Sektion 7 Miljökonsekvensbedömning
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 385 7 Miljökonsekvensbeskrivning Detta kapitel beskriver bakgrunden till och metodiken vid miljökonsekvensbedömningen. Här redogörs för de krav, som ställs enligt den finska lagstiftningen som gäller miljökonsekvensbedömning, samt hur konsekvenserna har identifierats och integrerats i bedömningen genom hela konsekvensbedömningsprocessen (omfattning). Vidare beskrivs och evalueras även de olika konsekvenserna. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Inledning (kapitel 7.1) ger en överblick över Nord Stream-projektet i relation till miljökonsekvensbedömningar och presenterar strukturen i konsekvensbedömningen i det relevanta kapitlet (kapitel 8). Konsekvenser som har bedömts (kapitel 7.2) ger information om hur omfattningen av de studerade konsekvenserna har fastställts i förhållande till de krav som ställs i den finska lagstiftningen gällande miljökonsekvensbedömning. Metoderna för beskrivning och evaluering av projektets konsekvenser (kapitel 7.3) redogör för hur de bedömda konsekvenserna har beskrivits och hur konsekvensernas betydelse har bedömts överlag. Jämförelse av alternativ (kapitel 7.4) beskriver hur de olika alternativen (se kapitel 6) har jämförts med avseende på betydelsen av konsekvenserna. Konsekvensområde (kapitel 7.5) beskriver omfattningen av de potentiella konsekvenserna längs sträckningen inom det finska projektområdet. Konsekvensområdet fastställs för varje konsekvensobjekt separat.
386 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 7.1 Allmänt Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen för Finland är ett utföra en systematisk bedömning av det planerade Nord Stream-projektets konsekvenser för miljön. Miljökonsek vens bedömningen har utförts som ett nationellt förfarande i enlighet med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Målet har varit att bedöma de eventuella miljökonsekvenser som kan uppkomma inom den finska ekonomiska zonen och i viss mån även på finskt territorium, vilka sammantagna utgör det finska projektområdet. Miljökonsekvensbedömningen har utförts för tre separata projektfaser: anläggning, drift och avveckling. Anläggningen av de två rörledningarna, inklusive rörläggning och beredning av havsbottnen, beräknas sammanlagt ta omkring 30 månader. Drifttiden för rörledningarna be räknas vara omkring 50 år. Figur 7.1. Silvertärnor i Finska viken. (Foto: Antti Tanskanen) Miljökonsekvenserna av anläggningen och driften av Nord Stream och jämförelse av alternativen (se kapitel 7.4) behandlas i kapitel 8. Miljöhänsynen vid avvecklingen av rörledningarna behandlas separat i kapitel 10. Slutledningarna av bedömningen sammanfattas i kapitel 11. Åtgärder för att lindra och förebygga konsekvenser (kapitel 13) och ett förslag till uppföljningsplan (kapitel 15) beskrivs utgående från resultaten av bedömningen.
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 387 UPPBYGGNANDEN AV VARJE AVSNITT I MILJÖKONSEKVENS BEDÖMNINGEN (kapitel 8) Översikt En kort beskrivning av utgångsläget. Konsekvensmekanismer Beskrivning av vilka effekter de olika projektverksamheterna kan ha på konsekvensobjektet (det som utsätts för konsekvensen, t.ex. vattenmassan, skyddsområden, sjöfarten) eller på vilket sätt de kan ändra utgångsläget för det. Metoder och bakgrundsdata Beskrivning av det källmaterial och de metoder som använts vid miljökonsekvensbedömningen. Metodologin definierar hur omfattningen av konsekvenserna har fastställts (direkta mätningar, geografiska informationssystem (GIS), tröskelvärden, jämförande studier osv.). Konsekvensbedömningen inbegriper praktiskt taget alltid också en kvalitativ expertbedömning och är således ofta en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Konsekvensbedömning av konsekvenser under anläggning och drift Beskrivning av resultaten av konsekvensbedömningen. Konsekvenserna av anläggningen respektive driften diskuteras separat. Beskrivningen behandlar karaktären, storleken och den totala betydelsen av varje konsekvens som är föremål för bedömning. Jämförelse av alternativ Beskrivning av skillnaderna mellan de bedömda alternativen med avseende på deras miljökonsekvenser. Dessa är alternativ 1 (C14), alternativ 2 (C16, Kalbådagrund), underalternativ 1a/2a (söder om Hogland i det finska området) och icke-verkställande av projektet (nollalternativ). Informationsbrist och osäkerheter En beskrivning av eventuella osäkerhetsfaktorer eller utebliven information som kunde ha gjort konsekvensbedömningen mer omfattande och gedigen. Slutsats Beskrivning av konsekvensens storlek, konsekvensobjektets värde och känslighet samt den totala betydelsen av de analyserade konsekvenserna.
