1 (2) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS ii VERKET = YTTRANDE 2011-08-18 Ärendenr: NV-06182-11 Mark- och miljööverdomstolen Svea hovrätt Box 2290 103 17 Stockhohn Yttrande i mål M 9761-08 angående fortsatt och utökad verksamhet vid Aitikgruvan i Gällivare kommun; nu fråga om ekonomisk säkerhet Naturvårdsverket har förelagts att inkomma med ett ytfrande över målets fortsatta handläggning. Naturvårdsverkets ställningstagande Mot bakgrund av att sakfrågan i målet är begränsad till formenförden ekonomiska säkerhet som Boliden Mineral AB (bolaget) ska lämna och att partema utförligt har argumenterat i denna fråga i annat sammanhang (Högsta domstolens mål T 5420-08) anser Naturvårdsverket att en huvudförhandling i målet skulle sakna betydelse för prövningen. Naturvårdsverket anser att målet kan avgöras på handlingama efter att bolaget och Naturvårdsverket beretts tillfälle att slutföra sm talan. Naturvårdsverket har, liksom bolaget, i det ovan nämnda målet vid Högsta domstolen skriftligen utvecklat sin talan i den fråga som nu ska prövas i Markoch miljööverdomstolen. Naturvårdsverket åberopar som underlag i nu aktuellt mål det till Högsta domstolen ingivna ytfrandet med utiåtande från professorn och ek. dr Thomas Hartman (ytfrande daterat den 14 april 2010, bilaga till detta ytfrande). I sammanhanget vill Naturvårdsverket fästa uppmärksamheten på att Högsta domstolen i domen (den 1 juni 2011) i det ovan angivna målet gjort uttalanden till ledningförden prövning som nu ska ske i Mark- och miljööverdomstolen. Högsta domstolen uttalar bl.a. (s 8, p 16) att "en särskild bedömningssvårighet är att moderbolagets betalningsförmåga i princip ska bestämmas med utgångspimkt i att dotterbolaget saknar förmåga att bekosta återställningsåtgärdema. Det innebär bl.a. att dotterbolagets aktier ska befraktas som en tillgång utan värde". BESÖK: STOCKHOLM -VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST; 106 48 STOCKHOLM TEL: 08-698 10 00 FAX: 08-20 29 25 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
NATURVÅRDSVERKET 2(2) Det framgår av underlaget i målet att Boliden AB:s enda substantiella tillgång är aktier i Boliden Mineral AB (se även s 5 i prof och ek. dr Hartmans ytfrande). Såvida detta förhållande inte har ändrats, kvarstår bedömningen att moderbolagsborgen inte kan anses vara en betryggande säkerhet i detta fall. Beslut om detta ytfrande har fattats av sektionschefen Håkan Bengtsson. Vid den slutiiga handläggningen har i övrigt deltagit Erika Palmheden, föredragande. FörJSlaturvårdsverket sson; Kopia till: Länsstyrelsen i Norrbottens län Erika Palmheden
1(6) 'NATUR VÅRDS VERKET SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 1 ^ R Ärendet ^ avslutas ej avslutas exp datum KOPIA Föredr sign agn ^ o YTTRANDE 2010-04-14 Dnr 642-375- Högsta domstolen Bö«lSDi66 103 12 Stockhohn Svarsskrivelse i mål T 5420-08 (rotel 5) angående ekonomisk säkerhet med anledning av tillstånd till nytt sandmagasin (Hotjämsmagasinet) Naturvårdsverkets inställning Naturvårdsverket bestrider blm till överklagandet. Sffinmflnfgttning Naturvårdsverket anser avföljandeskäl att den av Boliden Mineral AB (bolaget) yrkade moderbolagsborgen inte iqipfyller kravet enhgt miljöbalken på att en säkerhet ska vara betryggandeförsitt ändamål. 1. Medel ska vara tillgänghgaförefterbehandling under en lång tid samtidigt som bolagetsfinansiellastäuning kanförväntasvariera mycket över tiden och inte går attförutsägaannat än på några års sikt. Det måste därför finnas souda garantier som säkerställer att det, oberoende av bolagets finansiella StäUning, autidfinnssådana medel som är omedelbart tiugänguga. Annars finns det en beaktansvärd riskföratt samhäuet måste ståförkostnaden. 2. Den enda substantieua tiugången i moderbolaget är aktier i BoUden Mineral AB (bolaget). Det kan därför sägas att en moderbolagsborgen i detta fau endast innebär att bolaget stäuer en garanti tiu sig självt Det kan ifiågasättas om en sådan garanti utgör en ekonomisk säkerhet över huvud taget, eftersom. den-inté iqjpfyuer säkerhetens syfte att säkerstäua att detfinnstiugänguga medel justfördet M bolaget självt inte kan bekosta åtgärderna. 3. Vid tulståndsprövnmgen ska domstolrai bedöma om säkérhetai kommer att vara betryggandeförsitt ändamål under hela den tid som den ska gäua. Dagens bokslutförkoncernen saknar emeuertid i princip prognosvärde för att bedöma betahiingsförmågan på så lång sikt som det ärfiågaom här. Med hänsyn till det och tiu denförväntadevariationen i bolagets finansieua StäUnmg, går det mte att i det här fauet göra en bedömning av om en moderbola^borgen är betryggandeförsitt ändamål. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 08-698 10 00 FAX: 08-20 29 25 E-POST: REQISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
