Iluliaq. Grönländsk kärnvapenbas ska synas, sid 3. Nya rön om inlandsisen, sid 6. Världens snabbaste internet, sid 9

Föreningen Sverige-Grönlands medlemsblad Nr 1/2017 Grönländsk kärnvapenbas ska synas, sid 3 Nya rön om inlandsisen, sid 6 Världens snabbaste internet, sid 9

När tystnaden bryts Länge, alltför länge, har det rått en tystnadskultur i Grönland. Sexuella övergrepp på barn, ett ämne som varit tabubelagt och kanske just därför lett till utbrett psykiskt och socialt lidande i landet. Senaste statistiken visar att var tredje grönländsk flicka varit utsatt, vilket närmast måste vara ett världsrekord, då motsvarande statistik för hela världen är 1 flicka på 10. Under en av mina vistelser i en nordgrönländsk stad fick jag uppleva ett märkligt exempel på denna underlåtenhetskultur och samhälleliga oförmåga att förstå vidden av sexuella övergrepp. Jag bodde i sporthallen som även fungerade som vandrarhem. I hallen arbetade en man som enligt gammal grönländsk rättspraxis förvisats till en annan landsända som straff för begångna brott. Det hade uppdagats att han förgripit sig på sina egna barn. Några av barnen var med, liksom hans fru, medan övriga barn tagits omhand på barnhem söderut. Vilken klokskap råder i att placera en pedofil i en sporthall där stadens samtliga barn vistades dagligen och även klädde om. Det var något jag kände stor oro inför, allra helst som mannen även med hjälp av sin vaktmästarnyckel brukade smyga in i mitt rum och iaktta mig när jag sov. Sedan några år tillbaka har tystnaden brutits och samhällsdebatten väjer inte för de obehagliga frågorna om sexuella övergrepp. Självmorden bland unga, framför allt på Östgrönland, talar sitt tydliga språk till politikerna. Alldeles nyligen fick invånarna i Tasiilaq fronta det sorgliga beskedet att två självmord och ett mord ägt rum på en vecka. 2013 tog Selvstyret (den grönländska regeringen) initiativ till ett resande team av välutbildade psykologer, det s k rejseholdet, som ska söka upp städer och bygder över hela landet och hjälpa vuxna människor som lider av efterverkningarna från sexuella övergrepp i barndomen. Efterfrågan på rejseholdet är idag stort. Rejseholdet inbegriper hela lokalsamhället när de är på plats. Upplysningsarbete för kommunanställda och olika myndigheter och även allmänheten. Gruppterapi och individuell terapi för dem som behöver. På olika sätt försöker man öka förståelsen för att människor som utsatts som barn till exempel kan ha svårt att stanna i ett arbete eller har problem med sin föräldraroll. Rejseholdets psykologer gör det möjligt för människor att bryta med destruktiva mönster och fungera bättre som sociala individer. Människor som aldrig skulle ha sökt eller fått hjälp om inte rejseholdet funnits. En annan aspekt är rejseholdets ansträngningar att förbättra samarbetet mellan olika myndigheter för att snabbt kunna fånga in dem som mår dåligt. Hittills har det på många håll varit vattentäta skott mellan de ansvariga myndigheterna. Även andra initiativ tas för att förbättra situationen för grönländska barn och de vuxna som lever med plågsamma minnen av övergrepp. I mars i år utlyste Selvstyrets och UNESCOs samarbetsgrupp NAKUUSA en landsomfattande insamling för barn i Grönland som blivit offer för sexuella övergrepp. Resultatet slog alla insamlingsrekord. 1 655 000 dkr vilket innebär 29 kr per människa. Socialministern Sara Olsvig ser det som ett lovande tecken på ett gemensamt intresse att komma till botten med de personliga och nationella tragedier som det sexuella missbruket av barn hittills har fört med sig. Pengarna ska gå till information och förebyggande arbete. Vi som älskar Grönland hoppas att nästa generation barn ska få växa upp i ett samhälle där de respekteras och får känna tillit till vuxenvärlden och att alla de vuxna som idag mår dåligt p g a samhällets svek i barndomen ska få möjlighet att läka sina sår och bli en tillgång för landet. Sylvia Hild En tidning från Föreningen Sverige-Grönland. www.sverigegronland.com Redaktionen består av: Ordförande Sylvia Hild, Helgagatan 36 F, 118 58 Stockholm, Telefon: 070-303 96 30, e-post: sylvia.hild@comhem.se Sekreterare: Joel Åsblom, tel: 070-7871436, e-post: asblom@rocketmail.com Föreningens kassör är Mats Gullberg, tel: 08-660 91 79, e-post: matsgullberg2003@yahoo.se 2