388 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 7.2 Konsekvenser som bedömts 7.2.1 Miljökonsekvenslagstiftningen i Finland De direkta och indirekta konsekvenserna av Nord Stream-projektet har identifierats och be dömts utgående från kraven i den finska lagstiftningen för miljökonsekvensbedömning. Enligt finsk lag ska konsekvenserna för följande utredas: människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel marken, vattnet, luften, klimatet, växtligheten och organismer samt naturens mångfald samhällsstrukturen, byggnader, landskapet, stadsbilden och kulturarvet utnyttjandet av naturresurserna växelverkan mellan de ovan nämnda faktorerna De konsekvenser som har bedömts inom ramen för Nord Stream-projektet i Finland har fastställts utgående från förteckningen ovan i enlighet med den process som beskrivs i kapitel 7.2.3. 7.2.2 Konsekvenser av planerad verksamhet och oförutsedda händelser Den finska miljökonsekvensbedömningen har tagit upp konsekvenser av såväl planerad verksamhet som oförutsedda händelser. Genom denna indelning vill man skilja mellan sådana kon sekvenser som mycket sannolikt kan uppkomma och sådana som uppkommer oväntat till följd av oförutsedda händelser. Konsekvenser av planerad verksamhet: konsekvenser som orsakas av planerad eller känd verksamhet (kapitel 8). Denna typ av konsekvenser förväntas uppstå under projektet (t.ex. ökad grumlighet i vattnet till följd av ingrepp på havsbottnen). Konsekvenser av oförutsedda händelser: konsekvenser som orsakas av oplanerade händelser, med andra ord olyckor eller incidenter (t.ex. bränsleutsläpp vid anläggningsarbetena) (kapitel 9). Trots att denna typ av konsekvenser inte förväntas uppstå under projektet bedöms ändå sannolikheten (risken) för konsekvensen. Metodiken för bedömning av konsekvenser av planerad verksamhet inbegriper en uppskattning av konsekvensernas kvalitet, typ, omfattning, reversibilitet och betydelse. Konsekvensens totala betydelse har fastställts genom att relatera dessa variabler till konsekvensens storlek (omfattning och varaktighet). Konsekvenser av oförutsedda händelser bedöms utgående från effekternas betydelse, eller konsekvens, och genom att införa en sannolikhetsfaktor för att händelsen kommer att inträffa.
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 389 7.2.3 Identifiering av konsekvenser av planerad verksamhet De potentiella konsekvenserna som tas upp i denna miljökonsekvensbedömning identifieras inledningsvis genom att fastställa vilka projektverksamheter som kan tänkas påverka miljön (inklusive den socioekonomiska miljön). Denna studiefas har krävt detaljinformation om projektet och projekteringen, de olika arbetena som ingår i projektet samt insikt i de grundläggande miljöförhållandena i utgångsläget. En preliminär förteckning över de potentiella konsekvenserna presenterades i bedömningsprogrammet /18/. Förteckningen utarbetades vidare för miljökonsekvensbeskrivningen. Förteckningen över de konsekvenser som bedömts baserar sig på: Projektbeskrivningen: en analys av utformningen av och processerna i projektet gav en klar uppfattning om de arbeten som ingår i projektet. Miljökonsekvensbeskrivningsprogrammet: bedömningsprogrammet och kontaktmyndighetens utlåtande (bilaga VIII) lyfte fram potentiella miljömässiga och socioekonomiska element som kan påverkas inom en viss tidsram och på ett visst avstånd. Berörda parters insatser: åsikterna från bland annat medborgarorganisationer, myndigheter och privatpersoner beaktades vid bedömningen av de aktuella konsekvenserna Sakkunskap: sakkunskapen hos specialister och reglerande organ användes för att fastställa möjliga konsekvenser och hänsyn. Tidigare erfarenhet: erfarenhet från liknande rörledningsprojekt underlättade identifieringen av konsekvenserna. Potentiella konsekvenser: potentiella konsekvenser av både planerade och oförutsedda händelser kunde identifieras genom växelverkan mellan projektet och miljön. En matris över möjlig växelverkan mellan de identifierade projektverksamheterna och miljöobjekten har utarbetats för de tre huvudfaserna av projektet (tabell 7.1). På detta sätt var det möjligt att ta upp en specifik effekt i miljökonsekvensbedömningen om det förelåg risk för kon sekvenser på ett miljöobjekt. Vid identifieringen har man beaktat den projektverksamhet som planerats för projektområdet i Finland (utmärkt med F i tabell 7.1).
