Utvecklingen av kritiskt tänkande Absolut syn på kunskap Rätt till sin egen åsikt Relativ syn
internalisering (eng. internalize, till medeltidslat. interna lis, av lat. inte rnus 'inre', 'inhemsk', 'invändig', 'invärtes'), införliva, inkorporera. I psykologin används termen för att beskriva hur samhällsnormer och värderingar införlivas med individen under uppfostran och blir en del av individen själv. ( göra till sitt eget ) min kommentar
Det professionella mötet Baseras på yrkets grundläggande etiska värderingar och innebär att vi skall göra vårt bästa för att möta människors behov och bidra till att de hjälpsökande kan använda sina resurser på bästa sätt.
Kommunikation Tecken och signaler, verbala och ickeverbala som hela tiden måste tolkas. Uppfattning Upplevelse
Socialisationsprocessen I socialisationsprocessen lär vi oss tidigt att förhålla oss och de grundläggande reglerna för det sociala samspelet utan att vi egentligen kanske reflekterar över detta och att vi sedan förfinar dessa redskap i kontakten med andra.
Maktfördelning Det professionella mötet är omgärdat av regler och riktlinjer. Socialarbetaren befinner sig på sin hemmaplan med kunskap om regelsystem, lagar och rutiner. Klienten befinner sig på bortaplan och har vanligen inte denna kunskap om regelsystemet, lagar och rutiner.
Mötets olika nivåer Strukturell nivå Ett samhällssystem möter en människa Positionell nivå Status, klass, kön, etnicitet Relationell nivå Formell relation och arbetsallians Upplevelse nivå Hur vi upplever det vi är med om
Reflexivt förhållningssätt- att utveckla en förmåga att röra sig mellan de olika nivåerna. (strukturell, positionell, relationell och upplevelsenivå). Socioanalys att medvetandegöra relationen mellan individ och grupp, samhälle.
När systemet möter klienten Från och med den dag som en människa placeras i anstaltsvård påbörjas mortifikationsprocessen, en social och psykologisk nedbrytningsprocess där patienten/klienten förlorar sin identitet och omvandlas till ett objekt. (Goffman 1961)
När människor söker hjälp inom ex socialtjänsten startar den process som innebär att den sökanden genom kontakt med myndighetens tjänstemän omvandlas från individ till fall eller ärende påbörjas. (Billqvist 1999)
Att bli klient (Skau 2007) Från subjekt till objekt Avprivatisering Från person till fall Från normalitet till avvikelse Livslång status Från vardagsspråk till fackspråk
Vardagsspråk och fackspråk (exempel) En mammas släpphänthet mot sina barn översätts till avsaknad av gränssättning Den olydiga ungen blir ett barn med beteendestörning Barn som får driva vind för våg är på socialarbetarspråk utsatta för bristande omsorg En klients misstänksamhet mot samhällets inblandning i sitt privatliv blir till bristande samarbetsvilja En önskan att själv lösa sina psykiska problem kan bli till behandlingsmotstånd
Empowerment (engelska, av power 'makt', 'förmåga', 'kraft'), princip som avser att stärka individens möjlighet att bli mer självständig, kunna formulera sina egna mål och ta makt över sitt eget liv.
Det handlar om att få igång processer, aktiviteter osv som kan förstärka deras självkontroll, vilket i praktiken handlar om att människor får större självförtroende, bättre självbild, större kunskaper och färdigheter (Askheim & Starrin 2007). Att lyfta fram personliga resurser, att betona möjligheter istället för begränsningar kan leda till hoppfullhet, kreativitet och positiv förändring (Moula 2009).
Metoder i socialt arbete Ofta talar man om metoder i socialt arbete som om det var frågan om ett väl avgränsat fenomen, men tittar man i litteraturen kan man konstatera att det inte finns någon enhetlig eller allmänt accepterad definition av vad metoder i socialt arbete är.
Några metoder inom socialtjänsten Nätverksarbete-insatser som mobiliserar och involverar individernas släkt och bekantskapskrets i förändringsarbetet. Lösningsfokuserat arbete- samtalsmetod att lägga fokus på lösningar Motivationsarbete-ett otydligt begrepp avseende innehåll insatser av mycket varierande karaktär Parsamtal/samarbetssamtal-ett begrepp som närmast består i att samtala med par. Marte meo- avgränsad metod som innehåller bedömningar av föräldrars omsorgsförmåga Familjerådslag-en metod som lägger tillbaka problemlösningen på familjen själv
Varför metoder? Även om metoder i socialt arbete inte är ett helt enhetligt begrepp så är det viktigt att kunna utgå ifrån detta när vi skall diskutera det sociala arbetets innehåll. Ett viktigt skäl till att ägna sig åt att diskutera och försöka definiera metod eller närliggande begrepp är att kunna föra en dialog inom fältet och därmed kunna hitta förutsättningar för systematiska företeelser inom fältet.
Evidensbaserade metoder Metoder och insatser som har belagda positiva effekter För att vi skall kunna benämna ett arbetssätt metod krävs att de är strukturerade på ett tydligt och reproducerbart sätt. Att socialt arbete är en metodbaserad kompetens är ett centralt inslag i yrkesgruppens professionaliseringssträvanden.
Evidensbaserad praktik (Oscarsson) Tar sin utgångspunkt från tre kunskapskällor: Forskningen Praktiken/Praktikern Klienten
Förbättringsfaktorer (Oscarsson) Utomterapeutiska faktorer 40% Terapeutisk allians 30% Placebo 15% Specifika faktorer 15%
Praxisteorier (Payne) Praxisteorier är något som bör vägleda det sociala arbetet, medan begreppen metoder eller modeller får en underordnad ställning.
