Ungdomars kultur- och fritidsintressen utifrån studierna i Ung livsstil

Relevanta dokument
Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013

Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november andra resultatredovisningen

Alla ska med! - en utvärdering av centrala mål inom kultur- och fritidssektorn

Ung livsstil på Lidingö 2015/2016

Ung livsstil i Täby - Några första resultat Trygg i Täby-rådet februari 2014

Ung livsstil i Täby 2013 Andra presentationen inför nämnden. 9 december 2013.

Täby kommun Planeringsavdelningen den 4 juni 2014 kl Presentation av forskningsprojektet Ung livsstil

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014

Ung livsstil på Värmdö några första resultat

Ung Fri Tid. Rikskonferens november Linda Lengheden

Ung livsstil i Täby Föreningslivet

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Ung livsstil I Jönköping och 10 andra kommuner

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Unglivsstil Huddinge kommun 2015/2016

Ung livsstil i Täby Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden den 19 mars 2014

Medlem i en gymnastikförening utifrån socioekonomisk status

UNG LIVSSTIL I HANINGE 2016/2017 HÖGSTADIET OCH GYMNASIESÄRSKOLAN

Ung livsstil i Jönköping - en studie av barn och ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

Medlem i en simklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Ung livsstil Sävsjö 2014

Medlem i en friidrottsklubb utifrån socioekonomisk status

Medlem i en golfklubb utifrån socioekonomisk status

Ung livsstil i Helsingborg

Medlem i en simklubb utifrån socioekonomisk status

Medlem i en basketklubb utifrån socioekonomisk status

Medlem i en fotbollsklubb utifrån socioekonomisk status

Medlem i en golfklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Medlem i en fotbollsklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige

Medlem i en ishockeyklubb utifrån socioekonomisk status

Medlem i en ishockeyklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Medlem i en innebandyklubb utifrån socioekonomisk status

Utan spaning ingen aning

Ung livsstil i Huddinge 2015 Kommunledningsgrupp den 22 oktober några första resultat

Medlem i en kampsportsförening (Budo+ Judo+ Taekwondo+ Karate) utifrån socioekonomisk status

Medlem i en ridklubb utifrån socioekonomisk status

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Utan spaning ingen aning

Medlem i en tennisklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Utan spaning ingen aning!

Medlem i en tennisklubb utifrån socioekonomisk status

Trygg i Täby. Trygg i Täby-rådet

Segrar föreningslivet?

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Utan spaning ingen aning

UNG LIVSSTIL. ung livsstil. en studie av elever i högstadiet och gymnasiet i Jönköping Resultatredovisning. Av Ulf Blomdahl

Ung livsstil på Lidingö Ht 2011 (november/december)

Sammanfattning av resultatet enkätundersökningen Ung Livsstil 2006

Förvaltningens förslag till beslut. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens lägesredovisning.

UNG i Linköping. En livsstilsundersökning bland högstadieoch gymnasieelever. Av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson, april 2011

UNG LIVSSTIL 94 % 59 % >85 % I NACKA har det bra på fritiden. är med i en förening

Ung livsstil. Livsstilsundersökning bland barn och ungdomar i Jönköpings kommun

Kvalitetsmätning i skolan

Ung livsstil Jönköping Ungdomar i grundsärskolan och gymnasiesärskolan - en jämförelse med ungdomar i övriga skolan och i andra kommuner

Kvalitetsmätning i skolan

Förlängning av överenskommelser med föreningar om öppna verksamheter

Ung livsstil i Kalmar

Medlem i en gymnastikförening utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Medlem i en innebandyklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

2. Ojämlikheten i föreningsidrotten

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp 2017: Återrapportering till Kommunstyrelsen av åtgärdsplan för Kulturnämnden

Förlängning av överenskommelser med föreningar om öppna verksamheter 2017

Förlängning av överenskommelser med föreningar om öppna verksamheter 2015

Tjänsteskrivelse 1 (7)

Ung livsstil på Lidingö Ht 2007

Folkhälsoplan Huddinge kommun

Ungas fritid. Oscar Svensson

Samverkan säkrar den fria tiden för barn och unga i Jönköping. SFK Gävle Ungdomsspåret

Resultaten redovisas först i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga visas.

Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention

Vilka idrottsanläggningar vill ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på?