50-årig Camp Century ska synas i sömmarna Camp Century fortsätter att vara ett allvarligt problem trots att den amerikanska basen på norra Grönland stängdes för mer än 50 år sedan. Å ena sidan rent fysiskt vilka faror som finns gömda i isen - å andra sidan det politiska ansvaret för vad som behöver göras. Danmark tar nu ett första steg på vägen och sänder i sommar upp en forskargrupp till den gamla amerikanska basen. Projektet Camp Century pågick mellan 1960 och 1966. Officiellt gjordes gällande att det var en tämligen okontroversiell försöksverksamhet för mänskligt boende, hushållning och uppvärmning under arktiska förhållanden. Amerikanska militära ingenjörstrupper är tveklöst framåt på det området. Att basen hade vidsträckta militära syften har framgått för allmänheten långt senare. Här gjordes experiment med tunnelsystem som var tänkta att byggas ut i gigantisk omfattning hundratals mil i isen. Kärnvapenmissiler skulle här vara under ständig förflyttning för att inte kunna oskadliggöras av fienden. Det hela förblev science fiction eftersom experterna fann att isens plasticitet var oväntat stor och därför knäckte skrivbordsdrömmarna totalt. Redan att basen hade en liten kärnreaktor för uppvärmning är uppseendeväckande. Ledande danska politiker hade mellan skål och vägg givit amerikanarna tillåtelse trots att all typ av kärnkraft enligt avtal var bannlyst på Grönland. Varken Washington som förorenade eller Köpenhamn som gav dem tillåtelse att göra det, har visat något intresse för att ta ansvar för att städa upp, konstaterar Grönlands utrikesminister Vittus Qujaukitsoq. I stället riskerar Grönland att få ansvara för skräpet efter en bas som vi aldrig fick reda på att den byggdes, vad syftet var eller vad som sedan skulle lämnas kvar, menar ministern. Basen ligger nu delvis på 50 meters djup. När amerikanarna var där låg den bara tio meter under isytan. Tanken har varit att det hela skulle gömmas och glömmas under ett tjockt täcke av is och snö. Men så är enligt expertisen inte fallet. Även om man räknar bort effekterna av global uppvärmning försvinner inte basen ens skenbart. Frågan är om det tar århundraden eller ända upp till 10 000-tals år. Men på grund av isens rörelser så kommer basen upp i dagen, säger den amerikanske klimatforskaren James White. Han menar 3 att det mest sannolika dock är att detta, med tanke på istäckets nuvarande avsmältning, sker inom ett århundrade. På Grönland hälsas nu den första lilla danska ansträngningen positivt. Ett forskarteam ska i sommar närmare undersöka vad för slags bråte som amerikanarna lämnat efter sig och även försöka få ett preliminärt mått på farligheten. Att det finns radioaktivt avfall vet man men inte omfattningen och graden av strålning. Hur man ska gör i ett senare skede är ovisst. Den danske fysikern Jørgen Steffensen är specialist på hantering av is vid djupborrning på den grönländska inlandsisen och anser att det ur rent vetenskapligt perspektiv är bäst att låta skräpet ligga där det är. Att städa upp kommer att lämna en värre röra till eftervärlden än att lämna det orört tills det dyker upp ur isen. Det gäller att ha en beredskapsplan redan nu för hur man då snabbt ska hantera det. Men politiskt är alltså frågan betydligt marigare än fysiskt. Grönländarna vill inte oförskyllt få atomsopor och annat på sin lott. Amerikanarna visar inte någon ansats till ansvarstagande trots att den nya administrationen i Washington visar pånyttfött militärt intresse för norra Grönland. Om det danskarna nu gör är mer än symboliskt återstår att se. I Nuuk följer man utvecklingen kring den gamla Camp Century-basen med största intresse. Samtidigt slår det grönländska självstyret fast att det finns ytterligare 30 platser, med skriande behov av uppstädning, som den amerikanska militären lämnat efter sig. Det handlar om radarstationer och flygbaser från andra världskriget och kalla kriget. Rostigt metallskrot, läckande bränsletunnor och annat oönskat inslag ute i vildmarken. Anders Tidström

Tsunamiskydd till två grönländska hamnar? Vid Isfjorden i Ilulissat finns sedan länge varningsskyltar mot tsunamis som kan slå in mot stranden om isberg kantrar i fjorden. Det grönländska självstyret har nyligen låtit göra en bedömning av tsunamirisken på Grönland. Man har tittat närmare på vad såväl tippande isberg som stora jordskred kan åstadkomma i de mest känsliga kustsamhällena. I slutrapporten framhålls Uummannaq och Upernavik som prioriterade skyddsobjekt. Termen tsunami kan kanske tyckas malplacerad på Grönland. Faktum är dock att det vid Isfjorden i Ilulissat sedan länge finns varningsskyltar mot tsunamis som kan slå in mot stranden om isberg kantrar i fjorden. Termen för farligt höga vågor har sitt ursprung i Japan (japanska: hög flodvåg). Utredningen konstaterar nu att Grönland lyckligtvis inte drabbas av tsunamis med långt när den magnitud som slog till på grund av den förödande jordbävningen i Sydostasien 2004. Men kraftig vågbildning uppstår exempelvis vid omfattande jordskred som det som krossade fiskebåtar i hamnen i Saqqaq 2002. Då och då välter också jätteisberg på sin seglats med havsströmmarna. Ilulissat är det mest kända exemplet på det fenomenet. I Ilulissat ligger staden och hamnen dock redan relativt välskyddade. De skyddsåtgärder som nu föreslås för Upernavik och Uummannaq är mycket kostsamma. Det handlar om omfattande anläggningsarbeten med vågbrytare för att skydda hamnarna mot de stora vågor man befarar. Minst 30 miljoner danska kronor per hamn fastslår rapporten. 