Årsrapport Barnhälsovård i Stockholms län 2017

Årsrapport Barnhälsovård i Stockholms län 2017

Innehåll Sammanfattning... 4 Förord... 8 Verksamhet för att främja barns hälsa... 9 Amning... 10 Rökning... 13 Vaccinationer... 14 Övervikt och fetma... 16 Tandhälsa... 18 Barn som riskerar att fara illa... 19 BVC Elvis... 20 Barnhälsovårdens verksamhet i siffror... 21 Verksamheten i siffror... 22 Vårdtyngd... 25 Samverkan med andra verksamheter... 26 Utbildning och kompetensutveckling... 27 Utvecklings- och kvalitetsarbete... 30 Information och kommunikation... 34 Tabeller... 35 Barnhälsovårdsprogrammet i SLL... 49 Referenser... 50 Ansvariga för årsrapporten... 51 3

Stockholms barnhälsovård 2017 i sammanfattning 1 av 4 Var fjärde barn i Sverige 0 5 år bor i Stockholms län BVC-verksamheten i siffror Under 2017 fanns i Stockholms län 483 BHV-sjuksköterskor som bedrev hälsofrämjande insatser för 174 678 barn 0 5 år genom 122 BVC-enheter och 652 192 besök 4

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Andel 2-åringar vaccinerade mot pneumokocker och hepatit B 90 32 % 96 >9 Andel 2-åringar vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio och Hib % % 6% 97 % Vaccination Andel 2-åringar vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund Andel 2-åringar vaccinerade mot tuberkulos (erbjuds endast barn i riskgrupp) Andel barn födda januari augusti 2016 som vaccinerades mot rotavirus Andel vaccinerade 2-åringar (kommun/stadsdel) Skillnader inom Stockholms län Mässling Rotavirus Kikhosta 0100 01000100 %% 99 %99 99 97 %97 97 %% 92 %92 92 %% 99 %99 99 %% 96 %96 96 %% 87 %87 87 %% LägstLägst LägstSLL SLLSLLHögst Högst Högst LägstLägst LägstSLL SLLSLLHögst Högst Högst 96 %96 96 %% 90 %90 90 %% 78 %78 78 %% 00 00 00 LägstLägst LägstSLL SLLSLLHögst Högst Högst Amning Andel enbart ammade barn vid en veckas ålder 73% Andel enbart ammade barn vid 4 månaders ålder 52% Andel enbart ammade barn vid 4 månaders ålder Barn födda Kommun/stadsdel Skillnader inom 070 Stockholms län Utveckling över tid 070 67 % 54 % 54 % 53 % 52 % 2009 2012 2015 2016 52 % 35 % 00 030 Lägst SLL Högst 5

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Rökning Fetma och övervikt Nästan 1 av 11 barn utsattes för tobaksrök vid 0 4 veckors ålder 1 av 9 fyraåringar hade övervikt eller fetma 1 av 11 Andel barn utsatta för tobaksrök vid 0 4 veckors ålder Andel fyraåringar med fetma Kommun/stadsdel Kommun/stadsdel 05 023 Skillnader inom Stockholms län 0% 9% 0,8% 00 4,2 % 21 % Lägst 00 SLL Skillnader inom Stockholms län 1,8 % Lägst SLL Högst Högst Andel fyraåringar med fetma och övervikt Utveckling över tid Barn födda 017 Barn födda 013 12 % 11,3 % 9,7 % 11,4 % 11,2 % 9,9 % 10,6 % 2011 2012 Utveckling över tid 8,8 % 7,9 % 05 05 2006 2009 2012 2015 2016 2005 Karies 96 % av barnen var kariesfria vid 3 års ålder 2008 EPDS-screening Stora skillnader i andel nyblivna mammor som screenades för depressiva symtom inom länet Andel mammor som screenades för depressiva symtom med EPDS* Kommun/stadsdel 0100 96 % 74 % 00 Men i vissa kommuner/stadsdelar hade nästan 1 av 11 treåringar karies. 6 88 % 18 % Lägst SLL Högst *Edinburgh Postnatal Depression Scale Skillnader inom Stockholms län

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Utbildning och kompetensutveckling Under 2017 genomförde Barnhälsovårdsenheten: Områdesträffar på BVC vid 60 tillfällen Kurser inom 14 ämnen vid 42 tillfällen med totalt 932 deltagare Temaföreläsningar inom 4 ämnen vid 10 tillfällen med totalt 845 deltagare Grupphandledningar inom områdena EPDS-screening, de uppdaterade 3- och 4-årsbesöken, pappa/partnersamtal och psykosocialt arbete vid 131 tillfällen med totalt 366 deltagare Metodutvecklingsseminarier om 3- och 4-årsbesök, pappa/partner-samtal och våld i nära relationer vid 11 tillfällen med totalt 766 deltagare Vårdtyngd på BVC Antal nyfödda barn per heltidsanställd BHV-sjuksköterska Skillnader inom Stockholms län 87 69 54 Lägst SLL Högst Kommun/stadsdel 7

Förord Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamhetens övergripande mål är att medverka till att säkerställa barns hälsa, trygghet och utveckling med utgångspunkt från FN:s konvention om barns rättigheter. En fjärdedel av Sveriges späd- och förskolebarn bor i Stockholms län. År 2017 fanns cirka 174 700 barn i åldern 0 5 år i länet. På barnavårdscentralerna i Stockholms län görs ett omfattande och betydelsefullt hälsofrämjande arbete för späd- och förskolebarn och deras föräldrar. I princip alla barn deltar i barnhälsovårdens verksamhet. Syftet med barnhälsovårdens årsrapport är att redovisa hälsoindikatorer som har betydelse för späd- och förskolebarns förutsättningar för en god hälsa. Uppgifterna i rapporten är baserade på journaluppgifter som alla BHV-sjuksköterskor hade registrerat vid årsskiftet 2017/2018 och på statistik från hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I årsrapport 2017 kan vi visa att andelen barn som har vaccinerats enligt det nationella vaccinationsprogrammet är stabil jämfört med föregående år och att andelen nyfödda barn som vaccinerats mot rotavirusinfektion har ökat. Andelen fyraåringar med övervikt respektive fetma är väsentligen stabil, om än med en liten tendens till en sjunkande andel barn med övervikt de senaste åren. Andelen mammor som haft EPDS-samtal på BVC har ökat jämfört med året innan. På kommun/stadsdelsnivå noterades, liksom tidigare år, stora skillnader vad gäller andelen barn som ammades och utsattes för tobaksrök under första levnadsåret. Likaså fanns betydande skillnader på kommun/stadsdelsnivå avseende andelen fyraåringar med övervikt och fetma samt hur hög vårdtyngden var på BVC. Enligt SLL:s folkhälsopolicy 2017 2021 är ett av målen: en god, jämlik och jämställd hälsa där de med sämst hälsa prioriteras. För att uppnå den målsättningen är barnhälsovårdens arbete centralt. I BHV-enhetens rapport Barns ojämlika förutsättningar för en god hälsa publicerad 2017 (1) visade vi att barns ojämlika förutsättningar för hälsa blir ännu mer synlig på BVCnivå än på stadsdels/kommunnivå. Rapporten ger en tydlig bild av var riktade insatser framför allt bör stärkas i länet. Ett flertal utvecklingsarbeten pågår inom barnhälsovården i länet för att utveckla och i möjligaste mån evidensbasera innehållet i besöken på BVC och i det regionala barnhälsovårdsprogrammet. Under 2017 har ett omfattande arbete genomförts för att utvärdera ett delvis nytt innehåll i tre- och fyraårsbesöken på BVC. Som ett resultat har vi under 2018 möjlighet att implementera de uppdaterade tre- och fyraårsbesöken i hela länet. Ett varmt TACK till alla 483 BHV-sjuksköterskor som har rapporterat in de uppgifter som utgör underlaget för rapporten. Stockholm, maj 2018 Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län 8

