Årsredovisning 2017
INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 Direktionens ordförande och förbundsdirektören har ordet... 2 Bakgrund...3 Det här är Kunskapsförbundet... 4 Kunskapsförbundets vision -drömmen om framtiden...5 Förvaltningsberättelse... 6 Omvärldsanalys... 6 Händelser under året... 8 Personalredovisning... 11 Målavstämning... 14 Ekonomisk analys... 27 Driftsredovisning... 28 Investeringsredovisning... 29 Verksamhetsberättelser per enhet...30 Direktion...30 förbundskontor... 31 Gymnasieskolan... 32 Vuxenutbildning... 37 Stöd och service... 40 Ekonomiska sammanställningar... 43 Resultaträkning... 43 Kassaflödesanalys... 43 Balansräkning... 44 Redovisningsprinciper... 45 Noter... 46 Begreppsförklaringar... 49 1
Direktionens ordförande och förbundsdirektören har ordet Framåt med framtidslust! Kunskapsförbundet bedriver en bred utbildningsverksamhet. Varje dag finns närmare 6 000 ungdomar och vuxna i våra verksamheter. Allt från ungdomsgymnasium till olika typer av vuxenutbildning samt yrkeshögskola. Att ge ungdomar och vuxna möjlighet att växa, känna framtidslust och förverkliga sina drömmar är ett både viktigt och utmanande uppdrag. När vi i Kunskapsförbundet lyckas med vårt uppdrag bidrar vi inte bara till individers möjligheter att växa utan även till en god samhällsutveckling. Genom att ta del av denna årsredovisning får du kunskap om hur långt vi kommit i vårt systematiska kvalitetsarbete under det gångna året. 2017 har varit ett framgångsrikt år i Kunskapsförbundet. Under hösten genomförde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn. På huvudmannanivå hade inspektionen inget att anmärka. Antalet elever har ökat både inom vuxenutbildningen och gymnasieskolan, men även yrkeshögskolan växer. för andra året i rad visar dessutom bokslutet ett plusresultat. Det är med tillförsikt vi går in i 2018. Maud Bengtsson Direktionens ordförande Johan Olofson Förbundsdirektör 2
Bakgrund Kunskapsförbundet Väst är det kommunalförbund som är resultatet av en gemensam ansats av Trollhättans stad och Vänersborgs kommun att bättre möta efterfrågan och förutsättningarna för de frivilliga skolformerna genom ett samarbete mellan gymnasieskola och vuxenutbildning över kommungränserna. Kunskapsförbundet Väst ansvarar sedan 2013 därmed för den gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna (Särvux), yrkeshögskola (YH) samt utbildning i svenska för invandrare (SFI) som bedrivs i Trollhättan och Vänersborg. Enligt förbundsordningen har Kunskapsförbundet till ändamål:» Att genom mellankommunal samverkan rörande tillhandahållandet av utbildning inom de frivilliga skolformerna uppnå ökad utbildningskvalitet för ungdomar och studerande i medlemskommunerna.» Att i samverkan med förbundsmedlemmarna och externa aktörer skapa förutsättningar för ett livslångt lärande» Att vara en viktig part i arbetet med att öka medlemskommunernas långsiktiga attraktionskraft samt» Att verka för att de frivilliga skolformerna ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen Genom rollen som ansvarig för Trollhättans stad och Vänersborgs kommun gymnasieoch vuxenutbildningar övertar Kunskapsförbundet förbundsmedlemmarnas lag- och författningsstadgade skyldigheter och befogenheter för dessa verksamheter. Det innebär att Kunskapsförbundet utöver de övergripande områdena kvalitet och attraktivitet, vilka presenterats utifrån förbundsordningen ovan, också ansvarar för att upprätthålla en effektiv organisation. Kortfattat kan man säga att Kunskapsförbundet har i uppdrag att uppnå högsta möjliga kvalitet i den pedagogiska verksamheten, inom ramen för den tilldelade resursen. 3
Det här är Kunskapsförbundet Kunskapsförbundets gymnasieutbildning består av gymnasiet och gymnasiesärskolan. Närmare 2 900 elever går på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg, Magnus Åbergsgymnasiet och Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan. Gymnasiet omfattar 16 nationella program, lärlingsprogram samt introduktionsprogrammen. Några program finns i både Trollhättan och Vänersborg och gymnasiesärskolan finns på Magnus Åbergsgymnasiet. Vuxenutbildningen finns i Vänersborg och i Trollhättan och har knappt 2150 heltidsplatser. Vuxenutbildningen består av utbildningsformerna Grundläggande vuxenutbildning (Gruv), Gymnasial vuxenutbildning (GYvux), Utbildning i svenska för invandrare (SFI) och Särskild utbildning för vuxna (Särvux). Utöver detta bedriver vuxenutbildningen utbildningar som beviljats genom statsbidrag, såsom yrkesutbildningar för vuxna, lärlingsutbildning och yrkeshögskoleutbildningar (YH). Det finns också uppdragsutbildningar som finansieras av olika uppdragsgivare. Direktionen, tillika styrelsen, är det högsta beslutande organet i Kunskapsförbundet Väst och har det yttersta ansvaret för all verksamhet i förbundets regi. I juridisk bemärkelse är direktionen enligt kommunallagen både den beslutande församlingen (att jämföra med kommunens fullmäktige) och styrelse. Direktionen består av 14 ordinarie ledamöter och 14 ersättare från de båda medlemskommunerna. Ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande utgör tillsammans direktionens presidium. I delegationsordningen framgår de ärenden där direktionens beslutanderätt har delegerats. Förbundsdirektören är förbundets högste tjänsteman och har det yttersta ansvaret mot direktionen. I direktörens förbundsledningsgrupp ingår verksamhetschefen för gymnasieoch gymnasiesärskolorna, verksamhetschefen för vuxenutbildningen, verksamhetschefen för stöd och service, kommunikations- och kanslichefen, utvecklingschefen, personalchefen samt ekonomichefen. Gymnasiechefen är chef över rektorerna i gymnasie- och gymnasiesärskolan och vuxenutbildningschefen är chef över rektorerna inom vuxenutbildningen. Verksamhetschefen för stöd och service är chef över enhetscheferna som arbetar med ansvar för lokaler, administration, IT, vaktmästeri, lokalvård, skolmåltider och café i både gymnasie- och vuxenutbildningen. Förbundskontoret arbetar strategiskt med ledning av förbundet och består av kvalificerade stödfunktioner som servar verksamheterna och direktionen med arbete inom områden som kommunikation, utveckling, juridik, ekonomi och personal. Förbundskontorets arbete kan jämföras med arbetet som görs på kommunernas kommunledningsoch skolförvaltningskontor. 4
Kunskapsförbundets vision - drömmen om framtiden En drömfabrik där alla växer och känner framtidslust. Visionen är den övergripande ledstjärnan för Kunskapsförbundet och anger färdriktningen och ambitionsnivån för hela organisationen. Visionen innebär att Kunskapsförbundet vill se på sig själv som en drömfabrik, en plats dit alla kan komma med sina drömmar. Det kan vara drömmar om yrken, om branscher eller om att utvecklas såväl individuellt som tillsammans med andra. Kunskapsförbundet vill inte vara en fabrik där man producerar exakt likadana produkter i en monoton process, utan vi ser oss tvärtom som en drömfabrik som förädlar råvaror med perfekta förutsättningar för att var och en ska kunna växa som människa, bortom läroplanen. Tänk om alla som utbildar sig i Kunskapsförbundet känner lust och glädje inför framtiden och att de kan bli utrustade med hopp, självförtroende och tillförsikt, förutom lagstadgade kunskaper och färdigheter. Det är visionen som Kunskapsförbundet tar sikte på. 5
