Det nya modersmålsprovet Paasitorni, Helsingfors

Relevanta dokument
FÖRESKRIFTER FÖR DET DIGITALA PROVET I MODERSMÅLET

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

Meddelande till lärare och studerande i modersmålet. Det digitala modersmålsprovet Multimodala texter i det digitala modersmålsprovet

FÖRESKRIFTER FÖR DET DIGITALA PROVET I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Föreskrifter för provet i svenska eller finska som andraspråk och litteratur

VE%26courseCode%3DSVESVE01%26tos%3Dvuxgy&sv.url=12.b173ee dd0b8100d#anc hor_svesve01

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

FÖRESKRIFTER för PROVET I MODERSMÅLET

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Kursplanen i svenska som andraspråk

Matris i engelska, åk 7-9

Pedagogisk planering tidningstexter

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Mål på en nivå? Mål att sträva mot. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande.

Klarspråkstestet: rapporter

Kan förstå det huvudsakliga innehållet i olika genrer och uppfattar väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo.

SVENSKA. Ämnets syfte

Matris för engelska, åk 7-9

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Betygskriterier och betygsättning

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och en inlämningsuppgift.

FÖRESKRIFTER FÖR DE ELEKTRONISKA PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK

Den förnyande studentexamen

Svenska som andraspråk

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

FÖRESKRIFTER FÖR DE DIGITALA PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Lärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 6. åk6. Lärarinstruktion Svenska

Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Styrdokumentkompendium

Skriva Lärarhandledning

Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9. Du ska kunna - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

EXAMINANDER MED FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL

Förslag den 25 september Engelska

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Kursplan - Grundläggande svenska

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

Svenska som andraspråk poäng

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING

Modersmål och litteratur

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

Olika texttyper. Vi kommer att läsa och skriva följande typer av texter under dessa veckor:

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Svenska Läsa

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Svenska som andraspråk åk 1

FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I REALÄMNENA I DIGITAL FORM

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?

Återberättande text med cirkelmodellen

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Svenska. Ämnets syfte

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Swedish ONL attainment descriptors

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

PM P R O M E M O R I A

Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

Styrdokumentkompendium

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Övergripande planering

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL

Personligt brev. de formella kraven på texten. Studieverkstaden Campus (C114) Ulla Urde

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Kursplanen i engelska

GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP

Transkript:

Det nya modersmålsprovet Paasitorni, Helsingfors 13.11.2017 Jan Hellgren, Studentexamensnämnden

Eftermiddagens program Aktuellt Provet i ett nötskal Blooms taxonomi Frågor och svar Bedömningskriterierna Svenska som andraspråk 2

På gång 2017 2018 2/2017: meddelande om multimodalt material + hänvisningar 5/2017: testning av uppgifter i Helsingfors, Närpes och på finska sidan (multimodalitet, tudelade uppgifter, poängsättning osv. ) 26.8: alla ca 70 censorer kommenterade bedömningskriterierna för de två proven. September december: bedömningskriterierna och föreskrifterna (kommentarer, finslipning, översättning) Mål: att föreskrifterna och kriterierna godkänns officiellt 15.12 och sedan publiceras på finska och svenska Föreskrifterna för provet i svenska som andraspråk i början av 2018 3

Meddelanden och material https://www.ylioppilastutkinto.fi/images/sivuston_tiedostot/sahkoinen_tutkinto/ Modersmal_meddelande.pdf (26.5.2016) https://www.ylioppilastutkinto.fi/images/sivuston_tiedostot/sahkoinen_tutkinto/m odersmalet_meddelande_2017_sv.pdf (17.2.2017) https://digabi.fi/ovningsproven/ovningsprov-2-10-2015/prov-i-skrivkompetens/ (Övningsprov i skrivkompetens 2.10.2015) https://digabi.fi/exempeluppgifter/modersmal-svenska/ (tidiga versioner av exempeluppgifter för provet i läskompetens 2014) https://www.ylioppilastutkinto.fi/images/sivuston_tiedostot/sahkoinen_tutkinto/ Meddelande-svenska-som-andrasprk-080217.pdf (Svenska som andraspråk 2/2017) 4

Provet i ett nötskal Två dagar, två prov: 6 + 6 timmar: 60 p. + 60 p. = 120 p. Provet i läskompetens: 4 uppgifter Del 1: Analys och tolkning av fack- och medietexter (30/12+18 p. besvara 1 av 2) Del 2: Analys och tolkning av skönlitterära och andra fiktiva texter (30/12+18 p. besvara 1 av 2) Provet i skrivkompetens: övergripande tema + ämnen (5 7), material (6 8) 5

6

Frågor och svar

Hur ser de två proven ut? Exempel: provet i psykologi våren 2017 8

Skrivkompetensen: några detaljer Separata textfält för de enskilda ämnena Materialet finns oftast i två olika format (t.ex. skärmdump + skriven text) 9

Hur ska man hänvisa till materialet i läs- och skrivkompetensen? Meddelande 2/2017 Nyckelord: ändamålsenligt 10

Kan man kursivera text i modersmålsprovet? Ja Nej i LibreOffice tyvärr går kursiveringen förlorad då man kopierar texten Använd t.ex. versaler och citationstecken 11

Hur långa svar ska man skriva i läsoch skrivkompetensen? LK: Kan variera, men tänk t.ex. ca 2 000, ca 3 000 och ca 5 000 utan mellanslag SK: ca 6 000 tecken utan mellanslag Ett lämpligt/rekommenderat teckenantal Observera att längden på texten inte är ett föremål för bedömning! En kortare text kan vara hur lyckad som helst. Fokus i bedömningen ligger på annat än teckenantalet. Vi undersöker teckenantal i finska och svenska texter för att kunna fastslå rätt teckenantal på svenska. 12

