P 8 Universitet och högskolor medges undantag från 25 a andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet: Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter, förbättringsutgifter på annans fastighet, med anskaffningsvärde på lägst 100 tkr samt maskiner, och inventarier, med ett anskaffningsvärde på lägst 21,5 tkr, och med en beräknad ekonomisk livslängd om minst tre år. Avskrivning görs enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning görs månadsvis från och med driftsättningsmånaden. 69

Följande avskrivningstider tillämpas: Datorer Egenutvecklade immateriella anläggningstillgångar, kontorsmaskiner och övriga inventarier Möbler Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 år 5 år 10 år T.o.m. hyrestidens slut, dock högst 10 år. Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Övriga omsättningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Skulder Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Externfinansierad bidrags- och uppdragsverksamhet För externfinansierade bidrag och uppdragsverksamhet tillämpas den gällande statliga redovisningsprincipen för intäktsredovisning i projekt. För pågående projekt tas intäkter upp motsvarande upparbetade kostnader under året. Erhållna medel från bidragsgivare som ännu inte har använts i verksamheten redovisas som oförbrukade bidrag i balansräkningen. För under året avslutade projekt redovisas skillnaden mellan intäkter och kostnader som över- /underskott i resultaträkningen. Projekt där bidrag, enligt kontrakt, ännu ej erhållits bokförs som fordran på bidragsgivaren för den del som är en upparbetad kostnad. Ändrade redovisningsprinciper Från och med 2017 fördelas stödverksamhetens intäkter enligt 4 avgiftsförordningen proportionerligt på den uppdrags- och anslagsfinansierade verksamheten. För 2016 fördelades dessa intäkter endast till uppdragsverksamheten. Under 2017 har en renodling gjorts avseende intäkter från andrahandshyresgäster så att alla sådana intäkter redovisas som intäkter enligt 4 avgiftsförordningen inom stödverksamheten. 70

NOTER (tkr) Resultaträkning Not 1 Intäkter av anslag Summa intäkter av anslag skiljer sig från summa utgifter på anslaget Uo 6 1:7 med 75 tkr beroende på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009. Posten belastar anslaget, men bokförs inte som kostnad i resultaträkningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2017 redovisas alla intäkter för andrahandshyresgäster som intäkter enligt 4 avgiftsförordningen. 2016 redovisades del av intäkterna som uppdragsintäkter. För 2017 uppgår intäkterna till 349 tkr. För 2016 uppgick intäkterna till 335 tkr och har i tabellen för 2016 justerats för korrekt jämförelse mellan åren. De ökade intäkterna av uppdragsverksamhet beror på att det under 2017 har varit en ökad volym på uppdragsverksamheten inom utbildning, vilket gjort att intäkterna inom utbildning har ökat med 25 880 tkr. 2017 2016 Intäkter av anslag 238 331 233 193 Summa 238 331 233 193 2017 2016 Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen 17 713 16 207 Intäkter av uppdragsverksamhet 247 529 221 590 Intäkter av tjänsteexport 248 1 322 Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 134 576 Summa 265 624 239 695 Avgiftsbelagd verksamhet Verksamhet Över-/ underskott tom 2015 Över-/ underskott 2016 Intäkter 2017 Kostnader 2017 Över-/ underskott 2017 Ack över-/ underskott utgående 2017 Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning 9-5 150-140 9 13 Uppdragsutbildning 29 051-4 948 206 993-204 164 2 829 26 931 Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter 0 0 16-16 0 0 Övrigt (exkl 4 intäkter) 17 7 0 0 0 24 Summering Forskning eller utbildning på forskarnivå 29 077-4 947 207 158-204 321 2 838 26 968 Uppdragsforskning 1 499-414 40 618-40 533 85 1 170 Summering Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller 1 499-414 40 618-40 533 85 1 170 Upplåtande av bostadslägenhet - utbytesprogram och gästforskare Summering Summering 0 0 43-43 0 0 0 0 43-43 0 0 30 576-5 360 247 820-244 897 2 923 28 138 71