Förvaltningsberättelse OMVÄRLDSANALYS Vilka närstående händelser och förändringar i omvärlden och närvärlden kommer att kunna påverka våra möjligheter att fortsätta vara en framgångsrik utbildningsaktör för våra elever? Under hösten har Kunskapsförbundet tagit fram en Omvärldsanalys som beskriver olika områden som kan påverka oss. Här får du en kort sammanfattning och vill du veta mer hänvisar vi till Omvärldsanalys 2018-2020 som även innehåller intressanta frågeställningar och diskussionspunkter. DEN SVENSKA SKOLAN KOMMER ATT FÖRÄNDRAS Den så kallade Skolkommissionen har nyligen, i april 2017, presenterat en omfattande utredning som beskriver systemsvagheter i det svenska skolsystemet. Kommissionens slutbetänkande syftar till att föreslå ett paket av åtgärdsförslag till vilka regeringen har att ta ställning. I slutbetänkandet föreslås exempelvis en regionalt styrd gymnasieskola som hanterar finansiering, dimensionering och lokalisering för ett större geografiskt område än idag. Kommissionen föreslår också en mer regelstyrd skola och att skolan behöver mer eller omfördelade resurser. Utredningen En gymnasieutbildning för alla ger mer specifika åtgärdsförslag för hur alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Att genomgå en gymnasieutbildning och få en examen har visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för att undvika att hamna i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Gymnasieutredningen föreslår en mängd åtgärder, över 20 olika delområden, som stärker elevens rätt att genomföra utbildningen på längre tid och att få bättre stöd i syfte att förebygga avhopp och skolmisslyckanden. I den så kallade Komvuxutredningen genomlyses vuxenutbildningen i syfte att möta elevens, samhällets och arbetsmarknadens behov av utbildning och kunskap. Vi uppfattar att utredningen ska ta fram åtgärdsförslag som leder till en mer flexibel vuxenutbildning som lättare kan anpassas till den regionala arbetsmarknadens behov samtidigt som den möter behovet av utbildning för de som står längst bort från arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis undersöker utredaren huruvida lagstiftning och reglementen inom vuxenutbildningen ska anpassas och förändras. EKONOMI OCH KONJUNKTUR Sverige befinner sig i en högkonjunktur som förväntas kulminera 2018 och därefter sker en långsam försämring. Under många år framöver förväntas skatteintäkterna minska och kostnaderna öka och kommunerna måste hitta lösningar som effektiviserar verksamheterna för att kunna tillhandahålla samma tjänster och servicenivå som idag. DEMOGRAFI Enligt befolkningsprognoserna från ekonomiavdelningarna i Trollhättan och Vänersborg kommer invånarantalet att öka de kommande åren. För åldrarna 16-18 år förutses en ökning med 739 individer fram till 2025 i Tvåstad. Hur stor andel av befolkningen som i framtiden kommer att studera på vuxenutbildningen är svårare att beräkna. En ökande befolkning i Tvåstad inom de närmsta åren innebär alltså inte ett per automatik ett stort ökat tryck på vuxenutbildningen. Däremot pekar många andra faktorer på att efterfrågan på vuxenutbildning kommer att öka de kommande åren. 6
ARBETSMARKNADS- OCH UTBILDNINGSBEHOV Bristen på arbetskraft är större än på många år och trots att en nedgång i landets ekonomiska konjunktur spås efter 2018 prognosticerar Arbetsförmedlingen att efterfrågan på arbetskraft inte kommer att minska omedelbart. Det råder arbetskraftsbrist inom nästan samtliga områden på arbetsmarknaden men inom några yrken och branscher är efterfrågan extra påtaglig just nu. Det finns således både jobb och arbetssökanden, utmaningen är att matcha grupperna mot varandra. Matchningen stavas utbildning. Om vi lyckas matcha de lokala behoven av arbetskraft med de utbildningar vi riggar borgar det för att människor kan bo kvar och utvecklas i våra kommuner. KOMPETENSFÖRSÖRJNING För Kunskapsförbundets framtida kompetensförsörjning består utmaningen av att hitta lärare med rätt utbildning och behörighet. Redan nu upplever vi svårigheter med att rekrytera vissa yrkeslärare samt lärare i svenska som andraspråk och naturorienterande ämnen. En framtida utmaning med den ökande lärarbristen är att vi riskerar eskalerande löneanspråk. Det medför i och för sig en stärkt löneutveckling för lärare vilket är positivt men löneutvecklingen för (vissa kategorier av) lärare ökar i snabbare takt än den årliga indexuppräkningen av förbundsbidraget. Det betyder att våra verksamheter kostar mer i löner än vad vi egentligen har utrymme för och kostnaderna måste tas från andra delar av verksamheten eller andra personalgruppers löner. Dessutom ser vi att ingångslönerna vid nyrekrytering ökar. DIGITALISERING Redan idag är skolan i stor utsträckning digitaliserad. Men utvecklingen fortsätter i rasande takt och det gäller att hålla sig à jour med ständigt förbättrade möjligheter till lärande genom nya och uppdaterade digitala resurser. Det gäller både utrustningen och kompetens att använda den. Den digitala utvecklingstakten ställer således höga krav på en utbildningsorganisation som Kunskapsförbundet. Det kräver långsiktiga och årliga investeringar för att upprätthålla hårdvara och mjukvara, personalens kompetens och teknisk support. UTBILDNINGSUTBUD OCH -EFTERFRÅGAN Kunskapsförbundet strävar efter att ha ett så brett utbildningsutbud som möjligt för att elevers önskemål ska tillgodoses i möjligaste mån. Den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska kunna vara ett alternativ för alla elever. Vissa program har väldigt många elever och andra väldigt få. Konsekvensen blir ibland ett glapp mellan antalet färdigutbildade elever och arbetsmarknadens efterfrågan. Kunskapsförbundet har dock en fin fördel som har både gymnasieoch vuxenutbildning i sin regi. Det ger oss möjligheter att öka antalet utbildningar på vuxenutbildningen om det är mer attraktivt för vuxna än ungdomar att studera inom vissa fält, vilket har visat sig vara fallet för exempelvis vård- och omsorgsutbildningar. 7
HÄNDELSER UNDER ÅRET KVALITETSSTÄMMA I slutet av januari ägde Kunskapsförbundets tredje Kvalitetsstämma rum, den här gången i Birger Sjöberggymnasiets nyrenoverade aula. Under en hel dag hjälptes rektorer, lärare och tjänstemän åt att på olika sätt belysa Kunskapsförbundets framgångar och utmaningar i förhållande till målen för utbildningen. Elevernas kunskapsresultat såväl som möjligheter att bli så mycket de kan som människor stod innehållsligt i centrum för dagen. Syftet med kvalitetsstämman är att Kunskapsförbundets direktion ska ges tillfälle till en mer nyanserad presentation av, och dialog runt, enheternas och förbundets måluppfyllelse och pågående kvalitetsarbete. Kvalitetsstämman är också ett tillfälle för de som arbetar i, eller i samarbete med, Kunskapsförbundet att få syn på det utvecklingsarbete som pågår i organisationens olika verksamheter. Givetvis var många representanter för medlemskommunerna inbjudna. Kvalitetsstämman är en del av en ständigt återkommande kvalitetsdialog med direktionen. I Mål- och resursplanen finns ett årshjul över hur kvalitetsdialogen ligger utspridd över året och vilka aktiviteter den består av. Kvalitetsstämman ska ge huvudmannen svar på frågor om: Vilka elevresultat, i relation till de nationella målen, har vi fått syn på? Vilka utvecklingsområden har vi identifierat utifrån resultaten i relation till de nationella målen? Vilka områden för utveckling prioriterar vi nu och varför? Vilka aktiviteter har vi redan genomfört i syfte att närma sig målen? Vilket lärande/måluppfyllelse/förändring har tidigare genomförda aktiviteter resulterat i? Vilka nya evidensbaserade aktiviteter planerar vi genomföra utifrån aktuella resultat och analyser? 8 Resonemang om förutsättningar och potential för fortsatt lärande och resultatutveckling. PERSONALEVENT Den 28 april samlades alla medarbetare i Kunskapsförbundet för ett gemensamt personalevent i Folkets hus i Trollhättan. Förutom mingel och gemenskap innehöll dagen föreläsning med Michael Södermalm på temat Vinnande attityder och arbetsglädje. Med mycket humor, erfarenhet och kunskap fick Michael personalen att skratta och reflektera över egna och andras attityder och vilket ansvar jag som individ har för att bygga arbetsglädje i vardagen. På kvällen arrangerades även en personalfest med middag och underhållning. Cirka 300 personer valde att köpa biljetter till kvällens evenemang. Utvärderingen av personaleventet visar att hela evenemanget var mycket uppskattat av medarbetarna. Just helheten, att få vara med om en heldag av det här slaget känns lyxigt och att man som personal värdesätts av sin arbetsgivare. Att alla personalgrupper deltog är också viktigt för att skapa gemenskap och visa på öppenhet och bra värderingar. (Kommentar från utvärderingen av Personaleventet.) ARBETSRÄTTSUTBILDNING Ett gott samverkansklimat som främjar medbestämmande, dialog och en god arbetsmiljö är av stor vikt för Kunskapsförbundet. Av den anledningen har vi de senaste åren lagt stort fokus vid att utveckla systematiken kring våra partsgemensamma processer, såväl som relationerna med våra fackliga. Vår uppskattning är att vi har en god lokal representation från många av de förbund som vi har kollektivavtal med, vilket är en faktor som hjälper oss i vår samverkan med motparter som är insatta i verksamhet, mål och förutsättningar. Som ett led i att stärka vår lokala samverkan utifrån en gemensam plattform anordnade vi i april en partsgemensam arbetsrättsutbildning för chefer och lokala fackliga representanter. Dagen inleddes med en grundkurs i
