Mål och budget 2018 och planår

Trafiknämnden/trafikförvaltningen Mål och budget 2018 och planår 2019 2021 1084636 K1

2 (63) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 1.1 Ekonomi... 4 1.2 Verksamhet... 5 1.3 Omvärld... 6 1.4 Ledningens planerade åtgärder kopplat till effektiviseringsuppdraget... 7 2. Styrning... 9 2.1 Verksamhetsfakta... 9 2.2 Styrning inom nämnd/styrelse... 9 2.3 Styrande dokument... 10 2.4 Mål... 10 2.4.1 Långsiktigt hållbar ekonomi... 10 2.4.2 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem... 11 2.5 Uppdrag... 12 2.6 Intern styrning och kontroll samt risker... 14 2.6.1 Möjligheter och risker 2018 2021... 14 2.6.2 Internkontrollplan 2018... 17 3. Ekonomi... 18 3.1 Ekonomiskt utgångsläge... 18 3.2 Nyckelfaktorer och antaganden som påverkar budgeten... 19 3.3 Resultatbudget... 21 3.3.1 Verksamhetens intäkter... 22 3.3.2 Verksamhetens kostnader... 25 3.3.3 Kapitalkostnader... 28 3.3.4 Bemanning... 28 3.3.5 Framtida utveckling 2019 2021... 29 3.4 Budgeterad balansräkning... 29 3.5 Investeringar... 30 4. Verksamhet... 37 4.1 Verksamhet inom trafiknämnden... 37 4.1.1 Kollektivtrafik på land... 37 4.1.2 Kollektivtrafik för resenärer med funktionsnedsättning... 37 4.1.3 Kollektivtrafik på vatten... 37

3 (63) 4.2 Verksamhetsutveckling... 37 4.2.1 Särskilda utmaningar 2018... 37 4.2.2 Prioriterade utvecklingsområden under 2018... 38 4.2.3 Tunnelbana... 40 4.2.4 Pendeltåg... 41 4.2.5 Lokalbanor... 42 4.2.6 Buss... 43 4.2.7 Sjötrafik... 44 4.2.8 Färdtjänst... 45 5. Personal och utbildning... 46 5.1 Kompetensförsörjning och utbildning... 46 5.2 Systematisk kompetensplanering... 46 5.3 Attraktiv arbetsgivare... 47 5.4 Jämställdhet och mångfald... 47 5.5 Mål- och resultatorienterade chefer... 47 6. Verksamhetsstöd... 49 6.1 Miljö... 49 6.2 Social hållbarhet... 49 6.3 Informationssäkerhet... 51 6.4 Informationsförvaltning... 51 6.5 Säkerhet och krisberedskap... 52 6.6 It och digitalisering... 52 6.7 Antikorruption... 53 7. Övrigt... 55 Bilaga 1 SL Koncernen... 56 Bilaga 2 Färdtjänstverksamheten... 57 Bilaga 3 Waxholmsbolaget... 58 Bilaga 4 Trafiknämndens indikatorer... 59 Bilaga 5 Specificerade ersättningsinvesteringar... 60

4 (63) 1. Sammanfattning 1.1 Ekonomi Kollektivtrafiken utgör ett vitalt intresse för Stockholmsregionen och dess framtida utveckling. För att uppnå Stockholms Läns Landstings (SLL) vision, En attraktiv, hållbar och växande Stockholmsregion med frihet för invånarna att själva forma sina liv och fatta avgörande beslut, krävs att kollektivtrafikens kvalitet och kapacitet utvecklas och förstärks. Morgondagens krav på kollektivtrafiken i den snabbt växande Stockholmsregionen förutsätter en långsiktig planering som är genomförbar både verksamhetsmässigt och med bibehållen ekonomisk balans. För att möta kraven på en väl utbyggd kollektivtrafik ökar investeringarna under budget- och planperioden. Dessa avser spårvägar, nya fordon, trygghetsskapande åtgärder samt miljö- och tillgänglighetsanpassningar. Utbyggnaden medför ett ökat lånebehov och därmed på sikt ökade kapitalkostnader. Därtill kommer ökade driftkostnader till följd av en större anläggning och ökat trafikutbud. Genom en gynnsam intäktsutveckling, kostnadseffektiva upphandlingar, effektiviseringar inom trafiken och en låg kostnadsutveckling av index och räntor är kollektivtrafikens ekonomi i balans år 2018 och 2019. Kommande utmaningar kopplade till såväl drift som utbyggnad ställer dock fortsatta krav på en hög grad av kostnadsmedvetenhet och god beredskap inför ekonomiska förändringar. I syfte att åstadkomma detta prioriteras inom trafikförvaltningen under 2018 ett arbete med att vidareutveckla investeringsstyrning, kontroll på anläggningen, inköp & upphandling, marknad & intäkter och kompetensförsörjning. Flera stora satsningar pågår för att bygga ut och utveckla kollektivtrafiken i länet. Den nya tunnelbanan med 10 nya stationer och 2 mil nya spår ska ge ett helt nytt Uppsala bostadsmässigt i Stockholm (ca 78 000 bostäder). Därtill kommer den nyligen presenterade Sverigeförhandlingen som ska ge ytterligare 25 nya stationer och drygt 3 mil nya spår samt 100 000 nya bostäder. Tvärbanan byggs till Helenelund via Kista och bidrar till att skapa nya tvärförbindelser och byggandet av ca 16 700 nya bostäder. Roslagsbanan moderniseras och rustas upp med bland annat vagnar, signalsystem, dubbelspår för att göra den till en helt ny lokalbana och därmed lägga grund för bättre tillväxt och utveckling i både Nordostsektorn och länet som helhet. Spårväg City förlängs till centralen för att där länka samman den med den nya stationen Stockholm City och därmed skapa bättre möjlighet för Djurgårdslinjen att bättre knyta an till både tunnelbana, pendeltåg samt fjärr- och regionaltåg. För att kunna fortsätta bygga ut trafiken med dessa för länet strategiskt viktiga infrastruktursatsningar samt att även bibehålla en

