Bilaga A Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga A Miljökonsekvensbeskrivning Mälarenergi Elnät AB Ny 130 kv kraftledning från Västerås Kraftvärmeverk Block 7 i Västerås till transformatorstation VM Projektnr 2017029 Version 1 Västerås 2017-06-29 Process- och miljökonsult Tel: E-post: @m-solutions.se Marklund Solutions AB, org nr: 556964-8982, Slottsgatan 4, 722 11 Västerås, tel: 021-40 40 50, e-post info@m-solutions.se www.m-solutions.se

Icke teknisk sammanfattning Bakgrund och syfte Mälarenergi Elnät AB avser bygga en 130 kv kraftledning från Mälarenergi AB:s planerade kraftvärmeverk, Block 7, fastigheten Fullriggaren 1, till närliggande transformatorstation YT82 VM, fastigheten Storseglet 6. Ledningens syfte är att den el som kommer produceras på Block 7 ska kunna matas ut på elnätet. Befintlig nätkoncession för området, 7403 BH, omfattar ledningar med en spänning som ej väsentligt överstiger 40 kv. Detta innebär att det krävs ett särskilt beslut om att anlägga en kraftledning på 130 kv enligt Ellagen (1997:857), så kallad nätkoncession för linje. Kraftledningen kommer ha en konstruktionsspänning på 145 kv, se tekniska beskrivningen i Bilaga B. Nollalternativ Nollalternativet är att ingen kraftledning uppförs och att den el som skulle produceras på Mälarenergi AB:s kommande Block 7 inte kommer kunna matas ut på elnätet. Detta medför att den el som skulle produceras på anläggningen inte kommer kunna tas till vara och att kraftvärmeverket enbart kommer kunna leverera fjärrvärme. Nollalternativet medför således att förnybar el inte kan produceras vid Block 7. I området för den planerade ledningen sker ingen ytterligare påverkan vid ett nollalternativ. Lokalisering Området som berörs är industriområdet Sjöhagen i Västerås. Utredningen omfattade tre alternativa ledningssträckor från kraftvärmevärmeverket till YT82 VM och utifrån utredningen har den lämpligaste lokaliseringen valts, se Figur 1.1. Figur 1.1 Ledningssträckan som ansökan omfattar. Utifrån samrådet, tekniska undersökningar samt bedömning av miljökonsekvenserna bedöms lämpligaste alternativet vara markförlagd kraftledning då det reducerar utbredningen av magnetfältet. Den lämpligaste lokaliseringen bedöms vara det ursprungliga alternativ 3 efter att sträckningen justerats något för att minimera påverkan på befintliga och kommande verksamheter. I

Miljöpåverkan Kraftledningens miljöpåverkan sker främst i samband med anläggningsarbetet som innebär förläggning av jordkabel genom antingen öppet schakt eller genom schaktfri metod vid passage av Kapellbäcken samt Saltängsvägen. Efter att kraftledningen är på plats återställs marken och miljöpåverkan därefter är främst i from av magnetfält kring ledningen. För att ta hänsyn till detta har kraftledningens sträckning anpassats utifrån försiktighetsprincipen, där hänsyn tagits till var människor stadigvarande befinner sig. Miljöpåverkan uppstår även i samband med underhåll av ledningen då schaktning eller likande åtgärder blir nödvändiga. Påverkan på uppfyllelse av miljömål och miljökvalitetsnormer Genomförd bedömning i MKB:n baseras på bedömningsgrunderna för Sveriges miljömål samt lokala miljömål för Västerås stad. Följande av Sveriges miljömål har bedömts som relevanta för kraftledningen: Begränsad klimatpåverkan Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Av Västerås stads miljömiljö mål har bedömts som relevanta för kraftledningen: Energi Natur Utöver detta har även kraftledningens påverkan på gällande miljökvalitetsnormer för buller, luft och vatten bedömts. Den sammanfattande bedömningen är att kraftledningen inte kommer påverka gällande miljökvalitetsnormer. Gällande miljömålen kommer anläggningen av kraftledningen medföra ett visst fossilt utsläpp, men långsiktigt ökar den möjligheten till el från förnyelsebara bränslen istället för fossila bränslen och har därmed långsiktigt en positiv påverkan på miljömålet för Begränsad klimatpåverkan. Rörande miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv kommer dessa till en början delvis påverkas negativ i samband med anläggningsarbetet, men på längre sikt bedöms inte miljömålen påverkas. Sammanfattande bedömning av miljöpåverkan Sammanfattningsvis är bedömningen att kraftledningen på längre sikt inte påverkar miljömålen i någon betydande utsträckning förutom miljömålet för Begränsad miljöpåverkan där den har en positiv inverkan. Genom den ansökta ledningssträckans utformning minimeras påverkan på transportmöjligheterna, men gång- och cykeltrafik kommer att påverkas under en kortare period vid rondellen Hammarbybron, Saltängsvägen, Johannisbergsvägen. Dessutom kommer framkomligheten på Fullriggaregatan vara begränsad under en tid. I samband med förläggandet kommer det innebära viss påverkan på växtligheten främst i skogspartiet öster och Hammarbybron och norr om Saltängsvägen. Dess begränsade bredd bedöms dock inte medföra barriärverkan mellan sidorna utan istället öka den biologiska mångfalden genom att ge möjlighet för tillväxt av växter och djur som gynnas av mer öppet landskap samt även ge en möjlighet till föryngring. Med tiden kommer växtligheten bli allt högre inom ledningsgatan som bildats och ge allt mindre påverkan på landskapsbilden. Detta bedöms vara i linje med miljömålet för levande skogar. Då kraftledningen är markförlagd bedöms den inte ha någon påverkan på fågellivet förutom att själva anläggningsarbetet kan ge en mindre störning under en begränsad tid. Bedömningen är att inga skyddade arter av växter eller djur kommer påverkas av anläggandet av kraftledningen. 2(2)

Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 1 2 Inledning... 1 3 Beskrivning av den ansökta ledningssträckan... 3 3.1 Ledningens utformning... 4 3.2 Nollalternativ och alternativa lösningar... 5 3.2.1 Nollalternativ... 5 3.2.2 Jämförelse mot Alternativ 1... 5 3.2.3 Jämförelse mot Alternativ 2... 5 4 Områdesbeskrivning och planförhållanden... 7 4.1 Övergripande beskrivning av omgivningen och skyddsvärda intressen... 7 4.2 Jordarter... 7 4.3 Markföroreningar... 8 4.4 Planförhållanden... 10 4.4.1 Översiktsplan... 10 4.4.2 Detaljplaner för ansökt alternativ... 10 4.4.3 Övriga detaljplaner som enbart omfattar studerade sträckningar... 13 5 Bedömningsgrunder... 14 5.1.1 Miljömål... 14 5.1.2 Giftfri miljö... 16 5.1.3 Förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i luft, mark och vatten ska minska. God bebyggd miljö... 17 5.1.4 Ett rikt växt- och djurliv... 18 5.1.5 Miljökvalitetsnormer... 18 6 Förväntad miljöpåverkan... 18 6.1 Anläggningsarbetet... 18 6.2 Drift- och underhållsåtgärder... 19 6.3 Energiförluster (nätförluster)...20 6.4 Strålning...20 6.5 Påverkan på landskap, växter och djur...20 7 Översiktlig riskinventering och skyddsåtgärder...20 7.1 Brand...20 7.2 Utsläpp till luft, mark och vatten... 21 7.2.1 Skyddsåtgärder vid genomförande av markarbeten... 21 7.3 Övriga risker... 21 8 Sammanfattning av den planerade kraftledningens miljöpåverkan... 22 9 Källförteckning... 23

Bilagor Bilaga A1 Bilaga A2 Bilaga A3 Jordartskarta Fastighetskarta Magnetfältsberäkning 4(2)

1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Fastighetsbeteckningar/fastighetsägare 1 : Mälarenergi Elnät AB Box 924 731 29 Köping Tel: 0221-295 00 e-post: elnat@malarenergi.se Organisationsnummer: 556554-1504 Mälarenergi AB /Kraftdragarna AB /Västerås kommun /Västerås kommun /Västerås kommun Klövern Dante AB & Klövern Gudrun AB Skäl för prövning: Koncessionspliktig verksamhet enligt ellagen (1997:857), 2 kap Kontaktperson: Juridiskt ansvarig Kommun: Telefon: E-post: K Telefon: E-post: Västerås, VD @malarenergi.se @malarenergi.se Län: Beslutsmyndighet: Västmanlands län Energimarknadsinspektionen 2 Inledning Mälarenergi Elnät AB distribuerar el i Arboga, Hallstahammar, Köping, Kungsör och Västerås. Bolagets ägs av Mälarenergi AB, Köpings kommun, Arboga kommun och Hallstahammars kommun. Mälarenergi Elnät AB är elnätsägare av stora delar av elnätet i Västerås och västra Mälardalen. I bolagets verksamhet ingår att driva och underhålla elnät samt tillhandahålla entreprenadtjänster inom drift, underhåll och anläggning av elnät samt därtill sammanhängande kringtjänster inom Västerås, Köping, Arboga, Hallstahammar och Kungsör kommuner eller i geografisk närhet av dessa kommuner. I samband med att Mälarenergi AB uppför ett nytt kraftvärmeblock uppstår ett behov att överföra den el som kan produceras i anläggningen till elnätet. För att täcka överföringsbehovet på 53 MW avser Mälarenergi Elnät AB att bygga en 130 kv kraftledning från Mälarenergi AB:s planerade kraftvärmeverk Block 7, fastigheten Fullriggaren 1, till närliggande transformatorstation YT82 VM, fastigheten Storseglet 6 enligt det ansökta alternativet. Ledningens syfte är att den el som kommer produceras på Block 7 ska kunna matas ut på elnätet. Befintlig nätkoncession för området, 7403 BH, omfattar ledningar med en spänning som ej väsentligt 1 Undertecknad fastighetsägarförteckning redovisas i Bilaga D. 1(24)

överstiger 40 kv. Detta innebär att det krävs ett särskilt beslut för att anlägga en 130 kv kraftledning med en konstruktionsspänning på 145 kv enligt Ellagen (1997:857), så kallad nätkoncession för linje. Detta dokument utgör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för den ansökta ledningssträckan. I MKB: jämförs den ansökta sträckan mot de alternativa ledningssträckorna samt nollalternativet. MKB:n utgör en del av nätkoncessionsansökan. Området som berörs är industriområde där det finns flertalet verksamheter av varierande karaktär. I MKB:n jämförs miljökonsekvenserna för det sökta alternativet mot nollalternativ samt undersökta alternativa sträckor. En fastighetsägarförteckning på samtliga berörda fastigheter för de tre alternativen finns i Bilaga A2. Den sträckning som ansökan avser se i Figur 2.1. Figur 2.1. Ledningsträcka som ansökan omfattar. Ledningssträckan innebär att ledningen dras från Block 7 vid fastigheten Fullriggaren 1 i sydvästlig riktning till befintligt järnvägsspår och följer sedan den västra delen av industriområdet norrut för att slutligen korsa en industritomt i industriområdets norra del och ansluta till ställverket via Sankta Gertruds väg. 2(24)