Medlem i en ridklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Inriktning för reviderade riktlinjer för föreningsbidrag

Bilaga till rapport om Barns och ungas kulturaktiviteter Västra Götalandsregionen 2017

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Kvalitetsmätning i skolan Till elever i gymnasiesärskolan

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Kompisrelationer och fritidsgårdsbesök bland ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan i Stockholm och Jönköping

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för årskurs 2 (elever och vårdnadshavare), 5 och 8 i kommunala och fristående skolor

Redovisning av undersökning om vad ungdomar som inte besöker fritidsgårdar tycker om fritidsgårdarna


Vilka anläggningar/verksamheter

Ung livsstil bland ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan

För varje klassredovisning finns jämförelse fråga för fråga med skolan och Stockholm som helhet inom respektive årskurs.

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Ung livsstil i Huddinge

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Fritidsundersökning bland elever i årskurs 8

HUR MYCKET SATSAS PÅ FRITIDSGÅRDAR (öppen verksamhet) ÅR 2002 JÄMFÖRT MED 1981 OCH 1990?

Utomstående i fritids- och kulturutbudet i Huddinge. en studie av barn och ungdom i åldersgruppen år. Av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Kulturskolan i storstan minskat utanförskap genom samverkan 3 (12)

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun

Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 1

Tjänsteskrivelse. Resultatredovisning av kultur- och fritidsvaneundersökningen i Nacka år Dnr 2008/50.

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.

Vilka värden söker barn och ungdomar som är aktiva i olika idrottsgrenar?

UNDERSÖKNING OM BARN OCH UNGAS FRITID I GÖTEBORG

Transkript:

Ungdomars kultur- och fritidsintressen utifrån studierna i Ung livsstil 27 september 2017, Bygget konferens Stockholm Kommunkulturdagarna, Ability partner Linda Lengheden Linda. Lengheden linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33 Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 0706/ 65 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se tel. 08/ 16 20 22

Forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige Stockholm (sedan 1984) Norrköping (sedan 1985) Malmö (sedan 1990) Linköping (sedan 1992) Kalmar (sedan 1992) Jönköping (sedan1994) Sävsjö (sedan 1994) Vallentuna (sedan 1996) Nacka (sedan 1996) Huddinge (sedan 1998) Haninge (sedan 1998) Värmdö (sedan 1998) Helsingborg (sedan 2000) Lidingö (sedan 2003) Täby (sedan 2013) Falkenberg (sedan 2016)

Ung livsstil i särskolan Jönköping (2000, 2003, 2006, 2009, 2012) (2015) (unikt i Europa) (första resultaten klara) Haninge (2006, 2008, 2012/2013, 2016) Stockholm (2008/2009, 2013/2015) Tyresö (2009) Kalmar (2010) Huddinge (2015) Även i Täby har vi undersökt Ung livsstil bland barn och ungdomar som går i särskolan. Svarsfrekvensen är dock tyvärr så låg att resultaten inte kommer att presenteras.

Varför studier i Ung livsstil? Kunskaperna om ungdomarnas levnadsvillkor och preferenser var mycket begränsade under början av 1980-talet och är fortfarande begränsade. Stora bortfall i studier under de senaste åren gör att vi nu behöver säkra kunskaper Barnkonventionen (blir svensk lag). Vi lovar att i större utsträckning lyssna på barn och ungdomars önskemål Oro att förändringarna i ungdomars levnadsvillkor och preferenser är så snabba att kommunernas satsningar kan vara felaktiga (se den tysta värderingsrevolutionen) Utvärdering av kommunala och statliga mål (jämlikhet och jämställdhet) behövs/måste göras Likheter och skillnader bland ungdomar med olika förutsättningar

Alla ska med (kommunala och statliga mål) Alla barn och ungdomar Killar och tjejer i samma utsträckning Olika åldrar (inom barn och ungdomsgruppen) Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar (t.ex. de med en utvecklingsstörning) Ungdomar med olika skolframgång Barn och ungdomar i olika familjeformer Barn och ungdomar i olika socioekonomiska grupper i samma utsträckning Barn och ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund i samma utsträckning Ungdomar som identifierar sig som HBTQ God hälsa OBS! Satsningar är inte lika med effekter! Med Ung livsstil kan vi utvärdera måluppfyllelsen (undantag HBTQ)

