Elnätens omvandling förändrad nätuppbyggnad orsakad av ökad decentraliserad produktion

Relevanta dokument
Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Framtidens utmaningar

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Johan Söderström, ABB Sverige, Ett hållbart energisystem nära användarna med fokus på förnybar energi är möjligt idag

Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Vad är det? Varför händer det? Konkreta steg

Lågan - nätverksträff

Per Eckemark, Oct 16, Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Smart Gridett FUD projekt i Ludvika. Henrik Stomberg

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Elforsk seminarium Ersätta och bygga nya reaktorer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Systemutmaningar, driftsäkerhet och flexibilitet

Energilager och variabel elproduktion. Helena Nielsen, Affärsutveckling, Vattenfall

Svenska kraftnäts utmaningar - Ett lika leveranssäkert elsystem i framtiden? Chalmers

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Smart Grid Gotland - Översikt

Vindenheten, Lars Andersson

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion

Definition av kraftelektronik

Glocal Smart Grid..och dess betydelse för framtiden

Systemutmaningar, driftsäkerhet och flexibilitet

Systemansvar, driftsäkerhet och flexibilitet

Utmaningar för det framtida elsystemet forskningsbehov och prioriteringar. Rémy Kolessar Avdelningschef

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.

Störningsreserven Faskompensering Spänningsstrategier Synkronkörning V36. Siddy Persson Enhet DD Drift - Driftanalys

MIKRONÄT Dr Fredrik Carlsson Vattenfall Research and Development

Svängmassan för framtidens elsystem ett uppdrag för IVA Vägval el

Effektutmaningen En helhetsbild

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

Svenska kraftnäts syn på utmaningar i framtidens elnät

ENERGISYSTEM I GLESBYGD

EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU

PM - Hur mycket baskraft behövs?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Balansering av elsystemet - nu och i framtiden

Framtida utmaningar i det svenska kraftsystemet

Hur kan energilager bidra till omställningen av energisystemet?

Aktiva hus i smarta elnät. Ralf Späth, Välkommen till det hållbara samhället

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Norra Djurgårdsstaden FoU-projekt Smart elnät i stadsmiljö

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Hela effektutmaningen

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Making electricity clean

Håkan Johansson ABB SERO Smarta nät och smarta städer Spar energi använd mer el!

Fö 6 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät

SG + Hållbara IT = sant?

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Och sedan då? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Smarta nät och Kraftsamling Smarta Nät

Energilager. Energilager hos hushållskunder. Daniel Kulin, Analytiker Energimyndigheten

DC nät för datacentraler och gröna hus med solceller och energilager

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät

PERSPEKTIVPLAN Vindkraftsseminarium Hallstaberget. Klarar elnätet vindkraftsetableringarna?

Välkomna! Hearing om nätkoderna Requirements for Generators och Demand Connection 25 februari 2013

Smart Energisystem. IVA Internet of Things 10 April Bo Normark

Bränsleceller i stamnätet? Resultat av provning

Shunt reaktorn Kompensering av den reaktiva effekten

Integration av vindkraft och behov av framtida nätutbyggnad. Ulf Moberg, Teknisk Direktör

Systemtjänster. Göran Hult /

Utmaningar i det Nordiska elsystemet. Ulla Sandborgh Generaldirektör

Elnäten tar språnget in i den digitala världen Slutseminarium 1 oktober 2018

Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion

Den svenska värmemarknaden

Offentligt samråd om villkor avseende balansering

Ny tid för elnätbolagen

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

Dialogforum 23 oktober Hur kan tillverkande industri dra nytta smarta elnät?

Ingmar Leisse Nysäter-klustret. Ett nytt sätt att reglera reaktiv effekt

Smart Grids Vattenfall

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg

Lagring av energi från vindkraft

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation

Behov av flexibilitet och styrbarhet av vindkraft för fortsatt god driftsäkerhet för både Balans och Nät

Lågspänningsprodukter Produkter för solcellsystem

Har ni några frågor? Fråga en av våra experter Ring:

Lokal Energisystem Pilotprojektet i Simris

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

Lagring av el i begagnade bussbatterier i Riksbyggen Brf Viva

Omställningen av energisystemet och digitalisering Energiforsks Digitaliseringsprojekt, Workshop 20e mars, Sthlm. Thomas Unger, Profu

Efterfrågeflexibilitet. En outnyttjad resurs i kraftsystemet

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Energiomställning i Sverige: Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Umeå Universitet 11 februari 2016

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

Transkript:

Per Halvarsson, ABB Elnätens omvandling förändrad nätuppbyggnad orsakad av ökad decentraliserad produktion Presentation den 1 februari 2017 på FIE kompetensdag, Stockholm Slide 1

Inledning Inledning Title Åldrande infrastruktur leder till stora investeringar i ny produktion och nät. Drivet av politiska initiativ kommer en stor del av produktionen att baseras på vind och sol. Planering av framtidens krav på kraftnäten leder till att nya utmaningar identifieras, främst relaterade till att förnybar produktion inte automatiskt ger samma möjligheter som traditionell. Förnybar produktion kommer att förbättras för att så långt som möjligt efterlikna traditionell produktion First level Second level - Third level Källa: Vattenfall - Gotlandskabeln år 1950 Slide 2