NATURVÅRDSVERKET 2(6) 4. En moderbolagsborgen innebär att tillsynsmyndigheten kontinuerugt måste göra en kvalificerad kreditbedömningföraft avgöra om säkerheten behöver omprövas. Tillsynsmyndigheten har inte kompetensföratt göra den bedömningea En sådan omprövning är inte heuer autid ändamålsenlig. Vidare är en möderbolägsbörgen mte direkttillgängligförtillsynsmyndigheterl En moderbolagsborgen irmebär också att administrativa kostnader som verksamhetsutövaren ska svaraförförsöver tiu tillsynsmyndigheteil hite heuer kan den konstruktion som bolaget yrkar på i andra hand anses ^innebäraen säkerhetsom ätbetryggande-för sitt ändamålv-ävendenutgårfiån en moderbolagsborgen som grundsäkerhet, vilket mte är godtagbart. Vidare innebär bolagets höga rörelserisk att det kan varaförsent attfåen bankgaranti när så behövs. Konstruktionenförutsätterockså att tillsynsmyndigheten kontinuerugt bevakar bolagets skuldsättningsgrad, viucet tiusynsmyndigheten saknar kompetensföratt göra. Dessutom ska nuljöbaucens bestämmelser om säkerhet här touras utifrån EU-direktiv 2006/21/EG. Av de skäl som anges ovan uppfyuer i detta fau en moderbolagsborgen, ensam euer i kombination med annan säkerhet enugt andrahandsyrkandet, inte de krav på enfinansieugaranti som stäus i EU-direktiv 2006/21/EG. Utveckling av Naturvårdsverkets talan Säkerheten ska vara bebyggandeför sitt ändamål En ekonomidc säkerhet ska vara bebyggandeförsitt ändamål (15 kap. 34 och 16 kap. 3 mujöbaucen). Naturvårdsverket viufiamhåuaatt det intefinn.gnågot stöd i prop. 2006/07:95föratt hävdaflexibuitetifiågaom säkerhetens form på bekostnad av det kravet. Tvärtom nämns riskenförsamhäuet som enfåktorav betydelseförvilken form säkerheten ska ha (a. prop, s. 111). Inte heuer är ett företags kostnaderfören säkerhet ett skälföratt ge avkau på kravet att säkerheten ska vara betryggandeförsitt ändamål. Naturvårdsverket viu också peka på att möjugheten tiu enflexibelbedömning av formenförsäkerhetfördeponier fanns redanföreändringen i 16 kap. 3 mujöbalken år 2007. hmebörden av bestämmelserna i 15 k^. 34 har inte ändrats i det avseendet. Naturvårdsverket anser därför att det saknas grundföratt påstå att bestämmelsema om ekonomisk säkerhetfördeponier skatiuämpaspå ett annat sätt änföreändringen i 16 kap. 3 miljöbaucen. En moderbolagsborgen är ingen långsiktig garanti MUjööverdomstolen har i den överklagade domen kommittiuslutsatsen att bolagets yrkanden om moderbolagsborgen mte kan anses iimebära en långsiktig garantiföratt efterbehandlingskostnadema ska kunna täckas. Naturvårdsverket
NATURVÄRDSVERKET ^ har inhämtat ett utlåtandefiånprofessom och ekonomie doktom Thomas Hartman (buaga). Han kommer därtiusamma slutsats som MUjööverdomstolen. Det befiövs solida garantier Medel ska vara tulgähgugäföféflerbéhahdung Under en långtidsamtidigt som bolagetsfinansieuastäuning kanförväntasvariera mycket övertidenoch inte går attförutsägaarmat än på några års sikt. I utlåtandetftånprofessor Hartman Uknas en ekonomisk säkerhet med en skuld tiu, i det här Met, staten. Det konstateras också att de långfristiga krediter som lämnatstiubolaget av banker och kreditinstitut iaxm genomsnittug löptid på ca fyra år. Kreditmarkriädens aktörer har därmed gjort eri bedömnmg av en rimug genomsnittug löptid på kreditportföljenförettföretagsom verkar i branschen. EnUgt uflåtandet kan det därför ifiågasättas varför staten ska bevilja en långfiistig "kredit" på 20-30 år som så kraftigt awucer i löptid jämfört med övriga krediter utan att samtidigt erhåua souda garantierföratt "återbetalningen" säkras. Naturvårdsverket anser mot den här bakgnmden att den ekonomiska säkerheten måste ha en form som innebär att detfinnssouda garantierföratt det, oberoende av bolagetsfiriansiellastäuning, autidfinnsmedelförefterbehandung omedelbarttiugänguga.annarsfinnsdet en beaktansvärd riskföratt samhäuet måste ståförkostnaden. Boliden Mineral AB vill ställa garantitillsig självt I uflåtandet konstateras att organisationen av BoUdenkoncemen mnebär att au egentug verksamhet bedrivs av Boliden Mmeral AB och att moderbolagets enda substantieuatiugångär aktier i BoUden Mmeral AB. Man kan enugt uflåtandet därför säga att BoUden Mmeral AB genom en moderbolagsborgen vul stäua ut en garanti tiu sig självt. EnUgt Naturvårdsverkets iq)pfattmng går det dänned att ifiågasätta om en moderbolagsborgen i det härfeuetär kan anses utgöra en ekonomisk säkerhet över huvud taget, eftersom en sådan borgen mte uppfyuer säkerhetens syfte att SäkerstäUa att detfinnstiugängugamedel justfördetfeubolaget självt mte kan bekosta åtgärdema (jfr NJA 2009 s. 667 där en avsättning i räkensk^ema inte ansågs utgöra en ekonomisk säkerhet). En beaktansvärdriskförsamhället EnUgt utlåtandet jämstäus i denföreslagnagarantikonstiuktionen underförstått staten med ea vanug kreditgivare, viucet mte kan anses rimugt. En moderbolagsborgen som ska gäua i 20-30 år kanfiånrisksynpunkt jämstäuas med den risk som tas av en aktieägare som satsat eget kapital i ett företag.^ Aktieägarna tar den största risken i ettföretagoch kan aldrig vara säkra på att erhåua utdehiing, särskut inte långtfiamitiden.de tar därmed en stöireriskän vad kreditgivarna gör.