Vad undersöker vi? Vad ska kommunen satsa på? Kultur, idrott, natur, förening Inflytande i kommunen i stort, i skolan och på fritiden Trivsel i livet, skolan och på fritiden Skolan Föreningslivet Fysisk aktivitet Viktigaste fritidsintresse Hälsa, matvanor och kroppsuppfattning Droger Rädd att gå ut på kvällarna Förtroende för vuxna och kompisar Fritidsgård och andra träffpunkter Deltagande i fritids- och kulturutbudet (t.ex. Kulturskola) Preferenser för olika delar i livet och skilda fritidsaktiviteter Läsvanor, biblioteksvanor Framtidsplaner Bäst och sämst i kommunen Varje kommun har med lokala frågor

Hur fort förändras ungdomskulturen? Den av vuxna organiserade ungdomskulturen förändras i de flesta fall långsamt (se t.ex. könsskillnader i kommunala musikskolan, ganska jämn i dag och även 1958) Den av ungdomarna själva organiserade ungdomskulturen förändras i de flesta fall snabbt eller mycket snabbt (se variationen i stödet för skateanläggningar)

25 Stödet för att bygga skateanläggningar Helsingborg. Andelar % 20 15 Helsingborgs dagblad 24/5 2016 10 Högstadiet 5 0 2000 2003 2006 2009 2012 2015

Finns det en gemensam ungdomskultur i Sverige? * JA! Stora likheter i preferenser och vanor mellan olika kommuner - se t.ex. vilka kvällar ungdomar vill att fritidsgårdarna i första hand ska vara öppna: fredag och lördag + helgverksamhet bland tjejer respektive killar + viktigaste fritidsintresse MEN Inom kommunerna, systematiska olikheter när det gäller t.ex. Kön Skolframgång Socioekonomiska grupper Svensk respektive utländsk bakgrund Familjeform

Vad vill du helst göra på din fritid när du är ledig? Stockholm 2014. Gymnasiet. (öppen fråga) Gymnasiesärskolan Killar % Tjejer % 1. Idrott utanför förening 42 1. Kompisar 64 2. Kompisar 37 2. Idrott utanför förening 30 3. Gym 21 3. Umgås med familjen 21 4. Tv-spel/dataspel 11 4. Ta det lugnt/chilla 16 Övriga gymnasiet Killar % Tjejer % 1. Kompisar 50 1. Kompisar 67 2. Idrotta utanför förening 35 2. Idrotta utanför förening 28 3. Tv-spel/dataspel 25 3. Umgås med familjen 27 4. Idrott i förening 22 4. Idrott i förening 20 Generellt, det finns en gemensam ungdomskultur!

Vad vill barn och ungdomar att kommunen i första hand ska satsa på? - Barnkonventionen

The big five inom kultur- och fritid Vilket område rangordnar unga högst? Fritidsgårdar/liknande träffpunkter Föreningsverksamhet - inte idrott. (t.ex. scoutkårer, frikyrkor och kulturella föreningar) Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Kultur (t.ex. bibliotek, dans, kulturskola, kulturhus, teater och utställningar) Natur (t.ex. sjöar, parker och friluftsområden)

Vad tycker du att kommunen i första hand ska satsa på inom kultur- och fritidssektorn? Rangordna 1-5. Rangordning 1. Jönköping 2015. Andelar %. Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Mellan- Stadiet Högstadiet Gymnasiet 53 47 47 Natur (t.ex. sjöar, parker och friluftsområden) 19 18 19 Kultur (t.ex. bibliotek, dans, kulturskola, kulturhus, replokaler, teater och utställningar) 15 16 17 Fritidsgårdar/liknande träffpunkter 7 15 14 Föreningsverksamhet - inte idrott (scouter, frikyrkor, invandrarföreningar och kulturföreningar) 5 3 3

Vad tycker du att kommun i första hand ska satsa på inom kultur- och fritidssektorn? Rangordna 1-5. Rangordning 1. Högstadiet, andelar % Malmö 2015 Jönköping 2015 Haninge 2017 Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer Idrott 46 25 57 37 50 32 Fritidsgårdar 17 23 13 17 19 29 Natur 18 18 18 17 22 25 Kultur 13 28 8 24 7 12 Föreningsverksamhet - inte idrott 6 6 2 4 3 2 Några elever har rangordnat två områden som nr1. Här statistisk korrigerat för detta. Killars svaga stöd för kultur! Tolkningar? Stora könsskillnader i preferenser! Gäller även i mellanstadiet och gymnasiet