5 (63) skattefinansieringsgrad kring 50 procent, behöver biljettpriserna justeras i takt med prisutvecklingen i samhället samtidigt som verksamhetsanslagen ökar i samma takt som tidigare år (3,3 procent). Budgeterat resultat för 2018-2021 för trafiknämndens verksamhetsområden är 250 mkr per år. Verksamhetsanslag (tidigare benämnt Landstingsbidrag) ökar med 3,3 procent jämfört med budget 2017. Biljettintäkterna inom SL ökar med 7,6 procent, till följd av ett högre resande samt landstingsfullmäktiges beslut om taxehöjning. De samlade trafikkostnaderna ökar med 2,6 procent jämfört med budget 2017, huvudsakligen till följd av ökade indexkostnader. Övriga verksamhetskostnader ökar med 11,2 procent vilket främst beror på utökade underhållsarbeten samt externa projekt (resultatneutrala för trafiknämnden). Landstingsfullmäktiges budgetbeslut innebär att kommande investeringsplan är starkare än den nu gällande. Trafiknämnden kan genom beslutet färdigställa flertalet av de beslutade och pågående investeringsobjekten. Investeringsbudgeten på 6 584 mkr 2018 innebär fortsatta satsningar på både befintlig och ny infrastruktur. 1.2 Verksamhet Stockholms läns befolkning ökar med omkring 40 000 invånare per år och år 2050 beräknas länet ha över 3 miljoner invånare. Den snabba befolkningstillväxten, i kombination med ökade krav från resenärer, ställer stora krav på en utbyggd transportinfrastruktur och kapacitetsförbättringar inom kollektivtrafiken. Budgetperioden karaktäriseras av ett omfattande arbete med utbyggnader, moderniseringar och upprustningar av kollektivtrafiken i syfte att underlätta arbetspendling och att förenkla Stockholmarnas vardag. När befolkningen växer utvecklar SLL en kollektivtrafik som är attraktiv och ger förutsättningar för en hållbar regional utveckling. Utvecklingen som pågår gör att fler kan välja att resa kollektivt genom utbyggnader av trafiksystemet och förbättrad tillgänglighet. Utveckling pågår också för att förbättra trafikinformationen och att göra det enklare och smidigare att köpa och använda biljetter. Ett resurseffektivt sätt att stärka och effektivisera kollektivtrafiken är att styra efterfrågan till redan befintlig, attraktiv trafik. Genom att aktivt arbeta med incitament samt samverkan med entreprenörer, kommuner och andra aktörer kan andelen kollektivtrafikresenärer öka i befintligt system.

6 (63) Andra områden där trafikförvaltningen driver utveckling är exempelvis utökad mobilitet, där ett antal initiativ pågår. För bättre måluppfyllelse inom attraktiv kollektivtrafik planeras ytterligare insatser inom trygghet och framkomlighet. För att säkerställa att underliggande utvecklingstakt för verksamhetens kostnader (det vill säga exklusive kostnader för tillkommande driftsatta investeringar) på lång sikt inte överstiger SLLs krav på max 3,3 procent behöver ett kontinuerligt arbete bedrivas med att effektivisera avtal och verksamhet så att kostnader för trafik och administration hålls nere. Arbetet ligger i linje med de insatser som planeras inom ramen för programmet Effektivare landsting. 1.3 Omvärld Trafikförvaltningen sammanfattar omvärldsutvecklingen inom sju trendområden: globalisering, regional tillväxt, digitalisering, värdering & livsstilar, hållbarhet, marknad och trafikkoncept. Globaliseringens effekter i kollektivtrafiken syns bland annat genom att marknaden idag präglas av i huvudsak stora, internationella aktörer. Detta kan medföra att idéer sprids snabbare och ställer krav på en harmonisering av regelverk. Det kan också ställa högre krav på kollektivtrafikmyndigheternas upphandlingskompetens. Stockholms befolkning ökar mycket snabbt. Urbaniseringen leder till ett behov av utbyggnad av transportinfrastrukturen och kapacitetsförbättringar. Ett ökat arbetspendlande kommer att leda till att Mälardalen som region blir allt viktigare. Stadsutvecklingsprojekt genomförs i allt större utsträckning med en strävan att skapa en tät stadsstruktur med fler byggrätter nära befintlig kollektivtrafik. Den satsning på bättre kommunrelationer som genomförts det senaste året i form av årliga kommunchefsmöten och politiska möten med kommunerna fortsätter. Trafiknämnden ska undersöka intresset för och i förekommande fall föreslå hur nybyggaravtal kan upprättas i syfte att bidra till ökat bostadsbyggande och tidigt etablerad kollektivtrafik i Stockholmsregionen. Med detta menas en vidareutvecklad idé av de principer som bidragit i både Stockholmsförhandlingen och Sverigeförhandlingen. Vår vardag kommer i allt större utsträckning att präglas av den snabba teknikutvecklingen och informationshantering som möjliggör nya sätt att

7 (63) hantera reseplanering, trafikinformation, vägledning och biljettsystem. Digitaliseringen kommer också påverka hur vi agerar socialt och vilka förväntningar som ställs på samhället. Befolkningen, äldre som yngre i Stockholmsregionen, kommer att i allt högre grad karaktäriseras av individualism. Att möta individuella behov med en kollektiv tjänst kommer att bli en allt större utmaning, men kommer också att kunna mötas med hjälp av digitaliseringens framväxt med exempelvis möjligheten att skräddarsy såväl trafikinformation som sätt för resenärerna att köpa sin resa. I takt med att tidsbristen upplevs som allt större kommer krav ställas på att restiden kan fyllas med meningsfulla aktiviteter för att optimera tidsanvändningen. Hållbarhetsbegreppet vidgas och nya krav ställs på såväl miljömässigt som socialt ansvar. Ett globalt växande energibehov och en tilltagande klimatkris förändrar förutsättningarna för transportsektorn. Även energieffektivisering kommer att bli centralt. Kollektivtrafiken verkar på en komplex marknad som styrs såväl av marknadsekonomiska principer som politiska ambitioner. Ett förändrat politiskt landskap med minoritetsstyren kommer troligtvis att gälla för en lång tid framöver. Kollektivtrafiken präglas av en marknadssituation där kostnaderna under en lång period har ökat snabbare än resandeutvecklingen och intäkterna. Detta kommer att ställa krav på resurseffektivitet samt ett ökat fokus på nya intäkter. Nya finansieringsformer, med förhandlingar och privata finansiärer, kommer troligtvis att bli vanligare. Befintliga trafikkoncept utvecklas med fokus på kapacitet och hållbarhet. Automatiseringen kommer att öka och inom kollektivtrafiken kan detta innebära en minskad personaltäthet som kan påverka vissa resenärsgrupper negativt. Kombinationslösningar i form av kollektivtrafik, färdtjänst, hyrcyklar och bilpooler, tillsammans med smart trafikinformation, kan bli framtida lösningar. 1.4 Ledningens planerade åtgärder kopplat till effektiviseringsuppdraget Inom SLL-koncernen pågår ett ambitiöst effektiviseringsarbete, i vilket trafikförvaltningen deltar. Trafikförvaltningen har sedan tidigare påbörjat ett arbete med att effektivisera den administrativa verksamheten. Utifrån mål i budget, och direktiv från landstingsdirektören, har trafikförvaltningen definierat de viktigaste insatserna för att bidra till ett effektivare landsting. Ett generellt, systematiskt arbete med god ekonomisk hushållning är en

8 (63) självklar utgångspunkt i trafikförvaltningens arbete. Därtill kommer insatser inom framför allt tre av de prioriterade utvecklingsområdena; kompetensförsörjning, kontroll på anläggning samt inköp & upphandling, att resultera i bidrag till SLL:s effektiviseringsarbete. För att rusta förvaltningen för det fortsatta förändringsarbetet samt kraftfullt kunna driva utvecklingen inom ledning och styrning har förvaltningschefen under 2017 förstärkt ledningsgruppen med en biträdande förvaltningschef med särskilt ansvar för förändringsarbete internt inom förvaltningen samt gentemot SLL.