3 Beskrivning av den ansökta ledningssträckan Den sökta ledningssträckan innebär att ledningen dras från fastigheten Fullriggaren 1 i sydvästlig riktning till befintligt järnvägsspår, korsar järnvägsspåret, viker av i nordlig riktning sydväst om järnvägsspåret. Fortsätter mellan fastigheten Kryssmasten och järnvägsspåret för att sedan korsa Kapellbäcken och naturområdet söder om Saltängsvägen. Korsar sedan Saltängsvägen och fortsätter mellan Hammarbybron och fastigheten, vidare genom grönområdet, korsar järnvägsspåret, går söder om de befintliga luftledningarna in i den norra delen av fastigheten och följer grusvägen till Sankta Gertruds väg. Därefter förläggs ledningen i vägen, på den nordöstra sidan, och sedan in till ställverket. Anläggningstiden för kraftledningen uppskattas till kring 3-4 månader. Den valda sträckningen samt de alternativa sträckorna ses i Figur 3.1. Figur 3.1. Den ansökta sträckningen, alternativ 3, är markerad med grönt och är det västligaste av de tre alternativen. I mitten ses alternativ 2 markerat med blått och på den östra sidan ses alternativ 1, markerad med rött. Sträckningen från Block 7 längs Fullriggare gatan består av asfalterad yta. Ledningssträckan i anslutning till järnvägen längs fastigheten Kryssmasten utgörs av gräsbevuxen mark som i anslutning till Kapellbäcken övergår till busk- och skogbevuxen mark. På andra sidan Kapellbäcken dras ledningen över gräsbevuxen mark som även fortsätter på andra sidan Saltängsvägen till cykel- och gångvägen. Därefter kommer ledningen gå genom befintligt grönområde med yngre träd och buskar i de södra och östra delarna och företrädelsevis lärkträd i delar där marken består av sandig morän med inslag av stora stenblock. Efter att Ledningen korsat järnvägsspåret och gått in på Briggen 3 leds den i anslutning till befintlig grusväg vidare till den asfalterade vägen Sankta Gertruds väg. 3(24)

I länsstyrelsens yttrande Dnr 407-1674-17 (se Bilaga C11 i samrådsredogörelsen) föreslås att kraftledningen ska förläggas öster om järnvägsspåret. Dock saknas adekvat utrymme mellan befintliga industribyggnader och järnvägen för att förlägga en kraftledning av den aktuella dimensionen längs hela sträckningen. Därför har det inte bedömts tekniskt rimligt att förlägga kraftledningen på den östra sidan av järnvägen utan kraftledningen förläggs huvudsakligen på järnvägsspårets västra sida. Vid förläggning av sträckan ska företrädelsevis öppet schakt tillämpas, med undantag för Kabellbäcken samt vid korsande av Saltängsvägen där schakt inte bedöms genomförbart. Eventuellt kan extra skyddsåtgärder i form av rör bli nödvändigt, med hänsyn till befintliga luftledningar, i norra delen av fastigheten Briggen 3. Sträckningen har justerats jämfört mot det ursprungliga förslaget rörande fastigheten Bogserbåten 1 till att, istället för att korsa fastigheten längs med järnvägsspåret, gå runt fastigheten på den västra sidan. Detta med hänsyn till yttrande från aktuell fastighetsägare, se samrådsredogörelsens Bilaga C19, samt att den framtida verksamheten på Bogserbåten 1, om så krävs, ska ha tillgång till järnvägsspår i enlighet med detaljplan SPL 676. 3.1 Ledningens utformning För hela sträckan bedöms markförlagd kraftledning vara det bästa alternativet, då det utifrån de genomförda magnetfältsberäkningarna framgår att säkerhetsavståndet till en luftförlagd ledning är betydligt längre än om kabeln förläggs i mark, se Figur 3.2. Figur 3.2 Jämförelse av magnetfältets styrka vid olika avstånd från luftledning och markförlagd kabel. I ett första steg har magnetsfältsberäkningar genomförts för de olika anläggningsalternativen, en sammanfattning vilket avstånd som rekommenderas ses i Tabell 3.1. En utförligare beskrivning av bakgrunden till beräkningarna ses i Bilaga A3. Beräkningen av säkerhetsavstånd utgår från Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy 2 som anger att magnetfälten normalt inte ska överstiga 0,4 mikrotesla där människor bor eller vistas varaktigt. 2 Svenska Kraftnät Vår magnetfältspolicy http://www.svk.se/aktorsportalen/samhallsplanering/var-magnetfaltspolicy/ 4(24)

