Kallelse Kommunfullmäktige. Föredragningslista. Tid Måndag kl 17:00. Kommunfullmäktigesalen. Plats

Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 1 (20) Tid Måndag 2014-06-16 kl 17:00 Plats Kommunfullmäktigesalen Vid förhinder att delta meddela ditt partis gruppledare för inkallande av ersättare. Föredragningslista Nr Ärende Diarienr 1. Demokratipriset 2014 2. Upprop 3. Val av justerare 4. Allmänhetens frågor 5. Valärenden 6. Uppföljning Balanserad Styrning KS2014/313 fullmäktiges mål per april 7. Bestämmelser om omställningsstöd och KS2014/245 pension till förtroendevalda (OPF-KL) 8. Revidering av arvodesbestämmelser KS2011/430 9. Bredbandsstrategi KS2013/189 10. Riktlinjer för hantering av hot mot KS2014/248 förtroendevalda i Sandvikens kommun 11. Sammanställning av obesvarade motioner KS2014/284 och medborgarförslag 12. Budgetramar för år 2015-2017 KS2014/274 13. Motion om vindenergikartering för KS2014/264 småskaliga vindkraftverk från Nils- Gunnar Kempe, Olov Göransson och Helena Sjöberg (FP) 14. Motion om att fasa ut torv som bränsle i KS2014/283 Sandvikens kommun från Nils-Gunnar Kempe (FP) 15. Motion om Giftfri kommun från Veronica KS2013/535 Wernersson (C) 16. Anmälan av motioner, medborgarförslag, interpellationer och frågor

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 2 (20) Nr Ärende Diarienr 17. Handlingar för kännedom Hans-Olov Frestadius Ordförande Anna Svedlund Sekreterare

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 3 (20) Innehållsförteckning 1. Demokratipriset 2014... 4 2. Upprop... 4 3. Val av justerare... 4 4. Allmänhetens frågor... 4 5. Valärenden... 4 6. Uppföljning Balanserad Styrning fullmäktiges mål per april... 5 7. Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL)... 6 8. Revidering av arvodesbestämmelser... 7 9. Bredbandsstrategi... 8 10. Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikens kommun... 9 11. Sammanställning av obesvarade motioner och medborgarförslag... 10 12. Budgetramar för år 2015-2017... 11 13. Motion om vindenergikartering för småskaliga vindkraftverk från Nils-Gunnar Kempe, Olov Göransson och Helena Sjöberg (FP)... 15 14. Motion om att fasa ut torv som bränsle i Sandvikens kommun från Nils-Gunnar Kempe (FP)... 17 15. Motion om Giftfri kommun från Veronica Wernersson (C)... 18 16. Anmälan av motioner, medborgarförslag, interpellationer och frågor... 20 17. Handlingar för kännedom... 20

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 4 (20) 1. Demokratipriset 2014 2. Upprop 3. Val av justerare 4. Allmänhetens frågor 5. Valärenden

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 5 (20) KS2014/313 6. Uppföljning Balanserad Styrning fullmäktiges mål per april Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna fullmäktiges tertialuppföljning för balanserad styrning. Beslutsunderlag Tertialuppföljning för balanserad styrning Kommunstyrelsen 2014-05-27, 129

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 6 (20) KS2014/245 7. Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings styrelses beslut att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga. Sammanfattning av ärendet Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 20 oktober 2013 antagit förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektiver kommun och landsting/region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Beslutsunderlag Cirkulär 13:75 Med bilagor: 1. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) 2013-10-20. 2. Vissa förtydliganden till OPF-KL 3. Kommentarer till förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) Tjänsteskrivelse Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL), 2014-04-22, Dnr: KS2014/245 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-14 90 Kommunstyrelsen 2014-05-27, 130

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 7 (20) KS2011/430 8. Revidering av arvodesbestämmelser Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. anta förslag till revidering av bestämmelser för förtroendevalda om uppdrag, arvode och ersättningar samt bestämmelser om partistödarvode och partistöd. 2. kommunstyrelseledningskontoret får i uppdrag att revidera bestämmelserna i enlighet med beslutet. Sammanfattning av ärendet Fullmäktige föreslås besluta om revidering av punkt 6.1 s. 7 i tidigare beslutade bestämmelser för förtroendevalda om uppdrag, arvoden och ersättningar samt bestämmelser om partistöd enligt följande (ändringen understruken) 6.1 Partistöd utgår vidare Med 73 % av riksdagsmannaarvodet per mandat i kommunfullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen Beslutsunderlag Kommunfullmäktige beslut 2014-03-17, 28 Tjänsteskrivelse 2014-05-20, Dnr: KS2011/430 Kommunstyrelsen 2014-05-27, 131

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 8 (20) KS2013/189 9. Bredbandsstrategi Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. anta den föreslagna bredbandsstrategin, se bilaga 1 (Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020, 2014-04-28) 2. upphäva IT Infrastrukturplan antagen av kommunfullmäktige 2001-09-03, 95 (Dnr KS2001/561) Sammanfattning av ärendet Tillgång till bredband med hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt att alla i Sandvikens kommun har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. För att möta den digitala utvecklingen som länet står inför har Länsstyrelsen Gävleborg och Region Gävleborg arbetat fram en regional bredbandsstrategi. Arbetet har skett i nära samarbete med kommuner, nätoperatörer och andra bredbandsintressenter i länet. Syftet med strategin är att länet ska få gemensamma mål och en handlingsplan över vad som behöver göras i arbetet med bredband. Genom att samla länet kring bredbandsstrategin har Gävleborg goda förutsättningar att lyckas med sin bredbandsutbyggnad. Med utgångspunkt från den regionala bredbandsstrategin så har länets kommuner tagit fram en gemensam mall för kommunernas egna bredbandsstrategier som sedan respektive kommun har anpassat efter kommunens egna behov. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun, 2014-04-28, Dnr: KS2013/189 Bilaga: Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-14 91 Kommunstyrelsen 2014-05-27, 132

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 9 (20) KS2014/248 10. Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikens kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikens kommun att gälla omgående efter beslut. Revideras vid behov eller inför varje valår/mandatperiod. Sammanfattning av ärendet En undersökning av kommuners och landstings arbete för att hantera hot och våld mot förtroendevalda har gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting med hjälp av stiftelsen Tryggare Sverige på uppdrag av demokratiminister Birgitta Ohlsson. Undersökningen visade bland annat att drygt 60 procent av kommuner och landsting inte har handlingsplaner för att förebygga och hantera hot och våld när det uppstår. Ett av de viktigaste områdena som kom fram i intervjuerna var att den rättsliga regleringen av arbetsmiljöansvaret vid hot och våld mot förtroendevalda är oklar. Kommunens säkerhetschef har därför fått i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer rörande hot och våld mot förtroendevalda. Riktlinjerna är skrivna enligt de förutsättningar som råder idag vad gäller ansvar etc. Diskussioner pågår i frågan på alla nivåer, nationellt, regionalt och lokalt. Kommunens säkerhetschef har deltagit i konferens på SKL, 2014-03-26. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikenskommun, Dnr: KS2014/248 Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikens kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-14 92 Kommunstyrelsen 2014-05-27, 133

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 10 (20) KS2014/284 11. Sammanställning av obesvarade motioner och medborgarförslag Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att redovisningen av motioner och medborgarförslag är anmäld. Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret finner att det i juni 2014 inte finns några motioner eller medborgarförslag som inte besvarats inom den föreskrivna tiden om ett år. Beslutsunderlag Kommunallagen 5:33 samt Kommunfullmäktiges arbetsordning 28 Tjänsteskrivelse Anmälan av motioner enligt 5 kap 33 kommunallagen 2014-04-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-14 93 Kommunstyrelsen 2014-05-27, 134

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 11 (20) KS2014/274 12. Budgetramar för år 2015-2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa Gemensamma planeringsförutsättningar gällande folkmängd till 37 450 invånare. Generell rationalisering med 1,6 procent för år 2015 och 1 procent per år, åren 2016 och 2017. Preliminär ekonomisk ram för 2015 till 1 906,0 miljoner kronor, för år 2016 och 2017 till 1 971,7 respektive 2 033,3 miljoner kronor. Budgeterat resultat för år 2015 till 8 miljoner kronor och för åren 2016 och 2017 till 9 respektive 10 miljoner kronor. Preliminär ram per nämnd åren 2015, 2016 och 2017. Den politiska prioriteringen för år 2015 i form av riktade medel motsvarande totalt 47,61 miljoner kronor till nämnderna. Respektive nämnd ska redovisa politiska prioriteringar och verksamhetsförändringar i nämndens förslag till budget 2015. Definitivt investeringsutrymme för år 2015 till maximalt 140,0 miljoner kronor. Preliminärt investeringsutrymme för åren 2016 och 2017 till 156,5 respektive 147,25 miljoner kronor. Sammanfattning av ärendet Den ekonomiska vårpropositionen innehåller bland annat förändringar inom utbildningsområdet där det föreslås satsningar på mindre klasser, flera lärare och tioårig grundskola med mera. Regeringen ger dock inget besked om satsningen kommer att ske via det generella statsbidraget eller som riktade bidrag. Först till budgetpropositionen avser regeringen att återkomma med förslag till ändringar av anslagen. Budgetpropositionen är preliminärt aviserad till den 13 oktober. Det kan innebära att de ekonomiska förutsättningarna till budget 2015 förändras. Tidplan Den sena tidpunkten för budgetpropositionen gör att tidplanen för den politiska beslutsprocessen flyttas fram till kommunstyrelsen i november och kommunfullmäktige i december. Dessutom sker organisatoriska förändringar inom kommunen som vid skrivande stund inte är helt klarlagda vad gäller de ekonomiska

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 12 (20) regleringarna mellan nämnderna. Befolkningsutveckling I de gemensamma planeringsförutsättningarna för åren 2015 2017, antagen av kommunfullmäktige den 2 december 2013, 171, bedöms folkmängden inför budget 2015 uppgå till 37 227 invånare. Under första kvartalet 2014 har den positiva trenden från 2013 fortsatt och den 31 mars uppgår folkmängden till 37 326 invånare. Det gör att folkmängden till 2015 kan revideras och antas uppgå till 37 450 invånare. Preliminär ram Den politiska majoriteten föreslår därför att ramen för det ekonomiska resursutrymmet samt ram per nämnd är preliminär fram till dess att budgeten fastställs av kommunfullmäktige i december. Preliminärt ekonomiskt resursutrymme: Resursutrymmet för åren 2015 till 2017 baseras på senast kända prognos från Sveriges Kommuner och Landsting och efter reservation för centrala pensions- och finanskostnader. År 2015 1 906 000 Tkr År 2016 1 971 700 Tkr År 2017 2 033 300 Tkr Det preliminära totala ekonomiska resursutrymmet att fördela för år 2015 beräknas öka med 66,4 miljoner kronor jämfört med år 2014. För åren 2016 och 2017 ökar det med ytterligare 65,7 respektive 61,6 miljoner kronor. Kommunens övergripande målsättning inom perspektivet ekonomi innebär bland annat att ett överskott ska budgeteras. För år 2015 föreslås ett budgeterat överskott med 8 miljoner kronor. För åren 2016 och 2017 föreslås ett budgeterat överskott med 9 respektive 10 miljoner kronor. Preliminär ram per nämnd Preliminär ram per nämnd för åren 2015 till 2017 innehåller kompensation för kostnadsökningar, rationaliseringskrav samt politiska prioriteringar för år 2015. Preliminära ramar per nämnd för åren 2015 till 2017 framgår av bilaga. Politisk prioritering 2015 Majoritetens förslag till politisk prioritering bygger på respektive nämnds Underlag till kommunplan 2015-2017. Per nämnd föreslås följande ökning av ram:

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 13 (20) Nämnd Miljoner kr Kunskapsnämnden 17,36 Omsorgsnämnden 11,4 Individ- och familjeomsorgsnämnden 3,1 Kultur- och fritidsnämnden 0,8 Arbetslivsnämnden 0,6 Kommunstyrelsens förvaltning 7,8 Kommunstyrelse och kommunfullmäktige 2,05 Kommunstyrelsens projektmedel 4,5 Totalt 47,61 Generell rationalisering För att få balans mellan kostnader och intäkter, det vill säga en budget i balans, krävs rationaliseringar motsvarande 29,91 miljoner kronor inför år 2015. Rationaliseringen sker proportionellt med 1,6 procent av kommunbidraget efter justeringar som sker utifrån beslutade organisatoriska förändringar till 2015 och den ökning av ram för befintlig verksamhet som respektive nämnd framfört i sina underlag till kommunplan. Flerårsplan 2016 och 2017 Nämndernas preliminära ramar för åren 2016 och 2017 ökar respektive år med ett sammanvägt prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Indexet är framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting, där lönekostnader och övriga prisförändringar har sammanvägts. Rationaliseringen för respektive år är satt till en procent i syfte att skapa ett ekonomiskt utrymme för politiska prioriteringar i kommande års budgetar. Verksamhetsförändringar 2015 De politiskt prioriterade medel som nämnden får, ska i nämndens budgetförslag tydligt redovisas under rubriken Verksamhetsförändringar 2015. Uppföljning av dessa medel kommer att ske i samband med delårsrapport och årsredovisning. Under rubriken Verksamhetsförändringar 2015 ska även framgå övriga prioriteringar och omdisponeringar som nämnden beslutat genomföra. Investeringar Investeringsvolymen föreslås till maximalt 140 miljoner kronor för år 2015 och för åren 2016 och 2017 till maximalt 156,5 respektive 147,25 miljoner kronor. Ändrade förutsättningar, bland annat med anledning av nya

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 14 (20) avskrivningsregler (komponentavskrivningar) samt organisatoriska förändringar, påverkar tidplanen för framtagande av en preliminär investeringsplan för respektive år. En definitiv investeringsplan för år 2015 och en preliminär investeringsplan för åren 2016 och 2017 fastställs av kommunfullmäktige i december. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse budgetramar 2015-2017 Preliminär ramfördelning 2015-2017 Kommunstyrelsen 2014-05-27, 135

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 15 (20) KS2014/264 13. Motion om vindenergikartering för småskaliga vindkraftverk från Nils-Gunnar Kempe, Olov Göransson och Helena Sjöberg (FP) Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås bifalla motionen. Sammanfattning av ärendet Nils-Gunnar Kempe (FP), Olov Göransson (FP) och Helena Sjöberg (FP) skrev våren 2007 en motion om vindenergikartering m m. Motionen lyder: Tekniken inom vindkraftområdet har förbättrats, effektiviteten hos moderna vindkraftverk har ökats avsevärt. I dagsläget är det inte bara havsbaserade lokaliseringar som är realistiska. Flera vindkraftverk har byggts i inlandet under de senaste åren. Storleken på verket och fabrikat anpassas till de vindförhållanden som gäller för aktuell placering. För att underlätta för olika intressenter inom Sandvikens kommun att göra detaljerade studier av vindenergiförhållanden skulle det vara till mycket stor hjälp att kunna utläsa vilka områden som kan vara aktuella att satsa på för små och mindre vinkraftverk < 1 MW. Den enskilde lantbrukaren har kanske inte råd att beställa en vindkartering, men är intresserad av vindkraft som ett energialternativ. Småskalig vindkraft kan ge ett betydande energitillskott och det finns flera aktörer på området som tillverkar småskaliga vindkraftverk. Intressant för Sandviken skulle vara att få tillverkare av vindkraftverk att etablera sig i Sandviken. Dåvarande Tillväxtnämnden behandlade motionen, men svaret från nämnden återremitterades den 31/1 2008 av Kommunstyrelsen då yttrandet baserades på felaktiga uppgifter (KS 17/2008). Återremissen registrerades dock aldrig av Tillväxtnämnnden varför ärendet har blivit fördröjt/bortglömt. Sedan motionen lämnades in har det hänt en hel del på vindkraftområdet och i Kungsberget/Jädraås har en av Nordens största vindkraftparker byggts upp. Detta har haft till följd att företag inom vindkraft etablerats i Järbo och grannkommunen Ockelbo. Genom att stärka detta nätverk hoppas näringslivsenheterna i respektive kommun att ytterligare företag inom området kan lockas att etablera sig i området.