9 (63) 2. Styrning 2.1 Verksamhetsfakta SLL har det övergripande ansvaret för att alla som bor i eller besöker Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Målet för kollektivtrafiken är en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem. Trafiknämnden har ansvaret för kollektivtrafik på land, till sjöss samt för personer med funktionsnedsättning. Nämnden ansvarar också för den strategiska samordningen i de SLL-ägda trafikbolagen AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Till stöd för trafiknämnden finns trafikförvaltningen, ett färdtjänstutskott samt tre beredningar (beredningarna för trafikplanering, sjötrafik och färdtjänst). Inom trafikförvaltningen finns en ledningsgrupp som är rådgivande åt förvaltningschefen. Från och med halvårsskiftet 2017 har ansvaret för förvaltning utbyggd tunnelbana (FUT) överförts från landstingsstyrelsen till trafiknämnden. 2.2 Styrning inom nämnd/styrelse I trafikförvaltningens uppdrag ligger att bereda och verkställa beslut om inriktning och omfattning för en långsiktigt hållbar kollektivtrafik inom trafiknämndens verksamhetsområden. Dessutom ansvarar förvaltningen för styrning och uppföljning av trafikdrift samt upprätthållandet av infrastrukturens funktion, säkerhet och värde. Beställarstyrning All trafik utförs av trafikentreprenörer som trafikförvaltningen upphandlar i konkurrens. För att kunna erbjuda en så bra trafik som möjligt, är det avgörande att trafikförvaltningen har ett affärsmässigt och förtroendefullt samarbete med de företag som trafikförvaltningen sluter avtal med. Trafikförvaltningens roll är att vara expert på att övergripande planera, beställa och följa upp trafiken, medan trafikentreprenörerna svarar för den detaljerade planeringen, leveransen och mötet med kunden. Verksamhetsstyrning Den ekonomiska styrningen av trafikförvaltningen utgår från budgeten, som anger mål och ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Förvaltningschefen beslutar årligen om en verksamhetsplan för att leda och styra verksamheten via mål och uppdrag. Trafikförvaltningen styrs genom en kombination av uppsatta mål (målstyrning) och styrning genom uppdrag (uppdragsstyrning) från förvaltningschefen till avdelningscheferna inom

10 (63) organisationen. Trafikförvaltningens mål återfinns i den strategiska kartan i trafikförvaltningens verksamhetsplan. Verksamheten följs upp genom ekonomisk månadsuppföljning, inklusive prognoser. Verksamhetsplanen följs upp genom en tertialvis ledningsrapportering där utvecklingen av indikatorer och uppdrag avrapporteras. Styrningen grundar sig på ett aktivt arbete med riskanalys och riskhantering, både för att fatta verksamhetsbeslut men även för att följa upp att beslutade mål uppnås. 2.3 Styrande dokument Trafikförvaltningens verksamhet regleras genom tillämpliga lagar och tillstånd för den verksamhet förvaltningen bedriver. SLLs styrning av trafikförvaltningens verksamhet sker genom budget och olika övergripande styrdokument såsom direktiv, arbetsordningar, SLL:s policyer och SLL:s investeringsstrategi. De SLL-övergripande styrande dokumenten för kollektivtrafiken är Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. En central del i trafikförsörjningsprogrammet är målmodellen som pekar ut kollektivtrafikens långsiktiga mål och fokusområden. Syftet med målmodellen är att bidra till att lösa länets utmaningar enligt Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan, RUFS 2010, och att skapa en gemensam målbild kring kollektivtrafikens utveckling. Bland annat ska kollektivtrafikens marknadsandel öka gentemot bilen. Trafikförvaltningens strategiska ramverk består av styrande dokument för kollektivtrafiken: strategier, trafikplaner, riktlinjer och utvecklingsplaner. För planering av verksamheten upprättas investeringsplan, genomförandeplan, förvaltningsplaner och verksamhetsplaner. Trafikförvaltningens arbetsordning sammanfattar hur trafikförvaltningen styrs, kontrolleras och följs upp. Arbetsordningen innehåller också förvaltningschefens fördelning av ansvar. 2.4 Mål 2.4.1 Långsiktigt hållbar ekonomi Långsiktigt hållbar ekonomi innebär att trafiknämnden som minimum ska uppnå det av landstingsfullmäktige beslutade resultatkravet samt att de utgiftsramar som anges i investeringsplanen hålls. SLL och trafiknämnden

11 (63) ska ha en god ekonomisk hushållning och därmed en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. Tabell: Trafiknämndens mål och indikatorer för en långsiktigt hållbar ekonomi Mål och indikator Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR EKONOMI Ett resultat i balans Ett positivt resultat före omställningskostnader 160 mkr 250 mkr 250 mkr 2.4.2 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Mål och indikator Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK I ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Attraktiva resor Nöjda resenärer - allmän kollektivtrafik 80 % 1) 75 % 75 % Nöjda resenärer - särskild kollektivtrafik 83 % 90 % 90 % Nöjda resenärer - allmän skärgårdstrafik 93 % 91 % 91 % Trygga resor Andel resenärer som känner sig trygga i allmän 75 % 2) 77 % kollektivtrafik på land och med pendelbåtar Effektiva resor Andel förnybar energi i kollektivtrafiken 87 % 3) 94 % 4) 90 % 3) Kostnad per personkilometer, SL-trafiken 3,21 kr 3,30 kr 3,40 kr Tusental påstigande en vanlig vardag 2 716 2 742 5) 2 803 Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna 49 % 6) 6) 50,5 % Tillgänglig och sammanhållen region Busstrafik, fungerande automatiskt inre utrop 83 % 87 % 87 % Andel spårfordon med tillgängligt insteg 98 % 96 % 100 % 1) Mätningen Svensk kollektivtrafikbarometer har för 2016 ersatts med SL-ombordundersökning Upplevd kvalitet. 2) Målet är nytt och därför finns inget måltal för 2017. 3) Indikatorn omfattar buss, spårtrafik, sjötrafik och färdtjänst för utfall 2016 och målet 2018. 4) Målet 2017 omfattar buss och spårtrafik. 5) Målet för 2017 gäller en vanlig vintervardag. 6) Utfall för 2015. Ny mätmetod i utfall och mål 2018. Trafiknämnden ansvarar för målet attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem. Trafiknämnden vill att Stockholm ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion där en stark ekonomi kombineras med en hållbar utveckling och en lockande livsmiljö. I Stockholm växer nya bostadsområden fram vilket skapar behov av en utbyggd trafik. Kollektivtrafiken ska vara lättillgänglig och finnas på plats när människor flyttar in. Resmönster behöver sättas tidigt för att kollektivtrafiken ska vara det självklara valet. Kollektivtrafiken ska ge god kundservice och bli mer