NATURVÅRDSVERKET ^ ^gj Naturvårdsverket drar av ovanstående slutsatsen att en moderbolagsborgen i det har Met - om den skuue kvalificera som ea ekonomisk säkerhet - innebär sådanariskeratt den inte kan anses betryggandeförsitt ändamål. Prövningen ochtillsynenav en moderbolagsborgen Vid tulståndsprövnmgen ska domstolen bedöma om säkerheten kommer att vara betoyggandeförsitt ändamål under hela dentidsom den ska gäua. EnUgt uflåtandet saknar emeuertid dagens bokslutförkoncemen i princip prognosvärde för att bedöma betahimgsfönnågan på så lång suct som 20-30 årframåti tiden. Med hänsyntiudet och tulden föiyäntadejfariationenxbolagets-finansiella- StäUning, går det inte att i det här Met göra en bedömmng av om en moderbolagsborgen är betryggandeförsitt ändamål. Vidare konstaterar Naturvårdsverket att det genereut krävs en kvauficerad kreditbedömningföratt ta stäuning tiu om en moderbolagsborgen kan godtas som säkerhet. Även om det åugger sökanden att visa att en form av säkerhet är godtagbar behöver sökandens bedömningar kunna ifiågasättas av någon med kompetens på området. Det visar inte minst utredningen i det här målet. Det krävs därför i princip att statens intressen bevakas av någon med den specifika kompetens somfinnshos kreditbedömare på banker och kreditinstitut. Så är inte Met idag. Om en moderbolagsborgen godtas i det här fauet krävs mte bara en kvalificerad kreditbedömning av prövningsmyndigheten. Eftersom BoUdenkoncemens finansieua stäunmg enugt professor Hartmans utiåtande kanförväntasvariera relativt kraftigt övertidenkrävs dessutom att tulsynsmyndigheten kontinuerugt gör samma kreditbedömningföratt bevaka om säkerheten behöver omprövas enligt 24 kap. 5 förstastycket 12 mujöbaucen. TUlsynsmyndigheten har inte kompetensföratt göra en sådan bedömning. En omprövning är inte heuer autid ändamålsenug, dels därför att den tar långtid,och delsföratt den inte får innebära att verksamheten mte längre kan bedrivas euer att den avsevärt försvåras. En moderbolagsborgen innebär också en överföring av admmistrativa kostiiaderfrånverksamhetsutövarentiutillsynsmyndigheten,viucet inte är förenugt med mujöbalkens syn på vedcsamhetsutövarens ansvar. Nattirvårdsverket anser att den ekonomiska säkerheten ska vara omedelbart tulgängjig (jfr a. prop. s. 110). I MUjöansvarsufrednmgens betänkande Ett utvidgat mujöansvar (SOU 2006:39)finnsen redogörelseförinnebörden av en ägarbolagsgaranti/ägarborgen (s. 286 f). EnUgt den redogörelsenfårtiusynsmyndigheten kräva ut garantin om bolaget ifiågamte uppfyuer sina förpuktelser. Om ägarbolaget vägrar att ge ut garantin anges att tiusynsmyndigheten kan väcka talan vid domstol. Naturvårdsverket anser att en säkerhet mte kan anses omedelbart tul^gug, och därmed enkel att realisera, om det krävs att tiusynsmyndigheten vinnerframgångi en domstolsprocess som
NATURVÄRDSVERKET ^ kan bu utdragen och bettmgandeförattfåtiugångtul pengar för efierbehandling. Andrahandsyrkandet SUgfNätiirvårdsvCTkets u^^ säkerheten som bolaget yrkar i andra hand anses innebära en säkerhet som är bebyggandeförsitt ändamål. För detförstaså anser Naturvårdsverket av sanuna skäl som anges ovan att en moderbolagsborgen inte är godtagbar som "gnmdsäkerhef'. För det andra förutsätter konshuktionen atttiusynsmyndighetenkontinuerugt be>^kar bolagets skuldsätiningsgrad. Til^msmyndigheten saknar konq)etensföfsätgisädetta. För det tredje tar det 5-7 månaderfiåntidpunktendå redovismngen sammanstäudestiusen säkerhet kan erhåuas. Med hänsyntiubolagets höga röielserisk kan dentidenräckaföratt det ska varaförsent attfåen bankgaranti när så behövs. Konstruktionen innebär också, i än större omfåttning än enbart en moderbolagsborgen, en över^ring av administrativa kostaader fiån verksamhetsutövaren tul tiusynsmyndigheten. Ett ytterugare skäl emot konstiuktionen anser Naturvårdsverket vara att enugt de senaste tolv årens bokslut hade bolaget sex av de tolv åren en skuldsättningsgrad som översteg 150 %. Underfyraav dessa sex år översteg skuldsättningsgraden 200 %. Det är sannoukt att samma situation iqipstår Uka ofla i fiamtidal Naturvårdsverket ifiågasätter därför en konstiuktion där det redanfiånbörjan kanförutsägasatt kravet på kompletterande säkerhet kommer att tiuämpas