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 16 (20) Kommunstyrelsen har tagit beslut om reviderad plan för Översiktsplanearbetet och där kommer en vindkraftutredning, utöver riksintresset, att genomföras under 2015. Denna vindkraftutredning kan mycket väl jämföras med den vindenergikartering som motionärerna efterlyser. Regeringen kommer under 2014 att ta beslut om skatteregler för små vindkraftverk och under förutsättning att regelverket blir förmånligt för den enskilde lantbrukaren/privatpersonen kommer detta att stimulera en utbyggnad av mindre vindkraftverk för privat bruk. Kommunens energirådgivare kan vara behjälplig vad gäller möjligheter att söka externt stöd för vindenergikartering, utöver den kommunövergripande vindkraftutredning som kommer att göras, däremot är det mer komplicerat för kommunen att ge ekonomiskt stöd till enskilda företag. Beslutsunderlag Motion Vindenergikartering för småskaliga vindkraftverk, Dnr: KS2007/303, KS2014/264 Tjänsteskrivelse Motion om vindenergikartering för småskaliga vindkraftverk, 2014-04-28, Dnr: KS2007/303, KS2014/264 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-14 94 Kommunstyrelsen 2014-05-27, 137

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 17 (20) KS2014/283 14. Motion om att fasa ut torv som bränsle i Sandvikens kommun från Nils-Gunnar Kempe (FP) Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås anse motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Nils-Gunnar Kempe (FP) skrev 2007 en motion om att fasa ut torv som bränsle. Ett tjänsteutlåtande har inkommit från Sandviken Energi AB med slutsatsen att: Inom Sandviken Energis kraftvärmeverksamhet utgjorde torven ursprungligen (1983-1984) ~95% av den totala bränslemixen. I bränslemixen för 2013 utgjorde torven 31% av den totala bränslemixen vilket är signifikant för de senaste 10 åren då torvens andel i bränslemixen utgjort mellan 30-40%. En ytterligare neddragning av torvens andel, utan att ersätta torven med andra kostsamma energitäta bränslen (ex träbriketter) är ej möjlig med nuvarande produktionsanläggning, då uteslutande användning av mindre energitäta bränslen såsom ex spån och flis medför att pannornas produktionseffekt ej kan innehållas. Dessutom skulle de idag erhållna positiva pannkemiska effekterna utebli vilket i sin förlängning sannolikt skulle komma att innebära mer omfattande driftstörningar och därmed ökad användning av gasol och olja. Beslutsunderlag Motion om att fasa ut torv som bränsle i Sandvikens kommun från Nils- Gunnar Kempe (FP) Tjänsteskrivelse Yttrande över motion från Nils-Gunnar Kempe om att fasa ut torv som bränsle I Sandviken kommun. Diarienummer KS2007/518 och KS2014/283 Kommunstyrelsen 2014-05-27, 138

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 18 (20) KS2013/535 15. Motion om Giftfri kommun från Veronica Wernersson (C) Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås avslå motionen. Sammanfattning av ärendet Kommentarer till yrkandena: att Sandviken kommun antar miljömål om att kommunen ska vara giftfri Läget i kommunen antas likna det som länsstyrelsen beskriver för hela länet. Deras bedömning är att målet giftfri miljö inte är möjligt att nå till 2020 att Sandvikens kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas Det finns en ungefärlig bild av situationen och insatser görs på enskilda områden. Att göra en kartläggning är mycket resurskrävande och i dagsläget ej prioriterat i kommunens tillsynsplan. att Sandvikens kommun, genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter Det vore önskvärt med ökade kunskaper och aktiva insatser inom detta område. I samband med åtgärder såsom ny- om och tillbyggnad bör giftfria material alltid väljas. att Sandvikens kommun ställer krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger Miljöstyrningsrådets kriterier används delvis. Basnivån används oftare medan högre nivå av miljökrav ställs för utvalda produkter som bedöms prioriterade. En avvägning mellan ekonomi och miljönytta görs. Att handla ekologiskt producerade livsmedel är ett viktigt sätt minska giftspridning. Kommunen har ett mål på 25% ekologiska livsmedel idag. att Sandvikens kommun ska agera kunskapshöjande gällande de gifter som finns runt om oss I miljö- och hälsoskyddsinspektörernas arbete ingår kontroll och krav på

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 19 (20) bland annat kemikaliehantering hos företag/verksamheter. Under hösten 2014 planeras en kampanj för giftfri miljö fokuserad på barn som särskilt prioriterad målgrupp. Beslutsunderlag Motion om Giftfri kommun från Veronica Wernersson (C) Yttrande angående Giftfri kommun från Veronica Wernersson (C) från bygg- och miljönämnden, 2014-04-15 Kommunstyrelsen 2014-05-27, 139

Sandvikens kommun Kallelse Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/5 2014-06-16 20 (20) 16. Anmälan av motioner, medborgarförslag, interpellationer och frågor 17. Handlingar för kännedom

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 1 (1) KS2014/313 129 Uppföljning Balanserad Styrning fullmäktiges mål per april Beslut Kommunfullmäktige föreslås godkänna fullmäktiges tertialuppföljning för balanserad styrning. Beslutsunderlag Tertialuppföljning för balanserad styrning Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

KOMMUNFULLMÄKTIGE Balanserad Styrning uppföljning och prognos av måluppfyllelse per 2014-04-30 För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2014. Uppföljning och prognos utgår ifrån de fastställda målen och måluppfyllelse för perioden eller helåret. Graden av uppfyllelse grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden. Mätningens resultat åskådliggörs med följande färgmarkeringar: Kolumn U = Uppföljning status måluppfyllelse för perioden Ej påbörjat Påbörjat Klart Kolumn P = Prognos bedömning måluppfyllelse för helår Uppfylls ej Delvis uppfylls Uppfylls Perspektiv MEDBORGARE Övergripande målsättning: Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen och få ett respektfullt bemötande. Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling. Mål U Mått Status P Medborgarna i Sandviken upplever att verksamheterna har god kvalité. Målnivå: NMI index 55 %. Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Medborgar- Index, NMI. Värde 2010: NMI 51 %. Värde 2011: NMI 53 %. Värde 2012: NMI 52 Värde 2013: NMI 51 En beställning av SCB:s medborgarundersökning för 2014 är gjord. Enkäten skickas ut under september och resultatet presenteras i december. Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter. Målnivå: NII index 43 %. Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Inflytande - Index, NII. Värde 2010: NII 37 %. Värde 2011: NII 41 %. Värde 2012: NII 38 Värde 2013: NII 37 En beställning av SCB:s medborgarundersökning för 2014 är gjord. Enkäten skickas ut under september och resultatet presenteras i december. Alla nämnder för dialog med medborgarna om kommunens verksamheter. Målnivå: Antal dialoger ökar årligen. Mätmetod: Antalet dialoger. Värde 2011: Tre nämnder har genomfört medborgardialoger. Värde 2012: Fem nämnder har genomfört medborgardialoger. Värde 2013: Tre nämnder har genomfört medborgardialoger. Fötroendevalda i kommunen har träffat ungdomar på Kulturcentrum och haft samtal med ungdomar där om deras syn på verksamheten samt om deras framtid. Några nämnder planerar ha ett antal dialoger senare under året. 1 (4)

Perspektiv MEDARBETARE Övergripande målsättning: Sandvikens kommun har nöjda medarbetare. Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar för ökad jämställdhet och mångfald. Mål U Mått Status P Chefer upplever ledarskapet tydligt och utvecklingsinriktat. Målnivå: Förbättring utifrån index 2012. Mätmetod: Medarbetarundersökning 2012-2014. Värde 2012: MMI Motiverad Medarbetarindex för chefer är 73 %. Värde 2013: MMI blev 74 Förberedelser pågår för utskick av ledarskapsenkät. Enkäten skickas ut under september månad och resultatet presenteras under hösten. Medarbetare upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete. Målnivå: Förbättring utifrån index 2012 Mätmetod: Medarbetarundersökning 2012-2014 Värde 2012: MMI Motiverad Medarbetarindex för medarbetarna är 67 %. Värde 2013: MMI blev 70 Förberedelser pågår för utskick av medarbetarenkät. Enkäten skickas ut under september månad och resultatet presenteras under hösten. Handlingsplaner är upprättade inom enheterna för att förbättra resultatet. Mångfald och jämställdhet förbättras i verksamheterna. Målnivå: Öka andelen av det underrepresenterade könet i kommunens organisation. Mätmetod: Mäta antalet av det underrepresenterade könet i kommunen. Värde 2011: Andelen män utgör 15 % av totala antalet anställda. Värde 2013: Andelen män utgör 15 % av totala antalet anställda. Mångfald och jämställdhetsarbete är ett pågående arbete i verksamheterna. Andelen män har inte ökat i kommunens organisation utan ligger på en tämligen konstant nivå på 15%. Perspektiv HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Övergripande målsättning: Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva. Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling. Mål U Mått Status P Medborgarna upplever Sandviken som en trygg kommun att bo och leva i. Målnivå: NRI index 54 % Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, Nöjd- Region-Index (NRI), för faktorn Trygghet. Värde 2010: 49 %. Värde 2011: 51 % Värde 2012: 51 Värde 2013: 52 SCB:s medborgarundersökning för faktorn trygghet skickas ut under september och resultatet presenteras i december. Trygghetsarbete pågår inom olika områden i kommunen. En gemensam överenskommelse mellan kommunen och polisen finns upprättad. Fortsatt låg brottslighet på offentliga platser i kommunen. 2 (4)

Medborgarna i Sandviken upplever att de har en god fysisk, psykisk och social hälsa. Målnivå: Förbättringar av resultaten utifrån Nationella folkhälsoenkäten Mätmetod: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät. Värde 2010: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät Nationella folkhälsoenkäten har varit utskickad till ett urval av kommunens medborgare under april månad. Resultatet presenteras under oktober månad. Arbetet för förbättringar av folkhälsan sker inom flera olika områden i kommunen utifrån nämndernas mål för folkhälsan. Energieffektiviseringar och användningen av förnyelsebara energislag ökar. Målnivå: Energiförbrukning per kw/ m2 minskar med 2 % årligen. Målnivå: Andelen miljöbilar ökar. Målnivå: Miljöledningssystem infört till år 2014. Mätmetod: Statistik över energiförbrukning i kwh/m2 i form av fjärrvärme och elförbrukning. Värde 2010: 230 kwh/m2 Värde 2011: 226 kwh/m2 Värde 2013: Mätmetod: Statistik över kommunens miljöbilar. Värde 2011: 52 % miljöbilar. Värde 2013: 41 % miljöbilar. Mätmetod: Inventera genomförda aktiviteter vid införandet av miljöledningssystemet. Statistik över energiförbrukningen presenteras vid delårsbokslutet i augusti. 41 % av fordonsinnehavet är miljöbilar. Av nyleasade bilar under detta år är 70 % miljöfordon. Kommunstyrelsen beslutade den 25.2 2014 att avsluta införandeprojektet Miljöledningssystem, då effektmålen uppnåtts. Miljöledningssystemet ska implementeras via balanserad styrning i ordinarie verksamhet. Perspektiv EKONOMI Övergripande målsättning: Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande. Mål U Mått Status P Sandvikens kommun har en ekonomi i balans. Målnivå: Ett positivt resultat vid kommunens bokslut Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning. Värde 2012: Positivt resultat har uppnåtts för åren 2007 till 2012. Värde 2013: Positivt resultat Uppföljning av ekonomin sker månatligen. Prognosen för resultatet hittills visar på ett underskott vid årets slut. Alla nämnder och kommunstyrelsen avsätter en buffert för oförutsedda händelser inom sin budgetram. Målnivå: 1,0 % av kommunbidraget. Mätmetod: Budgeterad buffert. Värde 2012: 0,23 %. Värde 2013: 0,55 % Nio av tio nämnder har budgeterat en buffert. Det medför att den budgeterade bufferten uppgår till 0,7 % av kommunbidraget. Effektiv användning av den kommunägda lokalytan. Målnivå: Minskning med 2 % av lokalytan. Minska antalet kvm i externt hyrda lokaler. Mätmetod: Totala lokalytan samt externt hyrda lokaler. Värde 2010: Lokalytan är 287 000 m2. Värde 2011: Lokalytan är 286 000 m2. Sandvikens kommuns lokalinnehav t.o.m. 30.4 var 268 606 m2. Det är en minskning i förhållande till 2013 med 11,4 %. Externt hyrda lokaler var t.o.m. 30.4 40 760 m2. Till hösten har 2 400 m2 3 (4)

Värde 2011: Externt hyrda lokaler är 37 000 kvm. Värde 2013: hos privat aktör sagts upp och ersätts med 1 500 m2 hos Sandvikens nyttofastigheter. Perspektiv OMVÄRLD Övergripande målsättning: Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för medborgarna och företag. Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal. Mål U Mått Status P Genom regionalt - nationellt och internationellt utbyte fördjupar och stärker verksamheter och individer sin kunskap och kompetens. Målnivå: Antal utvärderade projekt ska öka. Mätmetod: Antalet pågående projekt tillgängliga på Intranätet. Värde 2011: Saknas. Det är nitton projekt som är redovisade och tillgängliga på Intranätet. Projekten är av varierande omfattning och är både interna och externa. Sex projekt ingår i den kommunövergripande projektportföljen. Bred mångkulturell kunskap i kommunen. Målnivå: Öka antalet informationsinsatser. Språkpraktikplatser finns i verksamheterna. Målnivå: Minst 40 språkpraktikplatser i kommunen. Mätmetod: Antalet dokumenterade insatser. Värde 2011: Saknas. Mätmetod: Mäta antalet språkpraktikplatser. Värde 2011: Saknas. Värde 2013: 32 språkpraktikplatser Olika insatser pågår med att öka den mångkulturella kunskapen i kommunen. Särskilt inom skolans område pågår ständigt ett arbete med att öka den mångkulturella kunskapen som ett led i undervisningen. Temadagar, föreläsningar, utbyten är andra sätt som bidrar till att öka informationsinsatserna i kommunen. Resultatet hittills är att 35 språkpraktikplatser är tillsatta. Men det finns minst 45 språkpraktikplatser. Integrationsenheten samordnar arbetet med anordnandet och erbjudandet av språkpraktikplatser i kommunens förvaltningar. I nuläget finns det fler platser än praktikanter då matchningen inte alltid stämmer mellan behov och efterfrågan. 4 (4)

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 1 (1) KS2014/245 130 Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings styrelses beslut att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga. Sammanfattning av ärendet Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 20 oktober 2013 antagit förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektiver kommun och landsting/region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Beslutsunderlag Cirkulär 13:75 Med bilagor: 1. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) 2013-10-20. 2. Vissa förtydliganden till OPF-KL 3. Kommentarer till förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) Tjänsteskrivelse Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL), 2014-04-22, Dnr: KS2014/245 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-14 90 Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sidan 1(3) Maria Östgren- Forsberg KS2014/245 2014-04-22 Kommunfullmäktige Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 20 oktober 2013 antagit förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmånder som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektiver kommun och landsting/region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Förvaltning Postadress Besöksadress Telefon e-post Organisationsnummer Sandvikens Kommun 811 80 Sandviken 026-240000 (vx) (dir) 212000-2346 Fax Internet Plusgiro www.sandviken.se 32228-9 Mobil

Datum Sidan 2(3) 2014-04-22 Beslutsunderlag Cirkulär 13:75 Med bilagor: Bilagor: 1. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) 2013-10-20. 2. Vissa förtydliganden till OPF-KL 3. Kommentarer till förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) Ärendet Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) är tänkta att tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektiver kommun och landsting/region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. 2

Datum Sidan 3(3) 2014-04-22 Personalkontorets förslag till beslut Personalkontoret föreslår Kommunfullmäktige besluta i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings styrelses beslut. att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroensevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga. Sandviken 2014-04-22 Maria Östgren-Forsberg Personalchef 3

Cirkulärnr: 13:75 Diarienr: 13/7714 P-cirknr: 13-2:26 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Förtroendevalda, omställning och pension Niclas Lindahl och Pia Svensson Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Datum: 2013-12-17 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) 1 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga 2 Bilaga till OPF-KL 3 Kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL)

2013-12-17 1 (2) CIRKULÄR 13:75 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Niclas Lindahl Pia Svensson Nyckelord: Förtroendevalda, omställning och pension Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) Detta cirkulär innehåller förslag till lokalt beslut Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 20 oktober 2013 antagit förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl. a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade regelverk. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF- KL att gälla. OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och landsting/region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP- KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

CIRKULÄR 13:75 2013-12-17 2 (2) Bifogas till cirkuläret Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF- KL) med tillhörande bilaga och kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) bifogas cirkuläret. Förslag till lokala beslut I enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings styrelses beslut föreslås att kommunen/landstinget/regionen beslutar att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF- KL) med tillhörande bilaga. Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av Niclas Lindahl och Pia Svensson. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Maria Dahlberg Pia Svensson

Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) 2013-10-20

Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på

arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan

utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd.

Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan om särskilda skäl föreligger besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav.

Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års ålder. Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd

3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4 9 i pensionsbestämmelserna. 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som under ledighet till följd av sjukdom, olycksfall, arbetskada eller ledighet enligt föräldraledighetslagen (FörL), och på grund av sådan ledighet fått avdrag från sitt arvode, ska den pensionsgrundande inkomsten räknas om (höjas) med vad som avdragits. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under

tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun eller landsting/region, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun eller landsting/region. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt 11. 7 Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige.

Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 9 Uppgiftsskyldighet Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken kan lämnas.

Anmärkningar 1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.)

13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.

Bilaga - Vissa Förtydliganden till OPF-KL 1. Definition av förtroendevald enligt 4 kap 1 kommunallagen Med förtroendevalda avses i denna lag (kommunallagen) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Lag (2006:369). 2. Heltid och betydande del av heltid Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på betydande del av heltid. Vad som menas med betydande del av heltid är en tolkning av kommunallagen. Kommunaldemokratiska kommittén ansåg i sitt betänkande (SOU 1982:5) att 40 %, motsvarande vad som gäller inom arbetslivet för sociala förmåner, borde vara en lägsta gräns, vilket också remissinstanserna ansåg. (I prop. 1982/83:97 tar departementschefen upp 40 % - gränsen endast i fråga om utfästelse om visstidspension). 3. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p g a sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. 4. Pensionsbehållning Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska årligen omräknas med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB).

Om riksdagen eller regeringen beslutar om särskilda ekonomiska åtgärder som berör pensionsområdet, direkt eller indirekt, - t.ex. genom skattesystemet, eller vid omständigheter som ses som force majeure, ska avvikelse kunna göras från nedanstående normer. Normer Innan pension betalas ut För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Då pension betalas ut Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut.

PM 2013-10-20 1 (9) Avdelningen för Arbetsgivarpolitik Niclas Lindahl Kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) I denna PM kommenteras Förslag till bestämmelser (2013-10 20) om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) mer i detalj. OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl. a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen samt samordning med förvärvsinkomst (bilagan är f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF- KL att gälla. Detta gäller enligt huvudregeln även om den förtroendevalde senare tillträder ett nytt uppdrag hos kommunen och/eller landstinget/regionen. Med rätt till inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta enligt PBF eller PRF-KL om ansökan härom ingivits. Allmänt om bestämmelserna OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/landsting. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Bestämmelser om omställningsstöd och pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

2013-10-04 2 (9) procent av heltid, om inte annat anges i OPF-KL. Att betydande del av heltid anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Innehållet är bl. a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. En annan ambition är att likalydande bestämmelser för förtroendevalda ska gälla oavsett om han eller hon har/har haft uppdrag hos kommun eller landsting/region. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP- KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen följer också AKAP-KL, bland annat är paragrafindelningen en annan än PBF och PRF-KL och momentnummer finns inte. Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Det förutses att fullmäktige utser en särskild pensionsmyndighet, dvs. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade reglementen och bestämmelser.

2013-10-04 3 (9) Bestämmelser om omställningsstöd Allmänt Bestämmelserna om de olika omställningsstöden är helt ny. De avser i första hand att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses som tidsbegränsade stöd. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Tillämpningsområde ( 1) Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Det bör noteras att det finns en skillnad mellan omställnings- och pensionsbestämmelsernas tillämpningsområde avseende uppdragets/uppdragens omfattning. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Stöd för återgång till arbete ( 2) Omställningsstöden ska kunna kombineras med lämpliga aktiva insatser för förtroendevald som så önskar, för att han eller hon ska kunna återgå i arbete. Aktiva omställningsinsatser ( 3) Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning.

2013-10-04 4 (9) Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige (pensionsmyndighet) att fastställa kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes förutsättningar. Tanken är att ledning ska kunna hämtas från bland annat omställningsavtal på arbetsmarknaden avseende typ av insatser och kostnadsram. Ekonomiskt omställningsstöd ( 4) Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett prisbasbelopp. Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ( 5) Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald som fyllt 61 år och var minst 58 år när han eller hon lämnat sitt (sina) uppdrag - och i direkt anslutning - har fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension.

