Utbildningsutredningen 2005

Relevanta dokument
De senaste rapporterna från ÅSUB

De senaste rapporterna från ÅSUB

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2006

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2008

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2005

Lönestrukturstatistik 2009

Fokus. Volymförändring i den sysselsatta arbetskraften, per. Rekryteringsbehovet, per yrkesgrupper samt per. bransch/sektor

hela rapporten:

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2014

Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut och (36/400/2002) Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högskolenivå på Åland år 2010

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Arbetsmarknadsbarometern. Richard Palmer

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2016

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2015

Konjunkturutsikterna 2011

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland år 2012

Arbetsmarknadsbarometern 2016

De senaste årens utveckling

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2018

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2017

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, till Kortversion

U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D

Arbetsmarknadsbarometern Richard Palmer, ÅSUB

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland Huvudresultaten. Jouko Kinnunen 12.4.

Avlagda examina på gymnasie- och högskolenivå på Åland 2013

Företagens kompetensbehov

Befolkningens utbildningsstruktur 2015

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Månadslöner inom den privata sektorn

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högskolenivå på Åland år 2011

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2015

UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

Helena Lund. Sweco Eurofutures

Lönestrukturstatistik 2011

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

Presskonferens om löner och löneskillnad

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

Utbildningsnivå för befolkningen år efter födelseland 2001 Procentuell fördelning

Sökande till gymnasieskolan En jämförelse mellan ansökningar i februari och juli

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2014

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas

Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden

Vägen in i arbetslivet

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Hur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning?

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2017

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg

Nationalräkenskapsdata

SYSSELSATT ARBETSKRAFT PÅ ÅLAND

Utbildningar. inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas

Timlöner inom den privata sektorn 2012

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Arbetsmarknadsbarometern Richard Palmer ÅSUB

Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Utlandsstudier vad händer sedan?

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Placering efter utbildning 2010

Besökarens profil och upplevelse

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Syftet med yrkesvux. Vad är syftet?

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2016

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Advanced Vocational Education and Training (AVET)

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

YH-myndigheten. 4april 2012

Sysselsatt arbetskraft

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2017/18

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2003

Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland hösten 2017

Nationalräkenskapsdata

UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

SFS 2015:143 Bilaga 1 1. Nationella inriktningar på de nationella programmen i gymnasieskolan och programgemensamma ämnen för respektive program

UPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING I GÖTEBORGSREGIONEN, MALMÖ STAD OCH STOCKHOLMS STAD

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

Avbrott inom vuxenutbildningen

Uppföljning av Ky-studerandes sysselsättning ett år efter examen studerande examinerade 2008.

Nationalräkenskapsdata

Transkript:

0/27 Utbildningsutredningen 2005 Richard Palmer & Jouko Kinnunen

1/27 Projektets huvudsyften: 1) att kartlägga och analysera det nuvarande utbildningsbehovet hos på Åland boende individer (åldern 17-60 år) 2) att göra en prognos över utbildningsbehovet på Åland för de kommande 10 åren

2/27 Projektets upplägg Befintliga data om individers utbildning (t.ex via Statistikcentralens (SC) examensregister och ungdomars ansökningar till utbildningar från Studieserviceenheten) Kunskap om individers utbildning och utbildningsbehov via ÅSUB:s enkät Makrosociala/ makroekonomiska data angående arbetsmarknad, löner, migration, näringsstruktur, etc. Kvantitativ/kvalitativ analys Prognosmodell Kartläggning/prognos (skriftlig rapport, m.m.) Material till databas (datafiler)

3/27 Det informella lärandet omfattar någon form av målmedvetenhet men det är icke-formaliserat, och ofta löst strukturerat och kan ske i olika sociala miljöer Den informella utbildningen kan omfatta olika former av organiserade lärotillfällen men dessa saknar oftast sådant som allmänna antagningskriterier, hierarkiska betygsnivåer och fastslagna pedagogiska metoder. Den formaliserade utbildningen karaktäriseras av en fast struktur i form av fastställda antagningskriterier, inskrivning, läsordningar, betygssystem, kronologisk- kvalitativa nivåer, läroplaner och pedagogiska metoder.