Vilka kulturaktiviteter inom kulturen vill ungdomar att kommunerna ska satsa på? - Barnkonventionen

Vilka kulturverksamheter tycker du att din kommun i första hand ska satsa pengar på? Högstadiet. %. Ungdomarna har kunnat kryssa högst 3 alternativ. Malmö 2015 Killar % Tjejer % Lokaler för LAN och TV-/datorspel 40 Festivaler för musik, film, teater och dans 37 Festivaler för musik, film, teater och dans 24 Bibliotek 23 Disco/klubb 23 Disco/klubb 21 Bibliotek 17 Konserter (att se på/lyssna) 20 Konserter (att se på/lyssna) 9 Skapande verksamhet (ex. teater, musik, foto, 15 bild, skrivarverkstad, hantverk eller media/film) Kulturskolan Malmö Totalt 8% Killar 6% Tjejer 10% **

Vilka kulturverksamheter tycker du att din kommun i första hand ska satsa pengar på? Högstadiet. %. Ungdomarna har kunnat kryssa högst 3 alternativ. Huddinge 2015 Killar % Tjejer % Bio/filmklubb 54 Bio/filmklubb 44 Lokaler för Lan 38 Festivaler för musik, film, teater och dans 36 Bibliotek för olika åldrar 15 Konserter, rock, pop, hip-hop 24 Festivaler för musik, film, teater och dans 13 Bibliotek för olika åldrar 18 Konserter, rock, pop, hip-hop 13 Dansarrangemang/disco/klubb 18 Stöd så att ungdomar själv ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 13 Stöd så att ungdomar själv ska kunna förverkliga sina idéer inom kulturområdet 17

Vilka kulturverksamheter tycker du att din kommun i första hand ska satsa pengar på? Högstadiet. %. Ungdomarna har kunnat kryssa högst 2 alternativ. Jönköping 2015 Killar % Tjejer % Lokaler för LAN 33 Ungdomsfestivaler 43 Media/film 25 Konserter, rock, pop 21 Ungdomsfestivaler 20 Media/film 14 Stöd så att ungdomar själv ska kunna 13 Stöd så att ungdomar själv ska kunna 14 förverkliga idéer inom kulturområdet förverkliga idéer inom kulturområdet Konserter, rock, pop 10 Bibliotek 9

Vilka kulturverksamheter tycker du att din kommun i första hand ska satsa pengar på? Högstadiet. %. Ungdomarna har kunnat kryssa högst 4 alternativ. Täby 2013 Killar % Tjejer % Bio/Filmklubb 49 Festivaler för musik, film, teater och dans 45 Lokaler för LAN 49 Konserter, rock, pop, hip-hop 42 Festivaler för musik, film, teater och dans 28 Bio/Filmklubb 41 Konserter, rock, pop, hip-hop 27 Dansarrangemang/disco 24

Ålder och deltagande - Barnifiering

Socialisationshypotesen Tron på att vi skapa goda vanor om barn i allt tidigare åldrar börjar i organiserade fritidsverksamheter I vilka åldrar började vi på 1930-talet, 1950-talet, 1970-talet, 1990-talet och 2015? Fritidsgruppsbidraget på 1950-talet: 12-25 år 2015/2016: Ishockeyskola för 3-åringar Fotbollsskola för 4-åringar Dansskola för 2-åringar Bebisbokprat på bibliotek för bebisar Målgrupp kulturskolan 0-19 år Körsång för bebisar i magen Håller socialisationshypotesen?

Håller socialisationshypotesen? - Resultat på Sverigenivå!? Deltagande i förening sjunker med ålder Deltagande på fritidsgård sjunker med ålder Besök på bibliotek sjunker med ålder Deltagande i kulturskola sjunker med ålder Läsande av böcker sjunker med ålder Den fysiska aktiviteten sjunker med ålder Fritidstrivseln försämras med ålder Andelen utomstående i kultur- och fritidsutbudet ökar med ålder

Kulturskolan Ålder. Statistik från 2015 Antal i varje åldersgrupp (registerdata från kulturskolorna i varje kommun) Malmö Helsingborg Värmdö 2008 (7, 3år) 233 64 111 2007 (åk 2) 599 139 155 2006 (9,3 år) 456 126 200 2005 476 145 159 2004 491 148 159 2003 318 167 125 2002 (13,3 år) 328 122 87 2001 265 133 56 2000 194 104 40 1999 (16,3 år) 146 61 15 1998 105 51 17 1997 83 45 13 1996 32 7

