AT-läkare Om socialförsäkringen

Relevanta dokument
Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare


Vi är Försäkringskassan

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Försäkringskassans vision

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK Sida 1

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Försäkringskassan Sverige

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Information om FK Sida 1

CHECKLISTA REHABILITERING

Sjukskrivningsprocessen

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukskrivningsprocessen

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Snabbfakta om Försäkringskassan

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning:

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Vad händer om jag blir sjuk?

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan. Försäkringskassan

1. Rehabiliteringsrutiner

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Rehabiliteringskedjan

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Rehabiliteringskedjan

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Rehabiliteringspolicy

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Sid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Transkript:

Om socialförsäkringen

Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje år Ca 80 miljoner kundmöten Verksamhet på 110 orter Huvudkontor i Stockholm Cirka 13 500 anställda Generaldirektör Ann-Marie Begler

Socialförsäkringens utgifter - 217 miljarder per år

Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser för att hjälpa den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetslivet.

Försäkringskassans uppdrag Bedöma nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Besluta om vem som behöver rehabilitering för att påverka arbetsförmågan. Bedöma, i samråd med den enskilde, vilken rehabilitering som kan vara lämplig. Kan kalla till ett avstämningsmöte eller begära en utredning av annan aktör Kan påverka olika aktörer att tillhandahålla rehabilitering. Samordna, koordinera, och planera för insatser

Stöd i Försäkringskassans bedömning Läkarintyg Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Stöd från försäkringsmedicinska rådgivare Utlåtande från arbetsgivare Begärs via den sjukskrivna/anställda Liknande uppgifter som i rehabiliteringsutredningen Begärs enbart om uppgifterna behövs

Försäkringskassans ansvar är att samordna rehabiliteringen Sjukvården Kommunerna Individen Arbetsgivare FHV Fack Försäkringskassan Arbetsförmedlingen

Rehabilitering Samlingsbegrepp för alla åtgärder av: medicinsk psykologisk social arbetslivsinriktat arbetsplatsinriktad

Vem ansvarar för vad? Arbetsgivare och Arbetsförmedlingen Kommunen Landstinget Arbetslivsinriktade åtgärder Sociala åtgärder Medicinsk behandling och rehabilitering

Arbetsgivarens ansvar Att betala sjuklön dag 1 14 dagar - om befogat enligt sjuklönelagen. Arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljön och rehabilitering för sjuka anställda. Det berör i första hand stöd för att personen skall kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren, dvs arbetsplatsinriktad rehabilitering, såsom anpassning och omplacering. För detta krävs att arbetsgivaren utreder förhållandena runt den sjuke anställde.

En enklare sjukförsäkringsprocess

Sjukförsäkringens regler 1 Försäkrad enligt socialförsäkringsbalken 2 Lider av sjukdom 3 Nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel

Rehabiliteringskedjan bedömning av arbetsförmåga för anställda Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter söks även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om den försäkrade inte kan klara de vanliga arbetsuppgifterna. Sjukpenning betalas ut om den försäkrade inte kan klara någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om den försäkrade inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** 0 90 180 365 Gemensam kartläggning med Arbetsförmedlingen * Den sjukskrivne har rätt tilltjänstledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl eller om oskäligt kan detta gälla längre än 180 dagar. *** Vid allvarliga sjukdomar eller om oskäligt betalas sjukpenning ut längre än 365 dagar. Efter dag 365 kan sjukpenning på Normalnivå eller på fortsättningsnivå beviljas efter ansökan

Tidsbegränsning av sjukpenning Sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå ca 80% 364 dagar Sjukpenning på fortsättningsnivå Ersättningsnivå ca 75% Obegränsad tid Fler dagar med sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå ca 80% Obegränsad tid

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsträning Arbetsmarknadspolitiskt program Medicinska eller sociala insatser kan: vara en förutsättning inför starten av arbetslivsinriktad rehabilitering pågå parallellt med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Alternativ till sjukskrivning Deltidssjukskrivning Arbetsresor Förebyggande sjukpenning Arbetsträning ( rehabiliteringsåtgärd)

Arbetsresor Ersättning för resor till och från arbetet istället för sjukpenning om den försäkrade kan arbeta men på grund av sjukdom inte kan ta sig till arbetet. Försäkringskassan betalar skälig ersättning för resor tex taxi. Begränsad tid

Förebyggande sjukpenning Sjukpenning kan betalas vid medicinsk behandling eller rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstid eller att minska nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom Behandlingen/rehabiliteringen ska ha ordinerats av läkare och ingå i en av Försäkringskassan godkänd plan. Enstaka besök berättigar inte till ersättning.

Förmån samordning av rehabiliteringsinsatser Den som inte har sjukpenning eller aktivitetsersättning och vill ha förmånen måste ansöka. Gäller den som vill öka sin arbetsförmåga trots sjukdom och behöver insatser utöver sjukvårdens.