2013-10-04 5 (9) Övrigt ( 7) Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. Med förvärvsinkomst avses dels sådana inkomstslag som anges i 59 kap. socialförsäkringsbalken och enligt Skatteförvaltningens definition (från år 2012) All annan inkomst än kapitalinkomst är förvärvsinkomst. De vanligaste förvärvsinkomsterna är en på basis av ett arbetsförhållande erhållen lön och en inkomst som ska jämställas med denna samt pension. Även en i stället för denna inkomst erhållen inkomst, förmån eller ersättning, t.ex. arbetslöshetsdagpenning och dagtraktamente av olycksfallsförsäkring, är förvärvsinkomst. Även det värde av leveransarbete som hänför sig till handel med virke är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomsten ansluter sig dock inte alltid till utförande av arbete, eftersom även t.ex. en förtäckt dividend är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är enligt rättspraxisen också en garantiprovision (HFD 1994/2895). Av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk kan även en del vara förvärvsinkomst. Av dessa inkomster avskiljs först kapitalinkomstandelen och resten beskattas som förvärvsinkomst. Även inkomstandelen för en delägare i en sammanslutning och den dividend som ett annat bolag än ett börsbolag har utbetalat, indelas i en kapital- och förvärvsinkomstandel. Inkomst av sådant slag som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, t ex sjukpenning, föräldrapenningsförmåner, inkomstrealterad sjuk- och aktivitetsersättning. Ansökan om omställningsstöd ( 8) För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt 3-5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram.

2013-10-04 6 (9) Ändringar och nyheter i pensionsbestämmelserna Allmänt Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd ålderspension. Pensionen grundar sig på årliga avgifter och avgifterna uttrycks som procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden m m. Nettopensionsbestämmelser. Avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension är fristående från den allmänna pensionen. Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter. Exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Pensionsbestämmelserna är utformade för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller på förtroendevald som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevald. Tidigare rekommendation om att förtroendevald ska ha innehaft sitt uppdrag i minst 36 eller 48 kalendermånader för rätt till t.ex. ålderspension gäller inte. Avgiftsbestämd ålderspension intjänas från första kronan. Förmåner såsom visstidspension och andra egenpensionsförmåner, efterlevandepensioner, livränta och avgångsersättning och utfästelser enligt bruttopensionsprincipen gäller inte längre. Beräkningstidpunkt, tidsfaktor, årspoäng och årsmedelpoäng som gäller för att beräkna pensionsförmåner i PBF eller PRF-KL återfinns inte heller. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av pensionsintjänandet. Genom de nya pensionsbestämmelserna blir det pensionsåtagande kommuner, landsting och regioner har gentemot de förtroendevalda tydligare redovisat. Tillämpningsområde ( 1) Tidigare precisering avseende uppdragets omfattning på heltid eller på betydande del av heltid är borttaget i tillämpningsområdet. Det betyder att även s.k. fritidspolitiker omfattas av pensionsbestämmelserna om inte annat anges.

2013-10-04 7 (9) Pensionsförmånernas omfattning ( 2) Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Bestämmelserna har tillförts efterlevandeskydd och familjeskydd. Bestämmelserna om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna kommer att bli likalydande. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Avgiftsbestämd ålderspension ( 3) En helt ny bestämmelse om beräkning av ålderspension har införts. Pensionsgrundande inkomst ( 4) Pensionsgrundande inkomst begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP- KL till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, som fått vidkännas avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Pensionsavgifter ( 5) Bestämmelsen är helt ny Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en pensionsbehållning. Pensionsavgift intjänas från första kronan. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte. För en förtroendevald som beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning och som inte har innehaft uppdrag något helt kalenderår får pensionsmyndigheten fastställa den pensionsgrundande inkomsten. Den pensionsgrundande inkomsten indexeras med prisbasbeloppet året före sjuk- eller aktivitetsersättningstidpunkten infaller.

2013-10-04 8 (9) Nivån på pensionsavgifterna motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på arbetsmarknaden. Pensionsbehållning ( 6) Bestämmelsen är helt ny. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd vilket följer av 11. Pensionsbehållningen räknas upp årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet. Detta gäller både före och efter utbetalning. Närmare om uppräkningen framgår av bilagan till bestämmelserna (f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Ansökan och utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ( 8) Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas, vilket innebär en flexiblare utbetalning av ålderspension. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd ålderspension, pensionsbehållningen enligt 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd ålderspension utbetalas livsvarigt. Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sjukpension ( 10) För rätt till sjukpension gäller samma krav som i PBF, d v s att avgången är en följd av sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Sjukpension beräknas på andra grunder än i PBF och PRF-KL. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL.

2013-10-04 9 (9) För en förtroendevald som inte har innehaft uppdrag något helt kalenderår får pensionsmyndigheten fastställa den pensionsgrundande inkomsten, enligt 4, som ska ligga till grund för beräkning av sjukpensionen. Efterlevandeskydd ( 11) Bestämmelsen är helt ny. Eterlevandeskyddet är obligatoriskt, fullmäktige kan besluta om det ska finnas möjlighet att välja bort det före utbetalning. På grund av de begränsningar som finns enligt 57 kap. inkomstskattelagen kan efterlevandeskyddet inte tecknas i en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som sedan en anställd dött tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensionsbehållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn (under 20 år). Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Familjeskydd ( 12) Bestämmelsen är helt ny. Bestämmelser om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna i stort sett kommer att bli likalydande med familjeskydd i AKAP-KL. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Intill dess bestämmelser om familjeskydd är utarbetade gäller bestämmelser om efterlevandepension enligt PBF eller PRF-KL. Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevande- och familjeskydd ( 16) För att få rätt till sjukpension efterlevande - och familjeskydd krävs en skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram.

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 1 (1) KS2011/430 131 Revidering av arvodesbestämmelser Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. anta förslag till revidering av bestämmelser för förtroendevalda om uppdrag, arvode och ersättningar samt bestämmelser om partistödarvode och partistöd. 2. kommunstyrelseledningskontoret får i uppdrag att revidera bestämmelserna i enlighet med beslutet. Sammanfattning av ärendet Fullmäktige föreslås besluta om revidering av punkt 6.1 s. 7 i tidigare beslutade bestämmelser för förtroendevalda om uppdrag, arvoden och ersättningar samt bestämmelser om partistöd enligt följande (ändringen understruken) 6.1 Partistöd utgår vidare Med 73 % av riksdagsmannaarvodet per mandat i kommunfullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen Beslutsunderlag Kommunfullmäktige beslut 2014-03-17, 28 Tjänsteskrivelse 2014-05-20, Dnr: KS2011/430 Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sidan 1(3) Anders Asplund KS2011/430 2014-05-20 Kommunstyrelsen Revidering av bestämmelser om partistöd Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar förslag till revidering av bestämmelser för förtroendevalda om uppdrag, arvode och ersättningar samt bestämmelser om partistödarvode och partistöd. 2. Kommunstyrelseledningskontoret får i uppdrag att revidera bestämmelserna i enlighet med beslutet. Sammanfattning Fullmäktige föreslås besluta om revidering av punkt 6.1 s. 7 i tidigare beslutade bestämmelser för förtroendevalda om uppdrag, arvoden och ersättningar samt bestämmelser om partistöd enligt följande (ändringen understruken) 6.1 Partistöd utgår vidare Med 73 % av riksdagsmannaarvodet per mandat i kommunfullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen Förvaltning Postadress Besöksadress Telefon e-post Organisationsnummer Sandvikens Kommun Stadshuset 026-24 00 00 kommun@sandviken.se 212000-2346 811 80 Sandviken Odengatan 37 Fax Internet Plusgiro 026-27 39 80 www.sandviken.se 32228-9

Ärendet Kommunfullmäktige antog den 17 mars 2014 bestämmelser för förtroendevald, arvoden och ersättningar samt bestämmelser om partistöd att gälla från och med den 1 januari 2015. Av punkten 6.1 s. 7 i bestämmelserna följer att partistöd utgår med 73 % av riksdagsmannaarvodet per mandat i fullmäktige. Genom lagen (2013:1053) kan fullmäktige besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelning av partistödet (2 kap. 10 kommunallagen). Vid lagändringen infördes även ett preciserat representationskrav i 2 kap. 9 kommunallagen. Kravet är att partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). I förarbetena angavs som motivering till lagändringen bland annat att låta kommunerna fullt ut fördela partistöd med utgångspunkt i antalet mandat som partierna fått i valet är inte förenligt med det preciserade representationskravet. Mot bakgrund av detta föreslog regeringen att kommuner som så önskar bör ges möjlighet att fördela partistöd efter partiernas faktiska röststyrka i fullmäktige (prop. 2013/14:4 s 74). Regeringen ansåg inte att partistödets storlek skulle få påverkas av i vilken mån partiernas ledamöter varit närvarande vid fullmäktiges sammanträden (se motivering prop. 2013/14:5 s. 74). Förslagsvis bör obesatta mandat inte beaktas vid fördelning av partistödet i Sandvikens kommun. Istället bör fullmäktige ges möjligheten, i enlighet med lagändringen, att fördela partistöd utifrån mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt vallagen. Kommunfullmäktige föreslås anta revidering av punkten 6.1 s. 7 i bestämmelserna enligt följande (ändringen understruken) 6.1 Partistöd utgår vidare Med 73 % av riksdagsmannaarvodet per mandat i kommunfullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen Beslutsunderlag 1. Kommunfullmäktige beslut 2014-03-17, 28 2. Tjänsteskrivelse 2014-05-20, Dnr: KS2011/430 2

Protokollsutdrag till Kommunfullmäktiges ordförande Hans Olov Frestadius (s) Kommunstyrelsen ordförande Peter Kärnström (s) Urban Nilsson (m) Alvar Olsson (c) Leif Jönsson (kd) Margoth Hansen (no) Cecilia Abrahamsson (mp) Mikael Rosén (v) Rolf Jägare (fp) Per Kihlgren (sd) Kommundirektör Ann-Katrin Sundelius Ekonomichef Kerstin Ryding Personalchef Maria Östgren-Forsberg Administrativchef Ann-Sofie Hedenström Underskrift Ann-Sofie Hedenström Administrativ chef Anders Asplund Kommunjurist 3

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(27) Lars Flintberg KS2013/189 2014-04-28 Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Författare: Lars Flintberg Datum: 2014-04-28

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 2(27) 2014-04-28 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning... 3 2 Sandvikens kommun behöver en bredbandsstrategi... 3 3 Vad är bredband?... 4 3.1 Dagens tekniker för bredband... 4 3.2 Framtiden... 6 4 Nyttan med bredband... 7 5 Nyttan med bredband för Sandvikens kommun... 9 6 Historik... 11 6.1 Historik Sandvikens kommun... 11 7 Nulägesbeskrivning för Sandvikens kommun... 12 7.1 Fiberanslutna tätorter och småorter... 14 7.2 Marknadssituation... 15 7.3 Redundans och robusthet... 15 7.4 Hinder för utbyggnad av bredband... 15 8 Vision och mål... 16 8.1 Vision... 16 8.2 Mål... 16 9 Ansvar för bredbandsfrågorna... 16 9.1 Kommunen... 16 9.2 Region Gävleborg... 17 9.3 Länsstyrelsen Gävleborg... 17 10 Kostnad och finansiering... 18 10.1 Offentligt stöd... 18 10.2 Fastighetsägarna... 19 10.3 Sandvikens kommun... 19 11 Handlingsplan... 19 12 Uppföljning av bredbandsstrategin... 21 13 Definitioner... 21 14 Bilagor... 22 2

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 3(27) 2014-04-28 1 Sammanfattning Tillgång till bredband med hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt att alla i Sandvikens kommun har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. För att möta den digitala utvecklingen som länet står inför har Länsstyrelsen Gävleborg och Region Gävleborg arbetat fram en regional bredbandsstrategi. Arbetet har skett i nära samarbete med kommuner, nätoperatörer och andra bredbandsintressenter i länet. Syftet med strategin är att länet ska få gemensamma mål och en handlingsplan över vad som behöver göras i arbetet med bredband. Genom att samla länet kring bredbandsstrategin har Gävleborg goda förutsättningar att lyckas med sin bredbandsutbyggnad. Med utgångspunkt från den regionala bredbandsstrategin så har länets kommuner tagit fram en gemensam mall för kommunernas egna bredbandsstrategier som sedan respektive kommun har anpassat efter kommunens egna behov. Vision I Sandviken har vi ett bredband i världsklass. Vi främjar utveckling och tillväxt genom högkvalitativt och tillgängligt bredband. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. Mål Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. År 2020 har 95 procent av företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2020 har 90 procent av hushållen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2016 har 60 procent av hushållen och företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. 2 Sandvikens kommun behöver en bredbandsstrategi En strategi för bredband berör hela kommunens verksamhet. Utan tillgång till bredband kommer varken målen i kommunens vision 2025 eller regeringens digitala agenda att nås. Alla kommunala sektorer, kommunens invånare, kommunens näringsliv och all annan verksamhet som bedrivs inom en kommuns (och många gånger även över kommungränserna), är idag beroende av digitala tjänster och därmed också bredband. Detta beroende kommer att fortsätta öka, och det sker med snabb takt. 3

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 4(27) 2014-04-28 En bredbandsstrategi bör ha som huvudsyfte att stötta kommunens Vision 2025 och utvecklingsplaner i stort, dvs visa på hur bredband kan skapa nytta för kommunen. En bredbandstrategi behöver också en nära koppling till de verksamhetsplaner som finns i kommunen som översiktsplanen, kommunens totala budget, ägardirektiv för stadsnät och bostadsbolag, detaljplaner, rekommendationer kring marktillträde, bygglov och grävtillstånd m.m. 3 Vad är bredband? Bredband kan definieras som infrastruktur som möjliggör hög kapacitetsöverföring av digitala tjänster. För att tjänsterna ska fungera på ett bra sätt krävs det att hastigheten är hög samt att anslutningen är av acceptabel kvalitet med rimliga svarstider. Bredband kan också beskrivas som en sammanfattning av olika tekniker för att koppla upp datorer och andra apparater mot Internet. Det finns ingen officiell definition av vilken hastighet som gäller för att en anslutning ska få kallas bredband. Post- och telestyrelsen skriver följande på sin hemsida: Att försöka knyta en särskild överföringshastighet till begreppet kan vara svårt eftersom bland annat den tekniska och kommersiella utvecklingen riskerar att snabbt göra en sådan definition inaktuell. I december 2011 tog regeringen beslut om att uppgradera nivån för funktionell tillgång till Internet från 20 kbit/s till 1 Mbit/s. Den nya nivån om 1 Mbit/s ska vara vägledande för hela samhället när man talar om grundläggande bredband. 3.1 Dagens tekniker för bredband Tillgången till bredband kan vara trådbunden/fast eller trådlös/mobil. De olika teknikerna är: Fiber Styrkan med fibern är att den har symmetrisk överföringshastighet, det vill säga att det går lika snabbt att skicka som att ta emot en fil. Fibern har också en näst intill obegränsad hastighet. Fibern är lämplig för kapacitetskrävande applikationer och för att leverera flera bredbandstjänster över samma access, exempelvis höghastighetsabonnemang på Internet, IP-telefoni och högupplöst TV. Kabel-TV Det är möjligt att erbjuda bredband via kabel-tv-näten. Kabel-tvnät finns mestadels i tätortsområden och har liten utbredning i glest bebyggda områden. Överföringshastigheten är högre än via xdsl men lägre än den via fiber. Det går snabbare att ta emot än att skicka filer. Idag anläggs kabel-tv-nät i mycket begränsad omfattning. Istället är det befintliga nät som uppgraderas. 4

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 5(27) 2014-04-28 xdsl Bredband via det kopparbaserade telenätet når idag de flesta företag och hushåll i landet. xdsl har asymmetrisk överföringshastighet, vilket innebär att det går snabbare att ta emot än att skicka filer. Hastigheten på xdsl är beroende av hur långt avståndet är till närmaste telestation samt kvalitén på teleledningar och utrustning som sitter i telestationen. Hastigheter på 0,5 Mbit är möjlig att få för de allra flesta. Trådlöst/mobilt bredband Bredband via radionät täcker idag stora delar av Sverige. Fördelen med denna teknik är att den möjliggör uppkoppling mot Internet överallt, när som helst. Nackdelen är att hastigheten oftast är lägre än för trådbundna alternativ och känsligare för stora mängder datatrafik. Utlovad hastighet på abonnemangen minskar snabbt ju längre från masten användaren kommer. Om många användare är uppkopplade samtidigt mot samma mast delar de på mastens kapacitet vilket också leder till lägre hastighet. Längre svarstider på det mobila nätet gör att vissa typer av Internettjänster, till exempel videokonferenser, fungerar sämre och ibland inte alls. Figur 2. Hastigheten i mobilt bredband är beroende av avståndet mellan masten och användaren samt antalet samtidiga användare. Källa: Fiber till byn 5

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 6(27) 2014-04-28 3.2 Framtiden Framtiden medför ett ständigt ökande behov av kapacitet. Oavsett teknik, trådlös eller trådbunden, är fibernäten en förutsättning för att bredbandstekniken ska kunna nyttjas fullt ut. Ju mer den trådlösa användningen ökar, desto större blir behovet av en underliggande fiberbaserad infrastruktur. De senaste 15 åren har metoderna för att komma ut på Internet utvecklats från olika former av modem på telenätet till fiberlösningar och trådlösa nät. Detta har gett möjlighet till uppkopplingshastighet från 28 k till 100 Mbit eller mer. Figuren nedan visar på den historiska och den prognostiserade utvecklingen av hastigheten på bredbandet. I nuläget finns det inga tecken på att utvecklingen skulle avstanna. Tvärtom finns det signaler som tyder på att nuvarande prognos underskattar utvecklingstakten. Figur 3. Utvecklingen av bredbandsnätet i ett normalsvenskt hushåll från år 1995-2010 inklusive en prognos fram till år 2025. Källa: Bredbandsstrategi för Skåne 6

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 7(27) 2014-04-28 4 Nyttan med bredband Diskussioner om bredband fokuserar ofta på de dyra investeringskostnaderna och sällan på den nytta som bredband medför i samhället. Konsekvenserna av alltför stor kostnadsfokusering kan leda till att investeringarna i bredband blir lägre än vad som är önskvärt ur ett långsiktigt samhällsperspektiv. Konsultfirman Arthur D Little har på uppdrag av telekombolaget Ericsson granskat 120 bredbandsstudier där sambandet mellan bredband och nytta har undersökts. Utifrån studierna valde konsultfirman 150 nyttoresultat som bredbandutbyggnad och bredbandsanvändning ger upphov till. Resultaten delades in i tre grupper: Ekonomiska effekter ökad konsumentnytta, högre skatteintäkter, minskade vårdkostnader och ökade handelsflöden. Miljömässiga effekter minskad energianvändning, minskade utsläpp av växthusgaser och minskad bränsleförbrukning. Samhälleliga effekter förbättrad utbildning. Utredningen visade också att om 10 procent fler börjar använda bredband ger det en ökning i BNP med cirka 1 procent. Motsvarande värden i termer av arbetstillfällen visade att en ökning med 1 000 bredbandsanvändare i genomsnitt skapar 80 nya arbetstillfällen. Konsultföretaget Acreo har på uppdrag av Bredbandsforum genomfört en förstudie där de har försökt ta reda hur mycket en krona investerad i fiber ger tillbaka till samhället. Förstudien ger en indikation på att en investerad krona ger tillbaka minst 1,50 kr på fem års sikt. De data och den modell som Acreo använt sig av måste utvecklas ytterligare för att kunna ge en uppskattning på längre sikt än så, men Acreo menar att avkastningen bör bli betydligt större efter ytterligare fem år. Samhällets användning av bredband och IT Medborgarnas användning av digitala tjänster ökar snabbt. Alltfler använder Internet för att söka tjänster och service, sköta sina affärer, komma åt massmedierna och för att ladda ner eller streama film, musik och spel. Genom bredband och IT får medborgarna möjlighet att på ett nytt, mer aktivt sätt, engagera sig och ta del av samhällsdebatten och organisera sig kring sina åsikter och intressen. För personer med olika typer av funktionsnedsättning underlättar bredband och IT vardagen i betydande utsträckning. Nya möjligheter till kommunikation har för många lett till större självständighet och delaktighet i samhället. Företagens användning av bredband och Internet ökar deras konkurrenskraft och produktivitet genom bland annat bättre logistik, effektivare produktion av varor och tjänster samt nya affärsprocesser. Samverkan underlättas och det är möjligt att ha tätare kund- och leverantörskontakter. Genom bredband och IT kan företagen delta i 7