Medbestämmandelagen (MBL) och förtroendemannalagen (FML) samt de avtal som styr oss i arbetsgivarfrågor. Därefter delades deltagarna in i partsgemensamma grupper för diskussioner funt olika case, som sedan återkopplades i storgrupp. Upplägget och formatet var uppskattat och partsgemensamma kompetensutvecklingstillfällen inom område arbetsrätt och arbetsmiljö är ett koncept som sannolikt återkommer i Kunskapsförbundet. MÅNGA KOMPETENSUTVECKLINGAR FÖR PERSONALEN Eftersom Kunskapsförbundet är en utbildningsorganisation har det under 2017 varit ett starkt fokus på kompetensutveckling som knyter an till elevers lärande och utveckling. Det har till exempel varit statlig rektorsutbildning, forskningscirklar för skolornas ledarteam, utbildningar inom elevhälsoområdet och kollegialt lärande om undervisningens utveckling på gemensamma kompetensutvecklingsdagar (K-dagar). SERVICEBEMÖTANDE MOT HOT OCH VÅLD Vid den centrala skyddskommitténs utvärdering av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2016, samt i dialog med skyddsombud och medarbetare på våra skolor, framkom ett behov av att belysa ämnet hot och våld i skolan som ett prioriterat område i det fortsatta arbetsmiljöarbetet. Målsättningen är att genom utbildning, systematik och dialog nå en ökad känsla av trygghet på arbetsplatsen, en ökad kunskap om hantering av uppstådda situationer, samt i högre grad kunna förebygga händelser. Som en del i detta arbete arrangerade Kunskapsförbundet vid höstterminens start en halvdagsföreläsning för samtliga medarbetare samt fackliga representanter, under rubriken Servicebemötande mot hot och våld. Ronny Irekvist, med stor erfarenhet inom säkerhet och konflikthantering gav en uppskattad föreläsning, som även inkluderade handfasta tips och övningar i självförsvar och deeskalerande bemötande. NYA YH-UTBILDNINGAR Hösten 2017 startade Kunskapsförbundet flera nya yrkeshögskoleutbildningar och sedan hösten 2016 har vi nästan fördubblat antalet studerande på yrkeshögskolan. I augusti fanns drygt 200 registrerade elever att jämföra med 120 elever hösten 2016 och 24 elever våren 9 samma år. De YH-utbildningar som nu bedrivs i lokaler i Vänerparken, Vänersborg, är: Filmarbetare i specifik teamfunktion för spelfilm och TV-drama Medicinsk sekreterare Specialistutbildad undersköterska akutsjukvård Underhållstekniker. VÄNERPARKEN KOMPETENSCENTRUM FÖR VUXENUTBILDNING Kunskapsförbundets verksamhet i Vänerparken har utökats markant under hela 2017. Detta beror dels på utökningen av YHutbildningarna och dels på att flera vuxenutbildningar har flyttat från Nils Ericsonskolan till Vänerparken då antalet elever ökar på gymnasieskolan. Renovering och anpassning av lokaler pågår på flera våningsplan i Vänerparken i syfte att skapa bra undervisningslokaler och goda arbetsplatser för elever och personal. MAGNUS ÅBERGSGYMNASIET FRÄSCHAS UPP Magnus Åbergsgymnasiet har under sommaren och hösten fått en lättare uppfräschning av vissa lokaler. Det handlar bland annat om större studieytor, inköp av nya möbler samt anpassning av lokaler för Språkintroduktionen. El- och energiprogrammet finns från och med augusti enbart på Birger Sjöberggymnasiet. DRÖMFABRIKEN VÅRT NYA INTRANÄT HAR LANSERATS I oktober lanserades Drömfabriken Kunskapsförbundets nya sociala intranät. Drömfabriken är ett arbetsverktyg för alla medarbetare och ambitionen är att det ska bidra till effektivare arbete men också till ökat nätverkande och interaktion mellan medarbetare. Implementeringen av Drömfabriken har pågått under hösten och fortsätter även under början av 2018. FÖRMÅNSPORTALEN Precis innan årsskiftet fick alla medarbetare i Kunskapsförbundet tillgång till Förmånsportalen - en lösning för hantering av friskvårdsbidrag, personalrabatter, inköp på netto- och bruttolöneavdrag samt oberoende pensionsrådgivning. Förmånsportalen är en satsning som bidrar till Kunskapsförbundets attraktivitet som arbetsgivare, genom en utökning av anställningserbjudandet, och är
tillgänglig för samtliga medarbetare via web och mobil-app. REGELBUNDEN TILLSYN AV KUNSKAPSFÖRBUNDET Under hösten har Skolinspektionen genomfört en granskning inom ramen för sin regelbundna tillsyn av Kunskapsförbundet. Vi blev kvalitetsgranskade på huvudmannanivå och enhetsnivå där tre skoleneheter på Magnus Åbergsgymnasiet valdes ut för närmare genomlysning. TIllsynen gjordes genom dokumentanalys samt genom intervjuer med elever, personal, chefer och politiker. Vid årsskiftet hade vi fått fem av sex beslut som alla visade att Kunskapsförbundet lever upp till författningarnas krav i både förutsättningar för och utveckling av utbildningen. Det vill säga inga brister påvisades på vare sig huvudmanna- eller enhetsnivå. 10
PERSONALREDOVISNING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Kompetensförsörjningsfrågan har varit fortsatt prioriterad under 2017 och i slutet av året implementerades en uppdaterad professionaliserad process för rekrytering och introduktion av nya medarbetare. Processen erbjuder ett utökat stöd till rekryterande chef i flera av rekryteringsprocessens steg, förtydligar vikten av en väl hanterad rekrytering och introduktion, samt erbjuder stödmaterial för den som behöver det. Målet är att kvalitetssäkra kompetensförsörjningen ytterligare genom chefer som blir trygga i rollen som rekryterare och säkerställande av kompetens och lämplighet hos kandidaterna i flera steg. LÖN Liksom hos övriga huvudmän i landet är lönebildning aktuellt året runt i Kunskapsförbundet. Vi har under 2017 arbetat med att förhålla oss till de förändrade marknadslägena, för lärare, men även för andra personalgrupper, vilket innebär noggrannhet och medvetenhet i alla typer av frågor som rör lön, men också ett nytt sätt att arbeta för att fortsätta vara en arbetsgivare som har ett jämställt och marknadskraftigt löneläge. I Kunskapsförbundet har detta bland annat inneburit ett påbörjat arbete med att ta fram tydligare riktlinjer för arbetet med lön, nya mallar för lönesamtal och medarbetarsamtal, samt arbete med att identifiera professionsspecifika lönekriterier tillsammans med vissa av personalgrupperna. En kartläggning av tillbud- och arbetsskadeanmälningar under 2017 visar att det totalt inkommit 43 anmälningar under året, varav 8 arbetsskadeanmälningar. Av de 8 anmälningar som gällde arbetsskador så kan fem relateras till brister i den fysiska arbetsmiljön eller handhavandefel, en till brister i den organisatoriska arbetsmiljön och tre till orsaker utanför arbetsgivarens möjlighet till påverkan (till exempel halkolycka på väg till arbetet). Åtgärder är genomförda eller pågående i samtliga fall där ansvaret ligger hos arbetsgivaren. Bland tillbudsanmälningarna är organisatoriska risker i samband med flytt av program, lokalbrist eller personalbrist på Gymnasiesärskolan klart överrepresenterade (27/35) och berörda enheter arbetar på ett systematiskt vis med åtgärder för att hantera dessa. Antalet hotoch våldsituationer i skolan har, om man tittar på anmälningar till arbetsgivaren, minskat sedan 2016. Under 2017 inkom 6 tillbudsanmälningar relaterade till elever eller anhöriga som uppträtt hotfullt, att jämföra med förra årets 23. 11
