HEMTENTAMENI ALLMÄNFÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Tentamen vårterminen 23 februari 2016 (omtentamen ges den 21 mars 2016) Frågorna, som totalt kan ge maximalt 12 poäng (halva poäng kan delas ut), löses givetvis enskilt av varje student och svaret motiveras på sedvanligt sätt. Lagrums- och praxishänvisningar (i förekommande fall) bör göras, men hänvisningar till doktrin är inte nödvändigt. Dina svar ska vara kursadministratören tillhanda (inlämning via e- post till linnea.hellman@jur.lu.se) senast kl. 15. Uppkommer frågor med anledning av tentamensuppgifterna finns examinerande lärare tillgänglig på telefon under hela skrivtiden (046-2221119). Fråga 1. Lego äger samtliga aktier i det fastighetsförvaltande Rubinen AB, som har kalenderår som räkenskapsår. År 2015 omsatte bolaget, som har ett kontor på stan, 10.000.000 kr och hade en vinst på 500.000 kr. Lego lyfte under 2015 en lön från bolaget på 250.000 kr. Parallellt arbetade hen, genom anställningar, som projektkonsult på ett antal börsnoterade företag. Lego har i början av 2016 tagit med sig några av de större kunderna som hen är ansvarig för och slutat sina anställningar i börsföretagen. Istället har hen fortsatt driva konsultverksamheten i sitt Rubinen AB. Lego kommer nu till dig och vill ha a) Konkreta upplysningar och goda råd om sin och bolaget skattesituation, framför allt hur han bör göra med de vinster som uppstår i bolaget (max 2p), men också ha konkreta skatterättsliga svar på följande frågor b) Lego och hens samboende Svenna (som inte arbetar i bolaget normalt sett) har redan hunnit tillbringa 14 dagar i Florida på en kombinerad kurs och konferens. Både kursen och konferensen behandlade de senaste forskningsrönen kring projektledning. Total kostnad inklusive allt var 20.000 kr/person. Detta har dragits av som allmänna omkostnader i bolaget. Är detta ok? Eller kan det bli några skattekonsekvenser? (max 1p) c) I början av februari anskaffades en personbil för 300.000 kr i aktiebolaget. Lego har via sitt Rubinen AB ett åtagande gentemot sina hyresgäster, att snabbt rycka ut för reparationer och åtgärda allehanda fel. Lego ser därför alltid till att bilen finns där hen är, vilket innebär att hen alltid t.ex. kör den mellan kontoret och bostaden på landet. Har bolaget rätt till avdrag för bilkostnaderna, och/eller finns det risk för förmånsbeskattning? (max 1p)
Typsvar fråga 1 1 a) FÅAB enligt både 56 och 57 IL. Huruvida Lego varit verksam i betydande omfattning redan 2015 kan diskuteras mot bl.a. bakgrund av RÅ 2007 ref. 15 och HFD 2013 ref.11 som gällde fastighetsförvaltning. Om inte så beskattas ev. utdelning 2015 med 5/6 av 30 %, och ingen sparad utdelning kan tillgodoräknas. Av informationen att döma talar mycket för att Lego i vart fall har kvalificerade andelar 2016. Gränsbeloppsreglerna i 57:10 IL för utdelning enligt schablonregeln i 57:11 1p IL kan tillämpas för 2016, det vill säga 2,75 * IBB. Om kval. andelar redan 2015 får han sparad utdelning för det året. Utdelning 2016 ska sedan beskattas till 2/3 i inkomstslaget kapital enligt 57:20 IL, dvs. 2/3*30% = 20 %. Inte möjligt att nyttja något lönebaserat utrymme då det inte framgår att Lego eller någon närstående uppfyller kraven i 57:19 2 p IL. Därför viktigt att lyfta frågan om lönen till Lego 2016 (som då får betydelse för ev. användning av löneunderlag 2017). Om Lego är enda andelsägaren och inte har någon närstående anställd i bolaget ska han ta ut en viss minsta lön. Om Lego inte vill vara i 57 IL för fastighetsförvaltningen bör han få (borde ha fått rådet) att bilda ett eget AB för konsultverksamheten. b) Spelar ingen roll för svaret om Svenna är att betrakta som närstående enligt 2:22, 2:20 IL, jfr RÅ 1996 ref 16. Av RÅ83:78 I och II framgår att avdragsgillt som driftskostnad om nytta för företaget och har anknytning till verksamheten. Annars förmånsbeskattning hos Lego i tjänst (helt eller delvis beroende på främmande inslag, t.ex, rekreation och nöje) med avdrag såsom lön i bolaget plus arbetsgivaravgifter. I RÅ 1988 ref 30 I och II ansågs resa vara avdragsgill för inköpschefen och en styrelseledamot, däremot beskattades resans värde för medföljande make. Svennas medverkan kan troligen inte försvaras såsom driftskostnad, utan Lego förmånsbeskattas minst för värdet av hennes resa (enligt resonemanget ovan). c) När det gäller bilar i fåmansföretag krävs principiellt sett, enligt RÅ 2001 ref 22, ett faktiskt nyttjande privat för att beskattning ska ske. Men dispositionsrätten av bilen presumerar enligt samma mål att privat nyttjande har skett. Vidare är det så att resor till och från arbetet räknas som privata resor, och inte tjänsteresor. Lego kan knappast ha framgång med att hävda att bostaden är tjänsteställe. Se 61:11 2 st IL angående att om bilförmånen bara varit av ringa omfattning ska förmånen värderas till noll. I prop. 1993/94:90 framgår det att ringa är 100 mil/år för privat nyttjande. Nyttjas den mer är det i princip full schablonberäknad förmånsbeskattning för bilen som gäller enligt 61:5-10 IL. Bolaget kan behandla bilen som ett inventarium och göra avdrag för avskrivning och driftskostnader. Arbetsgivaravgifter.