Under 2017 redovisas all verksamhet kopplad till andrahandshyresgäster inom stödverksamheten. Tidigare har en del av verksamheten redovisats inom uppdragsverksamheten. Intäkter för 2017 uppgår till 1 849 tkr och kostnaderna till 1 803 tkr, varav 1 500 tkr för 2016 redovisades som 4-intäkter och därmed inte ingick i tabellen för avgiftsbelagd verksamhet. Årets omsättning av avgifter i uppdragsverksamheten uppgår till 247 820 tkr. Det ackumulerade överskottet uppgår till 28 138 tkr vilket motsvarar 11 % av årets omsättning. Försvarshögskolan avser att disponera överskottet för finansiering av skolans fortsatta utvecklingsbehov och för att möta den förväntade volymökningen de närmsta åren. Prioriterade utvecklingsområden är det fortsatta arbetet att anpassa verksamheten till ett fullt utbyggt akademiskt system samt fortsatta satsningar inom området totalförsvar. Not 3 Finansiella intäkter Under 2017 är Riksgäldens ränta negativ vilket medför ränteintäkt på lån och räntekostnad på tillgodohavande hos Riksgälden. Not 4 Kostnader för personal De ökade personalkostnaderna beror främst på de årliga löneökningarna via RALS samt att personalsammansättningen har förändrats jämfört med 2016. en chefer, professorer och lektorer har ökat 2017 jämfört med 2016. Dessutom har semesterlöneskulden ökat mellan 2017 och 2016. Not 5 Finansiella kostnader Under 2017 är Riksgäldens ränta negativ vilket medför ränteintäkt på lån och räntekostnad på tillgodohavande hos Riksgälden. Not 6 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Not 7 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 2017 2016 Ränta på räntekonto/lån i Riksgäldskontoret 127 98 Övriga ränteintäkter 94 140 Summa 221 238 2017 2016 Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) 197 826 190 871 - Varav arvode till styrelse och ej anställd personal 276 280 Övriga kostnader för personal 112 871 108 039 Summa 310 697 298 909 2017 2016 Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 450 409 Övriga finansiella kostnader 18 147 Summa 467 557 2017 2016 Universitet- och högskolerådet 205 208 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 5 455 4 612 Övriga myndigheter 273 354 Summa 5 933 5 174 2017 2016 Militärfonden stipendium 474 455 Summa 474 455 72

Not 8 Lämnade bidrag 2017 2016 Lämnade bidrag till organisationer /ideella föreningar 2 259 883 Lämnade bidrag, stipendier till enskilda 679 663 Lämnade bidrag till EU-länder och EU-organisationer 641 903 Lämnade bidrag till statliga myndigheter 2 829 3 180 Summa 6 407 5 629 Not 9 Årets kapitalförändring Indelning på Verksamhet Årets Balanserad kapitalförändring (A) kapital-förändring (B) Summa (A + B) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 9 244 479 9 723 Uppdragsverksamhet 24 130 2 838 26 968 Summa 33 374 3 317 36 691 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå 6 625 2 013 8 638 Uppdragsverksamhet 1 085 85 1 170 Summa 7 709 2 098 9 807 Summa 41 084 5 415 46 499 Försvarshögskolans ackumulerade överskott i den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår vid utgången av år 2017 till 28 138 tkr. Försvarshögskolan avser att disponera överskottet för finansiering av skolans fortsatta utvecklingsbehov och för att möta den förväntade volymökningen de närmsta åren. Prioriterade utvecklingsområden är det fortsatta arbetet att anpassa verksamheten till ett fullt utbyggt akademiskt system samt fortsatta satsningar inom området totalförsvar. 73

