Nu var det äntligen dags att ge sig iväg till Ungern. Tanken på en vinresa dök upp under den vinkurs som jag tidigare under året lett i Frejas regi. Ungern som vinland blir alltmer intressant. Vinproduktionen är moderniserad, nya druvsorter har introducerats. Med kapital och teknik bland annat från Tyskland produceras allt fler röda och vita kvalitetsviner. Samtidigt görs stora mängder enklare vita viner som går på export till bland annat Sverige. Ungerskan har samma ord för vin som turkiskan - bor - vilket förklaras av att de magyariska stammarna på den långa vandringen från sitt urhem långt bort i Asien hade kommit i kontakt med turkiska folkslag, förmodligen i Kaukasusområdet, och där snappat upp en del ord och seder. De var därför sannolikt bekanta med vin när de kom till de vinodlingstrakter som kelter, romare och deras efterträdare lämnat efter sig i det bördiga karpatiska bäckenet. 1989 fanns bara sju större statliga vinfabriker och ett antal statliga vingårdar i Ungern, som massproducerade billiga röda och vita viner för export i första hand till Sovjetunionen och östblocket. Efter kommunisttiden, under 1990-talet, repade sig vinproduktionen snabbt. Vingårdar privatiserades, modern teknik infördes och de gamla vinmakarnas kunskaper togs till vara. I dag blomstrar den ungerska vinindustrin. Jämsides med de gamla traditionella ungerska druvsorterna, Hungaricum, har nyplanteringar skett av de stora sorterna av blå druvor som Cabernet Sauvignon, Cabernet franc, Merlot, Pinot Noir och Syrah/Shiraz. Av gröna druvor till de vita vinerna dominerar Chardonnay och Sauvignon Blanc. Bland vinodlare finns nu en tydlig trend att värna om de ungerska gamla druvsorterna och odla dem jämsides med de stora sorterna. En annan trend är att allt fler vinmakare satsar på röda kvalitetsviner i små serier, viner som mycket sällan går på export. De kan ses och avsmakas bland annat på den stora årliga vinmässan i Budapest i september. Det ungerska vinet ser ut att gå en ljus framtid till mötes, här finns såväl intressanta druvsorter som nyskapande producenter. Lägg därtill landets geografiska läge och inte minst en alltmer nyfiken kundkrets. Att bjuda gästerna på ett glas fårsvans (juhfark) eller att servera en karaff tjurblod (Egri bikavér) till den grillade entrecoten kanske snart blir lika vanligt som ett glas cabernet sauvignon eller en flaska husets vin. Vi åkte från i chartrad buss från Sundsvall klockan 5:30 och var framme på Arlanda vid 10-tiden. Automatisk incheckning hos Norwegian gick bra, men sedan började förseningarna.
Vi skulle fara 11.50 men kom inte i väg förrän vid 14.30 tiden. Matkupong om 100 kronor delades ut och alla var trots detta på gott humör. Väntan på avgång
Det var detta plan vi åkte med Planet stod inne och väntade men det var besättningen som saknades och när de dök upp bröt en spontan applåd ut. Snart stod vi ute i värmen i Budaperstoch träffade vår guide Susanne som för övrigt heter Zsuzsa Horvath. Eftersom vi var försenade så hade vi inte någon buss till vårt hotell och det var inte bara vårt plan som var försenat utan även många andra varför det var kaos i taxikön. Susanne fixade snabbt fram taxibilar till oss alla och en och en hoppade vi in i våra bilar.
In i bilen Det var ett snillrikt system med bilarna. Man fick en lapp med bilens nummer och väntade till den kom. Sten, jag och Björn fick den sista bilen, men chauffören körde som en biltjuv genom Budapest och fastän vi startade sist så var vi bland dem första framme vid vårt hotell Helia.
Hotel Helia Tisdagskvällen var vikt för en båttur på Donau med matt. Det var tur att vi hade en egen båt ty vi var ju försenade och båten väntade på oss. Under sakkunnig guidning av Susanne såg vi Budapest tändas upp under det att vi njöt av mat och vin. Mycket mat var det!