4 Experter menar att tsunamis förmodligen kommer att drabba Grönland mer frekvent i framtiden på grund av den globala uppvärmningen. Dock ser man ingen risk för att råka ut för våghöjder ens i närheten av de 30 meter höga supervågor som slog in mot Thailand 2004. En dansk forskargrupp gjorde 2005 en analys av riskläget för Grönland, Färöarna och Danmark med avseende på svåra tsunamis orsakade av jordbävningar, jordskred och asteroidnedslag. De kom fram till att risken kunde kategoriseras som ett fall på tusen år. Den nu aktuella rapporten för Grönland har åter synat tsunamiriskerna och ser mer bekymrat på saken. Självstyret har ännu inte beslutat vilka åtgärder som är lämpliga att vidta och om man ska följa rekommendationen att just satsa på Uummannaq och Upernavik. Anders Tidström

KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt KortNytt Grönland kartläggs Ett pilotprojekt för ny sammanhängande kartläggning av Grönland har tagit sin början. Det sker på direktiv av Grönlands självstyre och avsikten är att relativt snart genomföra hela arbetet. Delar av Grönland har nu med gott resultat karterats med hjälp av satellit från 70mils höjd. Tidigare kartläggning har aldrig kunnat göras sammanhängande på grund av bristande metoder att tackla de växlande väderförhållandena i kombination med den vidsträckta och svårtillgängliga terrängen. Till vissa delar är karteringen från 30-talet och till andra delar från 80-talet. Vinsten med att få en sammanhållen aktuell bild av Grönland är stor. Dels kan man få en korrektare bild av klimatförändringarna och dels en överblick av tidigare okända naturtillgångar. Den existerande kartläggningen är inte så precis som det krävs för gps-användning. Så satsningen på uppdatering av Grönlands karta har också en säkerhetsaspekt. Stöd till grönländare Århus stadsfullmäktige har tagit ett beslut som ska gagna grönländarnas integration i staden, meddelar KNR (Grönlands radio). De danska politikerna säger dels att de behövs extra insatser för hjälp till bostäder och arbete men också till undervisning i danska språket. Samtidigt vill man peka på att de grönländare som integrerats väl i det danska samhället ska kunna hållas fram som goda exempel för att motverka de fördomar som grönländarna ofta blir utsatta för i Danmark. Plastavfall hotar Arktis Arktis visar sig mot alla odds vara långt mer nedskräpat med plast än förväntat. Ny tysk forskning visar att mängden av plast djupt nere i det arktiska havet är lika stor som i havsområden utanför Lissabon med sina en och en halv miljon människor. Och den har de senaste tolv åren ökat med 50 procent. Från år 2002 har forskare från Alfred Wegenerinstitutet systematiskt fotograferat havsbotten i Fram Stræde mellan Grönland och Svalbard. Bilderna bekräftar att föroreningarna bara blir värre och värre. Det ligger plast ända ner till 2500 meters djup. FN:s miljöorganisation UNEP värderar att 80 procent av plastavfallet kommer från landbaserade aktiviteter. 5 Grönländsk fraktjätte beställd i Kina Ett gigantiskt fraktskepp ska snart byggas i Kina. Beställaren är Royal Arctic Line som därmed får sitt största fartyg någonsin när det levereras 2019 från två kinesiska varv. Fartyget skall ersätta Naja Arctica och Nuka Arctica som går i fast trafik mellan Ålborg och Grönland. Det blir 180 meter långt och får en bredd på 31 meter. Containerkapaciteten blir nästan tre gånger så stor som de två tidigare fartygen tillsammans har. Det blir det första fartyget som kan utnyttja möjligheterna i den nya Inuitgener från utdöd människoart Inuiter på Grönland och i resten av Arktis tros ha en särskild gen för att tåla kyla som kommer från en utdöd människosläkt. Forskning visar att variationer i generna hos inuiter troligtvis hjälper dem med anpassning till kylan genom att främja värmeskapande fett. Den genetiska variationen härrör från det utdöda människosläktet Denisova Hominin som levde parallellt med neanhamnen i Nuuk. Likaså blir Århus Danmarks nya Grönlandshamn. Royal Arctic Line har också skrivit under ett avtal med Eimskip att gemensamt utnyttja rederiernas lastkapacitet vilket räknas ytterligare skapa tillväxt i Grönland och förbinda landet mer effektivt med resten av världen. Samarbetet räknas också öka möjligheterna till direkt export av mer färdiga produkter och skapa en bas för ökad valfrihet i inköpslogistiken. derthalarna för en halv miljon år sedan. I takt med att den moderna människan, Homo Sapiens, spred sig över världen, har förfäderna parat sig med Denisovamänniskan och det har gett nya fördelar. Utbytet av gener har troligtvis gjort det möjligt för några Homo Sapiens att anpassa sig till nya (kallare) miljöer.

