påverkas om vi blev vegetarianer?

På vilket sätt skulle miljön kunna påverkas om vi blev vegetarianer? Den globala uppvärminingen börjar bli et stort problem i världen. Vi människor äter väldigt mycket kött nu och de leder till stora utsläpp. Om alla skulle bli vegetarianer skulle världen då bli en bättre plats? I artikeln "livsmedel" bublicerad på djurens rätts hemsida skriver författaren att 15 fåglar och däggdjur dödas i genomsnitt årligen av allätare, det leder till att människor inte får lika mycket fisk, en människa får runt 2000 fiskar. Siffran inkluderar också djurfoder och har ätits av t ex höns, grisar, kycklingar. I artikeln "Frågor och svar om kött och miljö" publicerad på naturskyddsverkets hemsida Spelar det verkligen någon roll om vad folk äter? Ja, det gör det. Bland annat för att kött och mejeriprodukter påverkar klimatet lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans. På vision.se i artikeln "Fakta om kött, miljö ochklimat står det att enligt FN är djurhållning för köttproduktion den mänskliga aktivitet som har störst miljö- och klimatpåverkan. Köttet toppar listan för bland annat jordförstörelse, förstörelse av vattenresurser, överutnyttjande av vattenresurser, försurning och luftföroreningar. Det går att hitta på hemsidan vision.se i artikeln "fakta om kött, miljö och klimat". Ett kilo kött står för lika mycket utsläpp som 250 kilometers bilåkning. Uppfödningen av köttdjur står för nästan en femtedel av utsläppen av växthusgaser. Det är mer än trafikens utsläpp globalt. Så genom faktan jag hittat drar jag slutsatsen att kött påverkar klimatet mycket och vi borde dra ner på köttkonsumtionen Källförteckning https://vision.se/medlem/fair-union/miljo-och-klimat/schyst-matbord/kott-och-klim at/ http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/klimat/faqvego http://www.djurensratt.se/djurvanlig-konsument/livsmedel

Varför är sopberg ett växande problem? I dagens samhälle vill alla köpa de nyaste sakerna, den nyaste mobilen, datorn och de där snygga tröjorna som alla har. Detta är ett problem eftersom att när vi köper nya saker slänger vi också de gamla. Helt fungerande saker hamnar på sopbergen, vad ska man istället göra med detta? Sopbergen växer och det är svårt att bli av med dem. Vi släpper ut alldeles för mycket koldioxid, ska vi verkligen elda upp sopbergen då? Varför är ett växande sopberg ett problem? Mängden sopor ökar, på 20 år har vi gått från att slänga 300kg per person och år till 450 kg per person och år. Det har alltså blivit en 50 procentig ökning på två decennier, skriver Mona Hambraeus på sverigesradio.se i artikeln "Mängden sopor ökar". Problemet med att vi slänger så mycket sopor är att det bildas sopberg som vi sen inte vet hur vi ska bli av med. Man kan inte elda upp de stora sopbergen som bildas eftersom man då släpper ut för mycket koldioxid. Att släppa ut för mycket koldioxid bidrar till växthuseffekten och jorden kommer då blir varmare. Ett annat problem som vi har idag är att vi slänger för mycket grejer som fortfarande går att använda. Detta är förstås en anledning till att sopbergen växer, gamla tv-apparater, kylskåp eller bara en mobil som vi tröttnat på slängs även fast de fortfarande fungerar. När vi gör detta använder vi för mycket av jordens resurser och måste sedan tillverka en massa nya saker. Istället för att slänga saker som fortfarande fungerar skulle vi kunna skänka, sälja eller ge bort det som vi inte längre vill ha. Antingen till organisationer som skickar de vidare eller ge bort det till en kompis eller familje medlem. Det slängs också stora mängder mat från resturanger och och butiker, ungefär 100 000 ton per år. Skriver man på hemsidan ungdomsparlamentet.stockholm.se i artikeln "miljöutskottet". På sidan Havet.nu i artikeln "skräp och avfall" skriver dem att mycket av soporna dumpas i vattnet. Dessa sopor kommer från fartyg och det är oftast sopor gjorda av plast. Fartyg slänger mer än 6,5 miljoner ton plast i havet per år, det kan ta upp till 100 år för denna plast att brytas ner. Soporna kan även komma från stränder, där stormar för med sig skräp ut i havet. När alla dessa sopor hamnar i havet påverkas såklart djuren. Varje år skadas djur som t ex fiskar, sjöfåglar och däggdjur för att dem har fastnat i fiskenät eller annat skräp som slängts i vattnet. Vissa djur äter plast och upplever då att de är mätta, dessa djur svälter sedan ihjäl. Det blir också en risk för alla däggdjur som äter fisken som levt på plast. Sop sortering är ett bra sätt att göra sig av med sina sopor, i Sverige sopsorterar de flesta men i andra länder som inte har det lika bra ställt är det inte lika vanligt. Sop sortering innebär att delar av soporna kan återvinnas istället för att bygga på