Alla lät sig väl smakas
Parlamentet i kvällsbelysning 13 september I dag ska vår utflykt gå till Eger. Därifrån kommer det berömda vinet Egri Bikaver Legenden berättar om den blott tvåtusen stora armén som försvarade Egers slott mot det osmanska rikets enorma styrka. Legenden berättar om den blott tvåtusen stora armén som försvarade Egers slott mot det osmanska rikets enorma styrka. För att hålla kamplusten och humöret på topp fick krigarna ett överflöd av vin och mat. Turkarna mötte en armé som kom ut med skäggen närmast dränkta i rött vin och snart började ryktet att gå bland angriparna att ungrarna drack vin blandat med tjurblod och därmed fick övermänskliga krafter. Turkarna gav till slut upp och slottet förblev skyddat. Tjurblodet från Eger, Egri bikavér, är utan tvekan Ungerns mest välkända röda vin. Namnet tycks ha antagits någon gång under mitten av 1850-talet. Innan turkarnas intåg i Eger var det mer gröna än blå druvor planterade. Turkarna, eller serberna, introducerade rödvinsdruvan kadarka under 1500-talet och den blev en stor favorit i Eger ända fram till slutet av 1800-talet då vinlusen fann sin väg till regionen. Den aromatiska kadarka drabbades extra hårt av lusens angrepp och vid nyplanteringar flyttades tyngdpunkten över på Bordeaux-druvor samt kékfrankos, Ungerns namn på blaufränkisch. Tjurblodet under 1800-talet var en så kallad field blend där de olika druvsorterna växte bredvid varandra i vinmarken, skördades samtidigt och vinifierades tillsammans. Vinerna
ska ha varit mörka och kraftfulla i sin karaktär. I takt med bättre teknik och kunnande började vinerna behandlas mer som i Bordeaux där respektive druvsort vinifierades och lagrades separat innan blandningen. Med kommunismens intåg efter andra världskriget förlorar tjurblodet från Eger sin kvalitet, massproduktionen träder in och mer lättodlade druvor gör sitt intåg. Vinerna vattnas ur men är samtidigt den produkt som kommunismen skyltar med utåt och Egri bikavér når stor popularitet bland annat i Sverige under 60- och 70-talet företrädesvis. Med murens fall blir avsaknaden av kvalitet extra tydligt och arbetet startar tämligen omgående med att försöka organisera Eger. 1997 blir Ungerns första Districtus Hungaricus Controllatus ett faktum och regleringen bygger mycket på den österrikiska vinlagsmotsvarigheten. I en Egri bikavér krävs det att minst tre av de elva traditionella druvorna ingår, medan i en bikavér som tituleras Superior krävs minst fem av dessa, samtidigt som det ställs ytterligare krav i form av begränsade skördeuttag och tid på fat. Efter en bastant frukost drog vi iväg. Innan vi begav oss till Thummerers vingård gjorde vi ett stopp i staden Eger. Eger ligger cirka 14 mil från Budapest, men resan gick snabbt på motorvägen. Staden är mest känd för sitt slott, tempererade bad, historiska byggnader (inkluderat den nordligaste osmanska minareten ). Vi vandrade runt i staden och besåg dess sevärdheter.
Utsikt över Eger Därefter var det dags att bege sig till Thummerer vingård Vi startade rundvandringen med ett besök i deras vinkällare som är utgrävd under mark och är cirka 4000 kvadratmeter stor. Besök i vinkällaren
Provade viner Till dessa serverades två grytor. Den ena med oxkött och den andra med kalkon. Båda grytorna tillagades i en vedeldad ugn. Provningen avslutades med ett glas Palinka som är ungersk alkoholhaltig sprit gjord på destillerade jästa frukter.
Väl tillbaka till hotellet laddade vi för middag på hotellet. 14 september Dagen började med en stadsrundtur. Vi for först upp mot Gellerthöjden.