Balansräkning Not 10 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärde 8 430 11 341 Årets anskaffningar 356 1 099 Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde 0-4 164 Pågående anskaffningar 511 154 Summa anskaffningsvärde 9 297 8 430 Ingående ackumulerade avskrivningar -6 608-10 253 Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 0 4 164 Årets avskrivningar -553-519 Summa ackumulerade avskrivningar -7 161-6 608 Utgående bokfört värde 2 136 1 822 Not 11 Förbättringsutgifter på annans fastighet 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärde 31 842 31 523 Årets anskaffningar 989 319 Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde -424 0 Summa anskaffningsvärde 32 407 31 842 Ingående ackumulerade avskrivningar -26 815-26 136 Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 413 0 Årets avskrivningar -661-679 Summa ackumulerade avskrivningar -27 063-26 815 Utgående bokfört värde 5 344 5 027 Not 12 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärde 35 798 48 852 Årets anskaffningar 4 942 6 554 Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde -3 573-19 608 Summa anskaffningsvärde 37 167 35 798 Ingående ackumulerade avskrivningar -18 905-33 992 Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 3 449 19 608 Årets avskrivningar -4 060-4 520 Summa ackumulerade avskrivningar -19 516-18 905 Utgående bokfört värde 17 651 16 893 varav finansiell leasing 0 0 Not 13 Fordringar hos andra myndigheter 2017-12-31 2016-12-31 Kundfordringar hos andra myndigheter 64 941 68 634 Mervärdesskattefordran 6 143 5 955 Utgående balans 71 084 74 589 74

Not 14 Förutbetalda kostnader Not 15 Upplupna bidragsintäkter Differensen mellan 2017 och 2016 beror framför allt på ett projekt med MSB på 2 962 tkr där ett bidrag avseende 2017 inbetalades i januari 2018. Not 16 Övriga upplupna intäkter Not 17 Avräkning med statsverket 2017-12-31 2016-12-31 Förutbetalda hyreskostnader 12 227 11 970 Övriga förutbetalda kostnader 2 248 1 626 Utgående balans 14 474 13 596 2017-12-31 2016-12-31 Inomstatliga 3 923 218 Utomstatliga 0 453 Utgående balans 3 923 670 2017-12-31 2016-12-31 Övriga upplupna intäkter inomstatliga 508 305 Övriga upplupna intäkter utomstatliga 365 785 Utgående balans 873 1 089 Anslag i räntebärande flöde 2017-12-31 2016-12-31 Ingående balans -16 354-5 361 Redovisat mot anslag Anslag 6 1:7 ap 1 203 273 198 711 Anslag 16 2:61 ap 1 24 553 24 136 Anslag 16 2:62 ap 1 10 580 10 421 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -247 094-244 262 Återbetalning av anslagsmedel 10 063 0 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -14 979-16 355 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 737 813 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -75-76 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 662 737 Summa Avräkning med statsverket -14 317-15 618 75

Not 18 Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet Balanserad kapitalförändring avgiftsbelagd verksamhet Balanserad kapitalförändring bidragsfinansierad verksamhet Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Utgående balans 2016 A Ingående balans 2017 Föregående års kapitalförändring Årets Kapitalförändring B Summa årets förändring C Utgående balans 2017 307 13 301 30 576-2 793 41 391 307 13 301 30 576-2 793 41 391 0 2 499-5 360 68 2 793 0-22 5 415 5 393-22 2 499-5 360 68 8 208 5 393 285 15 800 25 216 68 5 415 46 784 Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2017-12-31 2016-12-31 Ingående avsättning 225 675 Årets pensionskostnad 0 0 Årets pensionsutbetalningar -225-450 Utgående avsättning 0 225 Not 20 Övriga avsättningar 2017-12-31 2016-12-31 Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder Ingående balans 1 512 941 Årets förändring 593 571 Utgående balans 2 106 1 512 Uppsagd personal, uppsägningslöner Ingående balans 1 459 882 Årets förändring -1 308 577 Utgående balans 151 1 459 Uppsagd personal, särskild pensionsersättning Ingående balans 594 594 Årets förändring -594 0 Utgående balans 0 594 Summa utgående balans 2 256 3 564 76