12 (63) användarvänlig genom att det ska bli enklare att köpa och använda biljetter samt få information om hela resan. Attraktiva resor: God tillgänglighet genom tidhållning och turtäthet gör resorna med kollektivtrafiken attraktiva. Därtill är även linjetätheten viktig, liksom att det är enkelt att resa kollektivt. Andra betydelsefulla faktorer är restid, pris, trafikinformation och ett positivt bemötande. Trygga resor: Det är viktigt att kollektivtrafiken upplevs som trygg så att människor vill och vågar åka kollektivt oavsett trafikslag och tid på dygnet. Ensamma resenärer ska känna sig trygga även på kvällar och nätter. Effektiva resor: Kollektivtrafiken ska vara effektiv och ha låg negativ inverkan på miljön och på människors hälsa. För att utveckla kollektivtrafiken krävs att samhällets resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt. Tillgänglig och sammanhållen region: Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för dem som bor och vistas i regionen. Den ska skapa närhet till arbete, utbildning, service och rekreation utifrån olika behov och förutsättningar. Lokala mål Ytterligare mål beskrivs i trafikförvaltningens strategiska karta, som återfinns i verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen och den strategiska kartan beslutas av förvaltningschefen. Verksamhetsplanen arbetas fram under hösten 2017 där mål, indikatorer och prioriterade uppdrag sätts för de kommande verksamhetsåren. Trafiknämndens indikatorer, som styr mot det av landstingsfullmäktige beslutade målet attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem, återfinns i bilaga 4. 2.5 Uppdrag Nedan redovisas trafiknämndens uppdrag inklusive de som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2018: - att uppdra åt trafiknämnden att fortsätta arbeta för en ekonomi i balans - att uppdra åt trafiknämnden att fortsätta arbeta med att utveckla intäkterna från lokaler och reklam - att uppdra åt trafiknämnden att efter utvärdering av genomförda pilotförsök med anropsstyrd trafik föreslå nya koncept och riktlinjer för kollektivtrafik på landsbygden

13 (63) - att uppdra åt trafiknämnden att under 2018 pröva att ge tillträde för kommersiella aktörer inom såväl land- som sjötrafik i SL:s reseplanerare - att uppdra åt trafiknämnden att sammanställa en årlig mobilitetsoch trafikutvecklingsrapport som analyserar regionens olika transporter ur ett systemperspektiv - att uppdra åt trafiknämnden att ta fram en ny färdtjänstapplikation för att förenkla resebeställningar och ge realtidsinformation - att uppdra åt trafiknämnden att undersöka hur färdtjänsten bättre ska kunna möta resenärer med särskilda behov - att godkänna omfördelning av 55 mkr från objekt Tvärbanans förlängning till Sickla till objekt Upprustning av Söderströmsbron inom den totala ramen för program Slussen om 2 150 mkr - att uppdra åt trafiknämnden att upphandla färdtjänst med sociala krav i nivå med kollektivavtal - att uppdra åt trafiknämnden att ansvara för planering och genomförande av objekten Tunnelbanestation Hagalund, Tunnelbana Älvsjö Fridhemsplan, Spårväg syd och Roslagsbanan till City enligt Sverigeförhandlingens ramavtal 6 inklusive bilagor och tillhörande Objektavtal - att uppdra åt trafiknämnden att återkomma till landstingsfullmäktige med förslag till genomförandeavtal för objekten Tunnelbanestationen Hagalund, Tunnelbana Älvsjö Fridhemsplan, Spårväg syd samt Roslagsbanan till City - att uppdra åt trafiknämnden att arbeta med att inrätta en trängseloch framkomlighetskommission - att uppdra åt trafiknämnden att undersöka intresset för och i förekommande fall föreslå hur nybyggaravtal kan upprättas i syfte att bidra till ökat bostadsbyggande och tidigt etablerad kollektivtrafik i Stockholmsregionen. - att uppdra åt trafiknämnden att utreda förutsättningarna för att införa sanktioner mot nedskräpning eller överträdelse av SL:s ordningsregler. - att uppdra åt trafiknämnden att hemställa hos regeringen att skyndsamt avdela särskild polisstyrkor till kollektivtrafiken och tunnelbanan. - att uppdra åt trafiknämnden att höja ambitionerna avseende kameraövervakning i och runt stationsmiljöerna. - att uppdra åt trafiknämnden att hemställa hos regeringen att ordningslagen tydliggörs så att landstinget kan agera för att säkerställa resenärernas trygghet i de slutna systemen i kollektivtrafiken. - att uppdra åt trafiknämnden att hemställa hos transportstyrelsen att höja tilläggsavgifterna samt ställa krav på identifiering och möjlighet att för ordningsvakter eller biljettkontrollerande personal

14 (63) att gripa personer som vägrar identifiera sig eller avviker från biljettkontroller - att uppdra åt trafiknämnden att arbetet mot nedskräpning, klotter och skadegörelse är viktigt för att öka tryggheten och skapa bättre trivsel i hela kollektivtrafiken och som en del i detta se över möjligheterna att låta väktare bötfälla klottrare - att uppdra åt trafiknämnden att arbeta med skärpta insatser mot fusk och tjuvåkning - att uppdra åt trafiknämnden att samverka med fastighetsägare och kommuner för att utkräva tryggare miljöer i anslutning till stationer och perronger, exempelvis avseende belysning, god sikt och snöröjning - att uppdra åt trafiknämnden att tillsammans med Trafikverket inleda ett samarbete och utreda vilka åtgärder som måste genomföras för att kunna utöka kapaciteten i och runt Citybanan på järnvägen. - att uppdra åt trafiknämnden att hemställa hos regeringen att ändra prioriteringskriterierna för den svenska järnvägen på så sätt att de pendeltågsresenärerna i Stockholmsregionen uppgraderas. - att uppdra åt trafiknämnden att genomföra försök med flexibla nattstopp i busstrafiken - att uppdra åt trafiknämnden att hemställa hos regeringen att Trafikverket ska bära skadeståndsansvar för orsakade förseningar och kostnader för ersättningstrafik kopplade till avstängningar, samt ta fram sådant förslag på ersättningsmodell och initiera förhandlingar med regeringen - att uppdra åt trafiknämnden att utred möjligheten att i framtiden justera priset på SL-kortet genom en indexkorg liknande den som finns i Västra Götalandsregionen - att uppdra åt trafiknämnden att under 2018 genomföra försök med att möjliggöra resor med Waxholms Ångfartygs AB med SL:s periodkort under höst, vinter och vår. Förutom med de av landstingsfullmäktige beslutade uppdragen arbetar trafikförvaltningen aktivt med att styra verksamheten genom uppdrag i verksamhetsplanen. Uppdrag skapas även för att styra mot trafiknämndens mål eller utifrån befarade risker. Andra områden som kan ge upphov till uppdrag är strategiska dokument, utvecklingsplaner och revisionsrekommendationer. 2.6 Intern styrning och kontroll samt risker 2.6.1 Möjligheter och risker 2018 2021 Trafikförvaltningen bedriver ett systematiskt arbete med riskbedömning, riskanalys och riskhantering, både för att fatta verksamhetsbeslut men även för att följa upp att beslutade mål kommer att uppnås. En grupp specialister