Nya rön om Grönlandsisen Den grönländska berggrunden visar att det till synes stabila isblocket på Grönland har varit helt bortsmält åtminstone en gång under de senaste 2,6 miljoner åren. Inlandsisen på Grönland studeras i alla dimensioner. I decembernumret av vetenskapstidskriften Nature ges också ett tidsperspektiv på isblocket. Allt tyder på att isen har kommit och gått och kan göra så igen. Det finns bevis i den grönländska berggrunden som visar att det till synes stabila isblocket på Grönland har varit helt bortsmält åtminstone en gång under de senaste 2,6 miljoner åren. Det är en upptäckt som visar att inlandsisen inte är så stabil som man tidigare antagit. Det finns två amerikanska forskarteam, som ytligt sett, kommer till motstridiga slutsatser. Klimatforskaren (paleoklimatolog) Joerg Shaefer och hans grupp i New York är de som för fram den nya teorin om en växling mellan ett nedisat och isfritt Grönland. Geologen (geomorfolog) Paul Bierman menar däremot att östra Grönland varit permanent nedisat de senaste 7,5 årmiljonerna. Experter pekar på att de skilda forskarrönen trots allt inte behöver vara motstridiga eftersom det mycket väl kan ha funnits en mindre permanent isrest på höglandsplatån just på östra Grönland medan resten varit helt isfritt. 6 Förståelsen av Grönlands inlandsis livscykler har förstås betydelse för oss. Relativt entydiga beräkningar gör gällande att världshaven stiger cirka sju meter om isen smälter. Mer spektakulära beräkningar av tilltagande växthuseffekt, mm, gör gällande att detta närmast kommer att ske om ungefär 2 500 år. Shaefers forskargrupp har tagit prover på berggrunden under den tre kilometer tjocka isen. Det har man lyckats med genom det första hålet genom isskölden som borrades 1993. Analyserna visar att berget haft åtminstone en lång isfri period. Vi kan inte precisera exakt när men vet att perioden har börjat för mer än 1,1 miljoner år sedan och att den varat i minst 280 000 år, säger Shaefer. Biermans team som konstaterar kontinuerlig nedisning på östra Grönland har i sina studier titta närmare på de marina sediment som ovan berggrunden spolats ut med smältvattnet från glaciärerna. När de studerat sedimentlagren har kontinuitet konstaterats under de senaste 7,5 årmiljonerna. Men det finns, som sagt, inget som hindrar att någon lokal isö överlevt på det i övrigt avsmälta Grönland. Båda studierna pekar entydigt på att Grönland hade ett ismaximum för 1,1 miljoner år sedan, säger Dorothe Dahl- Jensen, paleoklimatolog vid Köpenhamns universitet, som själv bedriver forskning i ämnet. Bierman tillåter sig att skämta kring de skilda resultaten från de två aktuella forskningsrapporterna: Jag ser för mig blinda män som försöker få en uppfattning om en elefant genom att känna sig fram. Den ena (Shaefers team, red:s anm) har koll på snabelspetsen medan den andra har koll på en bit av buken. Tillsammans kommer de verkligen att kunna informera varandra, säger Paul Bierman. Vi kommer med säkerhet att få ett flöde av nya forskningsrapporter framöver. En ny sorts snabba borrar gör det snart möjligt att mycket enklare än tidigare borra genom hela isskölden och där ta prover som ger nya svar på gamla frågor. Med tillgängliga fakta är man redan i dag överens om att isen i sin helhet varit stabil i åtminstone i en miljon år. De isprover man tagit allra närmast berggrunden har i regel den åldern. Anders Tidström

Befolkningsexplosion väntas i Nuuk Kommunstyret i Sermersooq har lagt en framtida huvudstrategi för Grönlands huvudstad. Nuuk arktisk huvudstad innebär ett helt nytt grundlag för utveckling av staden. Nuuk ska om man får tro kommunens utvecklingsplaner, växa till 30 000 invånare till år 2030. Därför behövs en ny stadsdel för att husera de många tillflyttade som kommunen förväntar sig ska flytta till Nuuk inom en överskådlig framtid. På andra sidan av Store Malene i Nuuk ska därför en helt ny stadsdel byggas för 5000 invånare. Stadsdelen ska förbindas med Nuuk genom en tunnel. Den nya stadsdelen som skall ligga mellan Qinngorput och Kobbefjorden beräknas vara klar om 