390 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 Tabell 7.1. Matris över konsekvensobjekten i den finska miljökonsekvensbedömningen. Interferens mellan en projektverksamhet och ett konsekvensobjekt (= potentiell konsekvens) som har uppdagats vid identifieringen av konsekvenser har märkts med X. Identifieringen hänför sig endast till den planerade verksamheten inom det finska projektområdet (kolumnerna märkta med F). De sociala konsekvenserna hänför sig till människors uppfattning om hela projektet. Medborgarnas välbefinnande täcker således all verksamhet. Under slutskedet av den här miljökonsekvensbedömningen har Nord Stream AG anmält att företaget delvis kommer ersätta användningen av ankarpositionerat rörläggningsfartyg med ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg som inte behöver ankare för manövrering. Enligt planerna ska ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg användas för anläggningen av de första 300 kilometrarna från Ryssland av de båda rörledningarna (sydöstra och nordvästra lendningarna, KP 0-300). MKB:n har dock genomförts enligt den värsta tänkbara situationen (worst-case-scenario), vilket betyder att bedömningen grundar sig på antagandet att hela anläggningen av de båda rörledningarna ska genomföras med ankarpositionerat fartyg. Preliminära miljösynpunkter beträffande röjningen av krigsmateriel och tunnor i ankarkorrido-
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 391 ren presenteras i bilaga XII. Den egentliga konsekvensbedömningen är möjlig först efter att undersökningarna av ankarkorridoren är färdiga (hösten 2009). 7.2.4 Gränsöverskridande konsekvenser Nord Streams rörledning kan ge upphov till gränsöverskridande konsekvenser både i upphovsländerna (de länder genom vilka rörledningarna går, nämligen Tyskland, Danmark, Sverige, Finland och Ryssland) och eventuella utsatta länder (de länder som ligger nära projektområdet, nämligen Estland, Lettland, Litauen och Polen). Bedömningen av gränsöverskridande konsekvenser ingår inte i den nationella miljökonsekvens bedömningen. Denna konsekvensbeskrivning inbegriper endast potentiella konsekvenser som berör konsekvensobjekt inom den finska ekonomiska zonen. Gränsöverskridande konsekvenser tas upp i Nord Streams miljökonsekvensbedömning en ligt konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (1991), den så kallade Esborapporten /5/. 7.3 Metoderna för beskrivning och evaluering av projektets effekter I detta kapitel redogörs för terminologin som använts i konsekvensbedömningen med avseende på beskrivning av karaktären, storleken och den totala betydelsen av de bedömda konsekvenserna. En stegvis beskrivning av konsekvenserna är ett viktigt verktyg som gör det möjligt för experterna att dra slutsatserna i samma logiska följd för varje konsekvens. Alla av de konsekvenser som bedömts kan emellertid inte beskrivas på exakt samma sätt. Ett likformigt tillvägagångssätt på alla punkter gör likväl resultaten av bedömningen av de olika konsekvenserna mer jämförbara. Det bör poängteras här att de vetenskapliga metoder och uppgifter som används vid bedömningen av betydelsen (t.ex. riktlinjer, tröskelvärden, antaganden) av konsekvenserna tas upp i varje avsnitt i kapitel 8.