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 8(27) 2014-04-28 videokonferenser, ha stora delar av sina verksamheter online och arbeta i virtuella nätverk. Omfattningen av e-handel har ökat kraftigt de senaste åren och idag är det många företag vars affärsidé bygger på Internet. Allt fler företag väljer mobila kontorslösningar vilket ger besparingar i form av högre produktivitet hos medarbetarna och minskat antal resor. En annan växande tjänst är molnet som innebär att mjukvara, datakapacitet och annan IT blir tillgängligt för användarna via Internet. Bredband och IT-användning inom offentlig sektor ger lösningar som medför bättre kvalitet och tillgänglighet till en betydligt lägre kostnad. Vårdguiden och 1177 är goda exempel på webbtjänster som möjliggörs av bredband. Inom Karolinska Universitetssjukhuset används telemedicinsk kommunikation som omfattar både överföring av patientdata och videokonferenser för medicinska beslut. Elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvårdsenheter för diagnostisering och granskning har också blivit allt vanligare. Genom smartphones får anställda inom hemtjänsten i Malmö stad information om dagens arbetsschema samt tillgång till vårdtagarspecifik information. Dessutom har digitala lås installerats till vårdtagarnas bostäder och telefonerna fungerar som digitala nycklar. Genom videokommunikation kan kommunerna anordna modersmålsundervisning och annan utbildning. Videokommunikation används även för vårdplanering och inom rättsväsendet för att förhöra vittnen och åtalade. Ett område som är under stark framväxt är den kommunikation som sker maskin till maskin (M2M). Exempel på aktiviteter är energibolagens elmätare hos kunder, biltvättar som ger meddelande om när det är dags att serva anläggningen, temperaturmätare som har kontroll i frysbilar och GPS-sändare i fordon. Redan idag är 1,8 miljoner maskiner uppkopplade i Sverige. Enligt en undersökning som har genomförts av International Data Corporation (IDC) kommer 15 miljarder maskiner att vara uppkopplade och kommunicera med varandra globalt år 2015. Av dessa kommer minst 300 miljoner att finnas i Sverige. 8

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 9(27) 2014-04-28 5 Nyttan med bredband för Sandvikens kommun IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för samhället. Sverige är, i ett internationellt perspektiv, ledande när det gäller tillgången till bredband och användningen av IT. Studier visar att dessa instrument har varit en bidragande faktor till Sveriges tillväxt och utveckling senare år. Studier visar också att investeringar i elektronisk infrastruktur är samhällsekonomiskt lönsamma. IT och bredband har stor betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Samhällsekonomiskt är det en miljövänlig teknik, då bl a arbetsresor kan sparas och transporter kan effektiviseras. Utmaningen är att se den nytta och de möjligheter som finns. En hög användning av IT och Internet kan skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det kan också hjälpa till att möta utmaningar som globalisering, klimatförändringar och den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. En hög användning av IT bidrar även till att utveckla kunskapssamhället. Bredband med en hög överföringskapacitet har en stor betydelse för såväl privatpersoner, företag, organisationer som offentliga förvaltningar. Bredband är en direkt förutsättning att bo, verka och leva i kommunen. Befolkning Kommunen har under de senaste 5-10 åren legat stilla och t o m ökat invånarantalet något. För att vi skall kunna behålla den positiva 9

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 10(27) 2014-04-28 utvecklingen när det gäller kommunens befolkning så är ett väl utbyggt bredband en förutsättning för att man skall kunna bo och verka i hela kommunen. Framöver kommer det att vara ett skäl för att flytta till kommunen att möjligheten att nyttja bredband för bl.a. distansstudier, distansarbete eller företagande. De som avser att återvända eller att flytta hit är dessa två möjligheter avgörande för deras ställningstagande. Företagande I kommunen finns ett stort antal småföretagare som inte minst ägs av kvinnor och som ofta har verksamheter inom småskaligt hantverk, jordbruk och/eller förädling av produkter. För många av dessa är bredband en förutsättning att verka i en glesbefolkad kommun och kunna marknadsföra sina alster och produkter vis nätet. Företagens användning av bredband och Internet ökar deras konkurrenskraft och produktivitet genom bland annat bättre logistik, effektivare produktion av varor och tjänster samt nya affärsprocesser. Samverkan underlättas och det är möjligt att ha tätare kund- och leverantörskontakter. Genom bredband och IT kan företagen delta i videokonferenser, ha stora delar av sina verksamheter online och arbeta i virtuella nätverk. Omfattningen av e-handel har ökat kraftigt de senaste åren och idag är det många företag vars affärsidé bygger på Internet. Distansstudier Gävleborgs län har ur en nationell jämförelse en av de lägsta utbildningsnivåerna i landet och dessutom landets högsta arbetslöshet, framförallt bland ungdomar. En möjlighet att höja den nivån är att fler studerar och att möjligheten till distansstudier finns. Förutsättningen till detta är att möjligheten till bredband finns som på samma gång möjliggör att kunna bo kvar i kommunen och dessutom kunna sköta sina vardagssysslor. Sandvikens Lärcentrum har på Sandbacka Park telebildanläggningar som möjliggör detta om man nu inte själv har den möjligheten. Offentlig sektor Genom ett väl utbyggt bredband i hela kommunen så kan kommunen t ex erbjuda lösningar för ehemtjänst som gör att äldre och handikappade kan bo kvar hemma längre med hög kvalitet och trygghet. Allt mer av kommunala tjänster och utbildning i grundskola och gymnasium kräver en bra utbyggd IT-infrastruktur. Vi har t ex inom skolan gett alla elever en dator för användning i skola och hem. För att eleverna skall kunna använda dessa även hemma så krävs en väl utbyggd infrastruktur. 10

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 11(27) 2014-04-28 6 Historik Under åren 2001-2007 fanns det ett statligt bredbandsstöd i Sverige som motsvarade 4 000 miljoner kr. Syftet var att främja utbyggnaden av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet i områden som saknade förutsättningar för utbyggnad på kommersiell grund. Ett villkor för att kommunerna skulle få ta del av bredbandsstödet var att de upprättade kommunala IT-infrastrukturprogram som skulle gälla de närmsta fem åren. Gävleborgs län beviljades 143 miljoner kronor. Stödet medfinansierades av kommunerna, stadsnäten och strukturfonderna vilket gav ytterligare 183 miljoner kronor till bredbandsutbyggnaden. Alla kommuner i länet upprättade egna IT-infrastrukturprogram och de valde att organisera sitt arbete med bredband i stadsnät. Med hjälp av det statliga stödet byggde Kommunalförbundet SAM ett regionalt fibernät, kallat RegNet. RegNet band samman länets kommunhuvudorter och ett antal mindre orter som låg längs de sträckor som byggdes. Gemensamt för kommunerna var att de byggde med fiber fram till telestationerna och därifrån anslöt de hushållen med xdsl. För att nå ut med datatrafiken till övriga Sverige, bildades bolaget Norrsken. Norrsken ägdes av kommunerna i länet, Landstinget Gävleborg, Sundsvalls Elnät, Härnösands Energi och Miljö, Jämtkraft och Borlänge Energi. Med hjälp av Norrsken anslöts RegNet till Svenska kraftnäts stomnät, vilket blev operatörernas och tjänsteleverantörernas väg in och ut från länet. RegNet ägdes vid bildandet av kommunalförbundet SAM. År 2002 överläts nyttjanderätten av RegNet till kommunerna och Norrsken. Avtal skrevs på 15 år, fram till 2017. Detta avtal har förlängts och gäller nu till 2030. Ägandet av RegNet ligger idag hos Region Gävleborg, tidigare Kommunalförbundet SAM. 6.1 Historik Sandvikens kommun Sandvikens kommun började bygga fibernät i Sandviken under 1990-talet och detta gjordes i egen regi. Utbyggnaden började i centrala Sandviken med primärt mål att klara det egna interna behovet av telefoni och datakommunikation. I slutet av 1990-talet flyttades den infrastruktur som hade byggts i kommunen över till Sandviken Energi AB(SEAB) och man bildade Sandnet. SEAB fick i uppdrag att bygga ut ett fibernät för kommunen, företagen och medborgarnas behov. Under 2002, i samband med de s.k. Rosengren pengarna började utbyggnaden av ett ortssammanbindande nät i nära samverkan med Regnet och angränsande kommuner. 11

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 12(27) 2014-04-28 Under perioden 2002 2008 byggdes IT-infrastrukturen ut med hjälp av stöd från staten och EU. Totalt satsades det 33,1 miljoner kronor i denna utbyggnad varav 5 % var kommunal medfinansiering. Projektansökan gjordes av kommunen och efter upphandling så fick Sandnet uppdraget att stå för utbyggnaden. Målet i Sandviken var att se till så att alla telestationer i kommunen kunde byggas ut med xdsl och därigenom få en hög tillgänglighet för företagare och medborgare. Utbyggnaden innebar att Sandnet byggde ortssammanbindande nät och anslöt telestationer där det var ekonomiskt försvarbart. För vissa telestationer skulle kostnaden bli så hög att göra det genom Sandnet att kommunen upphandlade denna utbyggnad direkt av Telia/Skanova där man redan hade fiber till telestationen. Genom detta upplägg, så kunde Sandviken bygga ut 29 av 30 telestationer i kommunen och uppnå en täckning med 99 % som kan få xdsl. Efter att denna utbyggnad var klar 2007, så har Sandnet av egen kraft fortsatt utbyggnaden av fiber till villor, flerbostadshus och företag i första hand inom Sandviken tätort. Detta har gjort att det idag finns en ganska väl utbygg fiber-infrastruktur inom Sandviken tätort. Däremot så finns det ingen sådan infrastruktur på landsbygden förutom Järbo och Gästrike- Hammarby där Sandnet gör en utbyggnad under 2013. Under 2014 planerar Sandnet att bygga ut i Storvik och Årsunda. Förutom Sandnets och Telia/Skanovas utbyggnad i Sandviken så har också Sandvikenhus gjort en utbyggnad av ett fastighetsnät som gör att alla boende i Sandvikenhus fastigheter kan få en Internet-uppkoppling med hög hastighet. 7 Nulägesbeskrivning för Sandvikens kommun Idag kan ca 99 % alla hushåll och företag i Sandvikens kommun få tillgång till bredband via det kopparbaserade telenätet (xdsl). Därutöver finns också möjlighet med olika typer av mobila lösningar. I Sandviken centralort och några mindre orter finns också ett väl utbyggt fibernät som täcker stora delar. Detta har inte uppnåtts med marknadskrafter, utan till stor del via det kommunägda energibolaget Sandviken Energi AB och dess affärsområde Sandnet, som på grund av marknadskrafternas ointresse fått driva bredbandsutbyggnaden framåt i egen regi. I vissa fall är det däremot inte möjligt att erbjuda den kapacitet på bredband som hushåll och företag efterfrågar. Geografiska omständigheter, tekniska och ekonomiska begränsningar sätter bland annat hinder för detta. Marknadens förutsättningar för att göra omfattande investeringar i ITinfrastruktur är högst relevant att beskriva i detta sammanhang. När marknadens aktörer gör investeringarna i ny IT-infrastruktur är det oftast i de större tätorterna, där i huvudsak lönsamhet och den rådande konkurrenssituationen påverkar var och när investeringar görs. Utmaningen är att få till investeringar i ett väl fungerande, och 12

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 13(27) 2014-04-28 framtidssäkert bredband även i mindre tätorter och på landsbygden, där ingen av marknadens stora aktörer vill vara med och vare sig investera eller konkurrera om kunderna. 13

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 14(27) 2014-04-28 7.1 Fiberanslutna tätorter och småorter Tätorter OSB- Ortsnät** Dsl OP*** Kommentar Nät* Bastfallet X X T Bovik X X S Bärrek Falknäset X X B Fermansbo X X T Ginborn X X S Gysinge X X B Gästrike-Hammarby X X X S Ortsnät bygg under 2013. Hagmuren X X T Högbo X X B Järbo X X B Ortsnät byggs under 2013. Jäderfors X X B Kalltjärn X X S Kungsfors X X S Fiber finns till Kungsberget skidanläggning Kungsgården X X B Lövåker X X T Sandviken X X X B Fiber utbyggt till villaområden och centrala Sandviken. Finns områden kvar att bygga. Sterte X X S Storvik X X X B Ortsnät planeras under 2014. Svartrönningen X X S Sänningahed X X X S Sätra X X B Säveräng X X S Trösken X X T Vallstanäs X X T Årsunda X X X B Ortsnät planeras under 2014. Åshammar X X B Ängsnäs X X S Österfärnebo X X B Österbor X B * Ortsammanbindande nät. Nät mellan orter. ** Ortsnät. Spridningsnät på orten. *** OP. Operatör av xdsl. S=Sandnet, T=Telia. B=Både Sandnet och Telia 14

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 15(27) 2014-04-28 7.2 Marknadssituation I Sandvikens kommun finns förutom Sandnet endast Skanova som bygger fiberbaserad infrastruktur. Ingen annan aktör har visat intresse för att bygga i kommunen. Konkurrenssituationen mellan Skanova/Telia och Sandnet finns i centrala Sandviken där Telia skrivit avtal med ett antal bostadsrättsföreningar gällande sina tjänster. Någon direkt konkurrens har inte märkts när andra operatörer har efterfrågat främst svart fiber och kapacitetstjänster, i dessa fall verkar inte Skanova vara så aktiva. Utanför centrala Sandviken finns ingen konkurrens på fiberbaserad infrastruktur. Sandnet ansvarar för att på konkurrensneutralt sätt hyra ut svartfiber och kapacitetstjänster i stadsnätet. Sandviken Energis ansvar som kommunalägt bolag regleras i bolagsordning och ägardirektiv vilka för närvarande håller på att omarbetas. Utbyggnaden av 4G märks i första hand i centrala Sandviken och efter E16 och de större riksvägarna. Det är svårt att bedöma konkurrenssituationen men förfrågningar om fiberanslutningar till master kommer med jämna mellanrum även om långt ifrån alla blir genomförda. 7.3 Redundans och robusthet För att säkerställa tillgänglighet och minimera antalet avbrott i nätet bör vi eftersträva att bygga redundanta förbindelser så långt det är möjligt, detta gäller såväl det fysiska nätet som anslutningen till Internet. Sandnet skall så långt det går bygga enligt SSNF och PTS rekommendationer om robusta nät och robusta noder. 7.4 Hinder för utbyggnad av bredband Det avgjort största hindret för utbyggnad av bredband i Sandvikens kommun är av ekonomisk karaktär. När en 1/3 av kommunens befolkning bor utanför Sandvikens tätort och avstånden är stora så kommer kostnaden att vara hög för att uppnå målen. Nuvarande krav på medfinansiering (37,5%) medför också att de projekt som ändå genomförs inte ekonomiskt går att räkna hem. Vi vet att för att genomföra en 90 % -ig täckning i Gävleborgs län krävs ca. 1,2 miljarder kronor, för Sandviken kommuns del handlar det om i storleksordningen 230 miljoner kronor, pengar som vi vet knappast kommer att finnas. Därför måste inriktningen bli att prioritera efter vad politiken anser vara mest angeläget. 15

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 16(27) 2014-04-28 Konsekvenserna blir följaktligen att ett antal småorter troligtvis inte kommer att kunna anslutas. Skanovas nedläggning av kopparnätet kommer även det att påverka tillgången till någon form av uppkoppling för de småorter som i dag har tillgång till xdsl. Mobilt bredband kommer sannolikt att endast byggas ut och uppgraderas till 4G bland de större tätorterna och efter E16 och riksväg 272. 8 Vision och mål 8.1 Vision I Sandviken har vi ett bredband i världsklass. Vi främjar utveckling och tillväxt genom högkvalitativt och tillgängligt bredband. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. 8.2 Mål Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. År 2020 har 95 procent av företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2020 har 90 procent av hushållen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2016 har 60 procent av hushållen och företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. 9 Ansvar för bredbandsfrågorna Alla har ett ansvar för den fortsatta utvecklingen av på bredbandsområdet: både användare av IT, marknadens aktörer och den offentliga sektorn. Källa: Bredbandsstrategi för Sverige 9.1 Kommunen Formellt sett tillhör inte bredbandsfrågan det kommunala kärnuppdraget men många kommuner ser bredband som en viktig utvecklingsfråga och bedriver därför ett aktivt arbete inom området. Kommunernas bredbandsarbete är med andra ord frivilligt, med undantag av ansvaret i Plan- och bygglagen. 16

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 17(27) 2014-04-28 Kommunfullmäktige uttrycker sin viljeinriktning i denna bredbandsstrategi. Kommunstyrelsen har det ansvar för genomförande av kommunens bredbandsstrategi. Kommunledningskontoret har ansvaret för de strategiska frågorna kring bredbandsutbyggnaden och att samordna planeringen mellan kommunens förvaltningar och Sandviken Energi. Kommunledningskontoret bevakar också att hänsyn till bredbandsstrategin tas i den kommande översiktsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har ansvar för att hänsyn tas till elektronisk kommunikation vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt bestämmelse i Plan- och bygglagen. Sandviken Energi, genom affärsområde Sandnet, har ansvar för att de delar som är av operativ karaktär gällande bredband och IT-infrastruktur genomförs. Sandnet skall stötta de initiativ som byaföreningar och andra typer av organisationer tar för att bygga ut fiber på landsbygden. 9.2 Region Gävleborg Region Gävleborg ska vara en gemensam organisation för kommunerna och landstinget för att ta tillvara regionens möjligheter och främja dess utveckling. De ska initiera och svara för att aktiviteter genomförs. Förbundets uppgifter är att, i egenskap av Samverkansorgan i Gävleborgs län (enligt 3 lagen om samverkansorgan i länen): Utarbeta program för länets utveckling som kommunerna och landstinget avser att genomföra i samarbete med andra parter. Samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av program. Som ägare av det gemensamma nätet RegNet samt funktioner i nätet (såsom kommunmolnet) koordinera insatser och utveckling i nätet. 9.3 Länsstyrelsen Gävleborg Enligt Länsstyrelseinstruktionen ska Länsstyrelsen arbeta med infrastruktur. Enligt förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska länsstyrelsen enligt 5 kap. 9 ge stöd till projekt som ska anlägga, bygga ut och uppgradera bredband. Enligt regleringsbrevet för 2013 ska Länsstyrelsen: verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås redovisa och kommentera utvecklingen i länet inom ITinfrastrukturområdet, med särskild inriktning på mindre tätorter, småorter och glesbygd, samt hur man har bistått Post- och 17