Besökt bibliotek (I veckan) Jönköping. Andelar (%) i procent. Pojkar Flickor Åk 5 16 23 Åk 7 5 5 Åk 9 3 5 Åk 2 gymnasiet 4 7 Minus procentenheter - 12-15

Läst böcker förra veckan på fritiden. %. Helsingborg. 2015 (räkna även e-böcker och ljudböcker) (ej skolböcker eller andra böcker som skolan kräver att man ska läsa) Killar Tjejer Mellanstadiet 86 92 Högstadiet 59 67 Gymnasiet 36 47 Minus procentenheter från mellanstadiet -50-45

Hur har det gått för öppna mötesplatser över tid?

Besökt bibliotek under de senaste 4 veckorna på fritiden. Andelar i %. Malmö. Högstadiet 1996 2015 minus procentenheter Killar 60 34-26 Tjejer 59 47-12 Andelen som besöker bibliotek minskar både bland killar och tjejer. Varför? Yttre eller inre faktorer som påverkar deltagande?

Besökt bibliotek. 1994-2015 Jönköping. Gymnasiet 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Mer än en gång/vecka Pojkar Mer än en gång per månad Pojkar Mer än en gång per månad Flickor Mer än en gång per månad Flickor

Hur ser besöken på fritidsgård ut över tid? Ung livsstil. Högstadiet Kommun Tidsperiod +/- procentenheter Stockholm 1985-2013 -36 Norrköping 1985-2008 -25 Linköping 1992-2009 -19 Kalmar 1992-2013 -12 Sävsjö 1993-2013 -13 Malmö 1996-2015 -9 Jönköping 1997-2015 -7 Huddinge 1998-2015 - 29 Haninge 1998-2012 -14 Värmdö 1998-2015 -13 Helsingborg 2000-2015 -45 Lidingö 2003-2015 -11 Täby 2013-? Fritidsgården står inför nya utmaningar!! Yttre eller inre faktorer som påverkar deltagande?

Varför går färre ungdomar på fritidsgård? Mindre satsning på helgverksamhet (vardagsverksamhet flyttar in i helgen) Finns inte (?) en aktivitet som kan attrahera lika många som disco gjorde Bredden finns inte i vardagsverksamheten (göra vara) (timanställda experter saknas?) 1939:an! Mindre verksamhet som ger status i hela ungdomsgruppen Liten nyrekrytering bland äldre tonåringar Barnifiering Allt yngre barn tar del av kultur- och fritidsutbudet. Även det som tidigare var en tonårssatsning? Alternativa mötesplatser har vuxit fram Mindre (lokalmässiga) möjligheter att bedriva kul/varierad verksamhet Mindre ekonomiska satsningar på öppen verksamhet

Finns det stöd bland unga på gymnasiet att satsa på en mötesplats avsedd för dem?

Tycker du att din kommun behöver mötesplatser där gymnasieungdomar har möjlighet att bara vara eller syssla med olika aktiviteter? Gymnasiet. Andelar %. 100 80 60 70 63 62 75 45 75 75 63 62 49 65 47 73 62 77 49 72 40 31 20 0 Täby 2013 Lidingö 2015 Stockholm 2013 Helsingborg 2015 Falkenberg 2016 Huddinge 2015 Vallentuna 2016 Jönköping 2015 Haninge 2016 Killar Tjejer

Mot bakgrund av ett starkt stöd från kommunens unga och en enig kultur- och fritidsnämnd ansöktes om bidrag från Boverket

Ansökan till boverket syfte och målsättning Syftet och den önskade effekten med projektet är att skapa en jämställd mötesplats för ungdomar så att killar och tjejer i övre tonåren på lika villkor kan ta del av Täby kommuns fritidsutbud. Målsättningen med den jämställda mötesplatsen är att nå många ungdomar genom en nyskapande, lustfylld och kreativ miljö som erbjuder varierande aktiviteter.

Tankar om processen Ord som blev viktiga Idéer, utbildning, erfarenheter, fokusgrupper Renovering och uppstart av Jämställd mötesplats för ungdomar Dialog Flexibilitet Evidens Nyskapande Fas 1 - Utbildning och fokusgrupper. Samla kunskap. Förhållningssätt: lyssnande, lärande, undersökande och reflexivt. Fas 2 - Vad ska göras i befintlig lokal, vad kan göras? Hur och av vem? Utveckla metoder, arbetssätt och visioner av verksamhetens innehåll.