firekvent. Det innebär bara onödiga kostiiader och ianspråktagande av tillsynsmyndighetens resurser. Ifrågaom den möjughet tul insätttiing på spärrat konto som bolagetföreslåri sitt andrahandsyrkande, konstaterar Natinvårdsverket att det mte gör säkerheten mer bebyggande eftersom det är bolaget som väljer om en sådan msättning ska ske. Detförutsätterockså att bolaget genom krediter euer på annat sätt får tiugång tul de medel som ska sättas in. Bolaget har mte presenterat någon utredmng som visar att detta är möjugt vid en skuldsättnmgsgrad överstigande 150 %. Utvinningsayfalhdirektivet EU-dkektiv 2006/21/EG \ det s.k utvmmngsavmsdirektivet, innehåuer i artikel 14 krav påfinansieusäkerhetförverksamhet som omfettar deponerii^ av utvmnmgsavfau i en avfausanläggnmg, dvs. sådan verksamhet som det är fråga om i detta mål. ' Europsqjarlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avmfrånutvmningsmdustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG.
NATURVÄRDSVERKET g(gj DenfinansieUasäkerheten ska stäuas så att "...alla skyldigheter enli^ det tillstånd som utfä-dats i enlighet med detta direktiv har uppfyllts, inbegripet bestämmelser om åtgärder efter stängning... " (artikel 14.1 a) och att "...det alltidfinnstilhäckligamedeltillgängligaför att rehabilitera det område som påverkats av ay^lsanla^ni^}n7'~ -~ Vid en direktivkonfonn toucnmg mnebär det här att den säkerhet som stäus ska varatiuräckugföratt täcka aua kostiiaderförefterbehandung av Hötjämsmagasmet och att det autid skafinnastuhäckuga medel tiugänguga för eflerbehandling. Av samma skäl som anges ovan anser Naturvårdsverket att en modgbolagsborgen, ensam euer i kombination med annan gslcerhet enugt andrahandsyrkandet, mte iqipfyuer kraven på enfinansieugaranti enugt artikel 14 i utvinningsavmsdirektivet I övrigtfårnaturvårdsverket hänvisatiuvad verket anfört itidigareyttranden i underinstansema. Beslut om detta yttiande harfettatsav enhetschefen Rikard Janson. Vid den slutuga handläggningen har i övrigt deltagit vucarierande enhetschefen Carl MUcael Stiauss, Ann-Marie FäUman och Åsa WUdund Fredström, den sistnämnda föredragande. ^aturvårdsverket Rikard Janson \ Åsa Wiklund Fredsfröm BUaga: Utiåtandefrånprof och ek. dr Thomas Hartman
Thomas Hartman Pmfessor i företagsekonomi, särskih: redavisning och finansiering Ekon. dr. I ^!ATUP-VA1D5VERKETi Ink. 2010 *,IS Handi. enhet Utlåtande gällande Boliden Mineral AB:s förslag till moderboiagsborgen Boliden Mineral AB (bolaget) har blivit ålagda att ställa ekonomisk säkerhet med 37 IVlkr avseende åtgärder för att återställa naturen efter deponering av avfall från en gruvverksamhet som bedrh/s av bolaget. Den ekonomiska säkerheten behöver gälla i 20-25 år för huvuddelen av beloppet, och ytterligare 30 år för en mindre del. Bolaget yrkar i första hand att säkerheten ska bestå av en moderbolagsborgen ställd av Boliden AB (publ). I andra hand yrkar bolaget att moderbolagsborgen ska kompletteras med garanti från bank eller annat kreditinstitut om skuldsättningsgraden enligt kvartals- eller årsbokslut överstiger vissa preciserade procentsatser. Naturvårdsverket har givit undertecknad i uppdrag att redogöra för ett antal förhållanden som är förknippade med moderbolagsgarantier och ett företagsfinansiellaställning. Den inltlala frågan som ställts av Naturvårdverket är vilka slutsatser man kan dra av ett bolagsfinansiellaställning vid en viss tidpunkt när man ska ta ställning till om en ekonomisk säkerhet kan anses betryggande under en lång tid, i allmänhet och i det aktuella fallet? Ett kort svar på denna fråga är att ett företags bokslut Idag säger en del om dess framtida betalningsförmåga, men ju längre bort i tiden, desto osäkrare är balansräkningen som prognosinstrument. Vidtidshorisonter pm 20-30 år vill jag mena att dagens bokslut i princip saknar prognosvärde om företagets framtida betalningsförmåga. I traditionell finansiell analys fästs den huvudsakliga uppmärksamheten på ett företags framtida betalningsförmåga på balansräkningens högersida. Här återfinns eget kapital, långfristiga och kortfristiga skulder. Som mått på långsiktig betalningsförmåga används soliditet eller skuldsättningsgrad.