NYCKELTAL Kunskapsförbundet har 649 anställda varav drygt 400 är lärare. Den övriga personalgruppen består till exempel av skolmåltidspersonal, lokalvårdare, vaktmästare, administratörer och personal inom elevhälsa samt tjänstemän på förbundskontor och chefer. Den ökning av organisationen som skett under året är till allra största del kopplad till det ökande antal elever inom Språkintroduktion på gymnasiet samt SFI inom vuxenutbildningen och omfattar lärare, men också övrig personal som arbetar med dessa grupper, till exempel elevhälsa och studie- och yrkesvägledning. Antal anställda 2014 2015 2016 2017 Lärare 393 380 411 431 Övriga 234 214 238 288 Totalt 627 594 649 719 Antal anställda per anställningsform Tillsvidare 2015 Tillsvidare 2016 Tillsvidare 2017 Visstid 2015 Visstid 2016 Visstid 2017 Lärare 323 337 341 57 74 90 Övriga 185 207 229 29 31 59 Totalt 508 544 570 86 105 149 Antal anställda uppdelat på kvinnor/män Antal anställda uppdelat på kvinnor/män 2014 2015 2016 2017 Kvinnor 415 401 432 474 Män 212 193 217 245 Totalt 627 594 649 719 Antal anställa uppdelat på kvinnor/män per anställningsform Antal anställda uppdelat på kvinnor/män Tillsvidare 2015 Tillsvidare 2016 Tillsvidare 2017 Visstid 2015 Visstid 2016 Visstid 2017 Kvinnor 346 379 397 56 53 77 Män 162 165 173 30 52 72 Totalt 508 544 570 86 105 149 12
Sjukfrånvaro % av ordinarie arbetstid 2016 2017 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaro, 1-59 dagar Under 29 år 5,2 3,6 5,3 3,5 30-49 år 2,6 2,1 2,8 1,5 Över 50 år 2,6 2,6 2,7 2,3 Långtidsfrånvaro, 60 dagar eller mer Under 29 år 2,4 30-49 år 1,3 0,7 1,9 2,2 Över 50 år 3,2 1,9 3,1 1,6 Total sjukfrånvaro, alla dagar Under 29 år 5,2 3,6 4,5 7,7 3,5 5,5 30-49 år 4,0 2,8 3,6 4,7 3,7 4,4 Över 50 år 5,7 4,6 5,4 5,8 3,8 5,2 Den totala sjukfrånvaron i relation till ordinarie arbetstid tid har ökat något jämfört med föregående år, från 4,6 % till 4,9 %. Som jämförelse hade samtliga kommuner i riket en sjukfrånvaro mellan 4,4 % och 10,2 % 2016 med ett vägt medelvärde på 7,2 % (SKL:s sammanställning av uppgifterna från årsredovisningar 2016). Av de anställda är det 71,5 % som har mindre än fem dagars sjukfrånvaro. Den siffran visar en förändring till det bättre sedan 2016, då den var 70%. Ett par personalgrupper i förbundet särskiljer sig med hög sjukfrånvaro, med 49,52 resp. 22,51 dagar per år och anställd. Snittet i antal karensdagar ligger för båda dessa grupper på under 2, vilket tyder på längre sjukperioder snarare än hög korttidsfrånvaro. Dessa två grupper är desamma som utmärkte sig under 2016. Det som kännetecknar dessa grupper är fysiskt krävande arbeten i kombination med lägre flexibilitet i arbetstidsvillkoren än bland förbundets övriga anställda, och för en av grupperna finns förklaringar i den organisatoriska arbetsmiljön, som även syns i de tillbudsanmälningar från den enheten som inkommit under året. Vi ser att det fortsatta förbättrade systematiska arbetsmiljöarbetet, kontinuerligt partsgemensamt arbete med analys av nyckeltal relaterade till arbetsmiljö, samt ett bra samarbete med Hälsan i Trollhättans stad är nyckelfaktorer för att sänka sjuktalen i dessa grupper samt i förbundet i stort. 13
MÅLAVSTÄMNING Bevarad och förstärkt utbildningskvalitet ska vara en ledstjärna för kommunalförbundet. Utbildningskvalitet leder till konkurrenskraft och inspirerar eleverna att välja det kommunala utbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. (Projektrapport Kunskapsförbundet Väst, Malmfors 2012) I. ALLA ELEVER SKA NÅ ALLA MÅL Eleverna ska nå de nationella målen för utbildningen i större utsträckning och i högre grad. Skillnaderna i måluppfyllelse mellan Kunskapsförbundets utbildningar, skolhus och elevgrupper ska minska. Kunskapsförbundets utbildningar ska hålla en hög kvalitet, vilket innebär att syftet med utbildningen ska fyllas. När de statligt uppsatta målen i läroplanerna för utbildningarna nås fylls syftet och vi vet att vi håller en tillräckligt hög kvalitet. De statliga målen i läroplanerna är många och kan grupperas i stora och komplexa områden som hälsa och välbefinnande, engagemang och lust att lära samt stöd, anpassning och utmaning. Kunskapsförbundet arbetar med att öka uppfyllelsen av samtliga mål men fokus för utvecklingsinsatserna på förbundsövergripande nivå har under 2017 varit förbättrade kunskapsresultat för eleverna och ökad likvärdighet mellan Kunskapsförbundets olika utbildningar. Att återge en rättvisande bild av måluppfyllelsen gällande både elevernas kunskapsresultat och utveckling i övrigt genom att här redovisa några få mått är svårt. De nationella målen är många och ofta dessutom svårmätta. För några av Kunskapsförbundets utbildningar, till exempel Introduktionsprogrammen och Gymnasiesärskolan, saknas nationell uppföljning av resultaten och vår egen är ännu under uppbyggnad. Bifogad denna årsredovisning finns därför 2017 års Kvalitetsrapport i vilken en något mer nyanserad bild av verksamheternas resultat och elevernas väg mot måluppfyllelse dokumenterats. I Kvalitetsrapporten finns resultatsammanställningar och analysunderlag för samtliga verksamheter inom Kunskapsförbundet. I läroplanernas inledande kapitel uttrycks mål som konkretiserar skolans kunskaps-, bildnings- och värdegrundsuppdrag. Kunskapsförbundets årliga Elevenkät har som syfte att mäta elevernas upplevelse av hur väl de anser att Kunskapsförbundets skolor möjliggör måluppfyllelse inom dessa områden. Mer explicit ställs, i Elevenkäten, frågor om elevernas upplevda inflytande, motivation, samspel med lärare och andra elever, likabehandling, utmaningar, stöd och trygghet. Trygghet, studiero och goda demokratiska relationer är alla fundament i en gynnsam och motiverande lärandemiljö (Illeris, 2007, Lärande) och därför blir det centralt att försöka följa dem som mått i vårt kvalitetsarbete. Lyckas vi här ökar möjligheterna att lyckas inom det ämnesbundna kunskapandet också. Resultat 2017 Trivsel, trygghet och andra viktiga förutsättningar för lärande En klar majoritet av Kunskapsförbundets elever trivs bra i skolan och anser att kvaliteten på utbildningen de går är god. Resultaten från vår tredje Elevenkät är genomgående höga. Resultaten från 2017 års Elevenkät visar att de allra flesta av de kunskapsförbundselever som besvarat enkäten anser att Kunskapsförbundet bjuder dem goda förutsättningar att lyckas med sina studier. Eleverna på vuxenutbildningen är, liksom tidigare år, generellt sett mer positiva i sina svar än vad gymnasieeleverna är, dock ger båda grupperna utbildningen höga betyg totalt sett. Svaren på de olika frågorna varierar mellan 2,65 och 3,62 på en fyrgradig skala där höga värden är mer positiva än låga. Några få frågor är formulerade så att låga 14
svarsvärden är att likställa med ett positivt svar. I de fallen varierar svaren mellan 2,48 och 1,45 på den fyrgradiga skalan. Inga större skillnader eller mönster i hur män och kvinnor upplever sin utbildning och undervisning har upptäckts på vuxenutbildningen. Inte heller i gymnasieutbildningen återfinns några markanta skillnader mellan män och kvinnors upplevelser, men en viss tendens att kvinnorna i gymnasieskolan är mindre nöjda med studieron och möjligheten till extra stöd, än männen, är dock synlig. Flera av de mest positiva resultaten återfinns i svar på frågor som återspeglar hur eleverna upplever relationen till sina lärare och den undervisning de ger regi för. Särskilt bra tycker eleverna att lärarna är på att ge män och kvinnor likvärdiga förutsättningar, att hjälpa till när hjälp efterfrågas och på att på ett begripligt sätt klargöra vad som ska göras i skolarbetet. Resultaten visar också att eleverna i hög grad upplever att elever och lärare respekterar varandra och samskapar en tillåtande och respektfull miljö. Resultat från gymnasiesärskolans Elevenkät 2017 visar att eleverna på gymnasiesärskolan generellt verkar mer intresserade av och tycker att skolarbetet är roligare än vad eleverna på gymnasieskolan tycker. Värdena är höga: intressant 3,22 och roligt 3,31 på den fyrgradiga skalan. Studieron uppfattas som god av eleverna, också här bättre än i gymnasieskolan. På den särskilda utbildningen för vuxna (särvux) visar svaren från elevenkäten att eleverna är mycket nöjda med sin utbildning. 