Verksamhet för att främja barns hälsa Hälsoindikatorer 9

Amning Andelen barn som ammas i Sverige är relativt hög jämfört med många andra höginkomstländer. WHO rekommenderar att barn ska ammas helt de första sex månaderna och att de därefter fortsätter att ammas, med tillräckliga mängder tilläggskost under de första två levnadsåren eller längre. Världshälsoorganisationens (WHO) mål är att minst 80 % av de fyra månader gamla barnen ska få enbart bröstmjölk. Under den senaste tjugoårsperioden har andelen barn som ammas i Stockholms län totalt sett minskat. Andelen enbart ammade bland de yngsta barnen har långsamt minskat sedan 2004. Minskningen är sparsam, men det är viktigt att den uppmärksammas inte minst eftersom amningen har många positiva hälsoeffekter på befolkningsnivå. Andelen delvis ammade vid nio och tolv månaders ålder tycks ha ökat något enligt de insamlade statistikuppgifterna, se figur 1 (1). Amning vid en veckas ålder Andelen barn födda 2016 som enbart ammades vid en veckas ålder hade minskat med en knapp procentenhet sedan föregående år. Under den senaste tioårsperioden har andelen barn som enbart får bröstmjölk vid denna ålder, minskat från 84 % av barnen födda år 2007 till 73 % av dem som föddes 2016. Andelen barn i Stockholms län födda 2016 som var enbart eller delvis ammade vid en veckas ålder var 96 %, se figur 2. Amningsdefinitioner enligt WHO Enbart ammade barn Barn som endast får bröstmjölk och eventuella läkemedel, vitaminer/mineraler Delvis ammade barn Barn som ammas och därutöver får smakportioner, bröstmjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost Ej ammade barn Barn som inte får någon bröstmjölk Skillnader i länet Liksom tidigare år varierar amningsfrekvensen mellan de olika stadsdelarna/kommunerna i Stockholms län. Av barnen födda 2016 fick nästan nio av tio barn bröstmjölk i någon omfattning vid fyra månaders ålder i Danderyd jämfört med drygt sex av tio barn i Södertälje, se figur 4. Påtagligt större andel barn fick bröstmjölk vid tolv månaders ålder i vissa stadsdelar/kommuner som exempelvis Skärholmen (49 %) och Rinkeby-Kista (46 %) jämfört med andra såsom Österåker (19 %) och Tyresö (25 %). För att vända trenden med den långsamt sjunkande andelen ammade spädbarn behöver de generella amningsstödjande åtgärderna stärkas i hela vårdkedjan (2, 3). Amning vid fyra månaders ålder Andelen barn födda 2016 som ammades enbart eller delvis vid fyra månaders ålder var 79 % vilket är i nivå med föregående år. Däremot har andelen barn som enbart ammades minskat med en procentenhet under samma tid, se figur 3. 10

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Figur 1. Andel (%) enbart och delvis ammade barn, födda 1997 2016 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 12 mån Andel i % 100 80 60 40 * 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 * på grund av bristande statistikuppgifter redovisas inte några uppgifter om barn födda 2013 i SLL Figur 2. Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid en veckas ålder, barn födda 2007 2016 Enbart ammade Figur 3. Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, barn födda 2007 2016 Delvis ammade Andel i % 100 Enbart ammade Andel i % 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 Delvis ammade * 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 * på grund av bristande statistikuppgifter redovisas inte några uppgifter om barn födda 2013 i SLL 0 * 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 * på grund av bristande statistikuppgifter redovisas inte några uppgifter om barn födda 2013 i SLL 11

12 Under den senaste tjugoårsperioden har andelen barn som ammas i Stockholms län totalt sett minskat. Danderyd Norrmalm Södermalm Kungsholmen Skarpnäck Ekerö Bromma Östermalm Nacka Vallentuna Hägersten-Liljeholmen Täby Lidingö Vaxholm Solna Älvsjö Sollentuna Nykvarn Enskede Årsta Vantör Spånga-Tensta Sundbyberg Stockholm län Värmdö Skärholmen Österåker Farsta Hässelby-Vällingby Rinkeby-Kista Huddinge Tyresö Upplands Bro Enbart amning Järfälla Upplands Väsby Botkyrka Nynäshamn Haninge Norrtälje Sigtuna Salem Södertälje Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Figur 4. Andel (%) barn födda 2016 som ammas enbart eller delvis vid fyra månaders ålder per stadsdel/kommun. Delvis amning Andel i % 100 80 60 40 20 0

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Rökning i barns hemmiljö födande förälder jämfört med mammor vid 0 4 veckors ålder (8 % respektive 2 %). Under det senaste decenniet har andelen barn som utsätts för tobaksrök i hemmet gradvis minskat i länet. Ett exempel på det är att utsatthet för tobaksrök i hemmet i nyföddhetsperioden har minskat från 12 % år 2006 till 9 % år 2016. Andelen barn som utsattes för tobaksrök i hemmet under nyföddhetsperioden varierade från 1 % på Norrmalm till 21 % i Södertälje. En tidigare rapport från barnhälsovårdsenheten visade på större skillnader på BVC-nivå där Fittja låg högst med 37 % av barn födda 2015 som utsattes för tobaksrök i hemmet vid 0 4 veckors ålder (1). Hur tobaksrök påverkar barns hälsa är väl studerat. Det är idag känt att rökning i hemmet ökar risken för plötslig spädbarnsdöd, andningsbesvär (inklusive astma) och luftvägsinfektioner. I barnhälsovårdens årsrapport redovisas årligen hur stor andel av barnen i SLL som utsätts för tobaksrök i hemmet vid 0 4 veckor och vid 8 månaders ålder. Uppgifter för barn födda 2016 visade att andelen barn som utsattes för tobaksrök var 9 % vid 0 till 4 veckors ålder respektive 8 % vid 8 månaders ålder, se figur 5. Rökning var vanligare hos pappor/icke Figur 5. Andel (%) barn födda 2016 som utsattes för tobaksrök i hemmet vid 0 4 veckors ålder Andel i % 25 20 15 10 5 Botkyrka Södertälje Rinkeby-Kista Norrtälje Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Sigtuna Skärholmen Haninge Huddinge Nynäshamn Upplands Bro Upplands Väsby Salem Farsta Sollentuna Stockholms län Älvsjö Nykvarn Järfälla Österåker Sundbyberg Enskede Årsta Vantör Nacka Tyresö Värmdö Skarpnäck Solna Ekerö Vaxholm Lidingö Bromma Danderyd Hägersten-Liljeholmen Täby Södermalm Vallentuna Östermalm Norrmalm Kungsholmen 0 13