392 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 7.3.1 Beskrivning av definitionerna för kategorisering av miljökonsekvenser 7.3.1.1 Karaktärisering av konsekvenserna Miljökonsekvenserna har delats in enligt kvalitet, typ och reversibilitet. Kvaliteten hänför sig till om konsekvensen är negativ eller positiv, medan typen avser direkta eller indirekta konsek venser. Reversibiliteten avser möjligheten att återställa konsekvensobjektet till dess status före påverkan. I det ideaia fallet är alla konsekvenser som hänför sig till projektet reversibla. Konsekvenser som eventuellt ändå kvarstår trots lindrande åtgärder och efter att projektverksamheten avslutats betecknas som restkonsekvenser. Betydelsen av konsekvenserna har bedömts genom expertutvärdering. Betydelsen antingen liten, måttlig eller väsentlig fastställs utgående från konsekvensobjektets värde och känslighet i relation till storleken av konsekvensen. Värdet av ett konsekvensobjekt har uppskattats utgående från bland annat lagar, förordningar, proportionalitetsprincipen och inlägg från myndigheter och intressenter. KARAKTÄRISERING AV KONSEKVENSER Konsekvensens kvalitet Negativ Konsekvens som leder till en negativ förändring från utgångsläget eller introducerar en ny, oönskad faktor. Positiv Konsekvens som leder till förbättring från utgångsläget eller introducerar en ny, önskvärd faktor. Bägge Konsekvens som leder till både en negativ förändring och förbättring från utgångsläget. Konsekvenstyp Direkt Konsekvens som orsakas av direkt interaktion mellan planerad projektverksamhet och miljön (t.ex. besittningstagande av en livsmiljö under rörläggningen). Indirekt Konsekvens som orsakas av annan verksamhet eller andra omständigheter till följd av projektet (t.ex. ökat fiske längs rörledningen p.g.a. uppkomsten av en konstgjord livsmiljö som gynnar vissa målarter). Sekundära effekter har betraktats som indirekta effekter. Bägge Konsekvenser som orsakas av både direkta och indirekta effekter på ett och samma konsekvensobjekt (t.ex. ökad vattengrumlighet som leder till direkta svårigheter för dykande fåglar att hitta föda och indirekta följder för rovfåglar som måste flytta till andra områden).
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 393 Konsekvensens reversibilitet Reversibel Konsekvensen är reversibel när konsekvensobjektet kan återgå till det tillstånd det hade före påverkan (t.ex. vattengrumligheten går tillbaka till det normala efter anläggningsarbetena). Delvis reversibel Konsekvensen är delvis reversibel om konsekvensobjektet delvis kan återgå till det tillstånd det hade före konsekvensen (t.ex. en grop som uppkommit vid röjning av ammunition kan delvis fyllas genom naturlig sedimentation). Irreversibel Konsekvensen är irreversibel om konsekvensobjektet inte kan återgå till det tillstånd det hade före konsekvensen (t.ex. havsbottnen tas upp av rörledningen). Konsekvensens betydelse Liten Konsekvensobjektet har litet värde och/eller liten känslighet. Det har inte väckt bekymmer under miljökonsekvensbedömningen eller konsekvensens storlek är liten. Måttlig Konsekvensobjektet har måttligt värde och/eller måttlig känslighet. Det har väckt ett visst bekymmer hos intressenterna och konsekvensens storlek är måttlig eller väsentlig. Väsentlig Konsekvensobjektet har väsentligt värde och/eller väsentlig känslighet (t.ex. Natura 2000-områden). Det har väckt mycket bekymmer hos intressenterna och konsekvensens storlek kan vara väsentlig. 7.3.1.2 Konsekvensens storlek Storleken av ändringen på den fysiska, biologiska och sociala/socioekonomiska miljön har uttryckts i lämpliga kvantitativa storheter. Sociala konsekvenser har tagits med eftersom de relaterar till människors uppfattning om hela projektet. Konsekvensens storlek fastställs genom bedömning av konsekvensens omfattning och varaktighet.
394 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 KONSEKVENSENS STORLEK Konsekvensens omfattning Lokal Konsekvenser som berör lokalt viktiga objekt i närheten av rörledningarna. Lokala konsekvenser påträffas i regel inom 5 kilometer från källan. Konsekvenserna av detta projekt begränsas således huvudsakligen till den finska ekonomiska zonen (t.ex. suspension av sediment i vattnet). Regional Konsekvenser som berör objekt inom den finska ekonomiska zonen men med påverkan utanför Finlands gränser. Regionala konsekvenser påträffas i regel inom 5-40 kilometer från källan. Nationell Konsekvenser som berör miljöobjekt med nationell omfattning eller av nationell betydelse (t.ex. förlust av ett nationellt viktigt förökningsområde för marina djur eller sociala konsekvenser). Konsekvensens varaktighet Kortvarig Effekten varar under 3 veckor. Måttlig Effekten varar från 3 veckor upp till 1 år. Långvarig Effekten varar från 1 år upp till 10 år. Permanent Effekten varar mer än 10 år. 7.3.2 Konsekvensens generella signifikans Utvärdering av konsekvensens totala betydelse är den mest relevanta delen av miljökonsekvensbedömningen. I denna miljökonsekvensbeskrivning har konsekvenserna kategoriserats från ingen konsekvens till betydande konsekvens. Konsekvensens kvalitet, antingen positiv eller negativ, fastställs separat från dess betydelse. Konsekvensens betydelse omfattar kvaliteten, typen, omfattningen, reversibiliteten och betydelsen av konsekvensen. Dessa variabler har evaluerats av experter i förhållande till konsekvensens storlek och konsekvensobjektets värde/känslighet. Definitionen av konsekvensens betydelse ska inte uppfattas som absolut, utan betydelsen har evaluerats med avseende på syftet att bevara eller uppnå ett visst läge. Till exempel om en konsekvens inverkar på en hotad art respektive en icke-hotad art bör konsekvenserna i det senare fallet anses vara mindre betydande än i det förra, oavsett om konsekvensens storlek är densamma.