15 (63) inom internkontroll skapades inför 2017 för att hjälpa verksamheten att stärka kontroll, styrning och uppföljning. Riskerna beskrivs i trafikförvaltningens internkontrollplan som bland annat innefattar omvärldsrisker. Investeringar Kollektivtrafiken har genomfört betydande investeringar de senaste åren och investeringstakten kommer att bestå under planperioden. Under 2018 är investeringsvolymen 6 584 mkr. Hanteringen av investeringsvolymen är svårbedömd i tiden och faktorer utanför trafikförvaltningens kontroll, såsom planfrågor, upphandlingar och bygglovsprocesser, kan få stor inverkan på investeringsvolymen för ett enskilt år. Det kan bli aktuellt att vissa objekt behöver skjutas framåt i tiden alternativt att ambitionsnivån rörande kvalitets- och kapacitetsförbättringar reduceras. Flera stora infrastrukturprojekt befinner sig i genomförandefas, både inom och utanför SLL. Detta skapar konkurrens om de kompetenser som behövs för att genomföra investeringarna. I samband med större ombyggnader, eller nyproduktion av infrastruktur som är i operativ drift, ställs särskilda krav på ersättningstrafik. De ökade investeringarna innebär ökade kapitalkostnader vilka i sin tur påverkas av förändringar av marknadsräntan. Räntekänsligheten är beräknad som effekten av om ränteläget stiger med en procentenhet. På lånesidan innebär effekten av en procentenhets ränteförändring en kostnadsökning med 150 mkr 2018. Ett lägre ränteläge innebär motsvarande möjlighet till lägre kostnad. Potential finns att vidareutveckla medfinansiering till infrastrukturprojekt tillsammans med exempelvis trafikverket, länsstyrelsen, näringsdepartementet och EU. Drift och Underhåll Nuvarande biljettsystem har flera utmaningar som på sikt på måste hanteras i syfte att fortsätta erbjuda bra och tydliga sätt för resenärerna att lösa och validera sin biljett. Trafiknämnden har i budget 2018 ett antal tillkommande nya uppdrag som är svåra att kostnadsbedöma. Eventuella kostnader relaterade till planerade och nya utredningar med anledning av ändrad politisk inriktning och/eller omfattning kan också ses om en risk liksom förgävesinvesteringar för utredningar som inte leder till genomförande.

16 (63) Energikostnaderna omfattar elkostnader i egna anläggningar i form av spåranläggningar, fastigheter samt för pendeltågen. Trafikförvaltningen arbetar aktivt enligt fastställda riktlinjer med riskreducering i form av terminssäkring av elpriserna. Den omfattande anläggningen (bana, el, signal, IT, tele, anläggningar och fastighet) måste utvecklas och förvaltas effektivt för att på kort och lång sikt möta verksamhetens behov. Att ta emot ny infrastruktur och få den att verka synkroniserat tillsammans med befintlig, och samtidigt tillgodogöra sig alla de nyttor den nya infrastrukturen erbjuder, ställer stora krav på organisation, kompetens och befintliga affärer. Under budgetperioden pågår en uppbyggnad av ett asset managementsystem, det vill säga en digitaliserad anläggningsstruktur integrerad med ett underhållssystem. Systemet medger metoder och arbetssätt för en aggregerad information av anläggningen, dess tillstånd, kostnad för att byta komponenter och när så behöver ske. På sikt finns därmed förbättringspotential i förvaltningen av spårtrafikanläggningen, till exempel i form av underhåll av infrastruktur inom tunnelbanan, lokalbanorna samt pendeltågsdepåer. Inköp och Upphandling Kommande upphandlingar av trafikavtal kan innebära högre kostnader för köpt trafik. I de senare trafikavtalen har trafikentreprenörerna fått ett större helhetsansvar för uppdraget, inklusive ett utökat ansvar för trafikplanering. Trafikförvaltningen ställer krav på en basnivå i form av sådan minimitrafik eller grundtrafik som trafikförvaltningen har bedömt krävs för att uppfylla ett samhällsansvar. Utöver denna trafik ska entreprenörerna planera trafiken utifrån av förvaltningen ställda krav om samordning, platsutbud, med mera. Trafikentreprenörerna kan föreslå nya linjer och även effektiviseringar. Denna ökade frihet motsvaras av ett ökat ansvar i form av att de nyare ersättningsmodellerna i avtalen även innehåller en allt större andel rörlig ersättning i vissa avtal uteslutande baserad på antalet betalande resenärer. Denna utveckling av affärsmodellen från de tidigare traditionella produktionsavtalen innebär såväl möjligheter som risker. Avsikten med de ovan beskrivna senare trafikavtalen är att trafikentreprenörerna med sin kunskap och erfarenhet samt dagliga närhet till resenärerna ska hitta rätt nivå för trafikutbudet och därigenom säkerställa fler och mer nöjda resenärer. Detta ska leda till en så effektiv SLtrafik som möjligt som både ger entreprenören höjd ersättning och trafiknämnden ökade intäkter. I den mån en resandeökning inte leder till

17 (63) utökade intäkter, till exempel enbart är hänförlig till att vaneresenärer med periodkort reser mer, ligger den risken på trafiknämnden. Ett projekt för införande av kategoristyrt inköp pågår enligt nuvarande plan till och med det första kvartalet 2018. Beslut har även fattats för successiv utrullning av arbetssättet i linjen och då inom samtliga inköpskategorier. Projektets direkta effektmål är en stärkt samverkan genom tvärfunktionellt arbete, en konsolidering av leverantörsbasen, samt kostnadsbesparingar om cirka 3 procent. Exempel på projektets indirekta effektmål är ökad kontroll över upphandlingsplaneringen, ett säkerställande att otillåtna direktupphandlingar inte förekommer, samt att ta ett grepp om samtliga leverantörsavtal. 2.6.2 Internkontrollplan 2018 I trafikförvaltningens rutin för framtagande av interkontrollplan för ett visst verksamhetsår görs riskanalyser både på avdelningsnivå i verksamheten och på ledningsnivå avseende övergripande styrningsfrågor. Risker beskrivs inom respektive avdelning med grund i den underliggande verksamheten. Resultatet presenteras i internkontrollplaner som visar riskläget och föreslagen riskhantering. Avdelningarnas internkontrollplaner matchas sedan med risker kring övergripande styrningsfrågor. För att som slutprodukt få en konsoliderad plan med en hanterbar omfattning gör trafikförvaltningens ledning en konsolidering och prioritering av de sammantagna riskerna. Den färdigställda internkontrollplanen för trafikförvaltningen tas upp för beslut i trafiknämnden i november. För det aktuella verksamhetsåret finns en särskild plan för uppföljning av intern kontroll med syfte att följa upp att åtgärder för riskhantering fungerar tillfredsställande inom trafikförvaltningens verksamhet. Uppföljningarna görs tertialvis och redovisas till trafiknämnden. Den uppdaterade internkontrollplanen presenteras i förekommande fall både såsom ett separat dokument samt som bilaga till aktuellt tertialbokslut.