^ Ju högre andel eget kapital respektive ju lägre skuldsättningsgrad desto solidare företag. ^ soliditet är Eget kapital (EK) dividerat med Eget kapital plus Skulder (S). dvs. EK / (EK S). Skuldsättningsgrad är Skulder dlviderat med Eget kapital, dvs S/EK. Sambandet melian soliditet och skulsättnlngsgrad är Soliditet = 1/ (1 + S/EK). iviatten mäteralltsä samma sak. Definitionen avsoch EK kan variera mellan olika författare och olika litteratur och olika användare (tex. årsredovisningarfrån foretag). Exempelvis avses med S ibland enbart långfristiga skulder, ibland totala skulder (dvs läng- plus kortfristiga skulder). Thomas Hartman Fyndevägen 2 19163 Sollentuna Tel: 073 707 87 87 t.hartman@btinternet.com
Vid kredit- eller garantigivning för längre perioder kan det hävdas att skuldsättningsgraden ger en indikation på bolagets framtida långsiktiga (åter)betalningsförmåga. Det ger också en indikation på företagets konkursrisk. De avgörande faktorema för ett företags skuldsättningsgrad är företagets: 1. Framtida vinster 2. Framtida investeringar 3. Styrelsens och företagsledningens finansieringspolicy vad gäller skuldsättningsgrad 4. Styrelsens utdelningspolicy. De ovan nämnda Aktörerna samverkar och påverkar balansräkningens bä^e sidor. ~ir~framtidä resultattréttlöhsämt föi^étäg Ö kassa) vilket på skuldsidan balanseras av att det egria kapitalet stiger (med periodens vinst). Om skulderna samtidigt inte ökar, kommer skuldsättningsgraden att sjunka. 2. Framtida investeringsbehov: Företagets framtida investeringar kan finansieras med antingen sparade vinster, dvs kassati'llgångar omvandlas till anläggningstillgångar, eller ökade skulder, eller en kombination. Så länge som framtida investeringar finansieras med samma proportioner av eget kapital och skulder, som företaget har idag, kommer skuldsättningsgraden att vara konstant (ceteris paribus). Det är först när framtida investeringar finansieras med en högre andel skulder än historiskt, som skuldsättningsgraden ökar. 3. Styrelsens och företagsledningensfinansieringspolicyvad gäller skuldsättningsgrad: Skuldsättningsgraden kan enkelt påverkas av en styrelse eller företagsledning, åtminstone uppåt; företaget kan helt enkelt låna mer (omvänt kan vara svårare, då man här är beroende av höga vinster). Styrelsen i ett (börsnoterat) företag har därför oftast en policy för vilken nivå på skuldsättningsgraden som den anser eftersträvansvärd. Inte sällan uttrycks den i termer av att skuldsättningsgraden i genomsnitt ska uppgå till X% över en konjunkturcykel, eller högst få uppgå till y% i en högkonjunktur. 4. Styrelsens utdelningspolicy: Företagets utdelningspolicy hänger intimt samman med policyn om skuldsättningsgrad. En styrelse vill ogärna sänka utdelningarna från ett år till ett annat och vill kunna vidmakthålla enrimligutdelning till ägarna, även under konjunkturnedgångar. Ett företags konkursrisk sammanhänger med den framtida genereringen av betalningsöverskott, men inte enbart. Företag går i konkurs av två huvudsakliga skäl, insufficiens respektive insolvens; Insufficiens: Kassaflödet sinar (främst pga uteblivna vinster i rörelsen, men även höga amorteringar och räntebetalningar, stora investeringar och höga utdelningar) och företaget klarar inte sitt betalningsåtagande till stat, kreditorer, anställda och leverantörer. Insolvens: Efter några års föriuster urholkas det egna kapitalet, så att skulderna överstiger tillgångarna. 2(7)
I sälrfs län könsateras att ettiaretags framtida <åter)betaliiingsf8ntiäg» I främsta rummet be^r^v^^ctid, vinster och skuldemas stohek. De. är ö^fimttläayltt^mo som ste generera ett tilltsddlgt Bpande betalningsäverskott Det är ocksä. framstå rummet de S a esterna som ska bidra till att det egna kapitalet bibehélls pa en n^a som garanterarföretagetsöverievnad. -l-detaktuellajallet gällande-boliden Mineral AE^ 1. Framtida resultat: Det är förstås omöjligt att med säkerhet sia ojnjmc^e^^ framtida resultat. En blicktillbakaitidenkan dock ge en indikation pa hur framtkjen ktn utvecklas. I bilaga 1 framgår att under de senaste 12 åren har Bolidens resu tat e L s^^\^^^^^^^^ mellan -2,2 Mdr kr (2001) och 6,3 Mdr kr (2006). Resutatens höga fluktuationer sammanhänger med branschen som företaget verkar mom och är mer konjunkturkänslig än de flesta andra