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 395 KONSEKVENSENS TOTALA BETYDELSE Ingen konsekvens Konsekvensobjektet påverkas inte. Liten konsekvens I regel har konsekvensobjektet liten betydelse (m.a.o. litet värde/liten känslighet) eller kon sekvensens storlek bedöms vara liten. Konsekvenserna är i regel lokala och kortvariga. Konsekvensen är ofta också reversibel. Konsekvensen är normalt inte signifikant för konsekvensobjektet. Måttlig konsekvens Konsekvensobjektet är i regel av måttlig betydelse (måttligt värde/måttlig känslighet). Konsekvensen är i regel lokal eller regional med måttlig eller lång varaktighet. Den är också i regel delvis reversibel eller irreversibel och normalt inte signifikant för konsekvensobjektet. Betydlig konsekvens Konsekvensobjektet har väsentlig betydelse (m.a.o. väsentligt värde/väsentlig känslighet). Omfattningen är i regel nationell och varaktigheten lång eller permanent. Konsekvensen är i regel irreversibel och betydande för konsekvensobjektet.
396 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 7.4 Jämförelse av alternativ Effekterna av Nord Streams planerade rörledningar, verkställda enligt alternativ 1 eller alternativ 2, bedöms och jämförs med alternativet att projektet inte genomförs (nollalternativet). De tre alternativen har bedömts som likvärdiga med avseende på projektets genomförande (se kapitel 6). Underalternativet 1a/2a har bedömts separat genom jämförelse av de berörda delarna av alternativ 1 eller 2. Sträckningsalternativen 1 och 2 är för det mesta tekniskt identiska. Alternativ 1 är till 90 procent exakt lika med alternativ 2. De två alternativen har sålunda i hög grad samma effekter. Skillnaden mellan alternativen är den cirka 42 kilometer långa avvikelsen söderut vid Kalbådagrund för alternativ 2. För att få mer detaljerad fokus på skillnaderna mellan alternativ 1 och 2 i området vid Kal båda grund behandlas dessa i ett eget kapitel. Alternativen har jämförts i två steg: 1. 2. Alternativ 1 har jämförts med alternativet att projektet inte verkställs (nollalternativ) varefter alternativ 2 har jämförts med alternativ 1 Underalternativet 1a/2a har bedömts som en potentiell modifiering av sträckningen på ett kort avsnitt (~ 3 km) i den östra delen av rörledningen. Det har bedömts på detta sätt för både alternativ 1 och 2. De viktigaste resultaten av bedömningen av konsekvenserna för varje alternativ har sammanfattats i kapitel 11. Konsekvenserna av varje alternativ åskådliggörs i en tabell över deras betydelse. 7.5 Konsekvensområde Konsekvensens omfattning avser det geografiska område som kan påverkas av projektet. Rörledningen löper 375 kilometer inom finländskt område (figur 7.2). Det potentiella konsek vensområdet varierar emellertid beroende på miljöförhållandena (sedimenttyp, batymetri osv.), konsekvensobjektet (vattenmassan, havsdäggdjur osv.) och konsekvensen (ökad vatten grumlighet, buller osv.). Denna konsekvenskorridor kan vara allt från cirka 1 meter (t.ex. be sittning av havsbottnen) till flera kilometer bred på bägge sidor om rörledningen (t.ex. buller). Vissa konsekvenser har utvärderats på nationell nivå (t.ex. sociala konsekvenser).