6 till 8 år. Då skall även skola och barnpassning finnas. Tunneln som ska ta byinvånarna till Nuuk blir en kilometer lång och blir det första steget till en väg till Kobbefjorden. Nya skolor och dagis I övriga utvecklingsplaner för Nuuk ingår också två nya skolor i Nuuk, en i Qinngorput och en som ska ersätta de två äldsta skolorna Samuel Kleinschmidt och Ukaliusaq. Även om utvecklingsstrategin omfattar stora investeringar i infrastruktur, kommunala institutioner och bostadsbyggande så vill Kommuneqarfik Sermersooq inte betala hela kalaset. Projektet ska i stället finansieras av ett konsortium av olika pensionskassor hoppas man på kommunen. Ett avtal beräknas bli klart 7 till slutet på året. Det innebär att privata investorer betalar för byggena som sedan hyrs ut till kommunen. Varannan invånare till Nuuk Idag bor en tredjedel av Grönlands invånare i Nuuk. Närmare bestämt 17 000 av 56 000. Med det nya planerade bosättningsmönstret kommer halva befolkningen att bo i Nuuk. I dagsläget flyttar upp till 800 människor in till huvudstaden från landets övriga delar varje år. En utveckling som man tror ska accelerera. I planerna ingår att kunna locka de grönländare som bosatt sig i Danmark till Nuuk. Det ska finnas både bostad och barnpassning till dem. Grönlands Statistik är dock skeptisk till kommunstyrets prognoser för inflyttningen. Här menar man att planen förutsätter att inflyttningen fortsätter i samma takt som tidigare. Och det är inte givet. Självklart har den planerade centraliseringen av befolkningen till Nuuk väckt oro i andra städer som fruktar att de blir nedprioriterade.

Isbjörnspatrull räddar björnar Sedan augusti förra året har Världsnaturfonden haft en isbjörnpatrull stationerad i Ittoqqortoormiit. Under tiden fram till årsskiftet har byn haft besök av åtta isbjörnar och i samtliga fall har patrullen lyckats skrämma iväg dem från en säker död. Hemligheten är bl a gummikulor som man skjutit på björnarna vilket visat sig vara mycket effektivt. Isbjörnspatrullen som etablerades av WWF 2015 ska skapa större trygghet för invånarna och samtidigt förhindra att björnar skjuts i självförsvar efter det att jaktkvoten fyllts. Varje morgon innan skolan öppnar patrullerar den lokala isbjörnsvakten området runt byn. I takt med att isen smälter har antalet konflikter mellan människa isbjörn stigit avsevärt. Björnarna vistas på land i längre tid och dras till matlukter från husen. I tider då klimatförändringarna kommer att leda till stor minskning i isbjörnsbeståndet är det extra viktigt att inte överstiga fångstkvoten och erfarenheten visar nu att patrullen gör en viktig skillnad. status i hela det arktiska området. Den andra är ett mer folknära projekt med betoning på samspelet vetenskap och konst. Där vill forskarna dokumentera värdet i att bevara samarbetet med de lokala grönländska jägarna, där isbjörnen utgör en viktig del. Kristin Laidre och hennes medarbetare är nu igång med att göra intervjuer och porträttera jägare på Östgrönland där isbjörnar kommer närmare inpå bebyggda platser än någon annanstans på Grönland. Och här kommer den finska fotografen Tiina Itkonen in i bilden. Hon reser nu till Isertoq för att under en vecka porträttera isbjörnsjägare. Teamet ska besöka de byar och bygder där isbjörnar är en viktig del i jägarfamiljernas liv. Det gäller att få jägarna att berätta om följderna av de klimatförändringar som de själva upplevt. Efter kartläggningen i Tasiilaqområdet vänder teamet norrut mot Grönlands nordliga utposter, Qaanaaq och Ittoqqortoormiit. Resultatet från projektet ska utmynna i diverse vetenskapliga artiklar och en vetenskapligt inriktad konstutställning som ska visas i USA, Grönland och Finland. Pengar till isbjörnsforskning Ett projektet som leds av seniorforskaren vid bl a Grönlands Naturinstitut Kristin Laidre har fått en dryg miljon kronor av PEW Marine Fellowship i Washington, USA. Projektet består av två delar. Den ena handlar om vetenskaplig undersökning och värdering av isbjörnarnas 8 Den finska fotografen Tiina Itkonen har anlitats för att porträttera isbjörnsjägare.