sopbergen. På hemsidan Sopor.nu i artikeln "sopsortering spar energi och naturressurser" skriver man att bara genom att återvinna en konservburk spar man energi som räcker till 7h tv tittande, och en återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn. Om man återvinner en påse mat avfall kan det bli biogas som räcker till 2,5 km bilkörning. Återvinner du cykeln så sparas lika mycket koldioxid som du kört bil i 12mil och på en dagstidning kan man koka 38 koppar kaffe. På sidan hungrig.nu i artikeln "Mijoner ton mat kastas i soporna" skriver man att i Sverige kastar varje person i genomsnitt 107kg mat och dryck varje år. Hälften av detta slängs i onödan eftersom att den fortfarande går att äta. Total mängd mat som slängs i sverige är 995 000 ton. Detta är slöseri med resurser, miljö och pengar. Att vi slänger så mycket mat kan bero på att det finns för lite tid och för dålig planering till att laga något som både smakar gott och är bra för hälsan och miljön. Vi glömmer att äta upp frukten vi köpt, mjölken går ut i datum och brödet blir gammalt och torrt. Den mat vi slänger mest är färsk frukt och färska grönsaker, även bröd slängs i onödan. Maten vi äter har en stor miljöpåverkan och produktionen av den står för 25% av klimatpåverkan. Den maten som vi producerar och sedan kastar bidrar med 1,9 miljoner ton koldioxid till atmosfären varje år. Denna mängd koldioxid är lika mycket utsläpp som från 700 000 bilar. Så vad är då problemet med att sopbergen växer jo, vi vet inte hur vi ska bli av med dem. Eldar vi upp dem så bidrar vi till växthuseffekten och jorden kommer då att bli varmare. Hur ska vi kunna minska soporna vi slänger som för varje år blir mer? Vi måste bli bättre på att sopsortera så att vi kan återvinna istället för att slänga, fartyg och båtar ute på havet måste sluta slänga skräp i vattnet och istället kanske ha sopsortering på fartygen. Vi slänger också allt för mycket saker som fortfarande fungerar, detta måste vi sluta med för att vi förbrukar för mycket av jordens resurser. Det låter förstås lättare än vad det är men om vi inte börjar ta hand om våra sopor så kommer jorden fortsätta bli varmare, djur kommer dö och vi kommer tillslut producera så mycket nya grejer att vi inte längre har resurser kvar överhuvudtaget. Källförteckning: "Miljöutskottet", ungdomsparlamentet.stockholm.se Hambreus, Mona "mängden sopor ökar", sverigesradio.se 25/8-2014 "Sopsortering spar energi och naturresurser", sopor.nu "Skräp och avfall" havet.nu "Miljoner ton mat kastas i soporna" hungrig.nu