Praxisteorier (Payne) Praxisteorier utmärks av att de har utvecklats inom ramarna för socialt arbete, de bygger på teorier som söker förklara hur människan fungerar i sociala sammanhang, egna erfarenheter och värderingar och avser att vara till direkt vägledning i praktiskt socialt arbete.
Skepsis mot formaliserad kunskap Socialt arbete handlar i huvudsak om unika möten mellan människor, vilket gör färdiga metoder mindre användbara. Det unika i varje mänsklig kontakt och förmåga att flexibelt kunna anpassa sina handlingar efter de förutsättningar som varje nya situationer innehåller.
Socialt arbete utförs i organisationer Begreppet socialt arbete myntades för ca 130 år sedan. Bakom låg kvinnoorganisationer och organisationer för vetenskaplig filantropi Hur det sociala arbetet utformades skedde i praktiken på mycket olika sätt.
Olika sätt att organisera I ex.vis USA och England förekom socialt arbete framförallt inom privata och kyrkliga välgörenhetsorganisationer som växte fram i städerna. I Sverige och de nordiska länderna tog samhället/kommunen på sig uppgiften och organiserade arbetet där utvecklingen skedde genom att man utvecklade sociala nämnder och förvaltningar.
I Sverige Arbetet utförs huvudsakligen i byråkratier, dvs. tjänstemannaorganisationer som efter vissa bestämda regler och lagar skall utföra politiska beslut eller förverkliga politiska mål. Socionomer saknar professionell autonomi Betyder bl.a. att man inte tillåts driva klienters intressen gentemot exempelvis kommunen
Det som förenar organisationer inom vilket socionomer är verksamma är att de nästan undantagslöst finns inom välfärdsstatens kärnområden, dvs. hälso- och sjukvård, kriminalvård skola och kommunernas socialtjänst Det rör sig alltså om människobehandlande organisationer, dvs sådana som har till uppgift att bedöma och sortera människor och att på olika sätt påverka dem, deras beteende och livsförhållanden
Resursperspektivet och regelperspektivet Den enskilde tar initiativet till kontakt och vill ha del av samhällets resurser bistånd samarbetssamtal, hemtjänst, omsorg etc. Socialtjänsten tar initiativet och vill ändra ex.vis en familjs sätt att fungera så att det bättre stämmer överens med samhällets regler och normer, missbruk, barn som far illa etc.
Aspekter av det sociala arbetets organisering Centralisering kontra decentralisering Specialisering kontra integrering
Internationellt socialt arbete Socialt arbete verkar för socialförändring, problemlösning i mänskliga relationer, för empowerment och frigörelse i syfte att främja människors välfärd. Med utgångspunkt i teorier om mänskligt beteende och sociala system verkar socialt arbete i de områden där människor samspelar med sin omgivning. Principer om mänskliga rättigheter och social rättvisa är grundläggande för socialt arbete. (IFSW) (IASSW)
Att jämföra är inte enkelt Socialt arbete är en globalverksamhet som är inriktad mot den fattiga delen av befolkningen. Syftar till att kartlägga och åtgärda sociala problem med hjälp av teorier och metoder. Utbildningarna bygger ofta på ämnen som socialpolitik, sociologi, psykologi, pedagogik, rättskunskap, stats och kommunalkunskap
Olika samhällstyper (Mayad) Förindustriella jordbrukarsamhällen Community work, Adocacy Västerländska industrisamhällen Case-work
De första socialarbetarutbildningarna(exempel) 1898 USA 1903 Storbritannien 1910 Japan 1921 Sverige 1922 Chile 1924 Sydafrika, Argentina 1936 Indien, Egypten 1940 Australien 1992 Italien 1997 Grönland
Välfärdsmodeller (Esping Hansen) Socialdemokratiska välfärdsmodellen Många socialarbetare som är offentligt anställda. Det sociala ansvaret är myndighetsorganiserat. Socialarbetarna har en dubbelroll som både hjälpare och kontrollanter. Samhällsarbete eller socialt mobiliseringsarbete har inte haft något starkare fäste De länder som framförallt räkna till denna kategori är Sverige, Norge och Nederländerna.
Korporativa välfärdsmodellen Konkurrens mellan frivilligbaserade socialkontor. De offentliganställda socialarbetarna inriktas mot kontrollåtgärder. Bygger på att staten delegerar välfärds- och försäkringsansvaret till yrkesbaserade religiösa och frivilliga organisationer. Liten offentlig verksamhet. Till denna modell räknas bl a Frankrike, Italien, Spanien och Österrike.
Liberala välfärdsmodellen Stor frivilligsektor med socialarbetare. Det offentliga står sociala arbetet står för kontrollåtgärder och hjälp till de allra fattigaste. Staten fyller bara de luckor som återstår när privata initiativ inte räcker till. De länder som räknas hit är framförallt USA Kanada, Storbritannien Australien och Indien.
Kritik mot jämförelser de individualistiska utgångspunkter som genomsyrar europeiskt och amerikanskt socialt arbete inte är meningsfulla i samhällen som betonar ömsesidigt beroende och respekt för auktoriteter. Synen på familjen är t ex annorlunda i Kina än i Europa. I Europa betonas självständighet, i andra delar av världen är det istället viktigt att behålla den traditionella föräldraauktoriteten och i många kullturer sätter man stor tilltro till familjenätverket. Payne (2002)