branscher. Saval pnse pa efterfrågade produkter, i Bolidens fall metaller, som efterfrågade volymer vanerar mträxde'genomsm^^^^^ höi festa kostnader. Tillsammans gör detta att rörelseresultatetfluktuerarrdativ^ J^ftl^^än för andra företag. Ett mått på ovanstående är företagets betavarde pa Sma Betavärdet på en aktie visar hur mycket aktiekursen varierar over tiden. Ssemed andra aktier (på börsen). FinansbolagetAva^^^ Ä r ett betavärde på 1,77^ Som jämförelse har ^l^^'benomsn^^^^^^^^^ Då börsen ett betavärde på 1. Att en akties betavärde ar högre an genomsnittet ska toll^stom att dess risk överstiger genomsnittet. Detta är i sin tur md.rekt en konsekvens av attföretagetsresultat övertidenfluktuerarmycket. 2. Framtida investeringsbehov: Om Bolidens framtida investeringsbehov går ej att uttala sig, varför det i denna skrivning lämnas däriiän. 3 Styrelsens och företagsledningensfinansieringspolicyvad gäller skuldsättningsgrad: itbtgä 1 framgår att Bolidens skuldsättningsgrad de ^^^^^^ Ärat mycket, lom högst var den 1252% år 2000 och som lägst 67% ar 2006^Under av de 12 åren översteg skuldsättningsgraden 150%, under fyra översteg den 200%. Bolidens har en policy för skuldsättningsgrad. I årsredovisningenför2009 uttrycks denna enligt följande: "Målet år att nettoskuldsättningsgraden' i en högkonjunktur ska vara högst 20 procent i syfte att vidmakthålla enrimligfinansiell handlingsberedskap i en lågkonjunktur." Källa: Boliden AB:s årsredovisning 2009, sid 20. ^ hftp.v/www.?"''"^'' <;p/aza/dre«/prpgs article.i.sd?article=98623 ^Nettoskuldsättningsgrad beräknas som nettot av räntebärandeavsiwrochs^^^^^^^^ inkls^ likvida medel dividerat med eget kapital. Källa: Boliden AB3 årsredov.nmg 2009, s.d 64. 3(7)
Det- bör här kanske påpekas att Boliden- mäter skuldsättningsgrad på ett annat sätt vad som görs i bilaga 1. Modellen som används i bilaga 1 är den "traditionella", som används i deflestatextböcker, där detta lärs uttill studenter i företagekonomi. Som påpekades I not 1 på sid 1 förekommer varianter på temat. Bolidens är ett sådant exempel, där de även valt att benämna den nettoskuldsättningsgrad, eftersom man bland annat från skulderna gör avdrag för likvida medel. Mitt skältillatt använda den "traditionella" modellen är att den just är "traditionell" och därför att Boliden föreslagit att eventueha framtida bankgarantier ska knytas till bolagetsfi^mtidaskuldsättningsgrad. Det vi kan konstatera här är då att Boliden således har en uttalad finansieringspolicy för skuldsätiningsgrad. Men oavsett modellen för hur man mäter densamma är det företagets framtida resuhat som i första hand avgör om ^finansiefingspoircyn kän~"eftefléw. Företäpts framtida «^ aktieägarna spelar därvid också in. Bolidens policy är att en tredjedel av årets resultat ska utdelastillaktieägarna (Bolidens årsredovisning 2009, sid 64). Således, Bolidens AB:s resultatutveckling och skuldsättningsgrad har de senaste 12 åren fluktuerat kraftigt. Förklaringen till detta bör i första handtillskrivasföretagets branschtillhörighet. Så länge som Boliden fortsätter att huvudsakligen verka inom samma branschfinnsdet anledning att tro att utvecklingen kommer att bestå, dvs framtida resultat är svåra att förutsäga och kan förväntas fluktuera mycket. Och eftersom framtida skuldsättningsgrad i hög utsträckning påverkas av framtida resultat, kommer även skuldsättningsgraden - och i föriängningen företagets (åter)betalningsförmåga - vara svår att prognostisera. Ansvarsfördelningen och fördelningen avtillgångaroch skulder inom en boiagskoncern mellan moderbolag och dotterbolag varierar från koncerntillkoncern. I Boliden AB uppgår de totalatillgångarnatillca 33 Mdr kr (2009). Moderbolagetstillgångaruppgårtillca 8,6 Mdr kr (2009). Ingen egentiig verksamhet bedrivs i moderbolaget och för 2009 var resultatet O kr. Moderbolagetstillgångarbestår till ca hälften (3,9 Mdr kr) av andelar i koncernbolaget Boliden Mineral AB och till hälften av fordringar hos koncernföretag. Av balansomslutningens egna kapital och skulder utgör drygt tio procent av kortfristiga skulder hos kreditinstitut. Övrigfinansieringär eget kapital. Det finns inga långfristiga skulder i moderbolaget. Organisationen av koncernen innebär att all egentiig