18 (63) 3. Ekonomi 3.1 Ekonomiskt utgångsläge Enligt landstingsfullmäktiges budgetbeslut ska trafiknämndens verksamhetsområden 1 redovisa ett samlat resultat 2018 och för planperioden om +250 mkr per år. Trafikförvaltningen, färdtjänstverksamheten och WÅAB visar var för sig ett budgeterat nollresultat medan SL-koncernen (AB SL med dotterbolag) redovisar resultat enligt kravet för trafiknämndens samlade verksamhetsområden. I bokslut 2016 visade trafiknämndens verksamhetsområden ett totalt resultat om +160 mkr och gick in i budgetår 2017 med goda förutsättningar att nå 2017 års resultatkrav om +250 mkr. Prognosen för 2017 tyder på att årets resultat kommer att överstiga stipulerat resultatkrav. Det beror huvudsakligen på fler resande inom SL-trafiken med ökade biljettintäkter som följd, men också en lägre kostnadsutveckling än förväntat. En förutsättning för att nå budgeterat resultat år 2018 om +250 mkr är en resandeökningstakt i enlighet med trafikförvaltningens prognos. För planperioden 2019-2021 behöver en fortsatt översyn av biljettpriserna göras för att kunna fortsätta landa och driftsätta strategiskt viktiga infrastruktursatsningar. Bakgrunden till den bedömda ekonomiska situationen är kapitalkostnaderna som utgör en allt större del av trafiknämndens totala kostnadsmassa. Detta till följd av de stora trafikinvesteringarna som börjar färdigställas och tas i bruk. Därtill kommer ökade driftkostnader när nya anläggningar tas i drift samt kostnader för utökad trafikering. Verksamhetens kostnader inom trafiknämnden omfattar stora kostnadsvolymer som täcks av externa intäkter och är i grunden resultatneutrala. Dessa kostnader och intäkter varierar ofta mellan åren vilket bidrar till att kostnadsutvecklingen från år till år kan öka och minska i omfattning utan att kärnverksamhetens kostnader påverkas. Maxnivån för en långsiktigt hållbar utveckling av verksamhetens kostnader är i genomsnitt 3,3 procent. Ökningstakten år 2018 i förhållande till 2017 uppgår till 3,2 procent exklusive resultatneutrala poster (inklusive resultatneutrala poster uppgår ökningstakten till 4,4 procent). Ökningen beror huvudsakligen på att flera stora underhållsarbeten budgeterats samt högre kostnader för externa projekt för vilka dock motsvarande intäkter erhålls. För vidare analys av verksamhetens kostnader i budget 2018 se avsnitt 3.3.2. 1 Med trafiknämndens verksamhetsområden/ansvarsområden avses i detta dokument alla bolag och förvaltningar som trafiknämnden ansvarar för, förutom förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT)

19 (63) 3.2 Nyckelfaktorer och antaganden som påverkar budgeten Nyckelfaktorer Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin är verksamhetsanslagets storlek, befolkningsutveckling/resandeutveckling, biljettpris, investeringsnivå och kostnadsutveckling (index och ränta). En femtedel av Sveriges befolkning bor i Stockholmsregionen och länet fortsätter att växa med närmare 40 000 invånare varje år, vilket innebär såväl krav på trafikförändringar som ett ökat investerings- och utvecklingsbehov samt ökade biljettintäkter. Biljettintäkternas utveckling är avgörande för ekonomin. De är i sin tur beroende av många faktorer både inom och utom kollektivtrafiken, såsom resandet, trafikens kvalitet, intäktssäkring, befolkningsutveckling och konjunktur. Investerings- och utvecklingsbehoven (till exempel teknikutveckling) innebär ökade kostnader för kollektivtrafiken. Betydande investeringar görs i spårvägar, fordon, trygghetsskapande åtgärder samt miljö- och tillgänglighetsanpassningar. Det ökade lånebehov som dessa satsningar medför gör att de finansiella kostnaderna kommer att öka. Även avskrivningarna ökar under flera år framöver. Det rådande ränteläget är för närvarande lågt och bidrar till ett lågt finansnetto. Framtida högre ränteläge kommer att ha en betydande negativ resultateffekt. För en långsiktig kostnadskontroll är det nödvändigt att se över och justera trafikutbudet, så att framtidens utbud kan säkras och finansieras. Trafikförvaltningens målsättning är att föreslå fortsatta effektiviseringar som i så liten utsträckning som möjligt påverkar resenärerna. Kostnadsutveckling I grunden bygger verksamhetens kostnader på de avtal som löper med antaganden och beräkningar om framtida förändringar. Avtalen inom trafikförvaltningen är ofta knutna till indexkorgar, vilka påverkas av diverse omvärldsfaktorer. Ingående index, till exempel arbetskostnadsindex, kan ha en annan ökningstakt än inflationen i samhället. Även den affärsmodell som används påverkar kostnaderna. Trafikförvaltningen har både produktionsavtal och VBP-avtal 2. De största indexbeloppen återfinns inom SL-trafiken och utgör mer än en miljard kronor. Inom busstrafiken består index huvudsakligen av index för arbetskostnad och drivmedel, vilka ökar med 3,0 respektive 5,0 procent i 2 VBP-avtal = avtal där entreprenören ersätts per verifierad betalande påstigande.

20 (63) budget 2018. Inom tunnelbana är indexutvecklingen i snitt 3,0 procent. För pendeltåg och lokalbana ökar genomsnittligt index med 1,3 respektive 2,1 procent. Färdtjänsttrafiken inklusive sjukresor har en indexutveckling om 3,1 procent och skärgårdstrafiken 2,0 procent. I grunden antas kostnadsutvecklingen följa inflationen vilket för förvaltningen innebär en ökning om max 2 procent. Lönekostnaderna inom trafikförvaltningen beräknas öka med 2,0 procent. Det nya arbetssättet kategoristyrt inköp förväntas sänka inköpkostnaderna med cirka 3 procent för de kategorier som omfattas. Resandeutveckling Den faktiska resandeökningen 2017 i kollektivtrafiken på land har varit högre än budget 2017 vilket ger en högre bas för beräkning av kommande års budget. Budgeterade biljettintäkter 2018 baserar sig på en resandeökning på i genomsnitt 1,8 procent i jämförelse med prognostiserat utfall 2017. Antalet färdtjänstresenärer budgeteras till 70 500, vilket är en ökning med 500 tillstånd, jämfört med budget 2017, och ligger i linje med den ökande andelen äldre i samhället. Antagandet grundar sig på de ansträngningar kommunerna och SLL med trafikförvaltningen gör för att tillhandhålla en allmän kollektivtrafik som är tillgänglig för alla. Antalet färdtjänstresor liksom antalet sjukresor bedöms öka såväl i jämförelse med budget 2017 som med utfallet 2016. Färdtjänsttaxiresorna bedöms fortsatt öka medan rullstolstaxi fortsätter att öka betydligt mer till följd av en fortsatt stor efterfrågan på rullstolstaxi som reseform. Den procentuella ökningen beräknas i budget 2018 till 2 respektive 4,8 procent. För sjukresor fortsätter trenden med ett ökat resande, med både taxi och rullstolstaxi med en (1) respektive 1,7 procent. Resandet i skärgårdstrafiken under 2017 uppnår budgeterade volymer och resandeprognosen 2017 är därmed i paritet med budget 2017. Vid beräkning av resandet de kommande åren används en modell där medelvärdet av de tre senaste årens resande ligger till grund plus en årlig resandeökning om 2 procent. För år 2018 medför modellen en ökning av resandet med 3 procent jämfört med budget 2017. Redovisnings- och budgeteringsprinciper Redovisning av trafiknämndens verksamhetsområden följer de grundläggande redovisningsprinciper som gäller inom SLL.