Hela gänget Vi for därefter till slottsområdet. Ett vimmel av turister och turistbussar och vi besökte i nämnd ordning Mathiaskyrkan, Fiskarbastionen och slottet. Fiskarbastionen
Resan fortsatte till restaurang Trofea där ett oändligt bord med godsaker fanns uppdukat På Trofea Mätta och glada lämnade vi restaurangen och det var bara juicekannorna som var orörda
Efter denna bastanta lunch kändes det skönt att få koppla av i hotellets bassäng Efter den behövliga avkopplingen var det dags att dra i väg till Lics vinkällare för en ny vinprovning. Där bjöds vi på fröccs, som är vitt vin med sodavatten.
Därefter var det dags att kliva in i provningsrummet där vi bjöds på 8 viner
Vin, dragspel och god mat 15 september I dag fanns inte något program uppgjort utan en del stannade i hotellets SPA och andra gav sig ut på stadens gator. Jag tror att alla som for in till stan besökte saluhallen
Saluhallen är värt ett besök Det pågick även en chokladfestival i staden och den var det många som besökte Några av herrarna gjorde även ett besök på Terror Hus museet som öppnades den 24 februari 2002 och tjänar som ett monument till minne av de som hölls fängslade, torterade och dödades i byggnaden där nu museet är. Målet med museet är att visa människor att kampen för frigörelse inte var förgäves, och att kriget mot de två grymmaste systemen (kommunismen och nazismen) av 20-talet slutade med seger och oberoende. På eftermiddagen for vi iväg till Heviz. Även här uppstod det förseningar ty det var en olycka efter motorvägen som gjorde att bussen fick ta en omväg. Innan det var dags för middag välkomnades vi med bubbel av hotellets personal
Därefter var det bara att slå sig ner och njuta av den underbara buffémiddagen. Att den stängde klockan 21.30 visste vi inte så en del av oss höll på att bli utan dessert, men det löstes sig.
16 september Många tog sig ett bad innan vi for på dagens utflykt och resans sista vinprovning. Vi började med ett stopp i Balatonfüred
Nu var det dags för nästa vinprovning och vi for mot gården Kozcor Vi provade sex viner och till detta fick vi kallskuret. Jag börjar med en bild på maten
Och alla deltagare
Vinerna vi provade var Vårt sista stopp var i Tihany
Tillbaka till hotellet tog de flesta ett dopp i hotellets termalbassänger
På kvällen var det så dags för att kora vinnaren från de vingårdar vi hade besökt. För att lura deltagarna så blandade vi in ett vin som var jättebilligt och köpt på Coop. Omröstningen utföll så att det blev dött loppa mellan Thummerer och Kovazc (11-11). Det bevisar att det var fina gårdar vi hade besökt.
Kvällens vinprovning Söndag 17 september Fri dag i dag och då öste regnet ner. Det finns ett minitåg i Heviz som går upp till vinberget. En del tog tåget, men glömde att stiga av och åkte tillbaka ner till staden. Andra promenerade upp i regnet
Många av oss intog vår lunch uppe på vinberget Resans sista provning i Freja baren genomfördes i god stämning med utlottning av några flaskor Tokajer och provning av ungerskt mousserande vin med åtföljande lektion i konsten att öppna en champagneflaska. Alla öppningar gick bra och inte en droppe spilldes!
Stämningen var på topp Kvällen avslutades med resans sista gemensamma middag På måndagen var det dags att fara hem och det höll på att sluta med en förskräckelse. När bussen anlände till hotellet så gick inte dörrarna att öppna. Chauffören var förtvivlad! Till slut fick han kontakt med verkstaden och han kunde öppna dem manuellt och fixa lite grand i motorn så hydrauliken började att fungera igen.
Snart satt vi på bussen Hur får jag upp dörren?
och lotsades hem till Sundsvall. Alla var nöjda och glada när vi kom hem och alla konstaterade att det hade varit en trevlig resa.