Världens snabbaste internet Avtal har gjorts med kinesiska Huawei om att bygga ut ett sjökabelnät längs Grönlands västkust så att fler städer får snabba internetförbindelser. Med denna satsning bygger man bort flaskhalsarna i nätet och kan erbjuda snabb kommunikation. Tele-Post Grönland investerar i år 250 miljoner dkr i det som blir världens snabbaste internet. Det grönländska sjökabelsystemet Greenland Connect North ägs till hundra procent av Självstyret. Den nya sjökabeln, som ska läggas på havsbotten i år, ska förbinda städerna Nuuk, Maniitsoq, Sisimiut och Aasiaat längs den grönländska västkusten med snabbt internet men den kan också leverera telefoni och TV. Med det nya systemet får Grönland 100 gigabitförbindelser i varje stad. Anknyts till Islandskabeln Samtidigt uppgraderas den befintliga sjökabeln mellan Island, Grönland och Kanada så att den klarar sex gånger så mycket trafik som tidigare och inkorporeras med den nya kabeln som läggs från Nuuk och norrut längs västkusten. Ännu längre norrut bygger man ut den existerande radiokedjan för att tillgodose ett ökat behov av datakommunikation. Tele-Post har monopol på den grönländska trafiken. Något annat går inte att försvara i ett så stort och otillgängligt 9 land där de fasta förbindelserna går med jättelikt underskott. Därför är också telefoni dyrare än t ex i Danmark. När det gäller datatrafiken räknas den efter förbruk och blir mycket dyr med danska mått mätt. Minimal taxesänkning Tele-Post ska generera ett överskott till Självstyret som kan användas till andra samhällsnyttigheter. Med den nya nätkapaciteten skulle priserna för tillgång till mobiltelefoni och fasta förbindelser kunna sänkas rejält men då skulle det flyta in mindre pengar till statskassan varför Tele-Post i stället reducerar priserna lite och sakta och till någorlunda enhetliga taxor men å andra sidan ger invånarna betydligt mer trafik för pengarna. För Tele-Post som ett litet bolag med en marknad på 56 000 invånare handlar utbyggnaden om en jättelik investering. Bolaget ska snart presentera en strategi för framtida investeringar. 2020 skall 90 procent av invånarna på Grönland ha tillgång till snabba internetförbindelser från Nanortalik i söder till Upernavik i norr. Östgrönland får även i framtiden räkna med höga internetkostnader eftersom all trafik går via satellitförbindelser.

Hemlig rapport om grönländska urangruvor En rad miljöorganisationer fruktar allvarliga konsekvenser om Grönland ska börja tillåta uranbrytning. Ännu finns ingen offentlig miljökonsekvensrapport tillgänglig men Danmarks Radio har kommit över ett tidigt utkast till en sådan. Frågan om hanteringen av uran har splittrat både befolkning och styret på Grönland samt även lett till hårda ordväxlingar mellan den grönländska och danska regeringen. Ska Grönland bli uranexportör riskerar man nämligen att börja tassa in på ett av de områden som Danmark fortfarande ansvarar för, alltså försvarsfrågorna. Grönländskt uran skulle givetvis vara välkommet för driften av svenska kärnkraftverk men samma material kan ju även användas för tillverkning av atombomber och då vill Nato-landet Danmark gärna vara med och bestämma vem som ska få köpa. Innan frågan om eventuell uranbrytning kan avgöras krävs en ordentlig genomlysning av hur detta påverkar miljön i det aktuella området utanför Narsaq i Sydgrönland. I det utkast till miljökonsekvensrapport som gruvbolaget Greenland Mining and Energy presenterat fastslås att det inte finns någon grund till oro. Men rapporten har tagits fram av konsultbyrån Orbicon på uppdrag av gruvbolaget och en rad grönländska föreningar och organisationer anser inte att den håller måttet. Till DR säger den grönländska miljöföreningen Avataqs ordförande Mikkel Myrup att han inte principiellt har något emot gruvdrift. Men det här projektet bör skrinläggas eftersom det är för stor och för komplicerat samt att de miljömässiga kostnaderna blir för stora. Det man mest fruktar för är det radioaktiva damm som kan vara skadligt för både människor, djur och växter om det sprids i stora mängder. Bara en mil från Kvanefjeld, där prospekteringen pågår, ligger samhället Narsaq där Mariane Paviassen är talesperson för föreningen Nej till uran i Narsaq. Det är troligt att