Tabell 3.1 Sammanfattning av resultaten från genomförd magnetfältsberäkning. Teknikval Säkerhetsavstånd i meter från där människor vistas varaktigt (försiktighetsprincip) Jordkabel (triangelformation) 3 Jordkabel (platt förläggning) 4 Luftledning 27 Utifrån de genomförda magnetfältsberäkningarna framgår att säkerhetsavståndet till en luftförlagd ledning är betydligt längre än om kabeln förläggs i mark. Då kraftledningen oavsett ledningssträcka kommer förläggas inom industriområde, i närheten av befintliga samt planerade verksamheter, har luftförlagd ledning, enligt försiktighetsprincipen, uteslutits som genomförbart alternativ då aktuellt säkerhetsavstånd inte är tekniskt möjligt att uppnå med undantag för kortare delar inom grönområdet i anslutning till alternativ 3, söder och norr om Saltängsvägen. Det är dock inte motiverat att dra luftförlagd ledning så pass korta sträckor när ledningen, med hänsyn till magnetfältsberäkningarna, ändå behöver förläggas i mark när den passerar utkanten av industrifastigheten se Figur 3.1, norr om Saltängsvägen. Markförlagda ledningar förläggs vanligtvis antingen i öppna schakt eller genom så kallad rörborrning och beskrivs närmre i den tekniska beskrivningen, ansökans Bilaga B. Vid förläggning i öppet schakt planeras jordkabeln i möjligaste mån förläggas i triangelformation, men vid rördragning planeras plattförläggning tillämpas. Detta gör att erforderliga säkerhetsavstånd enligt försiktighetsprincipen kommer variera mellan 3 till 4 meter från ledningen. Markförläggning kräver att ev växtlighet i anslutning till schaktet behöver röjas i samband med förläggningsarbetet, men till skillnad från luftledning är inte en permanent öppen ledningsgata något krav vid markförlagd ledning. För att ledningen ska ha tillräcklig kapacitet att leda den el som produceras vid kommande Block 7 med minimal energiförlust är planen att ledningen dimensioneras för 130 kv. Ju högre spänning i ledningen desto lägre blir magnetfältet då den ökade spänningen medför att strömmen sjunker vid samma effekt. 3.2 Nollalternativ och alternativa lösningar Den ansökta sträckan har jämförts mot ett nollalternativ samt två alternativa sträckningar. 3.2.1 Nollalternativ Nollalternativet är att ingen kraftledning uppförs och att den el som skulle produceras på Mälarenergi AB:s kommande Block 7 inte kommer kunna matas ut på elnätet. Detta medför att den el som skulle produceras på anläggningen inte kommer kunna tas till vara och att kraftvärmeverket enbart kommer kunna leverera fjärrvärme. Nollalternativet medför således att förnybar el inte kan produceras vid Block 7. I området för den planerade ledningen sker ingen ytterligare påverkan vid ett nollalternativ. 3.2.2 Jämförelse mot Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att ledningen dras från Fullriggaren 1 i nordöstlig riktning längs Fullriggargatan till Norra Seglargatan och in mellan verksamheterna på fastigheterna samt och korsar järnvägsspåret inom fastigheterna. Sträckan går sedan vidare längs med Skeppsgatan, Saltängsvägen, Sankta Gertruds väg till transformatorstationen, se Figur 3.1. Alternativa sträckningen går mellan industriverksamheterna på samt och där det finns flertalet byggnader samt andra fasta installationer. Detta tillsammans med redan befintliga ledningar och de säkerhetsavstånd som krävs, både vid förläggning av kraftledningarna samt med hänsyn till genomförda magnetfältsberäkningar, bedöms alternativet inte lämpligt för den ansökta typen av kraftledning. 3.2.3 Jämförelse mot Alternativ 2 Det ursprungliga förslaget att, i alternativ 2, förlägga kraftledningen söder om Saltängsvägen har uteslutits som lämpligt alternativ med hänsyn till länsstyrelsens yttrande Dnr 407-1674-17, se Bilaga C11 5(24)

i samrådsredogörelsen. Länsstyrelsen föreslår i yttrandet att ledningen dras nordväst om Saltängsvägen för att inte påverka fornlämningen, S:ta Gertruds kapellruin. Det är dock inte möjligt att förlägga ledningen nordväst om Saltängsvägen då denna del är reserverad för förläggning av fjärrvärmeledning från det planerade Block 7. Detta medför att det ursprungliga alternativet justerats något. Alternativ 2 innebär att ledningen följer befintlig infrastruktur. Ledning dras från fastigheten Fullriggaren 1 i nordöstlig riktning längs Fullriggargatan, nordöst om Norra Seglargatan mot Saltängsvägen för att sedan förläggas i mitten av Saltängsvägen till Sankta Gertruds väg där ledningen efter en kortare sträcka kan anslutas till transformatorstationen, se Figur 3.1. Alternativ 2 beräknas medföra en dubbel kostnad mot det föreslagna alternativet, för att det ska vara ett rimligt alternativ måste fördelarna motsvara de ökade kostnaderna. Saltängsvägen är en viktig transportled till Västerås och utgör en sekundär väg för transport av farligt gods. Detta innebär att eventuell avstängning av vägen alternativ begränsad framkomlighet bör begränsas. Då befintlig infrastruktur tillsammans med anpassning av ledningsdragningen utifrån Länsstyrelsen yttrande Dnr 407-1647-1 medför att ledningen måste förläggas i mitten av vägen innebär detta att framkomligheten kommer att påverkas i stor omfattning under anläggningsarbetet, antingen genom att vägen stängs av eller att trafiken behöver omledas upp på exempelvis gångbanor norr om Saltängsvägen. Även om en omledning skulle vara möjlig kommer denna att minska framkomligheten under flera månader. En exakt tidsuppskattning på anläggningstiden för Saltängsvägen är svår att ge, dels på grund av den stora mängd infrastruktur som redan finns förlagd i eller längs vägen, dels med hänsyn till ev markföroreningar och andra oförutsedda omständigheter. Det ansökta alternativet innebär att framkomligheten på Saltängsvägen inte kommer att påverkas i någon betydande omfattning då förläggning genom rörborrning är planerad att tillämpas när Saltängsvägen korsas. I samband med korsandet av Saltängsvägen kommer dock gång- och cykeltrafiken påverkas i viss omfattning, då befintlig gång- och cykelväg med största sannolikhet under en tid kommer behövas ledas om. Omfattningen av detta bedöms dock betydligt mindre än Alternativ 2 som skulle påverka samtliga transporter på Saltängsvägen och intilliggande gång- och cykelbana i betydligt större omfattning samt under längre tid. Det mer komplicerade förläggningsarbetet, anpassning till trafikförhållandena och större risk för hinder gör att anläggningstiden för alternativ 2 beräknas bli betydligt längre än för det ansökta alternativet. Detta innebär bland annat att påverkan av buller från anläggningsarbetet under en längre tidsperiod kommer påverka närliggande verksamheter negativt. En förläggning enligt alternativ 2 medför även större risker för spridning av ev befintliga markföroreningar än det föreslagna alternativet, dels då det påvisats markföroreningar om än under nivåer för mindre känslig markanvändning (MKM) i anslutning till ledningssträckan, dels då de historiska verksamheterna inom den berörda ledningssträckan är av sådan art att ev markföroreningar inte kan uteslutas. Att kraftledningen förläggs i mitten av Saltängsvägen medför även att trafikflödet skulle påverkas vid så väl planerat som oförutsett underhåll. Denna påverkan minimeras genom det ansöka alternativet. Fördelen med alternativ 2 mot det söka alternativet är att växtbevuxen mark påverkas i liten omfattning, men detta bedöms inte väga upp för de ökade trafikstörningarna, kostnaderna samt inverkan på befintliga verksamheter. 6(24)