91% av eleverna uppger att de trivs med sina klasskamrater och samtliga elever uppger att de trivs i skolan som helhet och känner sig trygga där. Några tydligt negativa resultat är svåra att finna på övergripande nivå. De minst positiva värdena återfinns i gymnasieelevernas svar på frågor om inflytande över undervisningens innehåll och i utformningen av de gemensamma förhållningsreglerna, de så kallade ordningsreglerna, som ska utarbetas av lärare och elever tillsammans. Upplevelsen av att skolarbetet är roligt och att det är tillräcklig studiero på lektionerna rymmer också potential för förbättring i gymnasieskolan. I gymnasiesärskolan tycker ett antal elever att det är ganska svårt att veta vad de ska kunna för att klara kunskapskraven (2,71). På den särskilda utbildningen för vuxna (särvux) visade enkäten att eleverna är väldigt positivt inställda till sitt lärande. 96% av eleverna tycker att det är roligt att lära sig nya saker och 94% av eleverna säger att de får bra hjälp av sina lärare. Svaren på frågan Jag känner mig trygg i skolan är positiva, 3,34 för gymnasieskolan, 3,47 för gymnasiesärskolan och 3,62 för vuxenutbildningen på den fyrgradiga skalan. En jämförelse med resultaten från 2016 visar dock att gymnasieeleverna upplever en något större otrygghet 2017 (från 3,56 till 3,34). Förhållandena är de omvända för vuxeneleverna (från 3,55 till 3,62). Upplevelsen av studiero på lektionerna är oförändrad för gymnasieeleverna (2,84) men förbättrad för vuxeneleverna (från 3,22 till 3,32). Sammanfattning Alla våra elever har en lagstadgad och självklar rätt till ett tryggt och lugnt klimat i skolan. Då trygghet och studiero dessutom är avgörande faktorer för elevens möjligheter till ett gott lärande kommer Kunskapsförbundet alltid att ägna särskild uppmärksamhet åt elevernas utsagor om trygghet och trivsel. På förbundsövergripande nivå går det inte att dra andra slutsatser av elevenkätsresultaten 2017 än att Kunskapsförbundet lyckas bra med att skapa trygga och trivsamma miljöer som gynnar elevernas lärande. De flesta eleverna är nöjda med sin skola, med personalen och med de övriga förutsättningar för skolframgång som bjuds. På verksamhets- och enhetsnivå blir resultaten mer nyanserade och givetvis finns det i varje lokalt utvecklingsarbete uppsatta mål för ökad trivsel, trygghet, eller andra förutsättningar för lärande, som Elevenkäten och kompletterande lokala uppföljningar indikerat utvecklingsbehov för. Kunskapsresultat Gymnasieskolans nationella program Den genomsnittliga betygspoängen för alla elever och alla lästa kurser på Kunskapsförbundets nationella gymnasieprogram under läsåret 2016/2017 är 13,5 vilket är ett oförändrat värde från 2015/2016. För elever på yrkesprogram är genomsnittet 12,1 och för elever på högskoleförberedande program 14,3. Det godkända betyget E i alla kurser ger 10,0 i genomsnitt. Den genomsnittliga betygspoängen för respektive 15
program i förbundet spänner från 10,3 till 16,8. Det är en skillnad som motsvarar mellan två och tre steg på betygsskalan. Skolverket räknar fram den genomsnittliga betygspoängen för Sverige men tar inte med alla kurser, eller elever, och viktar kursbetygen utifrån kursens poängomfattning, vilket gör att siffran blir annorlunda än Kunskapsförbundets. Skolverkets siffra för genomsnittlig betygspoäng i riket 2017 är 14,2 vilken också är siffran för Kunskapsförbundets utbildningar. Den genomsnittliga betygspoängen för de högskoleförberedande programmen är 14,8 i både riket och i förbundet medan betygspoängen för yrkesprogrammen är 13,0 i Kunskapsförbundet och 13,1 i riket. Av Kunskapsförbundets 16 nationella programm har nio stycken lika eller högre genomsnittsbetyg jämfört med riksgenomsnittet och fyra program har lägre. För Fordons- och transportprogrammet och Humanistiska programmet redovisar Skolverket inga siffror på grund av för lågt elevantal. VVS- och fastighetsprogrammet hade inga avgångselever under läsår 2016/2017 och finns inte redovisade av den anledningen. Kunskapsförbundets egen statistik visar att det liksom i övriga Sverige finns en differens mellan män och kvinnors resultat i förbundets gymnasieskolor, där kvinnorna generellt sett lyckas bättre än männen. Skillnaden återfinns framförallt på de högskoleförberedande programmen där kvinnornas genomsnittliga betygspoäng ligger 1,4 poäng högre än männens. Det är en liten ökning sedan 2016 då skillnaden var 1,0. På yrkesprogrammen är skillnaden 0,5 mellan könen, också det en liten ökning från föregående års skillnad på 0,1. Undantagen från regeln om att kvinnorna lyckas bättre återfinns på fyra program i förbundet: de båda teknikprogrammen, Fordons- och transportprogrammet och Eloch energiprogrammet. På de båda yrkesprogrammen är antalet kvinnor dock för få för att resultatet ska kunna ses som signifikant. På Kunskapsförbundets gymnasieskolor får cirka två tredjedelar av eleverna samma kursbetyg som de får på det nationella provet som prövar elevens kunskaper på den aktuella kursen. De avvikelser som sker är oftast ett betygssteg positivt för eleven, det vill säga ett steg högre kursbetyg än provbetyg. De största skillnaderna mellan kurs- och provbetyg ses i svenskämnets kurser. Det är nästan ingen skillnad alls mellan männen och kvinnorna sett till höjningar och sänkningar av kursbetyg i relation till provresultat. Likvärdigheten får anses god i det här avseendet. Av Kunskapsförbundets 690 avgångselever i juni 2017 (260 från yrkesprogram och 430 från högskoleförberedande program) nådde 541 (78,4%) kraven för en yrkes- eller gymnasieexamen. Det var något färre än 2016 då 81,8 % lämnade med examensbevis, men kan inte ses som en trend då siffran var 78,5% året dessförinnan. Det som sticker ut är olikvärdigheten inom förbundet: 69,6 % av yrkeseleverna och 83,7 % av de högskoleförberedande eleverna nådde examen. Trenden är att examensandelarna för de högskoleförberedande programmen sjunker. Ingen tydlig trend ses däremot över åren för de yrkesförberedande programmen. Då vi jämför programmen med varandra, oavsett typ, varierar examensandelen från 100 % till 42,9 %. Siffrorna visar på en ökad olikvärdighet i detta avseende jämfört med 2016. Skolverket beräknar examensandelar utifrån deras definition av avgångselever. En elev betraktas som en avgångselev om eleven tagit gymnasieexamen eller fått ett studiebevis där eleven blivit betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2 500 poäng. Detta medför att resultatet skiljer sig lite grann från Kunskapsförbundets egen statistik i vilken alla elever som avslutat sitt program räknas som avgångselever, även om de fått studiebevis efter ett reducerat program eller kurser med streck. Examensandelen för avgångseleverna i riket i juni 2017 var 90,2% och för Kunskapsförbundet 85,6%. För yrkesprogrammens elever var siffrorna 88,0% i riket och 80,4% i Kunskapsförbundet. För eleverna som gick ett högskoleförberedande program var siffrorna 91,2% i riket och 88,5% i Kunskapsförbundet. Sett till dessa resultat behöver Kunskapsförbundet stärka och fokusera sitt utvecklingsarbete så att fler elever, särskilt på yrkesutbildningarna, når en examen. En examen från en gymnasieutbildning har visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för att undvika att hamna i ett socialt och ekonomiskt utanförskap 16