Varför är sopberg ett växande problem? Alla människor i världen förbrukar produkter på något sätt, även om vissa förbrukar betydligt fler än andra. Idag känner många människor att för att känna sig beundrade behöver de få tag på det nyaste. De gamla produkterna gör de sig snabbt av med och dessa hamnar lätt på hög där de bidrar till de växande sopbergen. Vad händer med dessa sopberg och vilka problem orsakar de? I artikeln "Over-consumption" publicerad på World Centric beskrivs problemet att en liten del av världens befolkning lever efter en standard som kräver att vi köper nya produkter oftare än vi nödvändigtvis behöver och gör oss av med dem kort därefter. Det är endast möjligt eftersom vi tar mer naturresurser än vad jorden klarar av. Dessa länder tar även resurser från andra länders människor, 17% av världens befolkning använder hela 80% av jordens resurser får vi veta i artikeln. Jörgen Larsson skriver i artikeln "Hållbara konsumtionsmönster" som 2015 publicerades på Naturvårdsverkets hemsida om hur överkonsumtion idag har blivit något socialt som nästan alla (i vissa delar av världen) utövar. Som Hirsch (1976), citerad av Larsson, formulerar sig "Välbärgad konsumtion drivs av det fenomen som vi kallar mode som innebär att vi värderar något för dess nyhetsvärde, det vill säga värdet på nya produkter ligger främst i att de är nya och att vi genom att köpa dessa produkter skiljer ut oss från de som ännu inte hunnit köpa dem". Detta menar Larsson innebär att vi använder oss av överkonsumtion för att uppnå en social acceptans. Johanna Ödman skriver i artikeln "Sopor riktigt värdefullt" ( Miljöportalen, 2010-04-28) om möjligheten till att förbränna sopor för att använda som energi eller för att återvinna till nytt material. Om vi istället för att sortera soporna lägger dem på hög går vi miste om dessa möjligheter. Ödman skriver till exempel att cirka 95% av den energi som går åt till att skapa ny aluminium kan sparas om man istället använder sig av återvunnen aluminium. Att förbränna sopor kan också skapa energi till fjärrvärme eller el. Dock kan det vara så att utsläppen från sopförbränningen är giftiga vilket påverkar omgivningen, skriver Ödman. Eftersom alla sopor som förbränns inte är förnyelsebara släpps föroreningar ut som inte hade förekommit vid förbränning av fullständigt förnyelsebara bränslen, menar Tomas Ekvall, intervjuad av Ödman. I artikeln "Skräp och avfall" från Havet.nu står det om hur allt det skräp som på ett eller annat sätt hamnar i havet kan skada djur. Soporna slängs från fartyg eller färdas med floder och vindar till havet där djur kan missta dessa för mat, vilket kan leda till att de svälter ihjäl eftersom det får dem att känna sig mätta. Det står också i artikeln hur djuren kan fastna i olika typer av förpackningar och på så sätt drunkna. "Om mikroplast och havet" ( Havet.nu ) berättar om de problem

mikroplaster kan orsaka för olika organismer. Djur kan tro att även det är mat, och det kan ställa till med skada eftersom det inte tas hand om av matsmältningsorganen. Det finns även teorier presenterade i artikeln att plastpartiklarna, som till exempel kommer från tvättade plagg, slitna bildäck, skönhetsprodukter och båtskrov, kan binda olika gifter som kan vara farliga för de djur som äter dem, men även för konsumenter högre upp i näringskedjan. Delar av världens befolkning har blivit vana vid en livsstil för att uppnå social acceptans, och denna livsstil kräver att vi använder oss av mer av naturens resurser än vad som finns för oss att ta. Vi gör oss även av med de produkter vi köper efter väldigt kort tid. Det har lett till växande sopberg som kan orsaka skada för de organismer som kommer i kontakt med dem. Vi förlorar möjligheten att använda soporna till förbränning för att skapa energi och värme om vi bara lägger dem på hög. För att förhindra allt detta behöver vi främst förändra hela vårt sätt att leva på. Källförteckning Larsson, Jörgen "Hållbara konsumtionsmönster", Naturvårdsverket, publicerad 2015, hämtad 2017-02-14 Ödman, Johanna "Sopor riktigt värdefullt", Miljöportalen, uppdaterad 2010-04-28, hämtad 2017-01-31 "Om mikroplast och havet", Havet.nu, hämtad 2017-02-03 "Over-consumption", World Centric, hämtad 2017-01-31 "Skräp och avfall", Havet.nu, hämtad 2017-01-31