verksamhet bedrivs av Boliden Mineral AB. Det kan tolkas som att all risk, dvs både rörelserisken och denfinansiellarisken, föriäggs till dotterbolaget Boliden Mineral AB"*. Alla externa krediter är föriagda till dotterbolaget Boliden Mineral AB och eventuellt Boliden Mineral AB:s dotterbolag. " I Boliden AB:s årsredovisning 2009 anges i not 10, sid 61 att Boliden Mineral AB ägs till 100% av moderbolaget. Därunder räknas sedan upp 24 ytterligare bolag, där ägarandelen anges till 0. Jag tolkar det som att dessa 24 bolag är dotterbolag till Boliden Mineral AB. F ör ett av de 24 bolagen, Kip Service Dy anges att det ägs till 65% av bolaget. 4(7)
Boliden Mineral AB har yrkat på att ställa moderbolagsborgen som säkerhet. Men eftersom Boliden AB:s enda substantiella tillgång är aktier i Boliden Mineral AB kan man saga att Boliden Mineral AB vill ställa ut en garanti till sig själv. Boliden Mineral AB har i andra hand yrkat på att ställa moderbolagsgaranti som säkerhet och knyta eventuella framtida bankgarantier till nivån på bolagets framtida skuldsättningsgrad. Om skuldsättningsgraden överstiger 150 % ska enligt Boliden AB:s förslag hälften av det säkerställda beloppet garanteras äv bänk öch när skuldsatta överstiger 200 % ska hela beloppet säkerställas. Förutsättningarna för att erhålla en dylik garanti far bedömas på samma sätt som övri^ krediter. Nivåema (150% resp 200%) på skuldsättningsgraderna är i sig inte anmärkningsvart höga. Som nämndes ovan har Boliden under den senaste tolvårsperioden vid sex årsbokslut -uppvisat-skulsättningsgrader-som-överstigit-l-50%.-bolaget-har.dockjort^^^^^ krediter från kreditinstitut harförnyatsoch utökats. Men om kreditinstitut gör bedornningen att skuldsättningsgraden ökar kraftigt därför att resultatet är ifrittfall och de inte låter sig övertygas om att situationen inom rimlig tid går att ställa tillrätta, kommer ansökningar om förnyade eller utökade krediter att bedömas betydligt mer kritiskt. Detsamma kommer i sådana fall att gälla även garantier i bank. Bolaget föreslår vidare att skuldsättningsgraden ska redovisas i kvartalsrapporter och reviderade årsrapporter och att om de ovan nämnda procentsatser därvid är for handen ska bolaget inom tre månadertillhandahållasådan säkerhet. Bolidens delårsrapporter redovisas normalt ca knappt två månader efter delårsperiodens sista dag och reviderade årsredovisningar ca drygt tre månader efter bokslutsdagen. Således är det en ledtid pa ca 5-7 månader efter redovisningsperiodens sista dag tillstillhandahållandeav säkerhet. Huruvida detta är enrimligtkort: tid för att iscensätta en garanti fär ses mot samma bakgrund som sades ovan. Om bolagets resultatutveckling är akut negativ och den okade skuldsättningsgraden av kreditgivare bedöms som allvariig, är 5-7 månader en lang tid. Sammanfattade bedömning ^, -, Boliden AB verkar inom en bransch med hög (rörelse)risk. Detta bekräftas.mphcit av finansmarknadens prissättning av bolagets aktier, då bolagets betavärde är högt (1,771 mars 2010). Kreditbedömare i banker och finansinstitut är medvetna om '^» ^'sensken och anpassar kredrtnivåer, löptider och pris på krediter därefter. Boliden uppvisade 31 dec 2009 en genomsnittlig kredittid på utestående långfristiga krediter på 3,8 år. Aret dessfonnnan var motsvarande 4,8 år. I det aktuella fallet gällande efterbehandlingskostnadema kommer dessa att "PP^»"^f ' 30 år Detta kan betraktas som en skuld till staten som ska amorteras om 20-30 ar. Med andra ord: Boliden Mineral AB beviljas av staten att använda svensk "Jf for sm näringsverksamhet under förutsättning att marken återställs. Boliden Mineral 'anar' a^^^ marken idag och 'återbetalar skulden' i morgon, d v s om 20-30 år. Det är därvid nmligt att = Jag är medveten om att Boliden förmodligen äger marken där gruvavfall deponeras, '^a^ajka har fors^^^^^^^^^ att deponin ur statens synvinkel innebär att Boliden samtidigt 'förstör' marken. Denna förstörelse hknar jag här vid ett slags lån. som ska återbetalas vid ett senare tillfålle, d vs när marken ska återställas. 5(7)