Not 21 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. 2017-12-31 2016-12-31 Ingående balans 22 812 18 796 Under året nyupptagna lån 5 543 9 763 Årets amorteringar -5 265-5 748 Utgående balans 23 089 22 812 Beviljad låneram enligt regleringsbrev 30 000 30 000 Finansiell leasing 0 0 Utnyttjad låneram inklusive finansiell leasing 23 089 22 812 Beviljad kreditram på räntekonto enligt regleringsbrev 0 0 Not 22 Övriga kortfristiga skulder Not 23 Upplupna kostnader Skillnaden för övriga upplupna kostnader mellan åren beror framförallt på sent inkomna fakturor från Försvarsmakten på 4 915 tkr avseende 2016. Motsvarande poster finns inte 2017. Not 24 Oförbrukade bidrag Not 25 Övriga förutbetalda intäkter 2017-12-31 2016-12-31 Personalens källskatt 6 416 5 849 Utgående balans 6 416 5 849 2017-12-31 2016-12-31 Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 25 725 24 174 Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter 4 247 4 097 Övriga upplupna kostnader 2 692 7 261 Utgående balans 32 663 35 531 2017-12-31 2016-12-31 Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet 8 594 13 666 Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer eller privatpersoner 1 705 2 728 Utgående balans 10 298 16 394 varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i anspråk : inom tre månader 36 mer än tre månader till ett år 3 785 416 mer än ett år till tre år 825 2 664 mer än tre år 3 984 10 550 Summa 8 594 13 666 2017-12-31 2016-12-31 Förutbetalda hyror 2 891 2 924 Övriga förutbetalda intäkter 4 570 2 720 Utgående balans 7 461 5 644 Under 2017 har Försvarshögskolan i större omfattning fakturerat avgifter för utbildningar som pågår över årsskiftet och under 2018 än vad som gjordes 2016. Not 26 Anslagsredovisning Försvarshögskolan får disponera 3 % (6 291 tkr) av föregående års tilldelning enlig regleringsbrevet. Ingående överföringsbelopp från 2016 är 16 354 tkr. En anslagindragning gjordes därav med 10 063 tkr. Inbetalning gjordes 2017-03- 27. 77

7 SAMMANSTÄLLNING AV DIAGRAM OCH TABELLER Diagram Diagram 1. Fördelning intäkter (miljoner kronor) på finansieringsslag för 2015 till 2017... 10 Diagram 2. Fördelning av antal HST inom Försvarshögskolan under 2015 till 2017... 10 Diagram 3. Fördelning av intäkter (miljoner kronor) för utbildning... 18 Diagram 4. Tilldelade anslag (tusental kronor) för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för år 2017... 20 Diagram 5. Antal HST för fristående kurser, fördelat på ämnen... 27 Diagram 6. Utfall av intäkter (miljoner kronor) av forskning... 34 Diagram 7. Tilldelade anslag för forskning (i tkr)... 37 Tabeller Tabell 1. Väsentliga uppgifter... 11 Tabell 2. Examina inom Försvarshögskolans huvudområden... 19 Tabell 3. Studenter, prestationer och kostnader inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 21 Tabell 4. Studenter, prestationer och kostnader för Officersprogrammet... 22 Tabell 5. Studenter, prestationer och kostnader för kandidatprogrammet... 24 Tabell 6. Studenter, prestationer och kostnader för Magisterprogrammet i politik och krig... 25 Tabell 7. Studenter, prestationer och kostnader för fristående kurser... 26 Tabell 8. Poänggivande uppdragsutbildning... 28 Tabell 9. Antal forskningspublikationer... 35 Tabell 10. Aktiva forskarstuderanden vid Försvarshögskolan... 42 Tabell 11. Antal utlån och besökare vid huvudbiblioteket och filialer... 51 Tabell 12. Högskolans anställda i årsarbetskrafter... 55 Tabell 13. Sjukfrånvaro, andel av total sjukfrånvaro respektive tillgänglig arbetstid... 58 78