senare i livet. Det gör måttet extra viktigt. (Erik Nilsson, statssekreterare. Muntlig kommunikation den 13 oktober 2017). Introduktionsprogrammen På introduktionsprogrammen mäts andelen lägst godkända betyg för eleverna varje år, oavsett årskurs, ämnen och inriktning, från huvudmannanivån. Jämförelsen mellan skolorna säger inte så mycket eftersom det finns olika introduktionsprogram, med olika elevmålgrupper, på olika skolor. Magnus Åberg har till exempel enbart Språkintroduktion och Nils Ericson framför allt Individuellt alternativ. Det finns tydliga skillnader mellan andelarna lägst godkända betyg på de olika skolornas introduktionsprogram. Högst andel godkända kurser har eleverna på Birger Sjöberg och man kan se en positiv trend över åren, därefter kommer Magnus Åberg med stabila resultat över åren och lägst ligger Nils Ericson med en tydlig sänkning i andelar godkända betyg läsåret 2016/2017. Resultaten från Nils Ericson uppvisar också en synlig skillnad mellan könen, där männen i större grad lyckas nå godkända resultat. Målet med studier på ett introduktionsprogram är oftast att eleven ska bli behörig för ett nationellt program, eller bli förberedd för en annan utbildning eller ett arbete, så fort som det är möjligt för den eleven. Det gör att genomströmningstiden för introduktionsprogrammen blir intressant att följa. Måttet för genomströmningstiden visar hur länge en elev i genomsnitt var elev på programmet. På Birger Sjöberg spenderar en elev i snitt 48,1 veckor på ett introduktionsprogram, på Magnus Åberg 55,4 veckor och på Nils Ericson 49,6 veckor. Gymnasiesärskolan Eleverna på gymnasiesärskolans nationella program, 54 till antalet under 2016/2017, har tillsammans ökat den genomsnittliga betygspoängen i alla de gymnasiesärskolegemensamma ämnena under läsåret. Betygssnittet är nu 15,0 vilket är det högsta sedan Kunskapsförbundet bildades. Sedan 2015/2016 har snittet ökat med 1,4. Betyget F ges inte i gymnasiesärskolan. Under läsåret 2016/2017 var det sex elever från gymnasiesärskolans nationella program som tog examen efter att ha avslutat det fjärde året av utbildningen. Av dessa studerar två vidare på folkhögskola, tre har arbetsträning eller praktik och en elev har gått till daglig verksamhet. Sammanfattning Den genomsnittliga betygspoängen på de nationella gymnasieprogrammen i Kunskapsförbundet har ökat sedan förbundets start och nu lagt sig i nivå med riket. Förbättrad likvärdighet inom förbundet bör dock fortsätta att vara i fokus för utvecklingsarbetet då några av programmen inte når tillräckligt höga resultat medan andra ligger på stabilt höga nivåer över åren. Trenden med polariserade resultat för yrkesprogram och högskoleförberedande program håller i sig och förstärks till och med något från förra året. Vård och omsorg, Handel och administration, Hotell och turism, Barn och fritid samt Fordons- och transportprogrammet är några utbildningar som utifrån resultaten förtjänar extra uppmärksamhet i utvecklingsarbetet. Skillnader i resultat mellan könen finns också att arbeta med. Förbundet har en fortsatt utmaning i att höja examensandelarna, särskilt för ett antal av de yrkesförberedande programmen så att resultaten blir mer likvärdiga såväl de egna högskoleförberedande programmens som andra gymnasieorganisationers och rikets resultat. Då det inte finns någon nationell jämförande statistik för Introduktionsprogrammen eller Gymnasiesärskolan, och Kunskapsförbundet heller ännu inte helt hittat formerna för den egna uppföljningen, är det svårt att tvärsäkert uttala sig om kvaliteten på utbildningarna i förhållande till de kunskapsresultat som här presenterats. Jämförelser mellan skolhusen indikerar dock att Kunskapsförbundet måste fortsätta att arbeta aktivt för ökad likvärdighet, till exempel inom områden som stöd, bedömning, normer, förväntningar och individuell studieplanering, så att elever, oavsett introduktionsutbildning, skolhus eller kön ges likvärdiga möjligheter att nå de studieresultat som var och en behöver för sin fortsätta studie- eller yrkesbana. De resultat som finns för gymnasiesärskolan är alla mycket goda. Det är naturligtvis glädjande men de tillsynens kraftigt förbättrade resultaten sedan förbundets start gör att det finns anledning till en analys av vad som orsakat den positiva utvecklingen. Om analysen inte tillfullo kan förklara resultatförbättringen med skäl som kan kopplas till 17
strategiska och systematiska förändringar i undervisningspraktiken kan utvecklingsområden som bedömning, förväntningar och normer vara aktuella. Grundläggande och gymnasial utbildning Vuxenutbildningen är en dynamisk utbildningsform där utbildningarnas elevsammansättningar och omfattning skiftar i takt med samhällsutvecklingen och arbetsmarknadsbehoven. Stora variationer i elevvolymer och elevresultat kan bli en konsekvens därav. Under våren 2017 betygsattes 3106 kurser i den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen i Kunskapsförbundet. Det var nästan 1000 fler än våren 2016. I jämförelse med förbundets första vår 2013 var det ändå ett lägre antal; då skrevs hela 4728 kursbetyg in i betygskatalogen. Totalt sett var 83,9% av de satta betygen godkända våren 2017, det vill säga något av betygen E till A. Det är en ökning sedan 2016 då 80,9% var godkända. Mellan skolhusen finns en skillnad i resultat som varit tydlig under hela tiden som Kunskapsförbundet funnits, dock har den minskat något det senaste året. Eleverna i Vänerparken lyckas bättre än på Nils Ericson. I Vänerparken är andelen lägst godkända kursbetyg på grundläggande nivå 87,4% och på Nils Ericson 85,6%. Variationen finns mellan studieformerna också. Bland eleverna som läser gymnasiala kurser når en större andel godkända betyg, jämfört med dem som läser på grundläggande nivå. För eleverna i Vänerparken är andelen lägst godkända kursbetyg på gymnasial nivå 89,4% medan andelen var 76% på Nils Ericson. Skillnaden mellan skolhusen är att betrakta som stor. Den grupp som lyckas bäst är eleverna som läser sammanhållna yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar. Det är en trend över åren. På Nils Ericson får majoriteten av eleverna samma betyg på det nationella provet som de får på kursen (71,6%). I Vänerparken är det över tre fjärdedelar som får samma provbetyg som kursbetyg (77,6%). Det är endast små skillnader mellan männens och kvinnornas överensstämmelse och differens mellan provbetyg och kursbetyg. Likvärdigheten får anses god i det här avseendet. I vuxenutbildningen, liksom i gymnasieutbildningen, lyckas kvinnorna totalt sett bättre än männen. Andelen lägst godkända 18 kurser är nästan 8 procentenheter högre för de kvinnliga eleverna. Skillnaden är minimalt mindre i jämförelse med våren 2016. Det finns dock en intressant skillnad mellan studieformerna: Kvinnorna lyckas bättre i de gymnasiala kurserna medan männen lyckas snäppet bättre i de grundläggande kurserna under våren 2017. Svenska för invandrare För en nyanländ elev som studerar på utbildningen i Svenska för invandrare (sfi), är det viktigt att målen för utbildningen nås så snabbt som möjligt, det vill säga att kunskaperna i svenska språket blir tillräckligt bra för fortsatta studier eller ett kliv ut på arbetsmarknaden. Att komma i arbete och dagligen vistas på en arbetsplats, där svenska är arbetsspråket, är en av de smidigaste vägarna till känslan av sammanhang, och självförsörjning, i det svenska samhället, och därför ofta ett tydligt mål för eleverna på sfi. Dessutom är en arbetsplats en bra plattform för att fortsätta utveckla sitt nya språk. Samhällsvinsten i att göra sträckan från elev på sfi till svensktalande arbetstagare så kort som möjligt är uppenbar. Sverige har arbetskraftsbrist inom flera stora sektorer och svensktalande får jobb i större utsträckning än de med bristfälliga kunskaper i svenska. Dessutom är ohälsotalen lägre bland de som har sysselsättning, än bland övriga (Erik Nilsson, statssekreterare. Muntlig kommunikation den 13 oktober 2017). Måttet för genomströmningshastighet i utbildningen i Svenska för invandrare är således centralt inom sfi medan måttet betygsresultat, utöver godkänd nivå, inte är ett lika intressant mått som inom vuxenutbildningens övriga utbildningar. Detta beror på att sfi-betygen inte meriterar för fortsatta studier. Under våren 2017 varierade studietiden för de olika sfi-kurserna i snitt mellan 23,8 och 66,2 veckor. Vissa kurser har visat sig vara svårare, och därmed ta längre tid, än andra för eleverna. Det gäller till exempel kurser med högre krav på skriftlig framställning, som kurs 1B. Det är naturligt att genomsnittet är olika eftersom kunskapskraven är olika för de olika kurserna, men det är intressant att följa måttet över åren för att bevaka att utbildningen blir effektivare utan att för den skull tappa i kvalitet. Skillnaderna mellan samma kurs i olika skolhus har minskat sedan våren 2016, vilket tyder på ökad likvärdighet. Genomströmningstiden har över åren