Fråga 2. Ebbo Ström, 75 år, äger samtliga aktier i företaget Import AB. De senaste tio åren har Ebbo inte tagit ut någon lön från aktiebolaget, trots att hen har varit VD i bolaget och dessutom arbetat en hel del i bolagets verksamhet. Inte heller har några utdelningar lyfts från företaget, eftersom hen har kunnat leva på sina pensionsinkomster. Det innebär att en hel del kapital arbetats upp i företaget. En del av andelarna i bolaget ska nu, 2016, överföras till Ebbos två barn Ando och Knatt. Detta ska ske genom att Ebbo överlåter 70 % av andelarna med hälften var till Ando och Knatt för 1 kr per barn. Ebbo ska sluta vara verksam i bolaget, och hans barn, som redan varit fullt arbetsmässigt engagerade i bolaget, ska nu helt leda företaget. I anslutning till överlåtelsen ska den nya ägarkonstellationen upprätta ett aktieägaravtal med innebörden att Ebbos andelar, varje år från överlåtelseåret, ska ha rätt till aktieutdelning med 150.000 kr per år, innan de andra ägarna ska har rätt till utdelning. Vilka tänkbara skatterättsliga konsekvenser kan/bör det ovan beskrivna upplägget medföra? (max 4p)
Typsvar fråga 2 Fåmansföretag enligt 56 och 57 IL. Även om Ebbo inte har tagit ut lön eller utdelning i företaget under en tioårs period framgår av uppgiften att Ebbo har varit verksam som VD samt arbetat en hel del i bolagets verksamhet. Så utgångspunkten bör vara att Ebbos andelar ska anses som kvalificerade, 57:4 IL, om inte annat genom barnens (närstående) verksamhet i bolaget. Ebbos andelar bör därför anses som kvalificerade. Fysisk persons överlåtelse av aktier beskattas i inkomstslaget kapital. Alltså är inte reglerna om uttag och underprisöverlåtelser i 22 och 23 IL tillämpliga alls! Om de civilrättsliga gåvokriterierna är uppfyllda (frivillig, gåvoavsikt och förmögenhetsöverföring) gäller vid blandade fång av lös egendom i inkomstslaget kapital den i praxis utvecklade delningsprincipen (om den tillämpas här blir det teoretisk sett en kapitalvinst, men i praktiken blir den bara 1 kr eller mindre, dvs. inte högre än vederlaget). Vid så obetydligt pris som 1 kr talar dock allt för att hela överlåtelsen bör ses som gåva. Det går dock förstås att diskutera om inte Ebbos företrädesrätt till utdelning i framtiden i själva verket ska ses som vederlag för överlåtelsen. Men Ebbo äger aktier i bolaget och aktiebolagsrättsligt är det tillåtet att i bolagsordningen skilja på aktiers rätt till utdelning, och HFD har därför som huvudregel inte ansett att man kan frångå en civilrättsligt korrekt utdelning. Barnen övertar Ebbos skattemässiga situation vad gäller den del av aktieöverlåtelsen som utgör gåva enligt 44:21 IL. Det finns också kontinuitetsregler i 57 IL för sparad utdelning. Ebbos andelar efter överlåtelsen kommer de att fortsätta att vara kvalificerade enligt 57:4 1st 1p. IL, då barnen är närstående enligt 2:22 IL, så länge de fortsätter att vara verksamma i betydande omfattning i bolaget. Ebbo kommer således inte ur 57 IL under den tiden. Av 57:11 1st 1p. IL framgår att årets gränsbelopp är ett belopp som motsvarar 2,75 x IBB fördelat på lika belopp på andelarna i företaget. Ebbo får därför tillgodogöra sig 30 % av schablonbeloppet och en stor del av utdelningarna kommer därför att tjänstebeskattas (vi bortser här från ev. löneunderlag. Om utdelningarnas storlek inte räcker till barnen får de sparad utdelning på minst 35 % var av schablonregeln varje år.