värdera denna 'skuld' på liknande sätt som när en utomstående kreditgivare gör en kreditbedömning av ett lån som ska förfalla till betalning om 20-30 år. En extem kreditgivare söker normalt matcha beviljade krediter med en kombination av 1) livslängden på de tillgångar som krediten ska finansiera (t.ex. beviljas längre återbetalningstid om krediter används för fastighetsinvesteringar än för inköp av maskiner) och. 2)_det förväptadle,.kassmöjde^^ hyresintäkter. på_^ en fastighetsinvestering. Ätt kreditgivare agerar på detta sätt hänger ihop med att man vill vara så säker som möjligt på att krediterna ska kunna återbetalas och att återbetalningstakten ska stå i proportion till investeringens livslängd och det positiva kassaflöde den förväntas generera. Den genomsnittliga kredittiden på ett företags kreditportfölj är därför i mångt och mycket en reflexion av branschförutsättningar; fastighetsföretag har i regel längre genomsnittlig löptid på sin kreditportfölj än fordonstillverkande företag. I Bolidens fall har de nåhgfrirtip"kreäitemä~en gén^^ därmed gjort en bedömning av en 'rimlig* genomsnittlig löptid på kreditportföljen för ett företag som verkar i den bransch som Boliden gör. Det kan därför ifrågasättas varför staten ska bevilja en långfristig "kredit" på 20-30 år som så kraftigt avviker i löptid jämfört med företagets genomsnittliga utan att samtidigt erhålla solida garantier för att återbetalningen säkras. Boliden AB har begärt en garantikonstruktion där moderbolagsborgen ska gälla och eventuellt kompletteras med en garanti i bank om skuldsättningsgraden överstiger 150% respektive 200%. Eftersom Boliden AB:s enda substantiellatillgångär aktier i Boliden Mineral AB kan det annoriunda uttryckas som att Boliden Mineral AB vill ställa ut en garantitill sig själv. Den föreslagna garantikonstruktionen jämställer underförstått staten med en vanlig kreditgivare. Detta anser jag inte vararimligt.det är nämligen kutym att anta att det egna kapitalet har en löptid som är oändligt lång, d v s det förväntas aldrig återbetalas fullt ut till aktieägarna. Samtidigt går det egna kapitalet ibland under begreppet 'riskkapital', dvs aktieägarna tar den största risken i ett företag och kan aldrig vara säkra på att erhålla utdelning, särskilt inte långt fram i tiden. En moderbolagsborgen som avser belopp som ska betalas om 20-30 år är således, menar jag, snarare att jämställa långivaren (dvs staten) med Bolidens aktieägare (och därmed den högre risk som förknippas med eget kapital) än med deras kreditgivare. Boliden Mineral AB:s förslag om att komplettera moderbolagsborgen med säkerheter I bank om skuldsättningsgraden överstiger 150% respektive 200% skulle ha utlösts sex av tolv år, om det gällt den senaste tolvårsperioden. En sådan konstruktion är förenad med en kontinueriig bevakningskostnad, som banker och kreditinstitut är beredda att ta, men som det är tveksamt om staten har kompetens eller önskar avsätta resurser för att bedriva. Vidare visar den senaste tolvårsperioden att transaktionskostnaden, dvs arbetet med att ställa ut garantier och återgälda dem, också hade varit hög. Men väsentiigast av allt är förmodligen att konstruktionen inte lämpar sig i fall där låntagarens (Boliden) rörelserisk är hög; när kreditgivaren (staten) behöver en bankgaranti, är det kanske för sent. 6(7)
Min sammanfattande bedömning av om bolagets yrkanden om modexbojagsborgen kan anses innébära en långsiktig garantiföratt efterbehandlingskostnadema ska kunna tackas ar således negativ. Stockholm, 12 april 2010 Thonws Hartman övripra referenser: SOU 2006:039: Ett utvidgat miljöansvar. Delbetänkande av miljöansvarsutredningen. 7(7)
Boliden AB i 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 ; 2006 2007 2008 2009 Totalt kapital (T) 1843,5 1876,5 1327,8 11176 10694 19861 20017 229118 26929 27231 30525 33258 Eget kapital (E) 653,1 653,1 98,2 2527 2590 6100 8959 102$9 16089 12932 16131 16257 SItuider (S) 1190,4 1223,4 1229,6 8649 8104 13761 11058 12629 10840 14299 14394 17001 I Skuldsättningsgrad (S/E) 182% 187% 1252% 342% 313% 226% 123% 123% 67% 111% 89% 105% Ii Rörelseresultat -68,7-59,4-656,1-949 414 533 1666 3069 8522 5428 1004 3623 Resultat efter skatt -75,7-68,2-655,6-2237 132 596 1055 2046 6268 3787 935 2501 Kommentar: Samtiiga beioppjiämtade frän respektive ärs årsredovisning. 1 Samtiiga belopp är i luisek utom för åren 1998-2000 där beloppen är i MUSD.