4 Områdesbeskrivning och planförhållanden 4.1 Övergripande beskrivning av omgivningen och skyddsvärda intressen Området som berörs av ledningsdragningen är ett industriområde med flertalet verksamheter. Inom området finns järnvägsspår som leder in till olika delar av industriområdet och genom området rinner Kapellbäcken som nedströms mynnar ut i Mälaren. Inom området som berörs av de föreslagna ledningssträckorna finns inga naturreservat. Däremot finns ett fornminne vilket är S:ta Gertruds kapellruin intill Saltängsvägen, på fastigheten. Detta område berörs dock inte av det ansökta alternativet. Inom området finns flertalet mistlar som är fridlysta. Inventering har genomförts 2017-05-24 och mistlarna har markerats ut i Figur 4.1. Det ansökta alternativet bedöms inte påverka någon av de mistlar som inventerats. Figur 4.1. Identifierade mistlar i samband med inventering har markerats med en lila stjärna (*). Källa kartbild eniro.se (2017-06-01). 4.2 Jordarter Jordarterna inom industriområdet består huvudsakligen av glacial lera med inslag av sandig morän med stora block i den nordvästra delen. Den nordvästra delen utgörs huvudsakligen av oexploaterad mark samt mark i nära anslutning till järnvägsspåret norr om anläggningen, se Figur 4.2. Jordartskartan som helhet ses i Bilaga A1. 7(24)

Figur 4.2 Del av jordartskarta över området, se bilaga A1, Källa SGU. Lermark och moränmark, som det ansökta alternativet omfattar, är generellt relativt täta vilket gör att eventuella föroreningar sprids långsammare än i exempelvis sandmark. Dock är stora delar av området påverkat av vägar och byggnader med mera, vilket gör att de naturliga jordlagren påverkats lokalt genom exempelvis bärlager, rör och ledningar. Detta påverkar vattnets rörelse i marken och generellt ökar det spridningsrisken. 4.3 Markföroreningar Befintliga markundersökningar inom aktuella fastigheter har inhämtats från Länsstyrelsen i Västmanlands län. Informationen omfattade fastigheterna i Tabell 4.1, vars placering ses i Figur 4.3. Fastigheterna har ingått i länsstyrelsens riksinventering av historiska verksamheter och ev risk för förekomst av föroreningar. Riksinventeringen utgör underlag för eventuella framtida åtgärder. På Fregatten 3 visade riksinventeringen att triklormetan använts under en kortare period. Utifrån detta har en markundersökning genomförts. 8(24)

Tabell 4.1 Sammanställning av historiska verksamheter där historisk inventering genomförts samt identifierade föroreningar där markundersökning genomförts. Nr Fastighet Riskklass Sammanfattning historisk verksamhet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21] 3 Ytbehandling av metall Identifierade föroreningar över riktvärdet för KM 2 inom fastigheten är: kobolt zink alifatiska kolväten (C16-C35) Triklormetan och cis-1,2-dikloreten har påträffats i grundvattnet, dock inte i halter som överskrider tillämpande jämförvärden. Inga åtgärder bedöms nödvändiga 2 & 3 1 Mellanlagring av farligt avfall Bilvårdsanläggning Bilverkstad Åkeri 3 1 Blästring av ej målat material 2 1 Reservdelsförråd Lager för torra bränslen eller aska - Tungtransportåkeri 3 1 Tryckeri Bokbinderi Efterbehandling 3 1 Tillverkning av plast polyuretan 3 Järnvägsområde 1 Preliminär riskklass enligt BKL branschklass. 2 Cementstabiliserad energiaska har används för att hårdgöra ytan 2 Riktvärden för känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets (NV) rapport 5976. 9(24)