8 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Departement Mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrev Avsnitt Utbildningsutbud. Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller högskolas avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Officersutbildning på grundnivå. Försvarshögskolan ska anordna utbildning som leder till officersexamen. Försvarshögskolan och Försvarsmakten ska samråda om officersutbildningens dimensionering inför kommande års antagningsomgång. Återrapportering: Försvarshögskolan ska redovisa antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningen. Redovisningen ska vara såväl samlad som könsuppdelad. Högre officersutbildning. Inom ramen för Försvarshögskolans kompetensområden ska högskolan på uppdrag av Försvarsmakten utbilda personal för att därigenom bidra till att det militära försvarets kompetensbehov tillgodoses. Återrapportering: Försvarshögskolan ska redovisa hur utbildningsuppdragen har genomförts. En övergripande analys av måluppfyllelsen och väsentliga avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet ska anges och kommenteras. Studieavgifter för tredjelandsstudenter. I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket fungerat. Universitet och högskolor ska även redovisa antalet avgiftsskyldiga studenter som har antagits genom separat antagning samt hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten har påverkats av detta. Bedömning av reell kompetens. Alla som har behov av få sin reella kompetens bedömd för högskolutbildning bör kunna erbjudas den möjligheten. Universitet och högskolor ska därför under perioden 2016-2018 utveckla sitt arbete med bedömning av reell kompetens. Universitet och högskolor ska samverka med UHR i detta arbete. I årsredovisningen ska lärosätena redogöra för hur arbetet med bedömning av reell kompetens utvecklats. Redovisningen ska också innefatta hur lärosätet har bidragit till UHR:s arbete inom ramen för uppdraget. 2.1 2.4.3 2.5.2 2.7 2.8 I årsredovisningen ska omfattning och förändring av de oförbrukade bidragen och hur de inbetalade forskningsbidragen har utvecklats, redovisas och kommenteras. not 24, 3.6 Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Jämställdhetsintegrering: Universitet och högskolor ska ta fram en plan för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, tex i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Planen ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta under 2017-2019. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. Planen ska vara upprättad senast den 15 maj 2017 och varje universitet och högskola ska redovisa åtgärder och resultat utifrån planen i sina årsredovisningar för 2017-2019. 4.2, 4.2.1, 5.2.1, 5.2.2 79

Bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Försvarshögskolan ska bidra till genomförandet av den nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020. Återredovisning ska ske i enlighet med handlingsplanen. Upplåtande av bostadslägenhet Det ekonomiska resultatet av verksamheten ska framgå av årsredovisningen. i) Av 9 a förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning följer att universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får ingå hyresavtal för bostadslägenhet för att upplåta lägenheten i andra hand till a)utländska studenter inom utbytesprogram med andra länder, eller b) gästforskare vid universitetet eller högskolan, under förutsättning att de inte är anställda där. Vid sådan upplåtelse ges universitet och högskolan rätt att utan krav på full kostnadstäckning ta ut avgift för hyran från studenten eller gästforskaren. Moderna beredskapsjobb i staten. Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt from 2017. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter. Universitet och högskolor ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret. Rekryteringsmål för professorer. Under 2017-2019 har lärosätet ett mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer om 45 procent kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. 4.2.1 4.7 5.1.1 5.2.2 Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Försvarshögskolan har lämnat förslag till regeringen om disposition av det ackumulerade överskottet från utgången av 2016 i den avgiftsfinansierade verksamheten. Lärosätet får i ny räkning disponera överskottet i sin helhet i den avgiftsfinansierade verksamheten. Lärosätet ska i årsredovisning redovisa hur överskottet har disponerats. 5.6 80