Vaccinationer Barnhälsovården i SLL bidrar framgångsrikt till att skydda barn mot insjuknande i tolv sjukdomar. Under 2017 hade barn i SLL en fortsatt hög vaccinationstäckning mot de sjukdomar som ingår i barnvaccinationsprogrammet, se figur 6. Antalet barn som insjuknar i de sjukdomar som kan förebyggas med vaccination är lågt (1). Jämfört med tidigare år noterades en genomsnittlig ökning av andelen barn vaccinerade mot rotavirusinfektion (85 % för barn födda 2016 till 90 % för barn födda 2017), se figur 7. Dessutom sågs i hela SLL en ökning av andelen barn vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund tydligast i stadsdelarna Rinkeby-Kista och Spånga- Tensta. Vaccination mot tuberkulos erbjuds endast barn som riskerar att exponeras för smitta. Under 2017 hade 32 % av barnen i SLL vaccinerats mot tuberkulos. Ökningen av vaccination mot mässling påssjuka och röda hund skulle delvis kunna kopplas till Folkhälsomyndighetens Hard-to-Reach-projekt. Där användes Tailoring Immunization Programmes (TIP)-metodik) i Rinkeby och Tensta med syftet att sprida kunskap om vaccinationer och barns hälsa (2). Rinkeby BVC har också sedan 2015 arbetat enligt en särskild hembesöksmodell. Modellen kan ha lett till att föräldrar fått ett ökat förtroende för BVC, vilket troligen i sin tur bidragit till en ökad Tuberkulos* 32 % Hib 97 % Polio 97 % Pneumokocker 97 % Rotavirus** 90 % Kikhosta 97 % Stelkramp 97 % Difteri 97 % Mässling 96 % Påssjuka 96 % Hepatit B 97 % Röda hund 96 % Figur 6. Andel (%) barn födda 2015 som är vaccinerade mot de tolv sjukdomar som ingår i det regionala barnvaccinationsprogrammet i SLL. *Endast barn som bedöms ha ökad risk för exponering av tuberkulos erbjuds vaccination. 32 % av barn födda 2015 vaccinerades mot tuberkulos i SLL. **Gäller för första dosen rotavirusvaccin. Barn födda 1/1 till 31/8 2017. 14

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 vaccinationstäckning. En ytterligare bidragande orsak kan vara mässlingsutbrottet i nordvästra Stockholm under våren 2017 då elva personer insjuknade i mässling (1). Vetskapen om att sjuk domen fanns i närområdet motiverade många föräldrar att låta vaccinera sina barn. I årsrapport 2017 var den vanligaste orsaken till att barn var ovaccinerade att föräldrarna avböjt vaccination, se figur 8 och 9. För att uppnå en hög kvalitet på uppgifter om vaccinationstäckning krävs en sammanhållen journal som kan följas över tid och mellan vård givare. Antalet barn där journaluppgifterna inte gick att bedöma vad gäller kikhosteinnehållande vaccin var cirka 200 barn. Ett antal av dessa barn var i själva verket troligen vaccinerade men upp gifterna kunde inte vid insamlandet bekräftas av befintliga journaluppgifter, se figur 8. Ovaccinerade barn: tänkbara orsaker Antalet barn som inte fått någon dos av kikhoste innehållande kombinationsvaccin har legat runt 300 per årskull de senaste åren. Orsakerna till utebliven eller ofullständig vaccination varierar. Figur 7. Andel (%) barn vaccinerade med en dos rotavirusvaccin. Barn födda 1/1 31/8 2017 samt barn födda 1/1 31/8 2016. 2016 2017 Andel i % 100 80 60 40 Figur 8. Orsaker till att helt sakna registrerade doser kikhosteinnehållande vaccin. Barn födda 2015 i SLL. Andel (%) barn (n=540). Uteblivit/inflyttad Medicinsk kontraindikation 1 % 1% Ej bedömbara journaluppgifter 38 % Älvsjö Östermalm Järfälla Norrmalm Skarpnäck Kungsholmen Täby Österåker Danderyd Sundbyberg Hägersten-Liljeholmen Nacka Vallentuna Salem Tyresö Farsta Solna Enskede Årsta Vantör Lidingö Bromma Vaxholm Södermalm Haninge Stockholms län Hässelby-Vällingby Ekerö Norrtälje Huddinge Upplands Väsby Nynäshamn Upplands Bro Värmdö Sollentuna Sigtuna Skärholmen Botkyrka Rinkeby-Kista Södertälje Nykvarn 0 Spånga-Tensta 20 Figur 9. Orsaker till att sakna registrerad dos vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Barn födda 2015 i SLL. Andel (%) barn (n=1056). Utomlands 1 % Inflyttad/sjuk vid tiden för vaccination 2 % Medicinsk kontraindikation 2 % Uteblivit 6 % Avböjt 60 % Avböjt 66 % Ej bedömbara journaluppgifter 23 % 15

Övervikt och fetma vid fyra års ålder Att arbeta förebyggande mot övervikt och fetma är en viktig uppgift för barnhälsovården. Fetma hos barn och ungdomar riskerar att kvarstå upp i vuxen ålder och ökar därmed risken för hälsoproblem (1). Att förebygga fetma hos barn bör därför vara ett prioriterat uppdrag (2). Uppgifterna till årsrapport 2017 baserades på 24 738 barn födda 2012, där vikt och längd har registrerats på BVC vid fyra års ålder (± 3 månader). I Stockholms län hade 9 % av fyraåringarna övervikt (2 186 barn) och 2 % fetma (440 barn). För övervikt sågs en liten tendens till minskning för barn födda 2011 och 2012 jämfört med barn födda 2002 2008 (tillförlitliga uppgifter saknas för barn födda 2009 och 2010), se figur 10. Andel barn med övervikt och fetma varierade kraftigt mellan länets kommuner/stadsdelar, med lägst andel i Vaxholm (4 %) och högst andel i Sigtuna (18 %), se figur 11. I SLL:s handlingsprogram för övervikt och fetma 2016 2020 finns en uttalad ambition att minska den ojämlikhet i förekomst av övervikt och fetma som vi ser i länet, genom särskilt riktade insatser till grupper med hög andel övervikt och fetma (2). I områden med hög andel barn med fetma behöver tidiga förebyggande insatser prioriteras. 16

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Figur 10. Andel (%) fyraåringar med övervikt och fetma, barn födda 2002 2008 samt 2011 2012 Övervikt Fetma Andel i % 12 10 2,1 9,3 8 1,9 9,3 1,8 1,9 1,9 1,8 1,8 9,3 9,5 9,4 9,1 9,4 1,8 1,8 8,8 8,1 6 4 2 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 * * 2009 2010 2011 2012 * på grund av osäkra statistikuppgifter redovisas inte några uppgifter om barn födda 2009 och 2010 i SLL. Att arbeta förebyggande mot övervikt och fetma är en viktig uppgift för barnhälsovården Figur 11. Andel (%) fyraåringar med övervikt och fetma, fördelat per stadsdel/kommun, barn födda 2012 Övervikt Fetma Andel i % 20 15 10 5 Sigtuna Botkyrka Skärholmen Rinkeby-Kista Haninge Södertälje Älvsö Salem Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Nykvarn Norrtälje Upplands Bro Enskede-Årsta-Vantör Järfälla Huddinge Nynäshamn Sundbyberg Vallentuna Stockholms län Nacka Lidingö Solna Hägersten-Liljeholmen Norrmalm Kungsholmen Östermalm Värmdö Upplands Väsby Bromma Södermalm Danderyd Farsta Ekerö Täby Österåker Tyresö Skarpnäck Vaxholm Sollentuna 0 17