4/27 Enkätens huvudfrågor: I vilken omfattning har (och har inte) enskilda människor på Åland ett utbildningsbehov? Handlar det om pågående studier, om vidareutbildning, eller handlar det om ett framtida behov? Varför vill man utbilda sig? Var man vill utbilda sig? Hur omfattande utbildning efterfrågas och i vilken form vill man ha denna utbildning? Vilka utbildningsområden efterfrågas? I vilken omfattning vidareutbildar sig yrkesarbetande och hur har man upplevt nyttan av denna vidareutbildning?

5/27 Respondenternas sysselsättning föräldra-, vårdledig/ hemarbetande 3% arbetslös 1% pensionär 3% annat 2% studerande 10% företagare/ arbetsgivare/ lantbrukare 14% arbetstagare/ tjänstemän 67%

6/27 Utbildningsnivån hos ålänningar i åldern 25-60 år forskarutbildning (8) 0,2% högre högskolenivå (7) 7,4% gymnasie- och grundläggande yrkesutbildning (3) 49,6% lägre högskolenivå (6) 9,6% institutnivå (5) 15,9% okänd nivå (9) 6,0% lägre grundnivå (1) 2,1% högre grundnivå (2) 9,2% Anm.: Siffrorna inom parentes representerar den finländska Statistikcentralens koder för utbildningsnivåer Källa: ÅSUB:s utbildningsenkät

7/27 De vanligaste utbildningsområdena och nivåerna hos ålänningar i åldern 25-60 år

8/27 Studier och utbildningsbehov efter åldersgrupp (Procentuella andelar inom respektive åldersgrupp) 100% inget behov 80% behov inom 5 år vidareutbildar sig varje år studerar 60% 40% 20% 0% 17-19 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-60 år Källa: ÅSUB:s utbildningsenkät 2005

9/27 Varför vill man utbilda sig? (procent av de svarande som angivit respektive alternativ) utveckla/bredda min yrkeskunskap 65 upprätthålla min yrkeskunskap höja min konkurrenskraft på arbetsmarknaden 37 37 förverkliga mig själv 31 få möjlighet att göra karriär/få högre lön klara av nya arbetsuppgifter 28 27 få större inflytande över mina arbetsuppgifter/min egen arbetssituation få förmåga/möjlighet att ta mig nya arbetsuppgifter hos min arbetsgivare 25 25 skaffa mig ett yrke 18 byta yrke höja min konkurrenskraft som företagare 10 9 jag måste byta yrke/arbetsuppgifter av hälsoskäl 3 mina arbetsuppgifter har omorganiserats/skall omorganiseras 2 Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning 0 20 40 60

10/27 Var vill man utbilda sig? 100% ingen skillnad/ej svarat övriga världen 80% Finland Sverige 60% Åland 40% 20% 0% 17-24 år 25-44 år 45-60 år Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

11/27 Utbildningsbehovets omfattning hos kvinnor och män i olika ålderskategorier 100% 80% 60% 40% mer än 6 månader 3-6 månader 2 veckor - 3 mån mindre än 2 veckor 20% 0% kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män 17-24 år 25-44 år 45-60 år 17-60 år Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

Preferenser för olika utbildningsformer bland kvinnor och män i åldern 25-60 år (procentuella andelar * ) 12/27 *) Siffrorna grundar sig på överlappande svarsalternativ, vilket innebär att en enskild individ kan vara representerad i flera staplar Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

13/27 Utbildningsbehovet inom olika sektorer och branscher. Andel svarande (procent) med ett behov bransch/sektor totalt kvinnor män offentliga sektorn 59 58 62 privata sektorn 51 52 50 övriga tjänster 72 bank- och försäkring 70 livsmedelsindustri 50 transport- och kommunikation 50 övrig industri 47 hotell och restaurang 47 primärnäringar 43 handel 34 byggverksamhet 25 vatten- och el 25* Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

14/27 De populäraste ämnena hos dem som efterfrågar yrkesoch examensinriktade utbildningar: matematik (6,6%) data (5,9%) allmänutbildning (5,8%) företagsekonomi (5,4%) redovisning, administration (5,4%) pedagogik/psykologi (4,8%) språk (4,6%) juridik (4,3%)