Måste man behärska film-, bild-, musikterminologi i modersmålsprovet? Vår tanke: Det är ett modersmålsprov. Den terminologi som ingår i vårt ämne borde räcka. Påverkingsmedel, retorik, tematik, reklamanalys, språkliga medel o.s.v. 13

Multilitteracitet och multimodalitet: hur mycket kommer det i provet? Traditionellt material försvinner ingenstans, men det digitala möjliggör också nytt. Viktigt att förstå grundtanken bakom modaliteter, t.ex. att ett material har olika kanaler (ljud, bild, skriven text) 14

Ska man märka ut språkfel i läskompetensprovet? Nej. Men övriga brister, fel i tolkningen o.s.v. 15

Är det okej att slarva med språket i lsäkompetensen? Språkriktigheten bedöms inte separat, på ett ytligt plan, men man ska inte slarva med framställningssättet. Klart, begripligt, ändamålsenligt standardspråk. 16

Måste man använda hela meningar i en punktuppställning i läskompetensen? Det finns olika sätt att sammanfatta information i en punktuppställning. Ibland kan det fungera bra att lyfta fram nyckelord och precisera med hela meningar och exempel. Tips: Träna olika sätt att sammanfatta information och reflektera över vilka sätt som fungerar bättre. Målet är inte att bli en mästare på punktuppställningar utan att kunna sammanfatta information, plocka fram relevanta detaljer, rangordna osv. 17

Får man skriva en tidnings- /tidskriftsartikel i skrivkompetensen? Öppnar texten perspektiv? Tar den ställning? Har den ett diskuterande grepp? = I princip ja. Men skriv inte fiktiva och skönlitterära texter. 18

Läskompetens bedömningen

Läskompetensen Samma kriterier för del 1 och del 2 Målet: en enklare matris med färre föremål för bedömning Tyngden på läskompetens och innehåll, språkdräkten mindre viktig Maxpoäng 60 p. (30 + 30 / 12 + 18 / 18 +12) Samma skala används för 12, 18 och 30 poängare 20

Läskompetensen Föremål för bedömning: helhetsbild av läskompetensen, innehåll och framställningssätt Innehållet kopplat till ett separat stöd för bedömningen av innehållet (f.d. beskrivningar av goda svar) Skalan: Utmärkt, mycket god, god, nöjaktig, försvarlig, svag, otillräcklig 21

Läskompetensen 30 poäng 18 poäng 12 poäng 30 25 20 15 10 5 0 18 15 12 9 6 3 0 12 10 8 6 4 2 0 Inga mellanpoäng ges 22

Läskompetensen Kolumn 1: helhetsbild av läskompetensen (betonad) Förmåga att analysera, tolka och utvärdera innehåll och medel Analysens och tolkningens koherens och djup Hur kontexten beaktas 23

Läskompetensen Kolumn 2: innehåll (betonad) Kopplingen till uppgiften (det som efterfrågas) Hur träffande och lyckade är iakttagelserna och slutsatserna? Hur används begrepp i analysen? En lämplig abstraktionsnivå 24

Läskompetensen Kolumn 3: Framställningssättet Begriplighet, klarhet; hur väl förmedlas innehållet? Strukturen och grupperingen av iakttagelser Hur väl kommer analysen tolkningarna och slutsatserna till uttryck? 25

Skrivkompetens bedömningen

Skrivkompetensen Poängsättning: 60 p. Precis som nu. Skalan: Utmärkt, mycket god, god, nöjaktig, försvarlig, svag, otillräcklig 27

Skrivkompetensen Föremålen för bedömning Helhetsbild av skrivkompetensen (betonad) Val av perspektiv, innehåll och material Användningen av materialet Struktur (betonad) Språk och stil (betonad) 28

Skrivkompetensen Helhetsbild av skrivkompetensen Förmågan att bygga en längre, omfattande och enhetlig text Behärskningen av det skrivna standardspråket, förmågan att verbalisera sina tankar 29

Skrivkompetensen Val av perspektiv, innehåll och material Tydligt och fyndigt perspektiv Avgränsat innehåll Hur väl matchar perspektiv, innehåll och material? 30

Skrivkompetensen Användningen av materialet förstå materialet, använda det på ett lyckat, ändamålsenligt och smidigt sätt Diskussionen med materialet, smidiga hänvisningar, tydlighet Den egna rösten, tydlighet i förhållande till röster i materialet 31

Skrivkompetensen Strukturen Helheten: enhetlig och följdriktig Styckeindelning, textbindning Inledning, avslutning, rubrik 32

Skrivkompetensen Språk och stil Hur förmedlas budskapet? Menings- och satsbyggnad Standardspråkets normer Mångsidig vokabulär och stil i förhållande till mål och textgenre 33

Svenska som andraspråk

Förändringar Inget produktivt lucktest I stället: hörförståelsedel + audiovisuell del Materialet mångsidigare, mer multimodalt (lyssna, se) Fokus på innehåll 35

Strukturen: 5 delar Tema som tidigare 1: Hörförståelse (flerval+öppna) 2: Audiovisuell del (flerval+öppna) 3: Läsförståelse (som nuvarande 1a, 5 uppgifter) 4: Kort skrivuppgift (som nuvarande 2) 5: Uppsats (fler uppgifter) 36

Tack! Ta gärna kontakt: jan.hellgren@abo.fi