9 STYRELSEN Medlemmar Ersättning Övriga uppdrag Ledamöter utsedda av regeringen: Peter Egardt, fd Landshövding, ordförande Romulo Enmark, Rektor 50 000 kr Rymdstyrelsen, ordförande Riksbanksfullmäktige, ledamot Hufvudstaden AB, ledamot Millesgården, styrelseordförande Thielska Galleriet, styrelseordförande Riksdagens arvodesnämnd, ledamot 1 383 425 kr Vinnova, deltagare i bedömargrupp Annika Nordgren Christensen Gunnar Holmgren, Landshövding Eva-Lotta Kraft, Direktör 14 660 kr Kungliga Krigsvetenskapsakademien, ledamot Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Landstormsfond, ledamot Försvarsunderrättelsedomstolen, ledamot 22 000 kr Kungl. Patriotiska Sällskapet, ledamot Kungl. Sällskapet Pro Patria, ledamot Kungliga Krigsvetenskapsakademien, ledamot Kåpan pensioner, ledamot Upphandlingsmyndighets Insynsråd, ledamot Tillväxtverket styrelse, ledamot SGU myndighetsråd 22 000 kr Advenica AB styrelse, ledamot Nibe Industrier AB styrelse, ledamot Xano AB styrelse, ledamot Klas Eksell, Personaldirektör 14 660 kr MHS stiftelse, ledamot Nils Svartz, Generaldirektör 14 660 kr Insynsrådet för TRM Tekniskt vetenskapligt råd ISP Stiftelsen Kungafonden, ledamot Regeringens Krishanteringsråd, ledamot Rekryteringsmyndighetens insynsråd, ledamot Samverkansrådet mot terrorism, ledamot Mediernas beredskapsråd, ordförande Rådet för samhällsviktiga kommunikationstjänster, ordförande Lena Gerholm, Professor 22 000 kr Gunnar Ekströms stiftelse för numismatik, ordförande Stockholms Högskoleförening, ordförande Folkuniversitet, Kursverksamheten vid Stockholms universitet, vice ordförande Folkuniversitetets förbundsstyrelse, ledamot Henrik Granholms stiftelse styrelse, ledamot 81

Medlemmar Ersättning Övriga uppdrag Annica Kronsell, Professor 22 000 kr Vetenskapsrådets bedömningsgrupp Medlemmar Ersättning Övriga uppdrag Företrädare för verksamheten: Jan Fredriksson Ledamot (fr. o m 2017-05-01) Linus Hagström Ledamot (fr. o m 2017-05-01) Hans Liwång Ledamot (t. o m 2017-11-30) Claes Wallenius Ledamot (fr. o m 2017-12-01) Charlotte Wagnsson Ledamot (t.o.m 2017-05-01) 847 405 kr 691 455 kr 595 559 kr 559 540 kr 822 583 kr Magnus Ekengren Ledamot (t.o.m 2017-05-01) Anders Palmgren Ledamot (t.o.m 2017-05-01) 805 337 kr 746 979 kr Kungliga Krigsvetenskapsakademien, ledamot Medlemmar Ersättning Övriga uppdrag Företrädare för studenter Philip Hedberg Avelind (t.o.m 2017-10-31) 18 340 kr Sandra Widén (t.o.m 2017-10-31) 21 667 kr Kajsa Stina Axelsson (fr.o.m 2016-10-01) 22 000 kr 82

Medlemmar Ersättning Övriga uppdrag Charles Boström (fr.o.m 2017-11-01) 3 660 kr Emma-Louise Juneskans (fr.o.m 2017-11-01) 3 660 kr Styrelsen för Försvarshögskolan På bilden (från vänster): Linus Hagström, Romulo Enmark, Lena Gerholm, Klas Eksell, Anders Oltorp, Peter Egardt, Annika Nordgren Christensen, Charles Boström, Ewa Skoog Haslum (vicerektor, ej ledamot), Claes Wallenius, Eva-Lotta Kraft, Gunnar Holmgren, Jan Fredriksson, Kajsa Stina Axelsson Ej med på bilden: Nils Svartz, Annica Kronsell och Emma-Louise Juneskans 83