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 18(27) 2014-04-28 telestyrelsen (PTS) i dess uppdrag att följa tillgången på ITinfrastruktur. främja anläggning av kanalisation enligt förordningen (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation. Redovisa och kommentera vilka aktiviteter som har genomförts för att främja användningen av stödet och hur stödet har använts samt redovisa statistik över antalet inkomna ansökningar. 10 Kostnad och finansiering 10.1 Offentligt stöd Regeringens ställningstagande är att bredbandsutbyggnaden i Sverige ska ske av marknaden på kommersiella grunder. Marknaden antas finnas i orter där det bor fler än 3000 invånare. I de områden där det saknas en marknad är det möjligt för det offentliga gå in med stöd. Detta räknas då som landsbygd. I Sandvikens kommun är det bara Sandvikens tätort som har mer än 3 000 invånare. Övriga delar av kommunen ligger under och omfattas där av offentliga stöd. För att Gävleborg ska kunna möjliggöra en omfattande bredbandsutbyggnad krävs det ekonomiskt stöd från de offentliga aktörerna. Behovet av ett statligt stöd likt det som fanns under början av 2000-talet har bedömts som nödvändigt för att länet ska kunna nå sina mål. De stöd som finns tillgängliga idag anses inte vara tillräckliga. Regeringen har för åren 2012-2014 beslutat om 300 miljoner kronor till bredband som ska fördelas genom Landsbygdsprogrammet. Av dessa fick Gävleborg 12 miljoner. Regeringen har också beslutat om 120 miljoner till kanalisationsstöd som ska fördelas mellan länen under 2012-2014. Gävleborg fick 4,9 miljoner. Post- och tele- styrelsen (PTS) har fått 75 miljoner till att medfinansiera Landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet. De stöd som finns för bredbandsutbyggnad för närvarande är: Landsbygdsprogrammets stöd till bredbandsutbyggnad, Länsstyrelsen är ansvarig Stöd för anläggning av kanalisation, Länsstyrelsen är ansvarig Medfinansiering från PTS som används till Landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet, PTS är ansvarig EU:s strukturfonder, Tillväxtverket är ansvarig. Pengar saknas idag men en ny programperiod börjar gälla 2014-2020. Det är ännu inte beslutat om det kommer att vara möjligt att söka medel för bredbandsutbyggnad. 18

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 19(27) 2014-04-28 Vid sidan av ovanstående stöd finns fler möjligheter att använda offentliga medel för utbyggnad av bredband. Det primära syftet med dessa medel är inte bredbandsutbyggnad men det finns inget som hindrar att de används till det. Robusthetsmedel för att öka tillförlitligheten och robustheten i näten. PTS är ansvarig. Regionala tillväxtmedel (1:1-medel) som i Gävleborgs län hanteras av Länsstyrelsen och Region Gävleborg. Leader, Jordbruksverket är ansvarig. ROT-avdrag, Skattemyndigheten är ansvarig. 10.2 Fastighetsägarna För att utbyggnad av bredband ska vara möjlig behövs efterfrågan från fastighetsägarna. De anslutningsavgifter som fastighetsägarna betalar används för att medfinansiera utbyggnadsprojekt. 10.3 Sandvikens kommun Beroende på hur framtida möjligheter till offentliga ekonomiska stöd kommer att vara utformade, kommer kommunen från fall till fall att besluta om eventuell medfinansiering. 11 Handlingsplan Sandvikens kommun ser tillgång till bredband som en viktig tillväxt- och utvecklingsfråga och bedriver därför ett aktivt arbete inom området. Kommunens primära roll är att planera och skapa förutsättningar för att tillgången till snabbt bredband ska öka. För att hjälpa till att nå bredbandsmålen har Sandvikens kommun för avsikt att genom Sandviken Energis affärsområde Sandnet fortsätta att bygga, vidmakthålla och utveckla IT-infrastruktur med hög kapacitet inom hela kommunen. Sandnet ska efter genomförd byggnation ansvara för fortsatt support, drift och underhåll av såväl stamnätslinjerna som de områdesnät med hushåll och företag, som efter hand ansluts till stamnätet. Utbyggnaden fokuseras på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät då denna teknik är en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden. Bredbandsnäten ska kunna tillgodose både befintligt och framtida behov av kapacitet och tillgänglighet. Vidare ska kommunen tillsammans med Sandnet: 19

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 20(27) 2014-04-28 a. Ta fram en IT-infrastrukturplan som kartlägger befintliga nät och visar hur en fortsatt utbyggnad bör genomföras. b. Planering och utbyggnad av bredband ska så långt som möjligt samordnas med satsningar på nationell och regional nivå. Samverkans ska ske med Regionen och grannkommunerna. c. Arbeta för att tillgången till bredband om möjligt säkerställs vid nybyggnad genom att fråga belyses i de planer som tas fram, både på översikts- och detaljplanenivå. d. Verka för att de bredbandsnät som byggs ut i kommunen är öppna och operatörsneutrala, samt verka för konkurrens på bredbandsmarknaden. e. Stötta ideella krafter för att bygga ut bredband genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ. f. Genom Sandnet bistå byalag, föreningar och samfälligheter vid planering och byggnation av bredbandsnät inom deras områden och i den mån det är möjligt hjälpa dem att söka bidrag för utbyggnad av bredband. g. Informera hushåll och företag om nyttan av, och hur de kan arbeta för att få tillgång till bredband. h. Skapa förutsättningar för att nyttja befintliga och framtida infrastrukturer samt stimulera markandsmässiga förutsättningar. i. Arbeta utifrån att bredbandsnät byggs enligt SSNF och PTS rekommendationer om robusta nät och robusta noder. j. Verka för att ledningsägare registrera sina intresseområden i ledningskollen samt använder ledningskollens funktioner för samordning, planering och ledningsanvisning. k. Arbeta för att samtliga kommunägda fastigheter inklusive Sandvikenhus hyresfastigheter ska vara anslutna till ett fiberoptiskt bredbandsnät. l. Aktivt bevaka tillgång till och när det är möjligt söka offentligt stöd som kan användas till utbyggnad av bredband. I den mån kommunen och Sandnet har möjlighet att bygga ut infrastruktur med offentligt stöd kommer val att göras utifrån nedanstående bedömningsgrunder. Bedömningsgrunderna är utan inbördes ordning och kan komma att förändras över tiden. m. Antal företag och hushåll. Områden med många företag och hushåll prioriteras framför områden med färre sådana. n. Principen att bygga inifrån och ut räknat från närmaste anslutningspunkt gäller så långt det är möjligt, för att ge kostnadseffektivitet på sikt. o. Om det finns kommunal verksamhet eller annan samhällsservice inom ett område, eller om området har speciellt inriktad näringsdrivande verksamhet. p. Den totala kostnaden och kostnaden per anslutning beräknat på antalet möjliga anslutningar. 20

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 21(27) 2014-04-28 q. Lokalt engagemang och efterfrågan. Områden där många vill arbeta för och investera i bredband kommer att prioriteras. r. Utbyggnad av ortssammanbindande och redundanta nät. 12 Uppföljning av bredbandsstrategin När bredbandsstrategin är utarbetad och fastställd behöver den förvaltas. Ansvarig för förvaltning av bredbandsstrategin är kommunens bredbandssamordnare. Inom ramen för förvaltning ingår att följa upp, utvärdera, återrapportera och att initiera uppdateringar. Återrapportering av genomfört arbete enligt bredbandsstrategin sker årligen eller vid behov till Kommunstyrelsen som också tar erforderliga beslut. 13 Definitioner Bredband i världsklass Bredband med hög överföringshastighet om minst 100 Mbit/s Glesbygd - område där det bor färre än 50 invånare Glesbebyggt område se glesbygd Kanalisation Tomma rör som grävs ner och som vid ett senare skede kan användas för att blåsa fiber genom. Redundans möjlighet för datatrafiken att ta en annan väg om det blir ett avbrott i kommunikationen exempelvis genom att en fiberkabel grävs av. Samförläggning Fiber och kanalisation grävs ner i samband med att annan infrastruktur grävs ner, till exempel en elledning. Småort en samlad bebyggelse med 50-199 invånare där det är högst 150 meter mellan husen Tätbebyggt område område där det bor fler än 49 invånare, inkluderar både tätort och småort Tätort ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter Vita fläckar områden där det helt saknas bredband. 21

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 22(27) 2014-04-28 14 Bilagor Bilaga 1 Utdrag från Bredbandskartan den 17 april 2014. Siffrorna är från 2013. 22

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 23(27) 2014-04-28 Bilaga 2 Bilder hämtade från Sandnet 2014-04-17. Ovanstående bild visar de områden där man kan få xdsl från Sandnet. 23

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 24(27) 2014-04-28 Denna bild visar Sandvikens tätort och där Sandnet finns. Gult område = Går att få Fiber till hemmet Rött område = Går att få Sandnet via Sandvikenhus Sesam-nät Orange markering = Planerad utbyggnad 2014 24

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 25(27) 2014-04-28 Denna bild visar Järbo och där Sandnet finns. Gult område = Går att få Fiber till hemmet Rött område = Går att få Sandnet via Sandvikenhus Sesam-nät 25

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 26(27) 2014-04-28 Denna bild visar Gästrike-Hammarby och där Sandnet finns. Gult område = Går att få Fiber till hemmet Denna bild visar Storvik och där Sandnet finns. Gult område = Går att få Fiber till hemmet Rött område = Går att få Sandnet via Sandvikenhus Sesam-nät Orange markering = Planerad utbyggnad 2014 26

Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Datum Sidan 27(27) 2014-04-28 Denna bild visar Årsunda. Rött område = Går att få Sandnet via Sandvikenhus Sesam-nät Orange markering = Planerad utbyggnad 2014 27

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 1 (1) KS2013/189 132 Bredbandsstrategi Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. anta den föreslagna bredbandsstrategin, se bilaga 1 (Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020, 2014-04-28) 2. upphäva IT Infrastrukturplan antagen av kommunfullmäktige 2001-09-03, 95 (Dnr KS2001/561) Sammanfattning av ärendet Tillgång till bredband med hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt att alla i Sandvikens kommun har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. För att möta den digitala utvecklingen som länet står inför har Länsstyrelsen Gävleborg och Region Gävleborg arbetat fram en regional bredbandsstrategi. Arbetet har skett i nära samarbete med kommuner, nätoperatörer och andra bredbandsintressenter i länet. Syftet med strategin är att länet ska få gemensamma mål och en handlingsplan över vad som behöver göras i arbetet med bredband. Genom att samla länet kring bredbandsstrategin har Gävleborg goda förutsättningar att lyckas med sin bredbandsutbyggnad. Med utgångspunkt från den regionala bredbandsstrategin så har länets kommuner tagit fram en gemensam mall för kommunernas egna bredbandsstrategier som sedan respektive kommun har anpassat efter kommunens egna behov. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun, 2014-04-28, Dnr: KS2013/189 Bilaga: Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-14 91 Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida Lars Flintberg KS 2013/189 2014-04-28 1 (3) Kommunfullmäktige Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige: 1. antar den föreslagna bredbandsstrategin, se bilaga 1 (Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020, 2014-04- 28) 2. upphäver IT Infrastrukturplan antagen av kommunfullmäktige 2001-09-03, 95 (Dnr KS2001/561) Sammanfattning av ärendet Tillgång till bredband med hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt att alla i Sandvikens kommun har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. För att möta den digitala utvecklingen som länet står inför har Länsstyrelsen Gävleborg och Region Gävleborg arbetat fram en regional bredbandsstrategi. Arbetet har skett i nära samarbete med kommuner, nätoperatörer och andra bredbandsintressenter i länet. Syftet med strategin är att länet ska få gemensamma mål och en handlingsplan över vad som behöver göras i arbetet med bredband. Genom att samla länet kring bredbandsstrategin har Gävleborg goda förutsättningar att lyckas med sin bredbandsutbyggnad. Med utgångspunkt från den regionala bredbandsstrategin så har länets kommuner tagit fram en gemensam mall för kommunernas egna bredbandsstrategier som sedan respektive kommun har anpassat efter kommunens egna behov. Ärendet En strategi för bredband berör hela kommunens verksamhet. Utan tillgång till bredband kommer varken målen i kommunens vision 2025 eller regeringens digitala agenda att nås. Alla kommunala sektorer, kommunens invånare, kommunens näringsliv och all annan verksamhet Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun 811 80 Sandviken 026-24 00 00 (vx) www.sandviken.se 212000-2346

Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida 2014-04-28 2 (3) som bedrivs inom en kommuns (och många gånger även över kommungränserna), är idag beroende av digitala tjänster och därmed också bredband. Detta beroende kommer att fortsätta öka, och det sker med snabb takt. En bredbandsstrategi bör ha som huvudsyfte att stötta kommunens Vision 2025 och utvecklingsplaner i stort, dvs visa på hur bredband kan skapa nytta för kommunen. En bredbandstrategi behöver också en nära koppling till de verksamhetsplaner som finns i kommunen som översiktsplanen, kommunens totala budget, ägardirektiv för stadsnät och bostadsbolag, detaljplaner, rekommendationer kring marktillträde, bygglov och grävtillstånd m.m. I bredbandsstrategin finns följande vision och mål för arbetet med en utbyggnad av bredband i kommunen. Vision I Sandviken har vi ett bredband i världsklass. Vi främjar utveckling och tillväxt genom högkvalitativt och tillgängligt bredband. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. Mål Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. År 2020 har 95 procent av företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2020 har 90 procent av hushållen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2016 har 60 procent av hushållen och företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Beroende på hur framtida möjligheter till offentliga ekonomiska stöd kommer att vara utformade, kommer kommunen från fall till fall att besluta om eventuell medfinansiering. Beslutsunderlag Bilaga: Bredbandsstrategi för Sandvikens kommun 2014-2020

Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida 2014-04-28 3 (3) Protokollsutdrag skickas till Verkställande direktör för Sandviken Energi AB Chef för affärsområde Sandnet, Sandviken Energi AB Förvaltningschef Bygg och Miljö IT-strateg Underskrifter Ann-Sofie Hedenström Administrativ chef Kommunledningskontoret Lars Flintberg IT-strateg Kommunledningskontoret

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 1 (1) KS2014/248 133 Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikens kommun Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikens kommun att gälla omgående efter beslut. Revideras vid behov eller inför varje valår/mandatperiod. Sammanfattning av ärendet En undersökning av kommuners och landstings arbete för att hantera hot och våld mot förtroendevalda har gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting med hjälp av stiftelsen Tryggare Sverige på uppdrag av demokratiminister Birgitta Ohlsson. Undersökningen visade bland annat att drygt 60 procent av kommuner och landsting inte har handlingsplaner för att förebygga och hantera hot och våld när det uppstår. Ett av de viktigaste områdena som kom fram i intervjuerna var att den rättsliga regleringen av arbetsmiljöansvaret vid hot och våld mot förtroendevalda är oklar. Kommunens säkerhetschef har därför fått i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer rörande hot och våld mot förtroendevalda. Riktlinjerna är skrivna enligt de förutsättningar som råder idag vad gäller ansvar etc. Diskussioner pågår i frågan på alla nivåer, nationellt, regionalt och lokalt. Kommunens säkerhetschef har deltagit i konferens på SKL, 2014-03-26. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikenskommun, Dnr: KS2014/248 Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikens kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-14 92 Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida 1 (2) Kommunfullmäktige Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikens kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att - anta Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikens kommun att gälla omgående efter beslut. Revideras vid behov eller inför varje valår/mandatperiod. Sammanfattning av ärendet En undersökning av kommuners och landstings arbete för att hantera hot och våld mot förtroendevalda har gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting med hjälp av stiftelsen Tryggare Sverige på uppdrag av demokratiminister Birgitta Ohlsson. Undersökningen visade bland annat att drygt 60 procent av kommuner och landsting inte har handlingsplaner för att förebygga och hantera hot och våld när det uppstår. Ett av de viktigaste områdena som kom fram i intervjuerna var att den rättsliga regleringen av arbetsmiljöansvaret vid hot och våld mot förtroendevalda är oklar. Kommunens säkerhetschef har därför fått i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer rörande hot och våld mot förtroendevalda. Riktlinjerna är skrivna enligt de förutsättningar som råder idag vad gäller ansvar etc. Diskussioner pågår i frågan på alla nivåer, nationellt, regionalt och lokalt. Kommunens säkerhetschef har deltagit i konferens på SKL, 2014-03-26. Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun 811 80 Sandviken 026-24 00 00 (vx) www.sandviken.se 212000-2346

Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Klicka här för att ange text. Sida 2 (2) Ärendet Tagit hänsyn till Ja Inte aktuellt Juridik Ekonomi Diskrimineringslagstiftning Barnkonventionen Miljö Beslutsunderlag x x Riktlinjer för hantering av hot mot förtroendevalda i Sandvikens kommun. x x x Protokollsutdrag skickas till Kommunskyddet/tekniska kontoret. Underskrifter Ansvarig chef Erika Ågren Ansvarig tjänsteman Pia Frank

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 1 (1) KS2014/284 134 Sammanställning av obesvarade motioner och medborgarförslag Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att redovisningen av motioner och medborgarförslag är anmäld. Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret finner att det i juni 2014 inte finns några motioner eller medborgarförslag som inte besvarats inom den föreskrivna tiden om ett år. Beslutsunderlag Kommunallagen 5:33 samt Kommunfullmäktiges arbetsordning 28 Tjänsteskrivelse Anmälan av motioner enligt 5 kap 33 kommunallagen 2014-04-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-14 93 Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida Anna Svedlund KS2014/284 2014-04-29 1 (2) Kommunfullmäktige Anmälan av motioner enligt 5 kap 33 kommunallagen Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att redovisningen av motioner är anmäld. Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret finner att det i juni 2014 inte finns några motioner som inte besvarats inom den föreskrivna tiden om ett år. Ärendet Enligt 5 kap 33 kommunallagen bör motion beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut med anledning av motionen inom ett år från det motionen har väckts. Om beredningen inte kan avslutas i tid, ska detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom angiven tid. Fullmäktige får vid handläggning av sådan anmälan avskriva motionen från vidare handläggning. Enligt 28 i arbetsordningen för Sandvikens kommunfullmäktige skall kommunstyrelsen årligen vid fullmäktiges ordinarie junisammanträde redovisa de motioner, vilkas beredning då ännu inte slutförts. Kommunledningskontoret finner att det i juni 2014 inte finns några motioner som inte besvarats inom den föreskrivna tiden om ett år. Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun 026-24 00 00 (vx) www.sandviken.se 212000-2346 811 80 Sandviken

Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida 2014-04-29 2 (2) Beslutsunderlag Kommunallagen 5:33 samt Kommunfullmäktiges arbetsordning 28 Tjänsteskrivelse Anmälan av motioner enligt 5 kap 33 kommunallagen 2014-04-29 Protokollsutdrag skickas till Kommunsekreterare Anna Svedlund Underskrifter Ann-Sofie Hedenström Administrativ chef Anna Svedlund Kommunsekreterare

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 1 (4) KS2014/274 135 Budgetramar för år 2015-2017 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa Gemensamma planeringsförutsättningar gällande folkmängd till 37 450 invånare. Generell rationalisering med 1,6 procent för år 2015 och 1 procent per år, åren 2016 och 2017. Preliminär ekonomisk ram för 2015 till 1 906,0 miljoner kronor, för år 2016 och 2017 till 1 971,7 respektive 2 033,3 miljoner kronor. Budgeterat resultat för år 2015 till 8 miljoner kronor och för åren 2016 och 2017 till 9 respektive 10 miljoner kronor. Preliminär ram per nämnd åren 2015, 2016 och 2017. Den politiska prioriteringen för år 2015 i form av riktade medel motsvarande totalt 47,61 miljoner kronor till nämnderna. Respektive nämnd ska redovisa politiska prioriteringar och verksamhetsförändringar i nämndens förslag till budget 2015. Definitivt investeringsutrymme för år 2015 till maximalt 140,0 miljoner kronor. Preliminärt investeringsutrymme för åren 2016 och 2017 till 156,5 respektive 147,25 miljoner kronor. Sammanfattning av ärendet Den ekonomiska vårpropositionen innehåller bland annat förändringar inom utbildningsområdet där det föreslås satsningar på mindre klasser, flera lärare och tioårig grundskola med mera. Regeringen ger dock inget besked om satsningen kommer att ske via det generella statsbidraget eller som riktade bidrag. Först till budgetpropositionen avser regeringen att återkomma med förslag till ändringar av anslagen. Budgetpropositionen är preliminärt aviserad till den 13 oktober. Det kan innebära att de ekonomiska förutsättningarna till budget 2015 förändras. Tidplan Den sena tidpunkten för budgetpropositionen gör att tidplanen för den politiska beslutsprocessen flyttas fram till kommunstyrelsen i november och kommunfullmäktige i december. Dessutom sker organisatoriska förändringar inom kommunen som vid skrivande stund inte är helt klarlagda vad gäller de ekonomiska Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Sandvikens kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 2 (4) regleringarna mellan nämnderna. Befolkningsutveckling I de gemensamma planeringsförutsättningarna för åren 2015 2017, antagen av kommunfullmäktige den 2 december 2013, 171, bedöms folkmängden inför budget 2015 uppgå till 37 227 invånare. Under första kvartalet 2014 har den positiva trenden från 2013 fortsatt och den 31 mars uppgår folkmängden till 37 326 invånare. Det gör att folkmängden till 2015 kan revideras och antas uppgå till 37 450 invånare. Preliminär ram Den politiska majoriteten föreslår därför att ramen för det ekonomiska resursutrymmet samt ram per nämnd är preliminär fram till dess att budgeten fastställs av kommunfullmäktige i december. Preliminärt ekonomiskt resursutrymme: Resursutrymmet för åren 2015 till 2017 baseras på senast kända prognos från Sveriges Kommuner och Landsting och efter reservation för centrala pensions- och finanskostnader. År 2015 1 906 000 Tkr År 2016 1 971 700 Tkr År 2017 2 033 300 Tkr Det preliminära totala ekonomiska resursutrymmet att fördela för år 2015 beräknas öka med 66,4 miljoner kronor jämfört med år 2014. För åren 2016 och 2017 ökar det med ytterligare 65,7 respektive 61,6 miljoner kronor. Kommunens övergripande målsättning inom perspektivet ekonomi innebär bland annat att ett överskott ska budgeteras. För år 2015 föreslås ett budgeterat överskott med 8 miljoner kronor. För åren 2016 och 2017 föreslås ett budgeterat överskott med 9 respektive 10 miljoner kronor. Preliminär ram per nämnd Preliminär ram per nämnd för åren 2015 till 2017 innehåller kompensation för kostnadsökningar, rationaliseringskrav samt politiska prioriteringar för år 2015. Preliminära ramar per nämnd för åren 2015 till 2017 framgår av bilaga. Politisk prioritering 2015 Majoritetens förslag till politisk prioritering bygger på respektive nämnds Underlag till kommunplan 2015-2017. Per nämnd föreslås följande ökning av ram: Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Sandvikens kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 3 (4) Nämnd Miljoner kr Kunskapsnämnden 17,36 Omsorgsnämnden 11,4 Individ- och familjeomsorgsnämnden 3,1 Kultur- och fritidsnämnden 0,8 Arbetslivsnämnden 0,6 Kommunstyrelsens förvaltning 7,8 Kommunstyrelse och kommunfullmäktige 2,05 Kommunstyrelsens projektmedel 4,5 Totalt 47,61 Generell rationalisering För att få balans mellan kostnader och intäkter, det vill säga en budget i balans, krävs rationaliseringar motsvarande 29,91 miljoner kronor inför år 2015. Rationaliseringen sker proportionellt med 1,6 procent av kommunbidraget efter justeringar som sker utifrån beslutade organisatoriska förändringar till 2015 och den ökning av ram för befintlig verksamhet som respektive nämnd framfört i sina underlag till kommunplan. Flerårsplan 2016 och 2017 Nämndernas preliminära ramar för åren 2016 och 2017 ökar respektive år med ett sammanvägt prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Indexet är framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting, där lönekostnader och övriga prisförändringar har sammanvägts. Rationaliseringen för respektive år är satt till en procent i syfte att skapa ett ekonomiskt utrymme för politiska prioriteringar i kommande års budgetar. Verksamhetsförändringar 2015 De politiskt prioriterade medel som nämnden får, ska i nämndens budgetförslag tydligt redovisas under rubriken Verksamhetsförändringar 2015. Uppföljning av dessa medel kommer att ske i samband med delårsrapport och årsredovisning. Under rubriken Verksamhetsförändringar 2015 ska även framgå övriga prioriteringar och omdisponeringar som nämnden beslutat genomföra. Investeringar Investeringsvolymen föreslås till maximalt 140 miljoner kronor för år 2015 och för åren 2016 och 2017 till maximalt 156,5 respektive 147,25 miljoner kronor. Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Sandvikens kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 4 (4) Ändrade förutsättningar, bland annat med anledning av nya avskrivningsregler (komponentavskrivningar) samt organisatoriska förändringar, påverkar tidplanen för framtagande av en preliminär investeringsplan för respektive år. En definitiv investeringsplan för år 2015 och en preliminär investeringsplan för åren 2016 och 2017 fastställs av kommunfullmäktige i december. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse budgetramar 2015-2017 Preliminär ramfördelning 2015-2017 Beslutsordning Veronica Wernersson (C), Hans Olsson (M), Nils-Gunnar Kempe (FP), Mikael Rosén (V), Håkan Svensson (V), Urban Nilsson (M), Carl-Ewert Ohlsson (C) deltar inte i beslutet. Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sidan 1(4) Helena Zellner KS2014/274 2014-05-06 Kommunfullmäktige Budgetramar 2015-2017 Ekonomikontoret har på uppdrag av den politiska majoriteten sammanställt förslag till budgetramar för åren 2015 till 2017. Ekonomiskt resursutrymme Den ekonomiska vårpropositionen innehåller bland annat förändringar inom utbildningsområdet där det föreslås satsningar på mindre klasser, flera lärare och tioårig grundskola med mera. Regeringen ger dock inget besked om satsningen kommer att ske via det generella statsbidraget eller som riktade bidrag. Först till budgetpropositionen avser regeringen att återkomma med förslag till ändringar av anslagen. Budgetpropositionen är preliminärt aviserad till den 13 oktober. Det kan innebära att de ekonomiska förutsättningarna till budget 2015 förändras. Tidplan Den sena tidpunkten för budgetpropositionen gör att tidplanen för den politiska beslutsprocessen flyttas fram till kommunstyrelsen i november och kommunfullmäktige i december. Dessutom sker organisatoriska förändringar inom kommunen som vid skrivande stund inte är helt klarlagda vad gäller de ekonomiska regleringarna mellan nämnderna. Befolkningsutveckling I de gemensamma planeringsförutsättningarna för åren 2015 2017, antagen av kommunfullmäktige den 2 december 2013, 171, bedöms folkmängden inför budget 2015 uppgå till 37 227 invånare. Under första kvartalet 2014 har den positiva trenden från 2013 fortsatt och den 31 mars uppgår folkmängden till 37 326 invånare. Det gör att folkmängden till 2015 kan revideras och antas uppgå till 37 450 invånare. Förvaltning Postadress Besöksadress Telefon e-post Organisationsnummer Sandvikens Kommun 026-240000 (vx) 212000-2346 811 80 Sandviken (dir) Fax Internet Plusgiro www.sandviken.se 32228-9 Mobil

Datum Sidan 2(4) 2014-05-06 Preliminär ram Den politiska majoriteten föreslår därför att ramen för det ekonomiska resursutrymmet samt ram per nämnd är preliminär fram till dess att budgeten fastställs av kommunfullmäktige i december. Preliminärt ekonomiskt resursutrymme: Resursutrymmet för åren 2015 till 2017 baseras på senast kända prognos från Sveriges Kommuner och Landsting och efter reservation för centrala pensions- och finanskostnader. År 2015 År 2016 År 2017 1 906 000 Tkr 1 971 700 Tkr 2 033 300 Tkr Det preliminära totala ekonomiska resursutrymmet att fördela för år 2015 beräknas öka med 66,4 miljoner kronor jämfört med år 2014. För åren 2016 och 2017 ökar det med ytterligare 65,7 respektive 61,6 miljoner kronor. Kommunens övergripande målsättning inom perspektivet ekonomi innebär bland annat att ett överskott ska budgeteras. För år 2015 föreslås ett budgeterat överskott med 8 miljoner kronor. För åren 2016 och 2017 föreslås ett budgeterat överskott med 9 respektive 10 miljoner kronor. Preliminär ram per nämnd Preliminär ram per nämnd för åren 2015 till 2017 innehåller kompensation för kostnadsökningar, rationaliseringskrav samt politiska prioriteringar för år 2015. Preliminära ramar per nämnd för åren 2015 till 2017 framgår av bilaga. Politisk prioritering 2015 Majoritetens förslag till politisk prioritering bygger på respektive nämnds Underlag till kommunplan 2015-2017. Per nämnd föreslås följande ökning av ram: Nämnd Miljoner kr Kunskapsnämnden 17,36 Omsorgsnämnden 11,4 Individ- och familjeomsorgsnämnden 3,1 Kultur- och fritidsnämnden 0,8 Arbetslivsnämnden 0,6 Kommunstyrelsens förvaltning 7,8 Kommunstyrelse och kommunfullmäktige 2,05 Kommunstyrelsens projektmedel 4,5 Totalt 47,61 2

Datum Sidan 3(4) 2014-05-06 Generell rationalisering För att få balans mellan kostnader och intäkter, det vill säga en budget i balans, krävs rationaliseringar motsvarande 29,91 miljoner kronor inför år 2015. Rationaliseringen sker proportionellt med 1,6 procent av kommunbidraget efter justeringar som sker utifrån beslutade organisatoriska förändringar till 2015 och den ökning av ram för befintlig verksamhet som respektive nämnd framfört i sina underlag till kommunplan. Flerårsplan 2016 och 2017 Nämndernas preliminära ramar för åren 2016 och 2017 ökar respektive år med ett sammanvägt prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Indexet är framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting, där lönekostnader och övriga prisförändringar har sammanvägts. Rationaliseringen för respektive år är satt till en procent i syfte att skapa ett ekonomiskt utrymme för politiska prioriteringar i kommande års budgetar. Verksamhetsförändringar 2015 De politiskt prioriterade medel som nämnden får, ska i nämndens budgetförslag tydligt redovisas under rubriken Verksamhetsförändringar 2015. Uppföljning av dessa medel kommer att ske i samband med delårsrapport och årsredovisning. Under rubriken Verksamhetsförändringar 2015 ska även framgå övriga prioriteringar och omdisponeringar som nämnden beslutat genomföra. Investeringar Investeringsvolymen föreslås till maximalt 140 miljoner kronor för år 2015 och för åren 2016 och 2017 till maximalt 156,5 respektive 147,25 miljoner kronor. Ändrade förutsättningar, bland annat med anledning av nya avskrivningsregler (komponentavskrivningar) samt organisatoriska förändringar, påverkar tidplanen för framtagande av en preliminär investeringsplan för respektive år. En definitiv investeringsplan för år 2015 och en preliminär investeringsplan för åren 2016 och 2017 fastställs av kommunfullmäktige i december. 3

Datum Sidan 4(4) 2014-05-06 Den politiska majoritetens förslag till beslut Den politiska majoriteten föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa Gemensamma planeringsförutsättningar gällande folkmängd till 37 450 invånare. Generell rationalisering med 1,6 procent för år 2015 och 1 procent per år, åren 2016 och 2017. Preliminär ekonomisk ram för 2015 till 1 906,0 miljoner kronor, för år 2016 och 2017 till 1 971,7 respektive 2 033,3 miljoner kronor. Budgeterat resultat för år 2015 till 8 miljoner kronor och för åren 2016 och 2017 till 9 respektive 10 miljoner kronor. Preliminär ram per nämnd åren 2015, 2016 och 2017. Den politiska prioriteringen för år 2015 i form av riktade medel motsvarande totalt 47,61 miljoner kronor till nämnderna. Respektive nämnd ska redovisa politiska prioriteringar och verksamhetsförändringar i nämndens förslag till budget 2015. Definitivt investeringsutrymme för år 2015 till maximalt 140,0 miljoner kronor. Preliminärt investeringsutrymme för åren 2016 och 2017 till 156,5 respektive 147,25 miljoner kronor. EKONOMIKONTORET Kerstin Ryding Ekonomichef Helena Zellner Ekonomisekreterare Bilaga Preliminär ram per nämnd 2015 2017. 4

Preliminär ram per nämnd 2015 Bilaga Budget Kostnad- Ram- Rationali- Riktade Föreslagen Budget Nämnd 2014 ökningar justering sering 1,6 % anslag ramförändr 2015 KS och KF 12 257 0 0-200 2 050 1 850 14 107 Kunskapsnämnd 760 514 19 200-28 288-12 025 17 360-3 753 756 761 Omsorgsnämnd 559 797 19 000 5 345-9 345 11 400 26 400 586 197 Individ- o familjeoms nämnd 152 185 2 500 112-2 480 3 100 3 232 155 417 Kultur- o fritidsnämnd 116 415 1 450-25 -1 885 800 340 116 755 Samhällsbyggnadsnämnd 17 305 1 450 25 334-705 0 26 079 43 384 Arbetslivsnämnd 43 106 1 250-3 321-660 600-2 131 40 975 Kommunstyrelsens förvaltning 159 360 2 850 843-2 610 7 800 8 883 168 243 KS projektmedel 11 660 0 0 0 4 500 4 500 16 160 1 832 600 47 700 0-29 910 47 610 65 400 1 898 000 Rationalisering med 1,6 % sker i befintlig verksamhet efter ramjustering. Ökning mellan åren 65 400 Ramjustering Tkr Omsorgskostnader tidigare Kunskap 5000 Resekostnader inom omsorgen, tidigare ATN 1700 EU-kontor flyttas till KS, tidigare ATN 1471 Systemförvaltare TimeCare till KS, tidigare omsorgen 900 Trafikfrågor till samhällsbyggnadsnämnd, tidigare KS 1781 CVL inkl särvux till arbetslivsnämnd, tidigare Kunskap 23393 Kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjutsar till samhällsbyggnadsnämnd, tidigare ATN 23543 Medfinansiering Drömfabriken, beslut i maj KS Kunskapsnämnden till kommunstyrelsen 80 Kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen 25 Omsorgsnämnden till kommunstyrelsen 548 Lönepott ur verksamhetsutrymme, CSG den 20 februari 2014 Individ- och familjeomsorgsnämnden 112 Omsorgsnämnden 93 Kunskapsnämnden 185 Samhällsbyggnadsnämnden 10 Kommunstyrelsens förvaltning -400

Bilaga Preliminär ram per nämnd 2016 Baserad på en generell uppräkning av ram (PKV) och rationalisering med 1 %. Rationaliseringen skapar ett utrymme att omfördela utifrån politiska prioriteringar. Budget Ramökn Ram- Rationali- Riktade Föreslagen Budget Nämnd 2015 PKV *) justering sering 1 % anslag ramförändr 2016 KS och KF 14 107 400-145 255 14 362 Kunskapsnämnd 756 761 22 700-7 795 14 905 771 666 Omsorgsnämnd 586 197 17 600-6 040 11 560 597 757 Individ- o familjeoms nämnd 155 417 4 600-1 600 3 000 158 417 Kultur- o fritidsnämnd 116 755 3 500-1 205 2 295 119 050 Samhällsbyggnadsnämnd 43 384 1 300-450 850 44 234 Arbetslivsnämnd 40 975 1 200-420 780 41 755 Kommunstyrelsens förvaltning 168 243 5 000-4 500-1 685-1 185 167 058 KS projektmedel 16 160 0 16 160 Ofördelad ramökning 32 240 32 240 32 240 1 898 000 56 300-4 500-19 340 32 240 64 700 1 962 700 PKV = Sammanvägt prisindex för kommunal verksamhet (enl SKL) Ökning mellan åren 64 700 2016 års PKV är 1,030 2017 års PKV är 1,032 Ramjustering Tkr Reducering av kommunbidrag gällande Medborgarservice -4500

Bilaga Preliminär ram per nämnd 2017 Baserad på en generell uppräkning av ram (PKV) och rationalisering med 1 %. Rationaliseringen skapar ett utrymme att omfördela utifrån politiska prioriteringar. Budget Ramökn Ram- Rationali- Riktade Föreslagen Budget Nämnd 2016 PKV *) justering sering 1 % anslag ramförändr 2017 KS och KF 14 362 400-150 250 14 612 Kunskapsnämnd 771 666 25 000-7 970 17 030 788 696 Omsorgsnämnd 597 757 19 500-6 170 13 330 611 087 Individ- o familjeoms nämnd 158 417 5 100-1 635 3 465 161 882 Kultur- o fritidsnämnd 119 050 3 900-1 230 2 670 121 720 Samhällsbyggnadsnämnd 44 234 1 400-450 950 45 184 Arbetslivsnämnd 41 755 1 300-430 870 42 625 Kommunstyrelsens förvaltning 167 058 5 400-1 735 3 665 170 723 KS projektmedel 16 160 0 16 160 Ofördelad ramökning 32 240 18 370 18 370 50 610 1 962 700 62 000 0-19 770 18 370 60 600 2 023 300 PKV = Sammanvägt prisindex för kommunal verksamhet (enl SKL) Ökning mellan åren 60 600 2016 års PKV är 1,030 2017 års PKV är 1,032