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Tandhälsa tandvårdspersonal där information ges om vikten av att borsta tänderna regelbundet med fluortandkräm och om hur kosten påverkar tandhälsan. Tandhälsan för de minsta barnen är i genomsnitt god i länet men det finns betydande skillnader mellan olika stads delar/kommuner vid både tre och sju års ålder vilket illustreras i nedanstående figurer. Tandhälsan hos barn följs årligen av Stockholms läns landsting (1). I figur 12 och 13 visas andelen undersökta tre- respektive sjuåringar med kariesskadade tänder per kommun/stadsdel i Stockholms län 2017. Redan på BVC får familjer kontakt med Figur 12. Andel (%) barn, födda 2014, med karies vid tre års ålder Andel i % 10 8 6 4 2 Rinkeby-Kista Skärholmen Botkyrka Spånga-Tensta Botkyrka Södertälje Skärholmen Hässelby-Vällingby Spånga-Tensta Rinkeby-Kista Järfälla Upplands Väsby Sigtuna Sigtuna Haninge Järfälla Upplands Väsby Hässelby-Vällingby Norrtälje Södertälje Nynäshamn Sundbyberg Sundbyberg Upplands-Bro Upplands-Bro Enskede-Årsta-Vantör Farsta Haninge Farsta Stockholms län Stockholms län Huddinge Enskede-Årsta-Vantör Solna Värmdö Nacka Sollentuna Ekerö Nynäshamn Lidingö Vaxholm Norrmalm Vallentuna Salem Österåker Bromma Skarpnäck Täby Tyresö Östermalm Kungsholmen Nykvarn Hägersten-Liljeholmen Älvsjö Södermalm Danderyd 0 Figur 13. Andel (%) barn, födda 2010, med karies vid sju års ålder Andel i % 60 50 40 30 20 10 Solna Salem Norrtälje Sollentuna Värmdö Huddinge Österåker Nacka Norrmalm Tyresö Skarpnäck Vallentuna Södermalm Ekerö Bromma Lidingö Danderyd Hägersten-Liljeholmen Vaxholm Kungsholmen Älvsjö Täby Nykvarn 18 Östermalm 0

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Barn som riskerar att fara illa var stor. I Nynäshamn, Nykvarn och Skärholmen anmäldes högst andel barn, 9, se figur 14. Av spädbarnen födda 2017 anmäldes 5, jämfört med spädbarnen födda 2016, 4 och 6 för spädbarn födda 2015. Resultatet visade att arbetet på BVC kring barn som far illa eller riskerar att fara illa är svårt. Kunskapen om barn som riskerar att fara illa och rikt linjer för anmälan till socialtjänsten behöver fort löpande utvecklas och spridas bland personalen. I länet och på ytterligare några orter i Sverige pågår forskning kring att tidigt upptäcka barn och/eller förälder där våld i nära relationer förekommer eller löper risk att utvecklas. Barnets behov måste alltid stå i centrum och vid konflikt gå före föräldrarnas intressen. För att möjliggöra detta är det av yttersta vikt att det finns ett gott samarbete med socialtjänsten samt handledning och stöd i konsultation för de sjuksköterskor och läkare som anmäler i enlighet med SoL. Att upptäcka och stödja barn som far illa är en av de största utmaningarna inom barnhälsovården. Alla som arbetar på BVC har en personlig skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa (1). Här redo visas andel barn, födda 2012 2017, där det finns dokumenterat i BHV-journalen att anmälan till socialtjänsten i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) gjorts från BVC under år 2017. Andel barn som BVC anmält till socialtjänsten hade ökat från 2016 till 2017. Under 2017 anmälde BVC 497 barn till socialtjänsten, vilket innebär 3 av alla barn som var inskrivna på BVC. Motsvarande siffra för 2016 var 2 och 3 år 2015 (2, 3). Samtliga stadsdelar/ kommuner utom en gjorde minst en anmälan till socialtjänsten men variationen i länet K unskapen om barn som riskerar att fara illa och riktlinjer för anmälan till socialtjänsten behöver fortlöpande utvecklas och spridas bland personalen. Figur 14. Andel ( ) barn, födda 2012 2017. Orosanmälan till socialtjänsten Andel i 10 8 6 4 2 Nykvarn Nynäshamn Skärholmen Vaxholm Södertälje Rinkeby-Kista Järfälla Sundbyberg Hässelby-Vällingby Enskede-Årsta-Vantör Huddinge Upplands Väsby Täby Stockholms län Botkyrka Vallentuna Norrtälje Östermalm Tyresö Haninge Nacka Södermalm Bromma Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Sollentuna Spånga-Tensta Solna Upplands Bro Farsta Lidingö Sigtuna Värmdö Danderyd Österåker Skarpnäck Ekerö Kungsholmen Salem Norrmalm 0 19

BVC-Elvis Inom ramen för BVC-Elvis utvärderades ett nytt 4-årsbesök på BVC som prövades av cirka 130 BHV-sjuksköterskor i Stockholms län under ett år. Projektet BVC-Elvis syftar till att förbättra BVC:s arbete med barn och föräldrar vid 3 och 4 år. De nya besöken baseras på ett IT-verktyg med en föräldraenkät som besvaras inför besöket och ett nytt material i mötet med barnet. Utvärderingen av det nya 4-årsbesöket var genomgående positiv. Föräldrarna var nöjda med båda typer av 4-årsbesök, men föräldrarna i projektet har fler frågor och funderingar kring sitt barn och föräldraskap med sig till besöket och får i större utsträckning möjlighet att ta upp sina funderingar kring sitt föräldraskap med sjuksköterskan, jämfört med föräldrar som fått det sedvanliga 4-årsbesöket. Föräldrar var också nöjda med webbenkäten, som besvarats inför cirka 83 % av besöken. De upplevde frågorna som relevanta och lagom omfattande och uppskattade förberedelsen och det individual iserade samtalet med sjuksköterskan. En fjärdedel av föräldrarna läste BVC-Elvis informationstexter om föräldraskap, utveckling och hälsofrämjande inför besöken och var positiva till innehållet. BHV-sjuksköterskorna upplevde i högre utsträckning det nya besöket som mycket positivt jämfört med det sedvanliga och var ofta nöjda eller mycket nöjda med sin egen insats. Efter ett år uppgav samtliga att de vill fortsätta med det nya arbetssättet, 90 % kände sig bekväma med den nya typen av föräldrasamtal och 95 % upplever arbetssättet som positivt eller mycket positivt. Föräldrasamtalet upplevs som mer meningsfullt då man kan utgå från föräldra enkäten. Det nya materialet, tågbilder med besöksmoment som vagnar och ett memoryspel, skattades som positivt av 88 respektive 87 % av sjuksköterskorna. Jämfört med det sedvanliga besöket där den mesta tiden används för interaktion med barnet fördelades tiden i det nya besöket mer jämt mellan föräldrasamtal och interaktion med barnet. Utfallen och uppföljningen av de två besökstyperna är likartade men en lägre andel remisser skickas till logoped vid den nya typen av besök. Många sjuksköterskor har i intervjuer och enkätsvar kommenterat att arbetet blivit roligare och mer meningsfullt. Intervjuer med sjuksköterskor visar att det tog längre tid att tillägna sig det nya arbetssättet vid 4-årsbesöket än vid det nya 3-årsbesöket. Sjuksköterskorna var överlag mer nöjda med det gamla 4-årsbesöket än det gamla 3-årsbesöket. Ambitionen i det nya besöket kring ökat stöd i föräldraskapet upplevdes också som utmanande och sjuksköterskorna uppskattade de seminarier och den handledning som kopplats till projektet. Det nya 4-årsbesöket tar generellt sett längre tid än det sedvanliga besöket. Genom ett politiskt beslut i landstingsledningen har BVC i Stockholms län därför fått utökade medel för att implementera arbetssättet. Under projekttiden har föräldraenkäten och föräldrainformationen en dast funnits på svenska. Detta har gjort att färre utlandsfödda föräldrar kunnat besvara föräldraenkäten och ta del av föräldrainformationen. Ungefär 20 % av föräldrarna i besöken under projektet hade andra moders mål än svenska. Att materialet bara finns på svenska hindrar likvärdig vård för länets invånare och översättningar av systemet planeras nu. 20