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Unga mellan 19-29 år som troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning Ansökan kan beviljas för minst 1 år och som längst för en period om 3 år Under tid med ersättning: Rehabiliteringsplan Delta i aktiviteter

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång En ersättning för unga mellan 19-29 år som på grund av funktionsnedsättning behöver längre tid än normalt för att avsluta grundskolan eller gymnasiet. Försäkringskassan kan i vissa fall begära ett intyg från skolan eller ett läkarutlåtande som visar att din förlängda skolgång beror på funktionsnedsättningen. Under tid med ersättning: Delta i aktiviteter

Sjukersättning Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga Avser hela arbetsmarknaden Rehabiliteringsmöjligheter uttömda Kan ges i kvartsnivåer Det finns inga särskilda skäl

Överklagan av beslut Omprövning Omprövningsenheten Förvaltningsrätt Kammarrätt -prövningstillstånd Högsta Förvaltningsdomstolen -prövningstillstånd

Kontakt med Försäkringskassan Kundcenter för privatpersoner Telefon 0771-524 524 Kundcenter för partner Telefon: 0771-17 90 00 Servicekontor: personliga besök Mobiltelefon alt surfplatta: e-leg till Mina sidor Internet: www.forsakringskassan.se Facebook facebook.com/foralder facebook.com/bostadsbidrag

Försäkringsmedicin

Sjukdomsbegreppet torde såsom sjukdom kunna betecknas varje onormalt kroppseller själstillstånd vilket icke sammanhänger med den normala livsprocessen Försäkringskassan ser det ur ett annat perspektiv Sjukdom i ett försäkringsmedicinskt sammanhang är förknippat med sjukdomens konsekvenser för funktionsförmågan, något som i många fall kan vara mycket svårt att bedöma. Bl.a. inverkar individens egen uppfattning om sjukdomen och dess effekter på t.ex. arbetsförmågan.

Patientdatalagen (PDL 2008:355) Läkaren är inte skyldig 16 Den som enligt 3 är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda att intyg sjukskriva om vården om (Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling) han/hon inte anser det befogat Man är alltså skyldig att yttra sig om vård och behandling men inte att göra några bedömningar

Intyg och Utlåtanden Intyg: Intygande av sakförhållanden, utan bedömning eller förslag till åtgärd. Skyldighet att utfärda intyg på begäran av patienten. (Patientdatalagen 2008:355; SOSFS 2005:29) Utlåtande: Bedömning av förhållandens inverkan på en viss situation t.ex. på arbetsoförmåga. Skyldighet på begäran av länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet. Ingen lagreglerad skyldighet för läkare att utfärda på begäran av patienten. (Patientsäkerhetslagen 2008:355; SOSFS 2005:29)

Läkarintyg 2. Diagnos/Sjukdom 4. Funktionsnedsättning 5. Aktivitetsbegränsning Ingångskriteriet i försäkringen, enligt svensk definition Läkarens bedömning Medicinsk bedömning av förmåga till arbete vid sjukdom Läkaren, samt slutligen FK

Omfattning Graden av funktionsnedsättning/aktivitetsbegränsning!! Lätt Måttlig Stor Mycket stor.

Funktionsnedsättning rörelseorgan Nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation Nedsatt kraft Smärta (tryckömhet, rörelsesmärta) Gradera!

Aktivitetsbegränsning rörelseorganen Att ändra kroppsställning Att bibehålla kroppsställning Att lyfta armarna ovan axelhöjd Att gå med eller utan hjälpmedel Att lyfta Att stå framåtböjd Att sitta Att utföra finmotoriskt arbete med händerna

Funktionsnedsättning psykisk sjukdom/kognitiva funktioner Kan inte hålla en röd tråd i samtalet (koncentrationssvårigheter) MMT/MMSE; 5-sakstest (minnessvårigheter) Ger ett håglöst intryck (trötthet) Psykomotoriskt orolig (ångest) Nedstämd gradera! (depression)

Aktivitetsbegränsning psykisk sjukdom/kognitiv nedsättning Att vara uppmärksam Att lära nytt, förstå instruktioner Att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift Att hantera stress, förändring och andra psykologiska krav Att förstå och uttrycka sig i tal och skrift

DFA-kedjan - Beskrivning av Individen Diagnos (Fält 2 i LI) Anger vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen. (Fält 4 i LI) Beskriver och graderar konsekvenserna av den funktionsnedsättning som sjukdomen ger på individnivå. (Fält 5 i LI) Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Exempel: Depression Observerade undersökningsfynd. Svårt att hålla röd tråd, klarar ej 3-sakstest, håglöst intryck, nedstämd. En deprimerad person kan ha mer eller mindre svårt att vara uppmärksam, lära nytt och förstå instruktioner. Eller påbörja, genomföra och avsluta en uppgift, hantera stress, förändring och andra psykologiska krav. Akut lumbago Nedsatt rörlighet i ländryggen eller smärtande rörlighet i ländryggen. Vid akut lumbago kan det vara att ändra kroppsställning, att behålla en kroppsställning, lyfta, stå framåtböjd, vrida eller sitta.

Socialstyrelsen Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutstöd! Sjukskrivning skall vara en aktiv åtgärd och en medveten och integrerad del av vård och behandling Det är alltså viktigt att det finns ett tydligt syfte med en sjukskrivning och såväl läkaren och Försäkringskassan har ansvar att följa upp att individen är aktivt engagerad i sin rehabilitering Såväl Hälso- och sjukvård som Försäkringskassan har ansvar att inte bidra till en glidning av sjukdomsbegreppet