850m2

Innehållet på mötesplatsen ska spegla ett brett kulturoch fritidsutbud Replokaler, pod, inspelning Ateljé/kreativ verkstad Design studio Dans, rörelse, yoga Konserter, uppträdanden Litteratur bokcirklar Ungdomsfester Studio/dj Studieplatser Café/barristakurs Tema/inflytande Rörelse Diskussion Samarbeten?

Lärdomar Vad är uppdraget? Vilken kompetens finns i arbetslaget? Vilken kompetens behöver tillsättas? Utbildning Tidplan och planering Komplettera statistiken med fokusgrupper (skolor) och arbetssätt (utåtriktat, inflytande) Interna samarbeten (kommunikation, fastighet, skolor, andra verksamheter) Externa aktörer både under processens gång och för framtiden Goda exempel plocka russin ur fler kakor! Studiebesök, kontakter Personalens roller och att bilda ett nytt kollegium Vem gör vad och när Hur ska verksamheten styras i framtiden? Förhållningssätt, ledarskap, ledord, mötesteknik, öppettider, aktiviteter.

Sammanfattning Mötesplatser är en viktig fritidsarena som kompletterar övriga aktörer. Få ungdomar besöker fritidsgårdar/mötesplatser! Många fler vill besöka mötesplatser, i synnerhet tjejer. Fritidsgårdens verksamhet kan inte reduceras till ett fåtal ungdomars (killars) preferenser och enbart genom att vara öppen. Genom större bredd i vardagsverksamheten kan fritidsgårdar nå fler! Genom fler arrangemang och happenings på helgen kan fritidsgårdar nå fler! Fritidsledare bör alltid tänka på jämställdhet, ungdomsinflytande och inkludering vid planering, genomförande och utvärdering av verksamhet.

Aktuell forskning på nätet! TACK!!

Linda Magnus Ulf Stig Lengheden Åkesson Blomdahl Elofsson

Bilagor

Vilka Kulturverksamheter tycker du Malmö i första hand ska satsa pengar på? Högstadiet. 2015. Andelar %. Ungdomarna har kunnat kryssa högst 3 alternativ Killar Tjejer Signif. Festivaler för musik, film, teater och dans 24 37 *** Lokaler för LAN och TV-/datorspel 40 6 *** Disco/klubb 23 21 Ns Bibliotek 17 23 * Konserter (att se på/lyssna) 9 20 *** Skapande verksamhet (t.ex. teater, musik, foto, bild, Skrivarverkstad, hantverk eller media/film) 8 15 *** Muséer och konstutställningar 9 9 Ns Dansföreställningar (att se på) 3 13 *** Kulturskolan 6 10 ** Replokaler för musik 5 10 *** Teater (att se på 4 6 * Replokaler för dans/teater 1 8 *** Lokaler för brädspel, rollspel och lavj 6 2 *** Annat 5 4 Ns Tjejer vill mer av nästan allt som tillhör kulturförvaltningen

Vad är orsaken till att stödet för socialisationshypotesen vacklar? Mättnad (knapphetshypotesen får stöd). Ju tidigare man börjar desto tidigare slutar man) Avsaknad av bredd i utbudet? (se idrottsrörelsen från bredd mellan investeringsvärde och egenvärde bland barn till mycket investeringsvärden i tonåren)? Vad beror det inte på? inte på många timmar med läxläsning inte på att marknaden fångar upp Vad göras??? Med satsningar på olika åldersgrupper Pedagogiskt

Utomstående i fritids- och kulturutbudet. Andel (%) som inte deltar i instrumentella fritidsaktiviteter (förening eller kulturskolan) i Jönköping, Helsingborg Haninge, Huddinge och Täby. Jönköping Helsingborg Haninge Huddinge Täby Mellanstadiet 21 32 42 26 20 Högstadiet 34 50 53 48 34 Gymnasiet 54 55 69 59 49 Andel (%) utomstående totalt i Jönköping, Helsingborg, Haninge, Huddinge och Täby. Jönköping Helsingborg Haninge Huddinge Täby Mellanstadiet 8 11 13 11 12 Högstadiet 31 41 46 36 30 Gymnasiet 52 51 65 46 42 Utomstående totalt: deltar inte varken i förening, kulturskola (i Haninge musikskola) eller besökt fritidsgård, bibliotek eller simhall senaste veckan.