Barnhälsovårdens verksamhet i siffror 21

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Verksamheten i siffror I enlighet med det regionala barnhälsovårds programmet erbjuds alla barn tre läkarbesök under BVC-tiden, 0 5 år. Majoriteten av läkarbesöken skedde hos en allmänläkare. Andelen barn som fick läkarbesök hos barnläkare varierade stort över länet, från 1 % till 77 % (genomsnitt i SLL var 26 %), se figur 16. Tillgång till barnläkare och allmänläkare på BVC styrs huvudsakligen mer av organisatoriska faktorer än av barnens behov. Inskrivna barn och bemanning på BVC Vid årsskiftet 2017/2018 var totalt 174 678 barn i åldern 0 5 år inskrivna vid länets barnavårds centraler. Under en tioårsperiod har antalet barn ökat med 15 998 barn, en ökning med 9 % som i sin tur bidragit med 33,5 fler heltidstjänster för BHV-sjuksköterskor. Det har skett en ökning av antalet barn per sjuksköterska från 419 till 423 barn den senaste tioårsperioden. Totalt arbetade 483 BHV-sjuksköterskor på länets barnavårdscentraler under 2017, fördelade på sammanlagt 413 heltidstjänster. Antal barn per heltidstjänst var i genomsnitt 423 varav 69 barn yngre än ett år. Antalet barn i åldern 0 1 år per BHV-sjuksköterska varierade i olika delar av länet. En heltidsanställd BHV-sjuksköterska på Kungsholmen hade i genomsnitt 87 barn yngre än ett år jämfört med 54 barn per BHV- sjuksköterska i Vaxholm, se figur 15. Högst andel förstföderskor fanns på Norrmalm, 57 % medan den lägsta andelen fanns på Ekerö, 30 %. Hembesök Hembesök är en form av föräldrastöd som allmänt sett är uppskattad av både föräldrar och personal. Ofta är hembesöket det första mötet mellan barnet, föräldrarna och BHV-sjuksköterskan. Besöket i familjens hem utgör en bra grund för en fortsatt god relation mellan föräldrar och BHV-sjuksköterska. BVC ska även kunna erbjuda upprepade hembesök om familjen är i behov av extra stöd, så kallade riktade hembesök. Dessa kan vid behov utföras av en BHV-sjuksköterska tillsammans med en barnmorska, läkare, socionom eller annan lämplig person. Under 2017 genomfördes hembesök till 86 % av förstabarnsföräldrarna i länet vilket är på samma nivå som 2016. Andelen hembesök till flerbarns föräldrar har ökat från 74 % 2016 till 77 % 2017. Av alla barn födda i Stockholms län under 2016 fick 81 % ett första hembesök, se figur 17. Besöksverksamhet Totalt registrerades 652 192 besök vid länets barnavårdscentraler under 2017, en minskning med 3 procentenheter sedan föregående år. Av besöken var 85 % sjuksköterskebesök (hem- och föräldragruppsbesök inkluderade) och 15 % var läkarbesök. Figur 15. Antal nyfödda barn per heltidsanställd BHV-sjuksköterska per stadsdel/kommun, barn födda 2016 Antal 100 80 60 40 20 Kungsholmen Lidingö Upplands Väsby Österåker Solna Skärholmen Östermalm Farsta Norrmalm Nykvarn Botkyrka Hägersten-Liljeholmen Norrtälje Sundbyberg Hässelby-Vällingby Skarpnäck Sollentuna Stockholms län Nacka Södermalm Bromma Upplands Bro Älvsjö Enskede Årsta Vantör Sigtuna Södertälje Rinkeby-Kista Salem Danderyd Haninge Nynäshamn Täby Ekerö Tyresö Huddinge Järfälla Spånga-Tensta Värmdö Vaxholm 22 Vallentuna 0

80 60 40 20 0 Vallentuna Salem Ekerö Sundbyberg Skarpnäck Östermalm Stockholms län Danderyd Haninge Nacka Norrtälje Rinkeby-Kista Solna Nykvarn Värmdö Tyresö Sigtuna Bromma Skärholmen Sollentuna Hässelby-Vällingby Norrmalm Spånga-Tensta Lidingö Älvsjö Huddinge Järfälla Vaxholm Botkyrka Hägersten Liljeholmen Nynäshamn Österåker Täby Upplands Bro Salem Täby Bromma Vaxholm Södertälje Södermalm Kungsholmen Sollentuna Upplands Väsby Sundbyberg Skarpnäck Farsta Andel i % Enskede Årsta Vantör 100 Värmdö Figur 17. Andel barn födda 2017 som fått hembesök under nyföddhetsperioden Danderyd Solna Lidingö Kungsholmen Södertälje Enskede Årsta Vantör Järfälla Ekerö Vallentuna Norrmalm Östermalm Hässelby-Vällingby Hägersten Liljeholmen Huddinge Södermalm Upplands Bro Stockholms län Älvsjö Österåker Upplands Väsby Sigtuna Tyresö Nykvarn Nynäshamn Farsta Rinkeby-Kista Haninge Botkyrka Skärholmen Nacka Norrtälje Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Figur 16. Andel (%) barnläkarbesök av alla läkarbesök på BVC i SLL under 2017 Andel i % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 *Spånga-Tensta saknas pga ej tillförlitlig hembesöksstatistik 23