Fråga 3. Det svenska vinstgående tillverkningsföretaget Ståhl AB har först och främst försäljning av sina produkter i Finland (bolagsskatt 20 %), Estland (0% i bolagsskatt, men 20 % när utdelning sker från bolaget) och Lettland (15 % bolagsskatt). I vardera av de länderna sker försäljningen genom helägda dotterbolag (jämställda med svenska aktiebolag). För att försöka växa också på den norska marknaden har Ståhl AB precis öppnat ett kontor och anställt en försäljningsrepresentant i Oslo. Marknaderna och bolagsresultaten i de östra grannländerna är högst instabila och det upplevs av ledningen i Ståhl AB högst osäkert om uthållig omsättning och tillräcklig vinstnivå kan uppnås inom de närmsta fem åren. Ytterligare kapitaltillskott med både aktiekapital och lån har skett de senaste åren, och det är inte uteslutet att ytterligare kapital skulle behövas satsas de närmsta åren.
Typsvar fråga 3 Vad gäller kontoret i Norge utgör det i Norge troligen fast driftsställe (motsvarande vår 2:29 IL som bygger på OECD:s modellavtal). Men ur ett svenskt perspektiv är det en del av det svenska bolaget (ev. dubbla skatteanspråk från länderna får lösas enligt skatteavtalet). Vad gäller kontoret i Norge uppkommer därför särskilda problem vid en avveckling, och löpande dras kostnader av i det svenska bolaget så man kan säga att full kvittning gäller. Vad gäller avvecklingen av dotterbolagen utomlands gäller koncernavdrag för ej utnyttjade förluster kan göras enligt 35a IL. Avdrag kan bara ske för slutliga förluster vilket innebär att det krävs att dotterföretagen har försatts i likvidation och denna har avslutats enligt 35a:5 1p. IL. Det går att diskutera om kravet på likvidation är förenligt med EU:s grundfördrag. I Marks & Spencer förelåg visserligen likvidation och det var det som EUD prövade och befann vara oproportionerligt. 35a IL har utformats mot bakgrund mycket av Marks & Spencer-målet. Går bolagen med förlust bör Ståhl AB således likvidera bolagen och när likvidationen är avslutad kan Ståhl AB utnyttja reglerna om koncernavdrag för att kvitta förlusterna mot sina vinster. Koncernbidrag enligt 35 IL kan inte komma ifråga då dotterbolagen inte bedrivit verksamhet i Sverige för vilka de är skattskyldiga. Lån: Om Ståhl AB lånar ut pengar till dotterbolagen kommer det svenska företaget ta upp ränteintäkterna som intäkt enligt 15:1 IL och bli en del av den vinst som beskattas med 22 % i Sverige. Räntan kan sannolikt dras av som kostnad i Finland, Estland och Lettland, dock med ett lägre avdragsvärde i den mån bolagsskattesatserna är lägre i de länderna. Det bör dock undersökas om det finns ränteavdragsbegränsningsregler, underkapitaliseringsregler eller källskatt på ränta. Om bolagen även utan räntekostnaderna går med underskott åstadkoms ingen omedelbar avdragseffekt i dotterbolagen samtidigt som det svenska bolaget beskattas för ränteintäkten. Av flera skäl är därför lånefinansiering inte ett så gott alternativ som om dotterbolagen varit vinstgående och legat i länder med högre bolagsskatt än i Sverige- Aktiekapitaltillskott: Om finansieringen sker genom ett aktiekapitaltillskott uppstår ingen ränta, utan ev. avkastning sker som utdelning (vilket troligen inte är avdragsgill i något av länderna). Om bolagen börjar gå med vinst sker alltså beskattning motsvarande bolagsskattesatserna i dotterbolagsländerna samtidigt som utdelningar efter skatt, och kapitalvinster, blir skattefria i Sverige, 24:13 samt 24:17 IL (näringsbetingade andelar). Eftersom länderna är medlemmar i EU vet vi att MB/DB-direktivet är implementerat i länderna, innebärande att de inte får ta ut källskatt på utdelningar till moderbolag i annat EU-land (i vårt fall Sverige). Då Estland, Finlands och Lettlands bolagsskatter är lägre än de svenska bör finansieringen ske genom aktiekapital. Vid avveckling spelar det ingen roll hur finansieringen har skett eftersom varken förluster på aktier eller lån för näringsbetingade andelar är avdragsgilla i Sverige, 25 och 25a IL.
a) Föreslå kort till bolagsledningen i Ståhl AB en strategi för hur dotterbolagen och kontoret i Norge, om så skulle behöva bli fallet, kan avvecklas på de skattemässigt bästa sätten? (max 2 p) b) Föreslå också kort, om ytterligare kapital ska tillskjutas, om det finns skattemässiga skäl för Ståhl AB att välja aktiekapitaltillskott eller lån till de olika dotterbolagen? Du ska inte på detta stadie ta reda på mer om skattereglerna i länderna än vad som framgår av frågan, men inventera vilka frågor om skattereglerna i länderna du bör ta reda på svar om för att kunna rekommendera val av finansieringsform? (max 2p)