Stödet för att satsa på tunga kulturinstitutioner. %. Jönköping 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Kulturskolan (musik, bild, dans, drama/teater) 8 16 13 12 9 6 Bibliotek 16 4 2 3 4 8 Kulturskolan (musik, bild, dans, drama/teater) Gymnasiet. %. 2000 2003 2006 2009 2012 2015 5 9 6 9 6 4 Bibliotek 10 5 2 3 6 8

Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Mycket viktigt Täby. Gymnasiet 2013. % Sid. 1 Killar Tjejer Fika/café 25 57 Idrotta 40 44 Möjligheter att sitta och studera 17 43 Lyssna på konserter 19 35 Aerobics, spinning eller annan gruppträning 7 33 Se film 21 29 Kunna påverka innehållet 14 27 Låna musik och film 11 23 Prata om sex och samlevnad 15 23 Låna böcker 7 23 Datorer 29 22 Prata med personal 10 22 Möjlighet till att uppträda med t.ex. musik, poesi, dans 9 21 Dansa 5 21 Replokaler för musik/sång 13 19

Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Mycket viktigt. Täby. Gymnasiet 2013. % Killar Tjejer Teckna/måla/skulptera 3 19 Läsa tidskrifter 5 17 Kurser i t.ex. kreativt skrivande, filmmanus, tecknarskola 5 17 Producera egen film 5 14 Spela teater 3 14 Tillverka/designa kläder 3 13 Skrivarverkstad 3 13 Spela rollspel/live 7 9 Se utställningar 3 9 Träffa författare 1 4 Sid 2. Ungdomar vill ha bredd i mötesplatserna

Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Jönköping. Gymnasiet 2015. Sid. 1 % Idrotta 51 Fika/café 54 Få hjälp med att söka arbete/utbildningar av vuxna 47 Bara vara/softa 44 Möjligheter att sitta och studera 37 Se film 27 Lyssna på konserter 27 Datorer/tv-spel/datorspel (online) 26 Prata om sex och samlevnad 25 Låna böcker 24 Kunna påverka innehållet 24 Aerobics, spinning eller annan gruppträning 24 Replokaler för musik/sång 22 Få hjälp med att starta en förening 22 Prata med personal 21

Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Jönköping. Gymnasiet 2015. % Dansa 19 Möjlighet till att uppträda med t.ex. musik, poesi, dans 18 Låna musik och film 17 Samhällsdebatt 17 Kurser i t.ex., filmmanus, fotoskola, tecknarskola 15 Teckna/måla/skulptera 14 Tillverka/designa kläder 13 Spela teater 13 Skrivarverkstad/kreativt skrivande 12 Producera egen film 12 Läsa tidskrifter 12 Se utställningar (konst, foto) 11 Träffa författare 9 Spela rollspel/lajv 8 Sid 2. Ungdomar vill ha bredd i mötesplatserna

Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Jönköping. Gymnasiet 2015. Bild 1 Killar Tjejer Fika/café 36 71 Få hjälp med att söka arbete/utbildningar av vuxna 39 56 Idrotta 49 53 Bara vara/softa 36 53 Möjligheter att sitta och studera 24 49 Aerobics, spinning eller annan gruppträning 12 36 Lyssna på konserter 19 34 Låna böcker 16 31 Se film 24 31 Kunna påverka innehållet 20 29 Prata om sex och samlevnad 21 28 Replokaler för musik/sång 17 27 Dansa 12 27 Prata med personal 17 24 Möjlighet till att uppträda med t.ex. musik, poesi, dans 12 24

Hur viktigt är det att möjlighet finns till följande saker/aktiviteter på mötesplatser för gymnasieungdomar? Jönköping. Gymnasiet 2015. Bild 2 Killar Tjejer Få hjälp med att starta en förening 20 23 Låna musik och film 14 21 Låna musik och film 14 21 Samhällsdebatt 15 19 Kurser i t.ex., filmmanus, fotoskola, tecknarskola 11 18 Spela teater 10 17 Teckna/måla/skulptera 11 17 Tillverka/designa kläder 9 16 Skrivarverkstad/kreativt skrivande 10 15 Datorer/tv-spel/datorspel (online) 37 14 Se utställningar (konst, foto) 9 13 Läsa tidskrifter 10 13 Producera egen film 12 13 Träffa författare 9 9 Spela rollspel/lajv 8 8