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 1 (2) KS2014/264 137 Motion om vindenergikartering för småskaliga vindkraftverk från Nils-Gunnar Kempe, Olov Göransson och Helena Sjöberg (FP) Beslut Kommunfullmäktige föreslås bifalla motionen. Sammanfattning av ärendet Nils-Gunnar Kempe (FP), Olov Göransson (FP) och Helena Sjöberg (FP) skrev våren 2007 en motion om vindenergikartering m m. Motionen lyder: Tekniken inom vindkraftområdet har förbättrats, effektiviteten hos moderna vindkraftverk har ökats avsevärt. I dagsläget är det inte bara havsbaserade lokaliseringar som är realistiska. Flera vindkraftverk har byggts i inlandet under de senaste åren. Storleken på verket och fabrikat anpassas till de vindförhållanden som gäller för aktuell placering. För att underlätta för olika intressenter inom Sandvikens kommun att göra detaljerade studier av vindenergiförhållanden skulle det vara till mycket stor hjälp att kunna utläsa vilka områden som kan vara aktuella att satsa på för små och mindre vinkraftverk < 1 MW. Den enskilde lantbrukaren har kanske inte råd att beställa en vindkartering, men är intresserad av vindkraft som ett energialternativ. Småskalig vindkraft kan ge ett betydande energitillskott och det finns flera aktörer på området som tillverkar småskaliga vindkraftverk. Intressant för Sandviken skulle vara att få tillverkare av vindkraftverk att etablera sig i Sandviken. Dåvarande Tillväxtnämnden behandlade motionen, men svaret från nämnden återremitterades den 31/1 2008 av Kommunstyrelsen då yttrandet baserades på felaktiga uppgifter (KS 17/2008). Återremissen registrerades dock aldrig av Tillväxtnämnnden varför ärendet har blivit fördröjt/bortglömt. Sedan motionen lämnades in har det hänt en hel del på vindkraftområdet och i Kungsberget/Jädraås har en av Nordens största vindkraftparker byggts upp. Detta har haft till följd att företag inom vindkraft etablerats i Järbo och grannkommunen Ockelbo. Genom att stärka detta nätverk hoppas näringslivsenheterna i respektive kommun att ytterligare företag inom området kan lockas att etablera sig i området. Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Sandvikens kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 2 (2) Kommunstyrelsen har tagit beslut om reviderad plan för Översiktsplanearbetet och där kommer en vindkraftutredning, utöver riksintresset, att genomföras under 2015. Denna vindkraftutredning kan mycket väl jämföras med den vindenergikartering som motionärerna efterlyser. Regeringen kommer under 2014 att ta beslut om skatteregler för små vindkraftverk och under förutsättning att regelverket blir förmånligt för den enskilde lantbrukaren/privatpersonen kommer detta att stimulera en utbyggnad av mindre vindkraftverk för privat bruk. Kommunens energirådgivare kan vara behjälplig vad gäller möjligheter att söka externt stöd för vindenergikartering, utöver den kommunövergripande vindkraftutredning som kommer att göras, däremot är det mer komplicerat för kommunen att ge ekonomiskt stöd till enskilda företag. Beslutsunderlag Motion Vindenergikartering för småskaliga vindkraftverk, Dnr: KS2007/303, KS2014/264 Tjänsteskrivelse Motion om vindenergikartering för småskaliga vindkraftverk, 2014-04-28, Dnr: KS2007/303, KS2014/264 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-05-14 94 Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Motion till kommunfullmäktige om vindenergikartrering för småskaliga vindkraftverk Bakgrund Tekniken inom vindkraftområdet har förbättrats, effektiviteten hos moderna vindkraftverk har ökats avsevärt. I dagsläget är det inte bara havsbaserade lokaliseringar som är realistiska. Flera vindkraftverk har byggts i inlandet under de senaste åren. Storleken på verket och fabrikat anpassas till de vindförhållanden som gäller för aktuell placering. För att underlätta för olika intressenter inom Sandvikens kommun att göra detaljerade studier av vindenergiförhållanden skulle det vara till mycket stor hjälp att kunna utläsa vilka områden det som kan vara aktuella att satsa på för små och mindre vindkraftverk < 1 MW Den enskilde lantbrukaren har kanske inte råd att beställa en vindkartrering, men är intresserad av vindkraft som ett energialternativ. Småskalig vindkraft kan ge ett betydande energitillskott och det finns flera aktörer på området som tillverkar småskaliga vindkraftverk. Intressant för Sandviken skulle vara att få tillverkare av vindkraftverk etablerar sig i Sandviken. Yrkande Att Sandvikens kommen utför och bekostar en översiktlig vindenergikartering som omfattar hela kommunen. Syfte med vindenergikartreringen skall vara göra det möjligt att för den enskilde fastighetsägaren att avgöra om det är möjligt med småskaligvindkraft. Att Sandvikens kommun undersöker möjligheten av att få tillverkare av vindkraftverk att etablera sig i vår kommun. Nils-Gunnar Kempe Olov Göransson Helena Sjöberg

Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sidan 1(2) Ann-Katrin Sundelius KS2014/264 Tidigare KS 2007/303 2014-04-28 Kommunstyrelsen Motion om vindenergikartering för småskaliga vindkraftverk Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: 1. Att tillstyrka motionen Sammanfattning av ärendet Nils-Gunar Kempe (FP), Olov Göransson (FP) och Helena Sjöberg (FP) skrev våren 2007 en motion om vindenergikartering m m. Motionen lyder: Tekniken inom vindkraftområdet har förbättrats, effektiviteten hos moderna vindkraftverk har ökats avsevärt. I dagsläget är det inte bara havsbaserade lokaliseringar som är realistiska. Flera vindkraftverk har byggts i inlandet under de senaste åren. Storleken på verket och fabrikat anpassas till de vindförhållanden som gäller för aktuell placering. För att underlätta för olika intressenter inom Sandvikens kommun att göra detaljerade studier av vindenergiförhållanden skulle det vara till mycket stor hjälp att kunna utläsa vilka områden som kan vara aktuella att satsa på för små och mindre vinkraftverk < 1 MW. Den enskilde lantbrukaren har kanske inte råd att beställa en vindkartering, men är intresserad av vindkraft som ett energialternativ. Småskalig vindkraft kan ge ett betydande energitillskott och det finns flera aktörer på området som tillverkar småskaliga vindkraftverk. Intressant för Sandviken skulle vara att få tillverkare av vindkraftverk att etablera sig i Sandviken. Dåvarande Tillväxtnämnden behandlade motionen, men svaret från nämnden återremitterades den 31/1 2008 av Kommunstyrelsen då yttrandet baserades på felaktiga uppgifter (KS 17/2008). Återremissen registrerades dock aldrig av Tillväxtnämnnden varför ärendet har blivit fördröjt/bortglömt. Sedan motionen lämnades in har det hänt en hel del på vindkraftområdet och i Kungsberget/Jädraås har en av Nordens största vindkraftparker byggts upp. Detta har haft till följd att företag inom vindkraft etablerats i Järbo och grannkommunen Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress e-post Organisationsnummer Sandvikens Kommun 811 80 Sandviken Internet 212000-2346 Plusgiro www.sandviken.se 32228-9

Datum Sidan 2(2) 2014-04-28 Ockelbo. Genom att stärka detta nätverk hoppas näringslivsenheterna i respektive kommun att ytterligare företag inom området kan lockas att etablera sig i området. Kommunstyrelsen har tagit beslut om reviderad plan för Översiktsplanearbetet och där kommer en vindkraftutredning, utöver riksintresset, att genomföras under 2015. Denna vindkraftutredning kan mycket väl jämföras med den vindenergikartering som motionärerna efterlyser. Regeringen kommer under 2014 att ta beslut om skatteregler för små vindkraftverk och under förutsättning att regelverket blir förmånligt för den enskilde lantbrukaren/privatpersonen kommer detta att stimulera en utbyggnad av mindre vindkraftverk för privat bruk. Kommunens energirådgivare kan vara behjälplig vad gäller möjligheter att söka externt stöd för vindenergikartering, utöver den kommunövergripande vindkraftutredning som kommer att göras, däremot är det mer komplicerat för kommunen att ge ekonomiskt stöd till enskilda företag. Tagit hänsyn till: Juridik Ekonomi Diskrimineringslagstiftning Barnkonventionen Miljöaspekter Ja X X X X Inte aktuellt X Beslutsunderlag Motion Vindenergikartering för småskaliga vindkraftverk, Dnr KS2007/303 Protokollsutdrag skickas till Nils-Gunnar Kempe Ann-Katrin Sundelius Kommundirektör 2

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 1 (2) KS2014/283 138 Motion om att fasa ut torv som bränsle i Sandvikens kommun från Nils-Gunnar Kempe (FP) Beslut Kommunfullmäktige föreslås anse motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Nils-Gunnar Kempe (FP) skrev 2007 en motion om att fasa ut torv som bränsle. Ett tjänsteutlåtande har inkommit från Sandviken Energi AB med slutsatsen att: Inom Sandviken Energis kraftvärmeverksamhet utgjorde torven ursprungligen (1983-1984) ~95% av den totala bränslemixen. I bränslemixen för 2013 utgjorde torven 31% av den totala bränslemixen vilket är signifikant för de senaste 10 åren då torvens andel i bränslemixen utgjort mellan 30-40%. En ytterligare neddragning av torvens andel, utan att ersätta torven med andra kostsamma energitäta bränslen (ex träbriketter) är ej möjlig med nuvarande produktionsanläggning, då uteslutande användning av mindre energitäta bränslen såsom ex spån och flis medför att pannornas produktionseffekt ej kan innehållas. Dessutom skulle de idag erhållna positiva pannkemiska effekterna utebli vilket i sin förlängning sannolikt skulle komma att innebära mer omfattande driftstörningar och därmed ökad användning av gasol och olja. Beslutsunderlag Motion om att fasa ut torv som bränsle i Sandvikens kommun från Nils- Gunnar Kempe (FP) Tjänsteskrivelse Yttrande över motion från Nils-Gunnar Kempe om att fasa ut torv som bränsle I Sandviken kommun. Diarienummer KS2007/518 och KS2014/283 Yrkanden Nils-Gunnar Kempe (FP) yrkar med instämmande av Håkan Svensson (V) bifall till motionen. Carl-Ewert Ohlsson (C) yrkar med instämmande av Veronica Wernersson (C) och Peter Kärnström (S) att motionen ska anses besvarad. Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Sandvikens kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 2 (2) Beslutsordning Ordförande finner att det är två förslag till beslut och det är att anse motionen besvarad eller att bifalla motionen. Ordförande ställer dessa emot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att motionen ska anses besvarad. Reservationer Nils-Gunnar Kempe (FP), Håkan Svensson (V) och Mikael Rosén (V) reserverar sig mot beslutet. Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Motion om att fasa ut torv som bränsle i Sandvikens kommun Bakgrund: Många myrar som skulle kunna vara intressanta för torvtäkt är samtidigt mycket skyddsvärda på grund av sina höga naturvärden, till exempel för att de är hem för många hotade och sällsynta arter. Torvmarker upptar stora arealer i Sverige, cirka 6,4 miljoner hektar. En ansenlig del av dessa är dock dikade, framför allt för jordbruks- och skogsodlingsändamål, totalt cirka 33 procent. Drygt 250 000 hektar är skyddade genom reservatsbildning och ytterligare 150 000 hektar ingår i den så kallade myrskyddsplanen. Opåverkade myrar är ofta den mest ursprungliga natur vi har i landet. Därför är myrmarkerna av mycket stor betydelse för många olika arter växter och djur. Att jämföra en ursprunglig myrs naturvärden och biologiska mångfald med en exploaterad och sedan återställd täkt är inte relevant det är skillnad på kvalitet och kvantitet. Det som nyskapas är en helt annan naturtyp med andra växter och djur. Torvutvinning skiljer sig från många andra exploateringar genom att totalt ödelägga den ursprungliga naturmiljön. Som torvutredaren själv skriver: Av de energikällor som idag används i vårt land är torven den som vid utvinning har den mest påtagliga effekten på naturoch kulturmiljön påverkan på de arealer som utnyttjas är drastisk eftersom den ursprungliga miljön utplånas. Av ekonomiska skäl är torvproducenterna bara intresserade av ett begränsat antal myrar, de som är tillräckligt stora och djupa, har rätt vattenhalt och är välbelägna i förhållande till konsumenterna. Alltför långa transporter gör torven oekonomisk. Allt detta leder till att det inte är så enkelt att skilja ut ett antal myrar för torvproduktion och andra för att skyddas eftersom intressena ofta sammanfaller. Små grunda myrar långt från transportleder är ointressanta för torvproducenterna. Genom den nationella Våtmarksinventeringen har i stort sett alla myrmarker i landet inventerats och värdeklassats. Ett problem är dock att kriterierna för Våtmarksinventeringen inte täcker in naturvärden som uppstått på tidigare utdikade myrar, som sedan bevuxits med naturligt föryngrad lövskog, företrädesvis björk. Detta beror på att inventeringen, som startade i början av 1980-talet, inriktades på att hitta värdefulla opåverkade myrar. I dagens skogsbrukslandskap, där sammanhängande lövområden är en stor bristvara, har sådana områden ofta mycket stor betydelse för lövskogsberoende fauna och flora. Torv har idag en synnerligen marginell betydelse både som energikälla svarar för ca 0,5 % av landets totala energitillförsel - och ur ett sysselsättningsperspektiv (knappt 600 årsarbeten). På grund av de mycket negativa natur- och miljökonsekvenserna av både brytning och eldning av torv kan torv heller aldrig komma att spela någon större roll som energiråvara. Biobränsle har en avsevärt högre potential utan att orsaka samma problem.

Vad innebär förbränning av torv: Torv klassas enligt FN:s klimatpanel som ett fossilt, koldioxidemitterande bränsle. Det är synnerligen märkligt att torvutredningen anser att energitorven i ett nationellt sammanhang inte bör inordnas i något klassificeringssystem eller hänföras till någon kategori, såsom fossilt/icke fossilt, förnybart/icke förnybart. I december 2002 antog EU:s miljöministrar en gemensam ståndpunkt om ett direktiv om handel med utsläppsrätter. Det kan noteras att inte ens länder som Finland och Irland, som använder avsevärt mer torv för energiproduktion än Sverige, protesterade mot att torvanvändningens koldioxidutsläpp ska räknas med kanske för att det kan bli fördelaktigt att kunna handla med dessa utsläpp också. Torveldning leder idag till relativt sett mycket stora utsläpp av koldioxid, motsvarande ca 2 % av Sveriges samlade växthusgasutsläpp att jämföra med energitillförseln, ca 0,5 %. Riksdagens mål är en minskning av växthusgasutsläppen med 4 % till 2010. Om torveldning skulle fördubblas i enlighet med utredningens förslag skulle de totala utsläppen från torven således äta upp hela den minskning som Sverige åtagit sig. Den minskningen får då tas på andra områden. I en jämförelse med andra klimatpolitiska åtgärder är en ersättning av torven med biobränslen förmånlig på flera sätt. En sådan övergång skulle vara enkel om torven beskattas som det fossila bränsle det i verkligheten är skulle det inte längre bli lönsamt och därmed fasas ut av sig själv. Därmed skulle ungefär halva Sveriges klimatåtagande redan vara inhämtat. Torvutredningen anger två motargument mot detta resonemang: - Torv är en förnybar resurs eftersom den tillväxer snabbare än den förbrukas och därmed är en förnybar resurs. Detta gäller naturligtvis inte lokalt där torven bryts utan endast i ett nationellt eller globalt perspektiv. Torvmossar avger metan, som är en av de sex växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet. Denna metanavgång minskar om myren dikas ut och torven bryts. Detta är dock i klimatdiskussionerna ett högst vilseledande argument eftersom det uttryckligen sägs i Kyotoprotokollet att problemet är den mänskliga påverkan av atmosfären. Det som ska minska är alltså de antropogena utsläppen. Klimatdiskussionernas syften har aldrig varit att människan ska göra nya stora förändringar och ingrepp i de naturliga systemen för att komma till rätta med problem orsakade av andra mänskliga aktiviteter. Utredningens beräkningar om eventuella positiva klimateffekter av brytning och eldning av torv omfattar tidsperioder på 180-300 år, helt irrelevant i sammanhanget, eftersom alla är överens om att åtgärder måste göras de närmaste 50-100 åren om alltför dramatiska klimateffekter ska kunna lindras och motverkas. Fakta är hämtade från SNF. Yrkande Att användningen av torv som bränsle inom Sandvikens kommun skall upphöra. Att en rimlig tid och kostnad för omställningen och ev. ombyggnad av värmeverket utreds. Nils-Gunnar Kempe Folkpartiet Liberalerna