generellt ökat i Vänerparken och minskat på Nils Ericson. Under våren 2017 var genomströmningstiderna relativt lika för de tre första kurserna, 1A, 1B och 2B, och den sista 3D, men mellan de övriga två kurserna, 2C och 3C, fanns det större skillnader. Vänerparken och Nils Ericson hade kortare genomströmningstider för kurs 2C respektive 3C. Genomströmningen på sfi är översiktligt ganska likvärdig mellan männen och kvinnorna i Vänerparken. Det finns skillnader över terminerna men de går åt båda hållen och de är inte så väldigt stora. På Nils Ericson finns något större skillnader i genomströmningstid mellan män och kvinnor på de olika kurserna, men också dessa skillnader varierar åt båda hållen. För sfi finns det nationella prov för tre olika kurser. Resultaten från proven används i utvecklingsarbetet för att hitta generella undervisningsområden att förbättra. Det framkommer att skriftlig produktion är det område som är mest problematiskt för eleverna i alla kurser i båda skolhusen. De områden där eleverna lyckas bäst är hörförståelse på Nils Ericson och muntlig interaktion i Vänerparken. Särskild utbildning för vuxna Under perioden augusti 2016 till augusti 2017 har totalt 36 kurser avslutats inom den Särskilda utbildningen för vuxna (särvux) och eleverna har fått betyg respektive intyg på alla de kurserna. Av de totalt fem betygen på kurser inom grundläggande nivå var fyra (80%) betygsatta med det högsta betyget, A, och ett betyg (20%) var betyg C. Kurserna på grundläggande nivå som betygsatts var Matematik: pengar, naturliga tal, Matematik: vardagsmatte, Svenska: Läsa, skriva samt Geografi: Kartan. Under läsår 2016/2017 avslutade inga elever någon kurs på gymnasial nivå, så därför utfärdades inga betyg. På Särvux utfärdades dessutom 31 intyg för kurserna inom Träningsskolan. Yrkeshögskolan Under våren 2017 avslutades en utbildning för Medicinsk sekreterare på yrkeshögskolan (YH). Av de 24 elever som påbörjat utbildningen tog alla 24 (100%) examen. Dessutom var alla 24 (100%) i arbete inom utbildningens område under uppföljningen som genomfördes sex månader efter avslutad utbildning. YH har över åren visat sig vara en snabb och säker väg till arbete för många av Kunskapsförbundets yrkeshögskoleelever. Sammanfattning Sammanfattningsvis är resultaten inom målområdet Kunskapsresultat marginellt bättre för vuxenutbildningen 2017 i jämförelse med föregående år. Andelen godkända betyg har totalt sett ökat. Likvärdigheten mellan skolhusen har också förbättrats även om det fortfarande finns utmaningar. Det gäller till exempel skillnader i skolhusens andelar godkända betyg på grundläggande nivå, resultatskillnader mellan män och kvinnor och i genomströmningshastigheten för några av kurserna på sfi. Kunskapsförbundets vuxenutbildning måste fortsätta att arbeta aktivt för ökad likvärdighet, till exempel inom områden som stöd, normer och förväntningar, bedömning och i arbetet med elevantagning och elevavskrivning, så att elever, oavsett utbildning, skolhus eller kön ges likvärdiga möjligheter att nå godkända studieresultat. Resultat i förhållande till mål och förutsättningar Kunskapsförbundet har under 2017 lyckats lite till med att närma sig sina övergripande mål inom området kvalitet. Den stora merparten av eleverna anser att utbildningen är bra, trivsam och trygg och de allra flesta når också kunskapsmässigt sett lägst godkända resultat. Kunskapsförbundet har under sina fem år utvecklats till en organisation med goda förutsättningar för eleverna att nå målen för utbildningen, och förbundet arbetar på ett tillfredsställande sätt med att följa upp och utveckla undervisningen och utbildningen. Detta slog Skolinspektionen fast vid den regelbundna tillsynen som genomfördes under hösten. Samtliga beslut på huvudmannanivå var utan anmärkning. Kunskapsförbundet har bättre under 2017, än tidigare år, lyckats säkra att samtliga ledarskapsled i Kunskapsförbundet, tillsammans med lärare och övrig personal, behåller och utvecklar fokus på ensuring the school runs somewhere istället för enbart på ensuring the school runs smoothly (Southworth, 2005, i Davis: The Essentials of School Leadership). Under Kunskapsförbundets uppbyggnadsår, med så väl organisatoriska som kulturella och ekonomiska utmaningar, fanns ständigt en risk att välja fel spår, gå vilse i detaljerna och tappa bort det centrala syftet med 19
Kunskapsförbundet- det att varje elev ska få förutsättning att bli så mycket som hon kan, och utrustas med framtidslust och kunskap, så att hon kan bidra till vårt globala, hållbara och demokratiska samhälle. Kunskapsförbundet har under 2017 visat att vi klarar att ha ett tydligt fokus på utveckling och elevers lärande samtidigt som elevens skolbundna rättigheter uppfylls och utbildningen organiseras effektivt och enligt allt mer likvärdiga rutiner. Skolinspektionens erkännande är viktigt men vi kan själva också visa på flera fina arbeten som vittnar om att Kunskapsförbundet utvecklats till en stabil, mer mogen och utvecklingsorienterad skolorganisation. Exemplen är bland annat politiska beslut om resursförändringar som tydligt grundas i elevers uppvisade behov av lärande, välfungerande utvecklingsgrupper sammansatta av representanter från alla ansvarsnivåer och olika professioner, utvecklingsstrategier som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt ett uthålligt, regelbundet och mångfacetterat kollegialt lärande för olika yrkeskategorier i förbundet, inte minst alla lärare. Samtidigt som vi gläds åt utvecklingen och de framgångar för elever som kommit med den är vi medvetna om att vi ännu inte nått målen som vi och staten satt upp för våra elever. Alla elever når ännu inte alla sina utbildningsmål. Eleverna lyckas dessutom olika bra på olika utbildningar inom Kunskapsförbundet, trots att det är vår uppgift att kompensera för de olika och över tid skiftande förutsättningar eleverna har, så att alla oavsett utmaning, når utbildningens mål. På sina håll är kunskapsresultaten fortfarande för låga och kvaliteten för varierande både inom och mellan Kunskapsförbundets skolor. Allt mer och bättre lyckas vi dock ringa in utvecklingsområden och utan onödig tidsspillan sätta igång åtgärdande arbete. Kunskapsförbundet har en styrka i sina relativt korta och allt tightare beslutsvägar liksom i möjligheten till snabba omställningar. Förutsättningarna för att vi ska lyckas med vårt planerade utvecklingsarbete, och på sikt nå de uppsatta målen om ett förbättrat och likvärdigt lärande för våra elever, bedöms som goda. Vi har relevant kompetens och kunskap i organisationen och goda relationer med externa samverkansaktörer som vi beror av, som högskolor, myndigheter och andra skolhuvudmän. Vi har kommit långt i planeringen, ansvarsfördelningen och genomförandet av nödvändiga utvecklingsarbeten och det råder enighet om utvecklingsprocessernas angelägenhetsgrad och genomförandeplan. Det systematiska kvalitetsarbetet fungerar bättre och bättre på alla ansvarsnivåer och 2017 blev året som nivåerna mer konkret än tidigare länkades samman, vilket bidrog till positiva synergieffekter, som en bättre kollektiv förståelse för några av grundpelarna i ett gott utvecklingsarbete. Det handlar till exempel om vetenskapliga förhållningssätt med en hög grad av egna, kollegiala eller ledares fiffiga förbättringsreflektioner och formativa ifrågasättanden av den nuvarande praktiken, elevbehovsstyrda utgångspunkter, koncentration på inre förändring och det vi själva kan påverka, framför sådant vi tycker andra ska göra, samt tillit och förståelse för att vi på olika systemnivåer i förbundet har olika roller och ansvarsområden i utvecklingsarbetet. Givet att Kunskapsförbundet skapar sig fortsatta möjligheter att systematiskt och uthålligt arbeta vidare i ovan beskrivna anda är det troligt att resultaten successivt, över tid, kommer att fortsätta utvecklas mot den måluppfyllelse vi önskar. 20