kraftiga polarvindar kommer att sprida det radioaktiva dammet till Narsaq och en region där det finns mycket jordbruk och fåravel, säger Mariane Paviassen. I Orbicons utkast till miljörapport slås dock fast gruvan inte får någon betydande inverkan på luftkvaliteten i regionen: 10 utanför gruvområdet ligger koncentrationen av dammpartiklar en bra bit under de grönländska gränsvärdena. Ytterligare en tvistefråga gäller gruvavfallet, så kallade tailings, som ska deponeras i en närliggande sjö. Detta är något som miljöorganisationen Noah anser vara en väldigt dålig idé. Problemet med det är att de radioaktiva och giftiga avfallen och spillvattnen kan vara flytande vilket innebär att de vill tränga ut från sjön och komma i kontakt med rena vattendrag, säger Niels Henrik Hooge som är medlem i Noahs urangrupp. Frågan om grönländsk uranbrytning hettade till ordentligt i höstas då ett nyval ledde till att ansvaret för uranfrågan flyttades från en uranpositiv minister till företrädare för motståndarsidan. Det innebär att det inte finns något större regeringsintresse att skynda på beslutsprocessen. Under alla förhållanden kommer det inte att ges tillstånd till brytning av enbart uran utan bara gruvor som har uranbrytning som en del av en större jakt på sällsynta metaller, något det finns gott om kring Kvanefjeld. I den ansökan som Greenland Mining and Energy lämnat in framgår det att man vill anställa cirka 800 medarbetare, varav 325 lokalanställda. Gruvprojektet ska pågå dygnet runt i 37 år då man beräknar att ha krossat drygt hundra miljoner ton malm. Området kring Narsaq har under åren 1958 till 1985 noga inspekterats av danska experter som redan för 30 år sedan räknade ut att bergets malm har ett genomsnittligt uraninnehåll på 365 gram per ton vilket gör fyndigheterna till de sex största i världen. Joel Åsblom

Svalt intresse för gruvbrytning på Grönland 11 Grönland har halkat långt ner på listan över intressanta regioner att bedriva gruvbrytning i, något som bekymrar organisationen Grønlands Erhverv (Grönlands näringsliv). På bara två år har Grönland halkat ner från plats sju till 55 på listan över världens mest lovande områden för gruvbrytning, allt enligt Fraser Institutes årliga undersökning. Undersökningen presenterades i samband med att Grönlands näringsminister Múte B. Egede besökte en större investeringskonferens i Kanada tillsammans med en näringsdelegation. Här samtalade han bl a med företrädare för gruvindustrin i Nunavut där man har två stora gruvor med över tusen anställda. I ett pressmeddelande säger Múte B. Egede att Grönland har en del att lära av brödrafolken i Nunavut. Det vi kan ta till oss är vikten av att se hur gruvdriften kan bidra till en positiv utveckling för hela vårt samhälle. Under den nuvarande lågkonjunkturen kommer vi att förbättra oss för att vara förberedda när uppsvinget kommer. Men tongångarna är knappast lika positiva från Grønlands Erhverv vars företrädare Brian Buus Pedersen skyller på regeringens allt för hårda villkor när det gäller etablering av gruvor. I ett läge när det finns tecken på stigande världsmarknadspriser på råvaror och därmed en bas för ökade prospekteringar är det bekymrande att investeringsklimatet inte matchar den internationella konkurrensen. Múte B. Egede pekar dock på en del ljusningar i tunneln där de tre bolagen LNS, Hudson och Ironbark är på gång med nya gruvprojekt. Totalt är det åtta bolag som fått tillstånd att starta gruvor på Grönland men ännu så länge befinner de sig bara i prospekteringsstadiet. Närmast på tur ligger LNS Greenland Gems rubingruva vid Qeqertarsuatsiaat som fick sin licens 2014 och förväntas komma igång senare under året. Gruvbolaget har etablerats i kölvattnet av kanadensiska True North Gems stora konkurs där tresiffriga miljonbelopp gick förlorade. När gruvan väl kommer igång förväntas man kunna bryta 30 000 ton rubinmalm per år och ha en personalstyrka på 80 personer. Enligt företagets affärsplan kommer malmvärdet att ligga på 10 000 dollar per son och ge ett bidrag till den grönländska ekonomin (i form av skatter och avgifter) på 100 miljoner danska kronor årligen. Hudson Resources anorthositgruva i Kangerlussuaq tog sitt första spadtag förra året och förväntas vara klar med anläggningen