15/27 De populäraste ämnena hos dem som har ett utbildningsbehov relaterat till sitt arbetsliv: data (35 %) språk (24 %) redovisning, administration (23 %) företagsekonomi (22 %) pedagogik/psykologi (18 %) arbetarskydd, arbetssäkerhet (15 %) juridik (13 %) el- och IT-teknik (12 %) medicin (12 %) matematik (10 %)

16/27 De populäraste ämnena hos dem som efterfrågar kurser/utbildningar för vilka de har ett allmänt intresse språk (29 %) pedagogik, psykologi (24 %) data (21 %) jord-, skogsbruk, trädgårdsskötsel (17 %) konst (16 %) juridik (16 %) samhällskunskap/politik (16 %) fritid, ungdom (15 %) biologi, miljö (15 %)

17/27 De populäraste ämnena bland individer i åldern 17-60 år med ett utbildningsbehov 0% 20% 40% 60% 80% 100% data 5,9 35,1 20,8 språk 4,6 24,1 29,4 pedagogik, psykologi 4,8 17,6 24,3 företagsekonomi redovisning, administration 5,4 5,4 21,8 23,4 13,0 10,5 behov av yrkesutbildning/ examen behov inom yrkeslivet juridik 4,3 12,9 15,8 matematik 6,6 9,6 15,1 allmänt intresse Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

18/27 Uppskattning av antalet individer i åldern 17-60 år med behov av yrkes- /examensinriktad utbildning som vill studera på heltid 2006-2010 Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning 2005

19/27 Uppskattning av antalet individer med behov av yrkes- /examensinriktad utbildning som vill studera på heltid 2006-2010 (efter åldersgrupper) Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

20/27 Uppskattning av antalet ålänningar i åldern 17-50 år som skulle vilja studera på heltid till en examen på Åland per år under perioden 2006-2010, efter område data och matematik 39 hälso- och socialvård 37 teknisk utbildning 29 pedagogik, psykologi 23 språk 19 hotell, turism, restaurang 18 företagsekonomi, redovisning, o. likn. 17 övrig samhällskunskap 16 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

Andel anställda som fortbildat sig under det senaste året, efter ålder och kön 21/27 100 75 kvinnor män 50 45 51 51 51 45 25 22 0 20-24 25-44 45-60 Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

22/27 Andel av de yrkesverksamma som fortbildat sig under det senaste året (procent, efter utbildningsnivå) Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

23/27 Fortbildningsfrekvens efter skola. Procent av de utexaminerade som fortbildat sig under det senaste året Sjöfartsutbildning* 44 Ålands vårdinstitut 39 Ålands yrkesskola 35 Ålands handelsläroverk 33 Ålands hotell- och restaurangskola 27 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 *) Ålands sjömansskola och Ålands sjöfartsläroverk Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning 2005

24/27 Genererar utbildning mer utbildning? Det beror på högskoleutbildade har i betydligt högre grad än andra ett utbildningsbehov, men bland dem som har ett behov (högskoleutbildade och andra), inverkar inte den tidigare utbildningsnivån på omfattningen av den utbildning som efterfrågas. högskoleutbildade fortbildar sig i betydligt högre grad än andra: Åt den utbildade skall fortbildning vara givet. kvinnorna fortbildar sig mer sällan än männen, och därtill erbjuds kvinnorna i betydligt mindre utsträckning än männen fortbildning av sin arbetsgivare. Åt männen skall vara givet längre fortbildning än åt kvinnorna.

25/27 Om man får fortbilda sig beror också på vilken sektor man jobbar inom Inom den offentliga sektorn fortbildar sig 53 % av kvinnorna och 55 % av männen Inom den privata sektorn fortbildar sig 38 % av kvinnorna och 47 % av männen men

26/27 Fortbildningsfrekvensen skiljer sig mycket mellan det privata näringslivets olika branscher Andel anställda (procent) som fortbildat sig under det senaste året Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

27/27 Slutsats: för att ha den bästa chansen att din arbetsgivare skall satsa på din fortbildning bör du vara: högskoleutbildad man anställd inom bank- och försäkringsbranschen