Stödsamtal med BHV-sjuksköterska har visat sig vara effektivt för nedstämda mammor Screening med EPDS för depressiva symtom hos mammor När barnet är sex till åtta veckor erbjuds mammor ett samtal med BHV-sjuksköterskan utifrån formuläret EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale). Syftet är att upptäcka depressiva symtom hos mamman (1). Depression hos nyblivna mammor påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling (2). Stödsamtal med BHV-sjuksköterska har visat sig vara effektivt för nedstämda mammor (3). För att genomföra EPDS-samtal ska sjuksköterskan ha genomgått utbildning som innebär att man under tre utbildningsdagar får teoretisk kunskap kring anknytningsteori, hur psykisk ohälsa hos föräldrar riskerar påverka barns utveckling negativt och utbildning i samtalsmetodik. I utbildningen ingår även tre handledningstillfällen i mindre grupp. Andelen BHV-sjuksköterskor med utbildning i EPDS var 83 % i länet 2017. I kommuner/stadsdelar med hög personalomsättning förefaller andelen EPDS-utbildade BHV-sjuksköterskor vara lägre. Andelen nyblivna mammor som har haft ett EPDS-samtal var i Stockholms län 74 % med en variation på 18 % till 88 % i olika kommuner och stadsdelar. Orsakerna till att andelen mammor som haft ett EPDS-samtal varierade. Det kan bero på en hög andel nyanställda sjuksköterskor som ännu inte genomgått sin EPDS-utbildning. Det kan också handla om ett högt antal nyfödda barn vilket gjort att sjuksköterskan inte haft möjlighet att erbjuda samtliga föräldrar ett EPDS-samtal. I stadsdelar och kommuner med hög andel mammor med en utsatt social situation eller behov av tolk kan samtalet innebära större utmaningar. Vid bristande tillgång och kvalitet på tolk försvåras uppgiften ytterligare. Under 2017 har ett projekt startats som innebär att BVC i vissa områden erbjuds ett par handledningstillfällen med fokus på dessa utmaningar. I några områden sågs ett ökat antal EPDS-besök, vilket både kan förklaras av att fler är utbildade och att handledningen skapar trygghet. I Rinkeby-Kista hade andelen mödrar som haft ett EPDS-samtal ökat med 13 procentandelar till 75 % från 2016 till 2017. Likaså sågs en ökning i Botkyrka (68 % till 75 %) och i Södertälje (56 % till 65 %). En EPDS-utbildning med innehåll anpassat till områden där många mödrar har annat första språk än svenska och där andelen utförda EPDS samtal är låg har prövats under hösten 2017 och ska nu utvärderas. 24

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Vårdtyngd behovsindex för barnhälsovård Vårdtyngd Vårdtyngdsindex 1,0 betecknar genom snittet i den aktuella regionen Vårdtyngdsindex över 1,0 indikerar högre vårdtyngd än genomsnittet i regionen De flesta av länets späd- och förskolebarn har goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande, men det finns betydande skillnader inom Stockholms län. Ett antal rapporter (1,2) från Barnhälsovårds enheten i SLL har visat att variationen har en tydlig socioekonomisk gradient. Vårdtyngd (3) är ett behovsindex för barnhälsovård vilket definieras som summan av andelen (procent) barn, 0 4 veckor gamla, med rökande mammor plus andelen (procent) barn med ökad risk för tuberkulos plus en tredjedel av andelen (procent) förstfödda. Ett annat mått på Vårdtyngdsindex under 1,0 indikerar en lägre vårdtyngd än genomsnittet i regionen belastningen i BVC-arbetet är antalet nyfödda som varje BHV-sjuksköterska har hand om årligen. För året 2017 låg medeltalet på 69 nyfödda per BHVsjuksköterska och år, jämfört med 70 nyfödda året 2016 (2). Figur 18. Vårdtyngdsindex fördelat per stadsdel/kommun Vårdtyngdsindex 1,0 betecknar genomsnittet i Stockholms län 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Rinkeby-Kista Botkyrka Skärholmen Södertälje Sigtuna Spånga-Tensta Järfälla Upplands Väsby Huddinge Hässelby-Vällingby Farsta Sundbyberg Solna Upplands Bro Sollentuna Salem Haninge Älvsjö Stockholms län Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Hägersten-Liljeholmen Nacka Skarpnäck Täby Tyresö Lidingö Norrtälje Bromma Danderyd Södermalm Kungsholmen Värmdö Norrmalm Österåker Vallentuna Östermalm Ekerö Vaxholm Nykvarn 0,0 25

Samverkan med andra verksamheter Barnhälsovården samverkar regelbundet med andra verksamheter. Samverkan bedrivs på olika nivåer och syftar till att stärka vårdkedjan samt att förebygga ohälsa och främja barnets hälsa och utveckling. Barnhälsovårdsenheten träffar regelbundet olika verksamheter för att säkerställa rutiner och samarbete i vårdkedjan kring barn och familjer. BVC samverkar med flera aktörer i närsamhället. Utöver de verksamheter som beskrivs i nedanstående tabell samverkar BVC även med till exempel socialtjänst, förskola, logoped, ortoptist, tandhälsovård och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. BUP-mottagningarna som drivs av Stockholms läns sjukvårdsområde erbjöd konsultation till 97 BVC:er vid 609 tillfällen under 2017. Detta är närmast en halvering av antalet konsultationer jämfört med tre år tidigare (1). Dessa 97 BVC:er har i genomsnitt fått sju konsultationstillfällen under året. Enligt avtalet mellan BUP och BVC ska konsultationen ske en gång per månad. Antalet givna konsultationer varierar stort mellan olika BUP-mottagningar. Utöver ovanstående konsultationer har de landstingsfinansierade mottagningarna Prima Barn och Tiohundra genomfört konsultation vid 25 BVC-enheter vid ett okänt antal tillfällen. Samverkan mellan barnhälsovården och andra verksamheter Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin Traditionellt sett samverkar personalen vid BVC regelbundet med BUP genom konsultationer av BUP-psykolog. Syftet med konsultationen är att BVC-personalen ska få stöd och ökad kompetens att uppmärksamma och stödja barn och föräldrar med psykologiska svårigheter, så som problem med samspel, anknytning, trots eller ängslan. I konsultationen kan personal ta upp enskilda familjer eller generella frågeställningar som tillhör psykologens kompetensområde. Verksamhetsområden Typ av samverkan Verksamheter som ingår i samverkan Barn- och ungdomspsykiatri Konsultation 1 gång/månad Se beskrivning ovan. Mödrahälsovård, kvinnoklinik Vårdkedjemöten 1 2 g/ termin/ område Möten som syftar till att främja amning samt att säkerställa att rutiner och samarbete kring det nyfödda barnet och dess familj fungerar väl. Elevhälsans medicinska i nsatser Vårdkedjemöten årligen BHV-sjuksköterska och skolsjuksköterska har kontakt inför skolstart för att, med föräldrars godkännande, överföra journaluppgifter kring barns hälsa och hälsovård. Syftet är att skapa bästa möjliga skolstart för varje barn. Mödrahälsovård, barn- och vuxenpsykiatri samt socialtjänst Tvärprofessionella samverkansteam. Möten cirka 1 g/månad 32 team i SLL. En samarbetsmodell, kring kvinnor med psykisk ohälsa i samband med barnafödande, där enskilda ärenden diskuteras efter medgivande av patienten. Målet är att kvinnan och familjen ska vara kända före förlossningen och aktörer som träffar familjen är väl förberedda och känner till familjens behov. 26