Figur 4.4. Karta över gällande detaljplaner som omfattar de olika alternativen för ledningssträckor från Block 7 (BL7) och YT82 VM [23]. I Tabell 4.2 ses en sammanställning av samtliga detaljplaner som omfattar dels den sökta sträckan men även övriga sträckor som den ansökta sträckan jämfört emot. Tabell 4.2 Sammanställning av vilja detaljplaner som beröras av de föreslagna sträckorna. Detaljplan Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 SPL 432 J X X - SPL 676 M - - X Dp 1285 K X X X Dp 1416 J X X - Dp 1555 J - X (X) SPL 112 L X X X SPL 696 L X X X Dp 1682 J X X X Dp 1723 K X X - 11(24)

4.4.2.1 Detaljplan SPL 676 M för del Hacksta Industriområde Hacksta industriområde ligger söder om Köpingsvägen och väster om Hammarbybron. Planförslaget syftar bland annat till att skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av området, så långt som möjligt med järnvägsanknytning [24]. Den del av det detaljplanerade området som berörs av det föreslagna alternativet är området öster om Hammarbybron och norr om Saltängsvägen där fastigheten är placerad. Alternativa ledningssträckor Alternativ 1 och 2: ledningssträckan varken går igenom eller angränsar till området. Alternativ 3: ledningssträckan ansluter en kort sträcka i den östra delen av det detaljplanerade området genom en fastighet detaljplanerad för industriändamål samt mark som ej får bebyggas. För att inte påverka möjligheten till eventuell framtida järnvägsanslutning har den ursprungliga sträckan justerats till att gå väster om fastigheten. Denna del av fastigheten får inte heller bebyggas enligt detaljplanen och det råder även ett förbud mot körförbindelser. 4.4.2.2 Detaljplan Dp 1285 K för del kv Fullriggaren Området begränsas av vägarna/gatorna Sjöhagsvägen, Hammarbybron, Saltängsvägen och Norra Seglargatan. Marken har följande områden; Allmän plats med kraftledningar och naturområde. Användning av kvartersmark för kraftvärmeverk, industri och järnvägsmark. Naturområdet består bland annat i den sydvästra delen av en större ekdunge som är ett viktigt landskapselement och som ska bevaras så långt som möjligt då den fungerar som en skärm mot omgivningen. [25] Alternativa ledningssträckor Alternativ 1 och 2: alternativen innebär att ledningssträckan grävs ner i gata eller längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder. Alternativ 3: alternativet innebär att ledningssträckan grävs ner i gata eller längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder samt under järnvägen och följer denna i norrgående riktning delvis genom detaljplanerat naturområde. 4.4.2.3 Detaljplan SPL 112 L för del Sjöhagen Djuphamnsområdet De delar av SPL 112 L som berörs av de alternativa ledningssträckorna ligger norr om Saltängsvägen inklusive del av Saltängsvägen vid Sankta Gertruds kapellruin. Enligt detaljplanen ska området inom hela detaljplanens område huvudsakligen utnyttjas för industri-och hamnändamål. [26] Söder om järnvägsspåret går två luftburna högspänningsledningar. Alternativa ledningssträckor Alternativ 1 och 2: ledningssträckan placeras i mark som är markerad gata eller längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder samt område för industriändamål. Alternativ 3: ledningssträckan placeras i området avsett för allmän plats/park mellan stickspåret och Hammarbybron, samt, beroende på rådande markförhållanden och tekniska krav, genom områden markerade som mark som endast villkorligt får bebyggas, mark som ej får bebyggas samt område för industriändamål. 4.4.2.4 Stadsplan SPL 696 L för Djuphamnen, västra delen, Västerås De delar av SPL 696 L som berörs av de alternativa ledningssträckorna är Norra Seglargatan samt västra delen av Saltängsvägen. Detaljplanen syftar till att skapa förutsättningar för industriändamål och berörda områden inom detaljplanen är planlagda som gata och längs gatorna, mark som inte får bebyggas samt inom grönområdet öster om Hammarbybron som park eller plantering. Alternativa ledningssträckor Alternativ 1: ledningssträckan korsar mark som är markerad gata eller längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder. Alternativ 2: ledningssträckan placeras i mark som är markerad gata eller längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder som då utgör mark markerad som mark som inte får bebyggas. Alternativ 3: ledningssträckan korsar mark som är markerad som gata samt mark för park eller plantering. 12(24)