21 (63) 3.3 Resultatbudget Resultaträkning trafiknämndens verksamhetsområden: Budget 2018 i förhållande till budget 2017 och utfall 2016. Verksamhetsinterna intäkter och kostnader ingår ej. Resultaträkning Mkr Budget 2018 Budget 2017 Utfall 2016 Förändring BU18/BU17 Förändring BU18/UTF16 Verksamhetsanslag 10 280 9 952 9 634 3,3% 6,7% Biljettintäkter/resenärsintäkter 8 449 7 877 7 542 7,3% 12,0% Uthyrning fordon 1 402 1 389 1 343 0,9% 4,4% Uthyrning lokaler 806 711 632 13,4% 27,6% Reklam 357 362 260-1,3% 37,5% Övriga intäkter 1 331 1 362 1 652-2,3% -19,4% Verksamhetens intäkter 22 625 21 653 21 062 4,5% 7,4% Personalkostnader -772-650 -529 18,8% 45,9% Köpt landtrafik (SL) -12 728-12 472-12 193 2,1% 4,4% Köpt färdtjänsttrafik (Ftj) -1 399-1 295-1 240 8,0% 12,8% Köpt sjötrafik (WÅAB) -327-315 -289 3,9% 13,2% Drift och underhåll -2 309-2 145-2 019 7,7% 14,4% Övriga kostnader -1 037-909 -1 321 14,0% -21,5% Verksamhetens kostnader -18 573-17 786-17 591 4,4% 5,6% Avskrivningar -3 229-3 073-2 830 5,1% 14,1% Finansnetto -574-543 -480 5,7% 19,6% Resultat 250 250 160 0,0% 56,2%

22 (63) Diagram, Förändringar mellan budget 2017 och budget 2018: Diagrammet visar de största resultatradernas förändring. Övriga kostnader sammanfattar personal-, drift och underhåll samt övriga kostnader i resultaträkningen ovan. Se avsnitt 3.3.1 till 3.3.3 för kommentarer. 3.3.1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår i budget 2018 till 22 625 mkr vilket innebär en ökning om 972 mkr (4,5 procent) jämfört med budget 2017 och 1 563 mkr (7,4 procent) jämfört med utfall 2016. Förutom ökat verksamhetsanslag (landstingbidrag) hänför sig intäktsökningen till biljetter/resenärsintäkter, uthyrning av fordon och lokaler, näringsbidrag samt vidarefaktureringar av kostnader för externa projekt, banavgifter, bränsle, material med mera. För vidare redovisning av större avvikelser mot budget 2017 respektive utfall 2016 se nedan under respektive resultatrad. Verksamhetsanslag (landstingsbidrag) Verksamhetsanslaget ökar med 3,3 procent jämfört med 2017, motsvarande 328 mkr, och uppgår till 10 280 mkr. Biljettintäkter Biljettintäkterna budgeteras till 8 449 mkr vilket är en ökning med 572 mkr (7,3 procent) jämfört med budget 2017. I jämförelse med utfall 2016 ökar biljettintäkterna med 907 mkr (12,0 procent).

23 (63) Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2017 om en taxehöjning motsvarande 3,3 procent för år 2018. Datum för införande föreslås bli 9 januari 2018. Höjningen baseras på beslut som fattades 2016 om en justering av taxan för åren 2017-2019. SL-trafiken Den ekonomiska effekten av beslutet om prisförändringar ovan beskrivet, är inarbetad i budget 2018 och planår 2019. Biljettintäkterna för 2018 budgeteras till 8 236 mkr vilket innebär en ökning med 582 mkr, motsvarande 7,6 procent i jämförelse med budget 2017. Jämfört med utfall 2016 är ökningen 908 mkr eller 12,4 procent. Detta inkluderar resandeökning samt beslutad prisjustering i inledningen av 2017 motsvarande 5,1 procent. Under 2017 har intäktsökningen varit högre än förväntat, vilket ger en högre bas för beräkning av budget 2018. Till det kommer effekter från prishöjning med 3,3 procent 2018 3 samt en förväntad resandeökning under nästa år på 1,8 procent i jämförelse med prognostiserat utfall 2017. Färdtjänsttrafik Intäkter avseende resenärsavgifter inom färdtjänstverksamheten beräknas till 190 mkr, vilket är i nivå med budget 2017. I jämförelse med utfall 2016 uppgår intäktsökningen till 9 mkr, motsvarande 5,0 procent. Resetilldelningen förutsätts vara oförändrad med 198 resor per år för resenärer som inte har tillstånd att resa efter behov. Tilldelningen ökar till 216 resor först från och med 2019. Sjötrafik Biljettintäkterna avseende skärgårdstrafiken budgeteras till 70 mkr vilket är en minskning med 10 mkr eller 12,5 procent jämfört med budget 2017. I jämförelse med utfall 2016 minskar biljettintäkterna med 9 mkr motsvarande 11,4 procent. Minskningen är en effekt av ett planerat försök att applicera SL-taxa i skärgårdstrafiken under lågsäsong 2018. Övrigt Övrigt sammanfattar posterna för uthyrning av fordon och lokaler, reklam samt övriga intäkter inom trafiknämndens samtliga verksamhetsområden. Budgeten uppgår år 2018 till 3 896 mkr vilket innebär en ökning om 72 mkr motsvarande 1,9 procent jämfört med budget 2017. Jämfört med utfall 2016 ökar intäkter med 9 mkr motsvarande 0,2 procent. 3 Datum för införande av prisjustering i SL trafiken föreslås bli den 9 januari 2018.