Utbildning och kompetensutveckling Löpande utbildningar som riktar sig till BVC-personal (om inget annat angivits) Ämne Kurser Innehåll Antal kurser 2017 Totalt antal deltagare Kurser om vaccination BCG- och PPD-utbildning BCG-vaccin och PPD-test. Teori och praktik. 3 79 Stickrädsla hos 5-åringar Praktiska tips, råd och utbyte av erfarenheter i samarbete med lekterapin på Södersjukhuset. 2 61 Vaccinutbildning, basal Basal vaccinologi på BVC för sjuksköterskor och läkare. 1 62 Vaccinutbildning, fördjupad Fördjupning inom vaccinologi på BVC för sjuksköterskor och läkare. 2 319 Vaccinseminarium för föräldrar Barnhälsovårdsenheten möter föräldrar som önskar ingående information om vacciner. 4 48 Vaccinseminarium, riktat till föräldrar i Husby och Rinkeby Riktad föräldrainformation om vaccin på öppna förskolan i Husby och Rinkeby. 2 20 Övriga löpande kurser 14 589 Amning Amningens anatomi och fysiologi. Faktorer av betydelse för amning och uppdatering av kunskapsläget. 2 35 Att leda ett tvärprofessionellt samverkansteam Seminarium för gruppledare i de 32 tvärprofessionella samverkansteamen. 1 25 EPDS-utbildning Teoretisk och praktisk kurs i Edinburg Postnatal Depression Scale (EPDS). 3 4 dagar x 4 tillfällen 64 Hörselscreening för 4-åringar Utbildning i lekaudiometri på BVC. 3 84 Introduktionskurs för nya BHV-sjuksköterskor Föreläsningar och seminarier om det viktigaste en ny BHV-sjuksköterska behöver ha kunskaper om. 4 dagar x 1 tillfälle 45 Utbildning för läkare i barnhälsovård Utbildning för specialistläkare i allmänmedicin och barn- och ungdomsmedicin samt ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin verksamma på BVC. 3 dagar x 1 tillfälle 52 Utbildning i MI Motiverande samtal Utbildning i samtalsmetodik, enligt MI. 2,5 dagar x 2 tillfällen 38 343 27

Utbildningar, fortsättning Ämne Kurser Innehåll Antal kurser 2017 Totalt antal deltagare Temaföreläsningar för BVC-personal Amning, workshop i Södertälje Interaktiv studiehalvdag med tema "Amning" Sjuksköterskor I Multikulturella Och Socioekonomiskt utsatta Områden Nätverkar (SIMON) BVC-Elvisseminarium om neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser Riktad amningsutbildning till BHV-, MHV- och BB-per sonal i Södertälje. Utbildningen sker i samarbete med amningsvårdkedjan i Södertälje. Utbildningen är ett samarbete mellan BHV- och MHV-enheten samt amningsmottagningarna i länet för att främja vårdkedjan. Nätverk för BHV-ssk som arbetar i multikulturella och socialt utsatta områden. Teman: könsstympning, pappa/partner-samtal och föräldrastöd. Tidiga tecken, samtal och epidemiologi om bland annat ADHD, autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. 2 52 4 445 2 118 2 135 BVC-Elvisseminarium om föräldrastöd Gränssättning och barns frustration. 2 147 10 845 Totalt antal kurstillfällen och deltagare under 2017 1 777 Grupphandledningar Antal tillfällen/ grupp Totalt antal tillfällen Totalt antal deltagare EPDS: inom ramen för ordinarie utbildning 3 31 83 EPDS: satsning i särskilda områden 2 24 60 BVC-Elvis, nytt 3- och 4-årsbesök 2 49 120 Pappa/partner-samtal 2 15 90 Grupphandledning i psykosocialt arbete 6 12 13 15 131 366 Områdesträffar Antal tillfällen/ grupp Totalt antal tillfällen Totalt antal deltagare Regelbundna träffar lokaliserade på olika BVCenheter i länet. Kunskapsspridning och dialog om aktuella ämnen. 2 60 500 28

Barnhälsovårdsenheten: Årsrapport 2017 Metodutvecklingseminarier Totalt antal tillfällen Totalt antal deltagare BVC-Elvis, nytt 3-årsbesök Implementering av det nya 3-årsbesöket. Teori kring nytt innehåll och praktisk genomgång av föräldraenkät och webbsystem för BVC-Elvis. 1 89 BVC-Elvis, nytt 4-årsbesök Teori och praktik kring det nya 4-årsbesöket. Riktat till projektsjuksköterskor. 4 238 Pappa/partner-samtal Information och utbildning inför implementering av pappa/parnter-samtal på BVC. 3 377 Våld i nära relationer Ett forskningsprojekt för att utveckla barnhälsovårdens arbete med barn som lever i familjer där det förekommer våld. I projektet deltar 17 olika barnavårdscentraler. 3 62 11 766 29

Utvecklings- och kvalitetsarbete Utvecklings- och kvalitetsarbete utgör viktiga delar i barnhälsovårdsenhetens uppdrag. Arbetet formas utifrån barns och föräldrars behov i nära samarbete med BHVsjuksköterskor på lokala BVC-enheter och andra aktörer. Barnhälsovårdsenheten har under 2017, via hälso- och sjukvårdsförvaltningen, fått del av statliga stimulansmedel för arbete inom området psykisk ohälsa. Dessa medel har bidragit till att utveckla BVC-Elvis, pappa/ partnerprojektet, EPDS-samtal i SIMON-områden, BVC-podden och utveckling av metoder för samspelstöd på Rosenlunds BHV-team. Utveckling och kvalitetsarbeten Beskrivning av projektets målgrupp och syfte Föräldrastöd BVC-Elvis Startår 2015 Nya besök vid 3 respektive 4 år har prövats och utvärderats. Ökat fokus på barns kommunikation och väl befinnande i vardagen samt föräldrastöd. Projektet innefattar utveckling av ett IT-verktyg med föräldra enkät, nya material för mötet med barnet, digitaliserad föräldrainformation om föräldraskap och barns utveckling samt samtalsmanualer för sjuksköterskor. Utvärdering har skett i samarbete med Karolinska Institutet och Stockholms Universitet. SIMON-Elvis Startår 2017 Arbetet syftar till att anpassa BVC-Elvisbesöken vid 3 och 4 års ålder till familjer med olika kulturell bakgrund. Arbetet sker i samverkan med BHV-sjuksköterskor med erfarenhet från mångkulturella områden, forskare och BHV-enheten. Pappa-partner-projektet Startår 2013 Under 2014 15 prövades ett nytt arbetssätt som bland annat innebär att pappa/partner/icke-födande förälder erbjuds ett enskilt besök på BVC med barnet när barnet är 3 5 månader gammalt. EPDS-samtal i områden med ökat behov av stöd för att höja andelen EPDS-samtal Startår 2016 I områden med hög andel kvinnor med annat förstaspråk än svenska, är andelen kvinnor som har ett EPDSsamtal lägre än genomsnittet i SLL. Syftet med projektet är att ta reda på hinder och möjligheter för att erbjuda ett EPDS-samtal till alla kvinnor på lika villkor. 30