Yttrande över motion från Nils-Gunnar Kempe om att fasa ut torv som bränsle I Sandviken kommun. Diarienummer KS2007/518 och KS2014/283. Baserat på underlag från EU tar torvbruket i Sverige i anspråk ca 0,07% av den totala torvmarken i Sverige vilket är den minsta relativa andelen av ianspråktagande av torv i Europa. Den begränsade andelen gör att det är mindre troligt att torvbruket utgör ett hot mot den biologiska mångfalden i våtmarkerna. Jämför man med andra länder tar Finland i anspråk 0,6%, UK 0,1%, Tyskland 2.2% och Irland 8,5%. Beräknat efter de uppgifter som finns i Torvutredningen uppgår den dikade andelen av torvmarken inte till 33 % som nämnts i motionen utan till ca 23 % lite beroende på hur man räknar (se SOU 2002:100, s. 65). En stor del av den opåverkade torvmarken skyddas genom Miljöbalken som naturreservat, nationalparker, Natura 2000-områden etc. Ett antal objekt ges också skydd inom ramen för Myrskyddsplanen och till denna kategori kan även nämnas torvmark som ingår i riksintressen för naturvård (3 kap 6 Miljöbalken). Vidare kan man se miljömålet Myllrande våtmarker som ett sätt att skydda värdefull torvmark då detta mål har implementerats i den särskilda stoppbestämmelsen för torvbruket som numera ingår i 9 kap. 6 g Miljöbalken, (se prop 2008/09:144 enklare och bättre täktbestämmelser s. 19-21). Regeringen och riksdagen har byggt upp ett regelverk för skydd av våtmarker som ytterst hävdas i samband med prövning av ärenden enligt Miljöbalken och Torvlagen. Vid prövning enligt Torvlagen tillämpas centrala delar av Miljöbalken. Självklart innebär inte en efterbehandling att man kan återskapa exakt den myrtyp som fanns före torvtäkt. Däremot kan man skapa värden för biologisk mångfald som kan vara betydande även jämfört med situationen före torvtäkt. En efterbehandlad torvtäkt till exempelvis våtmark kan sålunda bli av betydelse i ett område som saknar lämpliga biotoper för vadare och sjöfågel. Härigenom kan landskapet tillföras värden. Påverkan av torvtäkt under drift är självfallet betydande samtidigt som torvtäkt i vissa fall kan utgöra lämpliga biotoper för exempelvis flyttande fåglar, spelande orre och i norr uppehållsplatser dit renar söker sig för lindring av myggplågan. Särskilt kantzoner brukar vara viktiga för den biologiska mångfalden. Till skillnad från jordbruket och annan arealkrävande verksamhet är torvbruket en tidsbegränsat och belagt med ett flertal regler för att garantera efterbehandling. Regelmässigt sker en restaurering efter 25-30 år till skogsmark eller våtmark. Val av alternativ för efterbehandling sätter i första hand de naturgivna förutsättningarna. Det är riktigt att samhället under senare år har uppmärksammat värden som finns i torvmark som är påverkad genom dikning och annan påverkan. Det kan sägas bygga på naturens läkande förmåga vilket är samma skäl som gör att man kan skapa värden i efterbehandlad torvmark efter torvtäkt. Dikad torvmark utgör en betydande resurs och det finns starka motiv för att styra torvbruket till dessa marker för att eliminera ett betydande utsläpp av speciellt koldioxid. Tidigare har dessa utsläpp uppskattats till ca hälften av transportsektorn men senare studier talar för att utsläppen kan var väsentligt högre. Underlag på detta område har bl.a. redovisats av FNs klimatpanel IPCC i en rapport från i våras. Ett exempel på ett värde som kan skapas i dikade eller på annat sätt påverkade torvmarker är kraftiga lövskogsuppslag men det kräver att man kan vidmakthålla denna lövskog eftersom Sandviken Energi - För din bekvämlighet Box 91, 811 21 Sandviken Besöksadress: Gävlevägen 96 tel kundtjänst: 026-24 20 99 tel vxl: 026-24 16 00 fax: 026-27 53 82 e-post: info@sandvikenenergi.se www.sandvikenenergi.se

det är den döda veden som är resursen och värdet. Om man inte håller undan granen tar den på sikt över. Torven spelar en viktig roll i energisystemet och alliansregeringen med bl.a. folkpartiet skrev en energiöverenskommelse 2009 som innebar att man anser att torv är ett bränsle som har en roll i ett hållbart energisystem som komplement till trädbränsle (prop. 2008/09:163 s. 35-36). Propositionen noterade vidare att energitorv under vissa villkor kan användas som bränsle med ett samlat bidrag till växthuseffekten som kan vara mindre än vad som motsvarar torvbränslets innehåll av kol. Under vissa betingelser kan användning av torv ha en positiv nettopåverkan på klimatet. Torv har betydelse särskilt i fjärrvärmesystemet för att skapa ett effektivare och mer miljöanpassat energisystem. Fördelen med sameldning trä torv är att man får renare pannor med mindre driftstörningar och effektivare förbränning genom att behovet av primärenergi vid sameldning minskar. Denna besparing har översiktligt bedömts till mellan 5 till 15%. Det skapar i sin tur mindre utsläpp. Vi tror att det finns möjlighet att öka användningen av torv inom energisektorn men denna fråga bestäms främst av efterfrågan på torv som bränsle. År 2006 beslutade IPCC att inte klassificera torv som vare sig fossilt eller biobränsle utan inplacera torv i en egen klass, benämnd torv. I EUs handelssystem har man valt att överhuvudtaget inte klassificera bränslen utan endast skilja bränslen med avseende på emissionsfaktorn. Vi anser att i likhet med regeringen att torvens klimatpåverkan bör ses ur ett livscykelperspektiv vilket innebär att de totala utsläppen i många fall blir väsentligen mindre än utsläppen från skorstenen. Det är i princip samma sak som utsläppen för biobränslen som i samband med tillkomsten av Kyotoprotokolet sattes till noll. I motionen först en diskussion om antropogena (mänskligt påverkade) eller naturliga utsläpp av klimatgaser. Det är riktigt att naturliga utsläpp inte inräknas i utsläppsstatistiken eftersom de inte är en följd av mänskliga åtgärder. Detta är en uppfattning som världssamfundet tidigare har hållit fast vid men med tanke på de risker som en uppvärmning av permafrosten och ökade utsläpp även från våra egna opåverkade torvmarker, kommer dessa utsläpp att riskera bli av en sådan storleksordning så att de inte längre kan ignoreras. Opåverkade våta myrar släpper ofta ut metangas vilket är en särskilt aggressiv växthusgas. Dessutom är de förändringar som leder till denna typ av utsläpp beroende på våra egna utsläpp av klimatgaser det gör att diskussionen om antropogena kontra naturliga utsläpp kommer i nytt läge. Inom Sandviken Energis kraftvärmeverksamhet utgjorde torven ursprungligen (1983-1984) ~95% av den totala bränslemixen. I bränslemixen för 2013 utgjorde torven 31% av den totala bränslemixen vilket är signifikant för de senaste 10 åren då torvens andel i bränslemixen utgjort mellan 30-40%. En ytterligare neddragning av torvens andel, utan att ersätta torven med andra kostsamma energitäta bränslen (ex träbriketter) är ej möjlig med nuvarande produktionsanläggning, då uteslutande användning av mindre energitäta bränslen såsom ex spån och flis medför att pannornas produktionseffekt ej kan innehållas. Dessutom skulle de idag erhållna positiva pannkemiska effekterna utebli vilket i sin förlängning sannolikt skulle komma att innebära mer omfattande driftstörningar och därmed ökad användning av gasol och olja. Sandviken Energi AB Göran Panth Affärsområdeschef Kraft och värme Sandviken Energi - För din bekvämlighet Box 91, 811 21 Sandviken Besöksadress: Gävlevägen 96 tel kundtjänst: 026-24 20 99 tel vxl: 026-24 16 00 fax: 026-27 53 82 e-post: info@sandvikenenergi.se www.sandvikenenergi.se

Sandviken Energi - För din bekvämlighet Box 91, 811 21 Sandviken Besöksadress: Gävlevägen 96 tel kundtjänst: 026-24 20 99 tel vxl: 026-24 16 00 fax: 026-27 53 82 e-post: info@sandvikenenergi.se www.sandvikenenergi.se

Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sidan 1(3) Ann-Katrin Sundelius KS 2007/518 2014-05-12 KS2014/283 Kommunstyrelsen Motion om att fasa ut torv som bränsle Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: 1. Att avslå motionen Sammanfattning av ärendet Nils-Gunar Kempe (FP) skrev 2007 en motion om att fasa ut torv som bränsle. Ett tjänsteutlåtande har inkommit från Sandviken Energi AB; Baserat på underlag från EU tar torvbruket i Sverige i anspråk ca 0,07% av den totala torvmarken i Sverige vilket är den minsta relativa andelen av ianspråktagande av torv i Europa. Den begränsade andelen gör att det är mindre troligt att torvbruket utgör ett hot mot den biologiska mångfalden i våtmarkerna. Jämför man med andra länder tar Finland i anspråk 0,6%, UK 0,1%, Tyskland 2.2% och Irland 8,5%. Beräknat efter de uppgifter som finns i Torvutredningen uppgår den dikade andelen av torvmarken inte till 33 % som nämnts i motionen utan till ca 23 % lite beroende på hur man räknar (se SOU 2002:100, s. 65). En stor del av den opåverkade torvmarken skyddas genom Miljöbalken som naturreservat, nationalparker, Natura 2000-områden etc. Ett antal objekt ges också skydd inom ramen för Myrskyddsplanen och till denna kategori kan även nämnas torvmark som ingår i riksintressen för naturvård (3 kap 6 Miljöbalken). Vidare kan man se miljömålet Myllrande våtmarker som ett sätt att skydda värdefull torvmark då detta mål har implementerats i den särskilda stoppbestämmelsen för torvbruket som numera ingår i 9 kap. 6 g Miljöbalken, (se prop 2008/09:144 enklare och bättre täktbestämmelser s. 19-21). Regeringen och riksdagen har byggt upp ett regelverk för skydd av våtmarker som ytterst hävdas i samband med prövning av ärenden enligt Miljöbalken och Torvlagen. Vid prövning enligt Torvlagen tillämpas centrala delar av Miljöbalken. Självklart innebär inte en efterbehandling att man kan återskapa exakt den myrtyp som fanns före torvtäkt. Däremot kan man skapa värden för biologisk mångfald som kan vara betydande även jämfört med situationen före torvtäkt. En efterbehandlad torvtäkt Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress e-post Organisationsnummer Sandvikens Kommun 212000-2346 811 80 Sandviken Internet Plusgiro www.sandviken.se 32228-9

till exempelvis våtmark kan sålunda bli av betydelse i ett område som saknar lämpliga biotoper för vadare och sjöfågel. Härigenom kan landskapet tillföras värden. Påverkan av torvtäkt under drift är självfallet betydande samtidigt som torvtäkt i vissa fall kan utgöra lämpliga biotoper för exempelvis flyttande fåglar, spelande orre och i norr uppehållsplatser dit renar söker sig för lindring av myggplågan. Särskilt kantzoner brukar vara viktiga för den biologiska mångfalden. Till skillnad från jordbruket och annan arealkrävande verksamhet är torvbruket en tidsbegränsat och belagt med ett flertal regler för att garantera efterbehandling. Regelmässigt sker en restaurering efter 25-30 år till skogsmark eller våtmark. Val av alternativ för efterbehandling sätter i första hand de naturgivna förutsättningarna. Det är riktigt att samhället under senare år har uppmärksammat värden som finns i torvmark som är påverkad genom dikning och annan påverkan. Det kan sägas bygga på naturens läkande förmåga vilket är samma skäl som gör att man kan skapa värden i efterbehandlad torvmark efter torvtäkt. Dikad torvmark utgör en betydande resurs och det finns starka motiv för att styra torvbruket till dessa marker för att eliminera ett betydande utsläpp av speciellt koldioxid. Tidigare har dessa utsläpp uppskattats till ca hälften av transportsektorn men senare studier talar för att utsläppen kan var väsentligt högre. Underlag på detta område har bl.a. redovisats av FNs klimatpanel IPCC i en rapport från i våras. Ett exempel på ett värde som kan skapas i dikade eller på annat sätt påverkade torvmarker är kraftiga lövskogsuppslag men det kräver att man kan vidmakthålla denna lövskog eftersom det är den döda veden som är resursen och värdet. Om man inte håller undan granen tar den på sikt över. Torven spelar en viktig roll i energisystemet och alliansregeringen med bl.a. folkpartiet skrev en energiöverenskommelse 2009 som innebar att man anser att torv är ett bränsle som har en roll i ett hållbart energisystem som komplement till trädbränsle (prop. 2008/09:163 s. 35-36). Propositionen noterade vidare att energitorv under vissa villkor kan användas som bränsle med ett samlat bidrag till växthuseffekten som kan vara mindre än vad som motsvarar torvbränslets innehåll av kol. Under vissa betingelser kan användning av torv ha en positiv nettopåverkan på klimatet. Torv har betydelse särskilt i fjärrvärmesystemet för att skapa ett effektivare och mer miljöanpassat energisystem. Fördelen med sameldning trä torv är att man får renare pannor med mindre driftstörningar och effektivare förbränning genom att behovet av primärenergi vid sameldning minskar. Denna besparing har översiktligt bedömts till mellan 5 till 15%. Det skapar i sin tur mindre utsläpp. Vi tror att det finns möjlighet att öka användningen av torv inom energisektorn men denna fråga bestäms främst av efterfrågan på torv som bränsle. År 2006 beslutade IPCC att inte klassificera torv som vare sig fossilt eller biobränsle utan inplacera torv i en egen klass, benämnd torv. I EUs handelssystem har man valt att överhuvudtaget inte klassificera bränslen utan endast skilja bränslen med avseende på emissionsfaktorn. Vi anser att i likhet med regeringen att torvens klimatpåverkan bör ses ur ett livscykelperspektiv vilket innebär att de totala utsläppen i många fall blir väsentligen mindre än utsläppen från skorstenen. Det är i princip samma sak som 2

utsläppen för biobränslen som i samband med tillkomsten av Kyotoprotokolet sattes till noll. I motionen först en diskussion om antropogena (mänskligt påverkade) eller naturliga utsläpp av klimatgaser. Det är riktigt att naturliga utsläpp inte inräknas i utsläppsstatistiken eftersom de inte är en följd av mänskliga åtgärder. Detta är en uppfattning som världssamfundet tidigare har hållit fast vid men med tanke på de risker som en uppvärmning av permafrosten och ökade utsläpp även från våra egna opåverkade torvmarker, kommer dessa utsläpp att riskera bli av en sådan storleksordning så att de inte längre kan ignoreras. Opåverkade våta myrar släpper ofta ut metangas vilket är en särskilt aggressiv växthusgas. Dessutom är de förändringar som leder till denna typ av utsläpp beroende på våra egna utsläpp av klimatgaser det gör att diskussionen om antropogena kontra naturliga utsläpp kommer i nytt läge. Inom Sandviken Energis kraftvärmeverksamhet utgjorde torven ursprungligen (1983-1984) ~95% av den totala bränslemixen. I bränslemixen för 2013 utgjorde torven 31% av den totala bränslemixen vilket är signifikant för de senaste 10 åren då torvens andel i bränslemixen utgjort mellan 30-40%. En ytterligare neddragning av torvens andel, utan att ersätta torven med andra kostsamma energitäta bränslen (ex träbriketter) är ej möjlig med nuvarande produktionsanläggning, då uteslutande användning av mindre energitäta bränslen såsom ex spån och flis medför att pannornas produktionseffekt ej kan innehållas. Dessutom skulle de idag erhållna positiva pannkemiska effekterna utebli vilket i sin förlängning sannolikt skulle komma att innebära mer omfattande driftstörningar och därmed ökad användning av gasol och olja. Sandviken Energi AB Göran Panth Affärsområdeschef Kraft och värme Tagit hänsyn till: Juridik Ekonomi Diskrimineringslagstiftning Barnkonventionen Miljöaspekter Ja X X X X Inte aktuellt X Beslutsunderlag Motion Att fasa ut torv som bränsle i Sandvikens kommun, Dnr KS2007/518 Protokollsutdrag skickas till Nils-Gunnar Kempe 3

4

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 1 (2) KS2013/535 139 Motion om Giftfri kommun från Veronica Wernersson (C) Beslut Kommunfullmäktige föreslås avslå motionen. Sammanfattning av ärendet Kommentarer till yrkandena: att Sandviken kommun antar miljömål om att kommunen ska vara giftfri Läget i kommunen antas likna det som länsstyrelsen beskriver för hela länet. Deras bedömning är att målet giftfri miljö inte är möjligt att nå till 2020 att Sandvikens kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas Det finns en ungefärlig bild av situationen och insatser görs på enskildaområden. Att göra en kartläggning är mycket resurskrävande och i dagsläget ej prioriterat i kommunens tillsynsplan. att Sandvikens kommun, genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter Det vore önskvärt med ökade kunskaper och aktiva insatser inom detta område. I samband med åtgärder såsom ny- om och tillbyggnad bör giftfria material alltid väljas. att Sandvikens kommun ställer krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger Miljöstyrningsrådets kriterier används delvis. Basnivån används oftare medan högre nivå av miljökrav ställs för utvalda produkter som bedöms prioriterade. En avvägning mellan ekonomi och miljönytta görs. Att handla ekologiskt producerade livsmedel är ett viktigt sätt minska giftspridning. Kommunen har ett mål på 25% ekologiska livsmedel idag. att Sandvikens kommun ska agera kunskapshöjande gällande de gifter som finns runt om oss I miljö- och hälsoskyddsinspektörernas arbete ingår kontroll och krav på Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

Sandvikens kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/17 2014-05-27 2 (2) bland annat kemikaliehantering hos företag/verksamheter. Under hösten 2014 planeras en kampanj för giftfri miljö fokuserad på barn som särskilt prioriterad målgrupp. Beslutsunderlag Motion om Giftfri kommun från Veronica Wernersson (C) Yttrande angående Giftfri kommun från Veronica Wernersson (C) från bygg- och miljönämnden, 2014-04-15 Yrkanden Veronica Wernersson (C) yrkar med instämmande av Carl-Ewert Ohlsson (C) bifall till motionen. Beslutsordning Ordförande finner att det är två förslag till beslut och det är bifall till motionen och avslag på motionen. Ordförande ställer dessa emot varandra och finner att kommunstyrelsen avslår motionen. Reservationer Veronica Wernersson (C) reserverar sig mot beslutet. Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

BAKGRUND MOTION till Kommunfullmäktige Sandviken angående Giftfri kommun Forskningen visar allt tydligare att den ökande användningen av farliga kemikalier och mixen av de ämnen vi utsätts för är skadlig för vår hälsa och miljö. Ett exempel är hormonstörande ämnen som kan återfinnas i såväl schampo som tandkräm. Kemikalier finns i nästan allt som vi kommer i kontakt med. De finns i kläderna vi har på oss, elektroniken vi ständigt är nära, möblerna vi vilar i, maten vi äter och vattnet vi dricker. Vi måste kunna lita på att våra livsmedel är säkra, att textilier vi köper in till kommunen inte ska innehålla antimögelmedlet dimetylfumarat, att inte barnleksaker innehåller bisfenol A, att vattnet vi dricker är säkert eller att suddgummin i skolan innehåller ftalater och att vi i kommunens verksamheter inte vistas i en miljö där golvmattan innehåller gifter. Likaså att våra barn i våra förskolor leker i säkra lekmiljöer som inte har slipers, gamla däck eller gammal elektronik på lekplatser/lekmiljöer. Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Regeringen har även presenterat en propositionen På väg mot en giftfri vardag plattform för kemikaliepolitiken. I propositionen redovisar regeringen sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Strategin består av de åtta etappmål om farliga ämnen som regeringen tidigare har beslutat, de insatser som behövs för att nå etappmålen samt övriga insatser som behövs för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och vägen mot en Giftfri vardag. Centerpartiet vill öka takten i arbetet att avgifta vardagen för oss som bor i Sandvikens kommun. Vi måste på alla plan arbeta för att fasa ut giftiga ämnen i vardagen. Yrkande Jag hemställer att kommunfullmäktige beslutar att Sandviken kommun antar att miljömål om att kommunen ska vara giftfri att Sandvikens kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas att Sandvikens kommun, genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter att Sandvikens kommun ställer krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger att Sandvikens kommun ska agera kunskapshöjande gällande de gifter som finns runt om oss Sandviken den 12 december Veronica Wernersson (C)