II. EN ATTRAKTIV UTBILDNINGSAKTÖR Kunskapsförbundet ska bygga ett starkt varumärke och vara det självklara valet för gymnasie- och vuxenutbildning i Trollhättan och Vänersborg. Att vara en attraktiv utbildningsaktör innebär mer än att locka elever till våra gymnasieutbildningar. Det handlar också om att erbjuda alternativ för ett livslångt lärande inom vuxenutbildningen. Likaså handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare för att säkerställa framtida kompetensförsörjning och att vara en intressant samarbetsaktör för till exempel branscher, universitet och högskolor. Resultat 2017 Nedanstående rubriker utgör måtten för måluppfyllelse inom området Attraktivitet. De ger oss tillsammans bilder av hur attraktivt Kunskapsförbundet är som utbildningsaktör. antalet sökanden från andra kommuner än Trollhättans stad och Vänersborgs kommun andelen elever som är nöjda med studieformer och studietider Kunskapsförbundets förmåga att erbjuda relevanta utbildningar för såväl individ som samhälle. andelen anställda som är nöjda med Kunskapsförbundet som arbetsgivare vilka bilder har branscher och samarbetsaktörer av Kunskapsförbundet Hur vet vi att vi är på väg att lyckas? Svaren på de här frågeställningarna ger oss en bild av hur attraktiv Kunskapsförbundet är som utbildningsaktör: andelen elever som efter genomförd utbildning är nöjda och rekommenderar den andelen elever som tycker att studierna får avsedd verkan, det vill säga leder till arbete eller vidareutbildning andelen förstahandssökande till Kunskapsförbundets gymnasieutbildningar vilka bilder har medlemskommunernas invånare av Kunskapsförbundet Nöjda elever Årets elevenkät visar att en klar majoritet av eleverna upplever att deras utbildning lever upp till förväntningarna och de allra flesta kan rekommendera sin skola. Det är mycket goda resultat även om vi ser ett något lite sämre resultat i jämförelse med förra årets elevenkät. Gymnasiet Vuxenutbildningen 2016 2017 2016 2017 Jag upplever att utbildningen lever upp till mina förväntningar 3,15 2,84 3,39 3,32 Jag skulle rekommendera min skola 3,25 3,08 3,49 3,49 Resultat Kunskapsförbundets elevenkät. Skala 1-4. Intresset för gymnasieutbildningarna Utav elever folkbokförda i Trollhättan och Vänersborg valde 68 % någon av Kunskapsförbundets utbildningar i första hand. Måttet baseras på siffror från den slutgiltiga antagningen i september 2017 och visar en ökning mot föregående år då jämförande siffra var 64 %. 21 Elever från andra kommuner På gymnasiet hade vi läsåret 2016/2017 272 elever från andra kommuner än Vänersborg och Trollhättan som studerade på någon av våra utbildningar. Det motsvarar en procentsiffra på 9,4 procent. Eleverna kom främst från grannkommunerna Mellerud, Lilla Edet, Grästorp och Essunga men vi har även
elever från olika delar av Sverige som reser till oss för att studera. På våra yrkeshögskoleutbildningar är det ett stort antal elever som kommer från andra kommuner än Vänersborg och Trollhättan. Hösten 2017 är det cirka 200 elever som läser en yrkeshögskoleutbildning i Kunskapsförbundet och hälften av dessa kommer från andra kommuner. Göteborg och Uddevalla är de vanligaste kommunerna utanför Tvåstad som elever reser in från men elever kommer även från exempelvis Mellerud, Alingsås och Lidköping. En slutsats vi kan dra är att personer är beredda att resa ganska lång sträcka för att gå en utbildning som leder till arbete. Uppskattat personalevent Värdet av att samla all personal i vår organisation med jämna mellanrum framkommer inte minst i utvärderingen av årets personalevent. Över 90 % tyckte att eventet var bra och 87 % ansåg att föreläsningen kändes relevant för deras yrkesroll. I fritextsvaren ser vi också att många lyfter fram det positiva med att samla all personal inom Kunskapsförbundet och hur viktigt det är att träffa och prata med kollegor från andra skolor och utbildningar. Många uttryckte också att de, genom personaleventet, kände sig uppskattade av arbetsgivaren, kommentarer som ger kvitton på att gemenskap och vi-känsla ger arbetsglädje och inspiration. Att man upplevde känslan av att tillhöra ett stort varumärke, ett stort och viktigt företag. Jag kände mig uppvaktad och uppskattad! Det har jag saknat under alla mina år, som lärare. (Kommentar från utvärderingen av Personaleventet) Är det intressant att söka jobb hos oss? Under hela året sker rekryteringar till olika typer av tjänster inom Kunskapsförbundet. Rekryteringsbehovet ökar under våren och sommaren, då organisationen inför ett nytt läsår planeras och fastställs, vilket också är den period då rörligheten är som störst på lärares arbetsmarknad. Under 2017 har Kunskapsförbundet sammanlagt annonserat 165 tjänster, varav 141 på heltid. Av dessa 165 vakanser var 97 lärartjänster, 15 chefstjänster och 53 övriga personalkategorier. 118 tjänster var till vår gymnasieverksamhet medan vuxenutbildningen har annonserat 31 vakanser under året. 16 tjänster rekryterades till övrig verksamhet inom förbundet. Intresset för att söka våra tjänster är ett mått på hur attraktiva vi är som arbetsgivare och under 2017 har marknadsföringen av våra lediga tjänster främst gjorts i olika sociala medier med hjälp av målgruppsriktade annonser. En sammanställning av statistiken visar att de annonserade tjänsterna under året gav i snitt 14 sökande per annons, vilket är jämförbart med antalet sökande under 2016. Fördelningen mellan kategorierna visar inte oväntat att vakanserna på övriga personalgrupper (som till exempel administrativa tjänster, bibliotek och strategiska tjänster) genererade högst genomsnittlig sökfrekvens med 29 per annons. Ansökningarna till chefstjänsterna genererar ett medelvärde på 11,8 per annons, medan lärarvakanserna gav ett snitturval på 7,2 kandidater per tjänst under helåret. Även om vi ser en försiktigt positiv förändring i urvalet, så är arbetet med rekryteringsstrategier och arbetsgivarvarumärket en fortsatt prioriterad fråga under 2018. Ju bättre urval som rekryterande chef har att arbeta med, desto större sannolikhet att vi lyckas bemanna vår organisation med rätt personer på rätt plats, vilket i förlängningen ger effekt både på kvalitet, attraktivitet och effektivitet. Vilka bilder har samarbetsaktörerna av Kunskapsförbundet? en imageundersökning Under hösten gjordes en enkätundersökning bland de personer som på olika sätt samarbetar med Kunskapsförbundet. 128 personer från företag, myndigheter, kommuner och högskolor och universitet deltog i undersökningen. En dryg tredjedel uppger att samarbetet består av handledning till elever, resten består av samarbete runt arbetsmarknadsfrågor, branschråd eller yrkesråd, skolutveckling och forskning eller nätverkande av olika slag. En tredjedel av de svarande samarbetar främst med vuxenutbildningen, en tredjedel främst med gymnasieskolorna och resterande tredjedel samarbetar främst kring förbundsövergripande frågor och har kontakt med ledning eller specialister. Yrkesgrupper som våra samarbetspartners främst kommer i kontakt med är lärare, rektorer, studie- och 22
yrkesvägledare och representanter för förbundsledning och förbundskontor. 77 % svarar att de har förtroende för Kunskapsförbundet och dess verksamheter och lika många svarar att de ser intressanta möjligheter i ett framtida samarbete. Exempel på områden för framtida samarbeten som de svarande nämner är nya utbildningar inom vuxenutbildningen, praktikplatser, övergången mellan skola och arbetsliv och nyanlända. De personer inom Kunskapsförbundet som våra samarbetsaktörer kommer i kontakt med uppfattas av de svaranden som både kompetenta (90%) och ger ett positivt bemötande, (91%). En majoritet har också bilden att Kunskapsförbundet och dess verksamheter erbjuder relevanta utbildningar av hög kvalitet (75 %). Här är en samlad bild av de associationer som de svarande gör när de hör Kunskapsförbundet : 23