4.4.2.5 Detaljplan Dp 1682 J för Oljecisternen 1 m fl, Sjöhagen, Västerås De delar av Dp 1682 J som berörs av de alternativa ledningssträckorna är Fullriggaregatan. Marken under gatan är planlagd som mark som inte får bebyggas samt mark som ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Alternativa ledningssträckor Alternativ 1, 2 och 3: samtliga ledningssträckorna placeras i mark som är markerad gata eller längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder. I detaljplanen är marken markerad som mark som inte får bebyggas samt mark som ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. 4.4.3 Övriga detaljplaner som enbart omfattar studerade sträckningar I detta avsnitt finns detaljplanerna som endast omfattar övriga studerade alternativ sammanställda. 4.4.3.1 Detaljplan SPL 432 J för del Fregatten Denna detaljplan omfattar kvarteret Fregatten och Tankbåten som ligger söder om Saltängsvägen och mellan Skeppsgatan samt Norra Seglargatan. Markanvändningen har följande områden; Allmän plats med gata och park eller plantering. Byggnadskvarter, som är markerat som område för industriändamål samt specialområden för järnvägsändamål och transformatorstation. Området kring Kapellbäcken har fastställts som parkmark, med anledning av att det tidvis är mycket stora vattenflöden i bäcken. [27] Alternativa ledningssträckor Alternativ 1: ledningssträckan läggs i mark som är markerad som tillgänglig för underjordiska ledningar, mark som inte ska bebyggas, samt längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder. Alternativ 2: ledningssträckan placeras i mark som är markerad som gata eller längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder. Alternativ 3: ledningssträckan varken går igenom eller angränsar till området. 4.4.3.2 Detaljplan Dp 1416 J för del m m Denna detaljplan omfattar kvarteret och Området är beläget vid Norra Seglargatans norra del och Saltängsvägen. Området används för industriändamål. Inga allmänna områden eller specialområden anges i detaljplanen. [28] Alternativa ledningssträckor Alternativ 1: ledningssträckan placeras inom detaljplanerat industriområde i nära anslutning till fastighetsgränsen. Alternativ 2: ledningssträckan placeras i mark som är markerad gata eller längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder. Alternativ 3: ledningssträckan går varken igenom eller angränsar till området. 4.4.3.3 Detaljplan Dp 1555 J för del kv Galären Planområdet ligger i hörnet av Norra Seglargatan-Saltängsvägen inom ett industriområde. Enligt Dp 1285 K är området avsett för industriändamål. Kvartersmarken används för industriändamål, försäljning av motorbränsle och bilservice. Inga allmänna områden eller specialområden anges i detaljplanen. [29] Alternativa ledningssträckor Alternativ 1: ledningssträckan går varken igenom eller angränsar till området Alternativ 2: ledningssträckan placeras i gator som angränsar till området, i mark som är markerad gata eller längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder. Detta gör att delar av ledningssträckan kan behöva förläggas inom området. Alternativ 3: ledningssträckan placeras angränsande till område i detaljplanen, på andra sidan järnvägen. 4.4.3.4 Detaljplan Dp 1723 K för Slakteriet m.m., Sjöhagen, Västerås De delar av Dp 1723 K som berörs av de alternativa ledningssträckorna är området längs Skeppsgatan och Saltängsvägen. Detaljplanen omfattar att möjliggöra handel-, industri-, kontor- och restaurangändamål inom samt ge möjlighet att stänga av 13(24)

Skeppsgatan för allmän trafik. Utöver detta ska Bäcklundens och Kapellbäckens gröna värden säkras. Längs Kapellbäckens östra sida går en luftburen högspänningsledning. [30] Alternativa ledningssträckor Alternativ 1: ledningssträckan placeras i mark som är markerad lokal gata eller längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder samt eventuellt genom park- och fornlämningsområdet i anslutning till S:ta Gertruds kapellruin Alternativ 2: ledningssträckan placeras i eller på mark som är markerad gata eller längs gatans sträckning intill gällande detaljplan samt med hänsyn till eventuella hinder, eventuellt fornlämningsområdet i anslutning till S:ta Gertruds kapellruin Alternativ 3: ledningssträckan går varken igenom eller angränsar till området. 4.4.3.5 Stadsplan SPL 778 K för del av kv Sjöhagen m m, Västerås De delar av Dp 1682 J som eventuellt berörs av de alternativa ledningssträckorna är Saltängsvägen i anslutning till S:ta Gertruds väg. Då ledningarna enbart eventuellt passerar i ytterkanten av det detaljplanerade området för Saltängsvägen påverkar inte en eventuell förläggning av kraftledning detaljplanen. Den berörda marken är planlagd som gata samt mark som inte får bebyggas. Alternativa ledningssträckor Alternativ 1 och 2: ledningssträckorna korsar eventuellt mark som är markerad som gata eller längs gatans sträckning med hänsyn till eventuella hinder. Alternativ 3: ledningssträckan går varken igenom eller angränsar till området. 5 Bedömningsgrunder 5.1.1 Miljömål Riksdagen beslutade 1999 att det ska finnas femton nationella miljökvalitetsmål för Sverige. I november 2005 antogs ett sextonde miljökvalitetsmål om biologisk mångfald. Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Miljömålen har därefter delats upp i delmål för att nå de övergripande sexton miljömålen [31]. Dessutom har regeringen fastställt det övergripande generationsmålet vars syfte är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De nationella miljömålen finns förankrade på regional (län) och lokal (kommunal) nivå. För Västmanlands län är de regionala målen desamma som de nationella. Länsstyrelsen i Västmanlands län arbetar i skrivande stund med att ta fram ett åtgärdsprogram för att nå målen. Miljömålen och om Kraftledningen kan påverka miljömålet eller ej finns sammanställt i Tabell 5.1. Tabell 5.1 Sveriges miljömål och om dessa kan påverkas av kraftledningen. Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Påverkas Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Ja Nej 14(24)

Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Nej Ja Nej Nej Ja Ja I maj 2005 antog kommunfullmäktige i Västerås stad ett miljöprogram fram till 2025 som visar hur miljöarbetet, för att bidra till generationsmålet ska utföras. I juni 2012 antog kommunfullmäktige även ett klimatprogram som visar hur Västerås stad arbetar med att minska utsläppen av växthusgaser med utgångspunkt i tre sektorer, energi, transport och jordbruk. Klimatprogrammet utgör en del av handlingsplanen för att uppfylla miljöprogrammets ambitioner på klimatområdet. Uppföljning av målen och situationen inom miljö- och välfärdsområdena i Västerås presenteras på stadens hemsida i Västeråsbarometern 3. Relevanta regionala och lokala mål sammanställs i följande avsnitt. 5.1.1.1 Begränsad klimatpåverkan "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Nationella och regionala mål Lokalt mål 4 Temperatur: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentration: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppm koldioxidekvivalenter). Utsläppen av växthusgaser från energisektorn ska minska. Utsläpp av koldioxid från transportsektorn ska minska. 5.1.1.2 Säker strålmiljö "Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning." Nationella och regionala mål Lokalt mål Strålskyddsprinciper: Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt. Elektromagnetiska fält: Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Västeråsaren ska kunna leva i en säker och hälsosam bebyggelsemiljö med frisk luft, ljudnivåer och radonhalter under nationella riktvärden och strålningsnivåer som inte är skadliga. 5.1.1.3 Grundvatten av god kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." 3 http://barometern.vasteras.se/ 4 Enligt Västerås stads miljöprogram antaget 2005 samt barometern.vasteras.se. 15(24)