Fas av projektet 2017 Plan 2018 En ny typ av 3-årsbesök prövades av 100 sjuksköterskor med cirka 4000 familjer under 2016. Under 2017 utökades antal sjuksköterskor till 128 med drygt 4000 familjer som prövade en ny form av 4-årsbesök (Utvärdering av ett nytt 4-årsbesök på BVC i projektet BVC-Elvis. Delrapport 2, mars 2018. SLL och KI). Under 2018 implementeras ett nytt 3- och 4-årsbesök på samtliga BVC i länet. Sammanställning av rapport med resultat av 3-årsbesöken: http://www.vardgivarguiden.se/globalassets/behandlingsstod/barnhalsovard/bhv-rapporter/bvc-elvis.pdf Ett första konstituerande möte har hållits med planering av arbetets innehåll. Genom analys och intervjuer kommer hinder och möjligheter till att ta del av hemsidan och föräldraenkäten att analyseras. Under året planeras hemsidan och enkäten att översättas till engelska och arabiska. Under 2017 har ett pappa/partnersamtal inkluderats i det nationella BHV-programmet www.rikshandboken-bhv.se Pappa/partnerprojektet fortsätter att implementeras på BVC i Stockholms län. Samtliga BHV-sjuksköterskor har under året erbjudits utbildning och 2 handledningstillfällen. Totalt har 377 BHV-sjuksköterskor genomgått en ½ utbildningsdag och 90 sjuksköterskor fått handledning. En rapport med resultat från projektet publicerades 2016. Länk till rapport: http://www.vardgivarguiden.se/globalassets/ behandlingsstod/barnhalsovard/bhv-rapporter/ papparapport-2016.pdf Inom ramen för projektet har en analys av bakomliggande faktorer gjorts via en analys av data från årsrapport 2016 på BVC-nivå, en enkätundersökning till samtliga BHV-sjuksköterskor i SLL samt 2 fokusgruppsintervjuer. Handledning på BVC fortsätter för att öka andelen kvinnor som erbjuds ett EPDS-samtal. Handledning på BVC-nivå har givits vid 24 tillfällen till totalt 60 sjuksköterskor. 31

Utvecklings- och kvalitésarbete, fortsättning Utveckling och kvalitetsarbeten Beskrivning av projektets målgrupp och syfte Föräldrastöd forts. Metoder för samspelstöd på Rosenlunds BHV-team För att bedriva ett kvalificerat föräldrastödsarbete och tidig upptäckt av barn som riskerar att fara illa används metoderna Trygghetscirkeln och ADBB. Utökat hembesöksprogram i samverkan med socialtjänsten, Rinkeby och Wasa i Södertälje. Startår 2013 respektive 2016 Syfte: att ge ett ökat och riktat föräldrastöd till förstagångsföräldrar i socialt utsatta områden. Förstagångsföräldrar erbjuds sex hembesök, med definierat innehåll, av BHV-sjuksköterska och föräldrarådgivare under barnets första 15 månader. Projektet har utvärderats av Karolinska Institutet. Att upptäcka våld i nära relationer inom barnhälsovården. Projekt. Startår 2017. Projektet syftar till att pröva vilken metod som passar bäst för att upptäcka våld i nära relationer inom barnhälsovården. En randomiserad kontrollerad studie där deltagarna randomiseras till 3 grupper. Grupp 1 utbildas för att ställa frågor om våld på rutin. Grupp 2 utbildas för att ställa frågor om våld på indikation/misstanke om att våld förekommer. Grupp 3 är kontrollgrupp och erbjuds utbildning efter interventionsfasens slut. Projektledare är Lene Lindberg, Centrum för Epidemiologi och samhällsmedicin. Stöd till BHV-personal BVC-Podden Startår 2017 Produktion av kunskapsmaterial om psykisk hälsa och andra vanligt förekommande frågeställningar inom BHV, riktat till sjuksköterskor och läkare på BVC. SIMON Startår 2016 Nätverk för sjuksköterskor i multikulturella och socioekonomiskt utsatta områden med syfte att stärka samarbete och utbyte mellan sjuksköterskor samt att inspirera och sprida kunskap. Utveckling av amningsvårdkedjan i Södertälje Startår 2016 Att öka andelen ammade barn i Södertälje. Utveckling av ett forum med representanter från alla enheter med syfte att stärka och utveckla vårdkedjan kring amning. Jämlik hälsa Rapport om den ojämlika hälsan i Stockholms förorter Startår 2016 Kartläggning av hälsoskillnader bland barn i Stockholms förorter. 32

Fas av projektet 2017 Plan 2018 Under 2017 har 2 föräldragrupper med metoden Trygghetscirkeln hållits med totalt 8 deltagande mor-barn-par. Metoden ADBB används fortlöpande i det dagliga arbetet. Under året har ytterligare en sjuksköterska utbildats i metoderna. Kontinuerlig handledning av specialistutbildad psykolog ges till BHV-sjuksköterskorna på RBH. Metoderna fortsätter att användas och ytterligare 2 föräldragrupper i Trygghetscirkeln planeras. Utbildning av nyanställd sjuksköterska planeras. Projektet har visat goda resultat och övergått till permanent verksamhet, både i Rinkeby och Södertälje. Utvärdering av Rinkebyprojektet publicerades 2017. http://folkhalsoguiden.se/nyheter/slutrapport-franrinkebyprojektet/ Ett utökat hembesöksprogram kommer att starta i fler områden i Stockholms län. En särskild projektledare finns anställd på HSF och arbetet kommer att ske i nära samverkan med BHV-enheten och utvärderas av forskare på Karolinska Institutet. Under 2017 har projektets deltagande BHV-sjuksköterskor i grupp 1 och 2 utbildats under tre heldagar. Totalt deltar 59 BHV-sjuksköterskor Interventionsfasen kommer att pågå 1/1 30/6 2018. Sjuksköterskorna kommer då att erbjudas handledning fortlöpande. Kontrollgruppen kommer att erbjudas utbildning under hösten 2018. Under året har 8 poddar spelats i. Ett nytt avsnitt per vecka publiceras. Några av de ämnen som hittills tagits upp är vaccinationer, sömn, mat, trots och amning. http://www.vardgivarguiden.se/behandlingsstod/ BVC/bvc-podden/ Under året fortsätter inspelning av nya avsnitt på BVC-podden. Under året har det varit 2 nätverksmöten med totalt 118 deltagare med temat Att möta föräldrar över kulturbarriärer. Fortsatt förstärkning av gruppen som också kommer kunna utgöra en plattform för framtida metodutveckling där riktade insatser krävs. Start och utveckling av amningsvårdkedjan. Två workshops genomfördes för att familjer ska erbjudas samstämmig information och stöd genom hela vårdkedjan. Att amningsvårdkedjan fortsätter att vara en samverkan som leds av den lokala amningsmottagningen. Färdigställande av rapporten Barns ojämlika förutsättningar för en god hälsa i Stockholms län http://www.vardgivarguiden.se/globalassets/ behandlingsstod/barnhalsovard/bhv-rapporter/ barns-ojamlika-forutsattningar.pdf Rapporten används vid analys av determinanter för barns hälsa och utveckling och tydliggör behovet av riktade satsningar på BVC-nivå i Stockholms län. 33