senare under 2017. Anortosit, eller ibland kallad labradorsten, är en magmatisk djupbergart som är sällsynt men även återfinns i trakten av Nordingrå i Ångermanland. Under förra året fick Ironbark tillstånd att börja prospektera efter zink i nordgrönländska Citronen Fjord där undersökningar visar på förekomster av cirka 17 miljoner ton malm där zink och bly uppgår till 8,3 procent. Det projekt som ligger närmast i tid att realisera är australiska Greenland Minerals and Energys (GME) gruva vid Kuannersuit, Kvanefjeld en mil från sydgrönländska Narsaq där forskarna uppskattar att det finns minst 27 000 ton uran. Men något tillstånd att få börja uranbrytningen har man ännu inte fått och det lär dröja ett bra tag med tanke på det stora motstånd som finns mot projektet hos den grönländska lokalbefolkningen. Skälet till att de grönländska politikerna är så angelägna om att få fart på gruvnäringen är att detta brukar framhållas som förutsättningen för att Grönland ska kunna kapa banden med Danmark och då måste man hitta inkomstkällor som ersätter de danska bidragen. Detta kan dock visa sig svårare än många tidigare trott, något som förra året redovisades i en mycket uppmärksammad rapport. Rapporten Til gavn for Grønland presenterades av grönländaren Minik Rosing, professor vid Institut for Geovidenskab og Naturforvaltning på Københavns Universitet. Här finns ekonomiska beräkningar som visar att det blir extremt svårt för Grönland att kunna göra sig oberoende av det så kallade bloktilskud på cirka fyra miljarder svenska kronor som Danmark ger till Grönland varje år. Om Grönland väljer att lämna Rigsfællesskabet (Danmark, Färöarna, Grönland) måste man även ta över alla kvarvarande ansvarsområden som Danmark har, exempelvis rättsväsendet och polisverksamheten. Detta innebär en extrakostnad på cirka två miljarder svenska kronor. För att klara detta tror rapportförfattarna att det krävs etablering av 24 storskaliga industriprojekt med gruvor som det huvudsakliga spåret. Joel Åsblom

Sista sidan... Grönlandsfilm på Netflix Alla som prenumererar på streamingtjänsten Netflix kan nu se filmen Le voyage au Groenland (Resan till Grönland) som är inspelad i Kullorsuaq, 20 mil norr om Upernavik. På rollistan återfinns en rad av bygdens invånare vilket även var fallet med den franske regissören Sébastien Betbeders förra film Inupiluk. Resan till Grönland är nämligen en uppföljare av Inupiluk från 2013 där man fick följa en grupp grönländska jägares möte med storstaden Paris. I den uppföljande filmen har man flyttat fokus till jägarnas hemvist i det nordliga polarområdet. Film om Aron från Kangeq På vimeo.com/7236842 visas den danska filmen Aron fra Kangeq- Grønlandske myter og historie. Den handlar om säljägaren Aron (1822-1869) som i drygt 200 akvareller skildrade inuiternas kamp mot europeiska missionärer under perioden från 1721 till 1870 samt lokala berättelser och sägner. Många av Arons akvareller publicerades i Grønlandsposten under 1800-talet men kom först till allmän kännedom 1960 då hela hans samlade konstnärskap publicerades. Föreningen på webben På vår hemsida sverigegronland.com samt på Facebook (sök Föreningen Sverige-Grönland) kan du läsa vad som händer i föreningen. Ibland hinner vi inte ut med programnyheter i utan då måste du aktivt bevaka hemsidan. Lokal föreningsaktivitet Funderar du på att anordna ett grönlandsprogram på din hemort. Styrelsen kan kanske hjälpa till. Ring till Sylvia Hild tel 070-3039630. Gamla grönlandsbilder nu på nätet Hos filmcentralen.dk går det nu att se både filmer och bilder från den gamla grönländska kulturen. Här hittar man mycket material från otaliga expeditioner som genomförts sedan 1880-talet och framåt. Det gäller inte minst de expeditioner som leddes av den legendariske Knud Rasmussen (1879-1933) med den svenske botanisten Thorild Wulff som fotograf. 12 Fotogalleri som video Den danske fotografen Carsten Egevang har samlat en rad av sina grönlandsbilder i en vacker video som finns tillgänglig på vimeo. com/186400102. Filmbibliotek Föreningen har byggt ut sitt bibliotek av grönländska filmer. Medlemmar kan få låna enstaka dvd mot portokostnad. Denna möjlighet gäller endast medlemmar som betalat årsavgiften. Kontakta sylvia.hild@comhem. se.