Nationella och regionala mål Lokalt mål Grundvattnets kvalitet: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. God kemisk grundvattenstatus: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Kvaliteten på utströmmande grundvatten: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. Sjöar, vattendrag och grundvattentillgångar ska skyddas och bevaras så att den framtida vattenförsörjningen tryggas. 5.1.1.4 Levande skogar "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas." Nationella och regionala mål Lokalt mål Skogsmarkens egenskaper och processer: Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Ekosystemtjänster: Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna. Grön infrastruktur: Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar. Bevarade natur- och kulturmiljövärden: Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. Friluftsliv: Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. Västerås ska erbjuda ett rikt växt- och djurliv och en varaktigt frisk, livskraftig och attraktiv miljö för invånarna Den bebyggda miljön ska ge skönhetsupplevelser, erbjuda ett rikt utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur och minska behovet av dagliga transporter. 5.1.2 Giftfri miljö "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Nationella och regionala mål Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation: Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Påverkan av klimatförändringar: Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar. Ekosystemtjänster och resiliens: Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter. Grön infrastruktur: Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. 16(24)

Lokalt mål Biologiskt kulturarv: Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Tätortsnära natur: Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. Föroreningar i mark och sediment ska behandlas för att uppnå nivåer som inte skadar människors hälsa eller naturmiljön. 5.1.3 Förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i luft, mark och vatten ska minska. God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Nationella och regionala mål Hållbar bebyggelsestruktur: En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Hållbar samhällsplanering: Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Infrastruktur: Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Kollektivtrafik, gång och cykel: Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Natur- och grönområden: Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i bebyggd miljö: Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. God vardagsmiljö: Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Hälsa och säkerhet: Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Hushållning med energi och naturresurser: Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Hållbar avfallshantering: Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Lokalt mål Den bebyggda miljön ska ge skönhetsupplevelser, erbjuda ett rikt utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur och minska behovet av dagliga transporter. Västeråsaren ska kunna leva i en säker och hälsosam bebyggelsemiljö med frisk luft, ljudnivåer och radonhalter under nationella riktvärden och strålningsnivåer som inte är skadliga. Mark- och vattenanvändning ska planeras så att naturens bärkraft stärks, vattnets kvalitet skyddas och den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Grönområden och vatten som bidrar till stadens identitet och karaktär, är bärare av kulturhistoriska värden, har god tillgänglighet och kvalitet för människors rekreation eller bidrar till ett hälsosamt lokalklimat ska säkerställas och vidareutvecklas 17(24)

5.1.4 Ett rikt växt- och djurliv "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." Nationella och regionala mål Lokalt mål Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation: Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Påverkan av klimatförändringar: Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar. Ekosystemtjänster och resiliens: Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter. Grön infrastruktur: Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. Biologiskt kulturarv: Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Tätortsnära natur: Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. Västerås ska erbjuda ett rikt växt- och djurliv och en varaktigt frisk, livskraftig och attraktiv miljö för invånarna 5.1.5 Miljökvalitetsnormer För att skydda miljö och människors hälsa finns miljökvalitetsnormer fastställda för att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt. Miljökvalitetsnormerna som gäller hela landet infördes som styrmedel i samband med införandet av miljöbalken 1999 och är juridiskt bindande. Normer finns för buller, luft och vatten. Nivån för normerna är satt till en förorenings- eller störningsnivå som människa och natur kan utsättas för utan att ta alltför stor skada. Kommuner och länsstyrelser ansvarar för att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Men verksamhetsutövare har också ett ansvar för att påverkan från den egna verksamheten ska bidra till att miljökvalitetsnormen uppfylls. Vid prövning av verksamheter enligt miljöbalken ska tillstånd inte beviljas om verksamheten medför att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Miljökvalitetsnormerna är även ett styrmedel för att miljökvalitetsmålen ska uppnås, dock har miljökvalitetsmålen oftast högre målvärden än miljökvalitetsnormerna. 6 Förväntad miljöpåverkan 6.1 Anläggningsarbetet I samband med anläggningarbetet, oavsett anläggningsmetod, är transporter av exempelvis schaktmassor och anläggningsmaterial nödvändiga och visst buller från anläggningsmaskiner är ofrånkomligt. Framkomligheten på berörda vägar kommer även i viss grad påverkas i samband med anläggningarbetet. Detta begränsas dock jämfört mot alternativ 2, se avsnitt 3.5. Anläggningsarbetet kommer även medföra viss bullerpåverkan både i form av entreprenadmaskiner och transporter. Även om det i dagsläget inte bedöms nödvändigt skulle eventuellt mindre omfattande sprängningsarbeten kunna bli nödvändiga. Om detta skulle bli aktuellt kommer bullerbegränsade åtgärder genomföras om så bedöms nödvändigt för den aktuella omfattningen. För att minimera påverkan på omgivningen kommer arbete företrädelsevis genomföras under dagtid. Genom att 18(24)