24 (63) Budget 2018 jämfört med budget 2017 Intäkter från uthyrning av fordon ökar huvudsakligen kopplat till avtal med MTR, främst på grund av ökad efterfrågan på fler nya pendeltågsvagnar av typ X60B men även till ökat behov av tunnelbanevagnar. Färre bussar hyrs ut till trafikentreprenörerna vilket motverkar intäktsökningen. Intäkter från Uthyrning av lokaler ökar vilket förklaras av nya depåer. Tunnelbanedepån i Norsborg, ökad uthyrning av lokalyta i AGA-depån (Lidingö) samt bussdepå Fredriksdal (halvårseffekt) ökar lokalintäkterna jämfört med budget 2017. Generell indexuppräkning i hyresavtalen samt lägre vakansgrad bidrar vidare till intäktsökningen mellan åren. Reklamintäkterna ligger kvar på en fortsatt hög nivå till följd av nya avtal. Jämfört med föregående år ses en tydlig ökning där det även pågår arbete med att fortsätta utveckla intäkterna på buss insida. I övrigt ökar intäkterna huvudsakligen beroende på ökat näringsbidrag, ökade intäkter från externa projekt samt till följd av ökad vidareförsäljning/vidarefakturering avseende material, bränsle, banavgifter med mera. Motsvarande poster uppstår som kostnader inom Köpt trafik alternativt inom Övriga kostnader. SLLs budget för år 2018 innehåller ett effektiviseringskrav om 250 mkr vilket minskar de medel för Citybanan som trafiknämnden erhöll 2017. Färdtjänstverksamhetens intäkter från hälso- och sjukvårdsnämnden för sjukresor ligger i nivå med kostnadsutvecklingen för sjukresor, då sjukvården har det fulla kostnadsansvaret för sjukresorna. Dessa handlas upp och administreras av trafikförvaltningen. Budget 2018 jämfört med utfall 2016 Intäkter från uthyrning av fordon ökar huvudsakligen kopplat till avtal med MTR, se vidare ovan. Även här motverkas intäktsökningen av uthyrning av färre bussar. Intäkterna från Uthyrning av lokaler ökar i jämförelse med utfall 2016. Liksom i jämförelse med budget 2017 beror ökningen på de nya depåerna i Norsborg, Fredriksdal (helårseffekt) och AGA-depån. Även borttagen hyresrabatt avseende Ulvsundadepån ökar intäkterna jämfört med utfall 2016. Vidare ökar lokalintäkterna mellan åren genom generell indexuppräkning i hyresavtalen samt lägre vakansgrad. Reklamintäkterna ökar som en följd av det utvecklingsarbete som har pågått för att öka reklamintäkterna i de nya reklamavtalen som gäller från 2017 samt intäkter från vidareförsäljning och vidarefaktureringar vilka till stor del är resultatneutrala.

25 (63) I övrigt minskar intäkterna jämfört med utfall 2016 då detta år redovisade extraordinära intäkter i samband med upplåtelser och försäljningar främst då frånträdande av tomträtt till Stockholms stad (Slakthusområdet). 3.3.2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgår i budget 2018 till 18 573 mkr vilket innebär en ökning om 787 mkr (4,4 procent) jämfört med budget 2017 och 982 mkr (5,6 procent) jämfört med utfall 2016. Ett flertal områden bidrar till ökningen av kostnaderna i förhållande till budget 2017. Drift och underhåll ökar till följd av ett ökat behov av underhållsåtgärder inom tunnelbanan samt ökade driftkostnader för Citybanans stationer. Kostnader för externa projekt ökar men kompenseras dock av motsvarande intäkter och är således resultatneutralt. Behovet av drift och utveckling av IT-system ökar vilket också medför ökade kostnader för specialistkonsulter. Personalkostnaderna ökar till följd av fler anställda vilket är ett led i arbetet med att växla konsulter till anställda. Ökningen av verksamhetens kostnader i förhållande till utfall 2016 beror huvudsakligen på ökad satsning på underhåll av trafikförvaltningens anläggningar samt ökade driftkostnader till följd av ibruktagandet av Citybanan. Personalkostnaderna ökar till följd av växlingen av konsulter till anställd personal. Trafikkostnadernas ökning beror huvudsakligen på ökning av index. För vidare redovisning av större avvikelser mot budget 2017 respektive utfall 2016 se nedan under respektive resultatrad. Köpt landtrafik Köpt landtrafik omfattar kostnaderna för trafikavtal inom SL. Budget 2018 uppgår till 12 728 mkr vilket innebär en ökning om 256 mkr motsvarande 2,1 procent jämfört med budget 2017. Jämfört med utfall 2016 ökar kostnaderna med 535 mkr motsvarande 4,4 procent. Budget 2018 jämfört med budget 2017 Kostnadsökningen beror huvudsakligen på ökade kostnader för buss- och järnvägstrafik. Inom busstrafiken ökar kostnaderna främst till följd av utökad trafik samt högre kostnader för index. Ökningen motverkas av lägre kostnader för VBP-avtal 4. Inom järnvägstrafiken ökar kostnaderna till följd av högre banavgifter. Ett högre resande förväntas på Tvärbanan när Sicklaoch Solnagrenen har kopplats ihop vilket medför högre VBP-kostnader. Högre indexkostnader beräknas inom både pendel- och lokalbanetrafiken. 4 VBP-avtal = avtal där entreprenören ersätts per verifierad betalande påstigande.

26 (63) Det nya pendeltågsavtalet medför lägre kostnader för trafikering, samt förväntas tillsammans med färre avstängningar 2018 ge en mer punktlig trafik vilket ger lägre kostnader för ersättningstrafik. Dock beräknas kostnaderna för incitament öka när punktlighet och kundnöjdhet förbättras. I övrigt ökar kostnaderna för index inom tunnelbanetrafiken samt till följd av utökad trafikering inom pendelbåtstrafiken. Budget 2018 jämfört med utfall 2016 Kostnadsökningen i jämförelse med utfall 2016 härrör sig främst till bussoch pendeltågstrafiken, huvudsakligen på grund av ökade indexkostnader. Inom pendeltågstrafiken märks också ökade banavgifter samt ökade kostnader för Tvärbanan och Roslagsbanans trafikavtal till följd av ökat resande. Pendelbåttrafikens kostnader ökar till följd av utökad trafikering. Kostnaderna för ersättningstrafik minskar däremot till följd av förbättrad leverans och färre avstängningar inom järnvägstrafiken. Köpt färdtjänsttrafik Köpt färdtjänst omfattar kostnaderna för trafikavtal inom färdtjänsttrafiken inklusive sjukresor. Budget 2018 uppgår till 1 399 mkr vilket innebär en ökning om 104 mkr motsvarande 8,0 procent jämfört med budget 2017. Jämfört med utfall 2016 ökar kostnaderna med 159 mkr motsvarande 12,8 procent. Kostnadsökningen i jämförelse mot både budget 2017 och utfall 2016 beror på ökade kostnader för index samt fler resor för både färdtjänsttaxi och sjukresor och såväl rullstolstaxi som vanlig taxi. Kostnaderna för sjukresor ersätts av intäkter från hälso- och sjukvårdsnämnden. Köpt sjötrafik Köpt sjötrafik omfattar kostnaderna för Waxholmsbolagets (WÅAB) upphandlade skärgårds-, pendelbåts-, och godstrafik inklusive landtransporter samt köp av trafiknära tjänster. Entreprenörer som trafikerar med WÅAB:s fartyg ansvarar för det löpande underhållet. Budget 2018 uppgår till 327 mkr vilket innebär en ökning om 12 mkr (3,9 procent) jämfört med budget 2017. Jämfört med utfall 2016 ökar kostnaderna med 38 mkr (13,2 procent). Kostnadsökningen mot budget 2017 beror främst på ökade priser inom trafikavtalen samt indexuppräkning. Avvikelsen i jämförelse mot utfall 2016 har i stort samma orsaker. Därtill kommer högre kostnader för etablering av avtal E29 samt lägre kostnader till följd av strejk i båttrafiken under 2016.