Sammanfattande bild Elproduktion Centraliserad produktion Vattenkraft Åldrande infrastruktur Lagkrav på reducerad avbrottsfrekvens och -tid Begränsningar i överföringskapacitet Elanvändning Industri Bostäder Kärnkraft Värmekraft Integration av storskalig förnybar produktion Integration av småskalig förnybar produktion Integration av nya typer av laster Service Export / Import Vind Vind Vind Sol Vind Sol Elfordon Landanslutningar February 1, 2017 Slide 3

Frågeställningarna......tas upp både landsvis och i internationella forum Systemoperatörer och entso-e med flera.. Slide 4

Frågeställningarna......leder till många nya initiativ, exempelvis; Smart Grid Gotland Title Näten får en förändrad roll i det hållbara energisystemet. Vindkraftverk och solceller ansluts direkt till distributionsnätet i allt större utsträckning. Projektet ska visa på energi- och kostnadseffektiva sätt att modifiera nätet. Ofgem (UK) System Security and Synchronous Compensators... a novel combination of compensation equipment. The equipment will provide a new method of providing ancillary services (such as frequency regulation and voltage control) to the transmission system operator (SO). Stöd till implementering behövs, många av lösningarna finns på hyllan men saknar affärsmodeller. Slide 5

Nya dynamiska laster Elfordon En elbuss förbrukar 20% av energin som används vid dieseldrift. Det finns ekonomi i att byta och det kommer att ske en utväxling av stadsbussar till eldrift. En snabbladdande buss behöver 200-450 kw i 5-10 minuter. En medelstor stad har 100 stadsbussar vilket innebär en potential på 40 MW. Utmaningen är inte energi utan effekt! Picture / artwork size: Height = 11.93 cm Width = 20.92 cm 80 procent energieffektivare än dieselbuss Slide 6

Nya dynamiska laster Batterier Kanske är det nu snart som det verkliga skiftet till eldrift sker inom fordonsindustrin. 1900 1450 Prisutveckling batterier (USD/kWh) Kan i så fall även leda till att effekt/energilager blir ett sätt att alternativt lösa upp en flaskhals i nätet. 950 500 150 2005 2010 2015 2020 2025 Slide 7

Ny produktion Produktion I vissa scenario beskrivningar kommer man att behöva driva nätet utan bidrag från traditionell produktion Picture / artwork size: Height = 11.93 cm Width = 15.55 cm Min kortslutningseffekt 2024/25 jämfört med 2014/15 Picture / artwork size: Height = 11.93 cm Width = 15.55 cm Svängmassa! Källa: BP Energy Outlook 2016 Källa: National Grid - Electricity Ten Year Statement 2014, Figure 5,19 Slide 8

Nya möjligheter Fler och fler givare i våra anläggningar blir digitala med busskommunikation. Snart är kanske alla ström och spännings givare uppkopplade. Massor med data skickas som driftinformation, fotografering, övervakning Picture / artwork size: Height = 11.93 cm Width = 20.92 cm Vad ska analyseras av vem Slide 9

Mer en evolution än nybyggnad Det finns många positiva saker med att koppla ihop näten och på så sätt utnyttja de naturliga energilager som finns. Jämfört med lagring så är det kostnadseffektivt att bygga nät. Vi behöver ytterligare bygga nät för att bidra till en effektiv hantering av överskott och underskott. Norge Sverige, +/- 2600 MW Källa: Statnett Elnäten är redan idag mycket flexibelt och bidrar till ett effektivt system Slide 10

Några fokusområden Styrning av flöden och ökad överföring Kompensering av seriereaktans Styrning av effektflöden Ersättning av svängmassa Förbättrad spänningsstyrning Moderna synkronkompensatorer Effektlager Dynamisk styrbar reaktiv effekt Elkvalitet Stabilt och flexibelt nät med minimala förluster Balans / frekvens stöd Effektlager Energilager Snabbare implementering av stödåtgärder Slide 11

Ökad överföringsförmåga Kompensering av seriereaktans Title Mellan 1950 och 1970 seriekompenserades det svenska 400 kv kraftsystemet. Tekniken möjliggör överföring av stora effekter över långa avstånd. Idag används tekniken för att öka överförigsförmågan ytterligare till förmån för ny produktion. First level Second level - Third level First level Second level - Third level Seriekondensatorer är beprövade och snabbt installerade lösningar. Slide 12

Styrning av effektflöden Kopplingsbara seriereaktorer Att styra effektflöden blir allt viktigare. Ett enkelt och effektivt sätt är att koppla in olika mängder av kapacitans eller induktans. First level Second level - Third level Title Att justera serie kapacitans eller induktans är enkelt och effektivt. Slide 13

Synkronkompensatorer Synkronkompensatorer First level Second level - Third level...48,3 Hz. Detta är en oacceptabel situation... eftersom så låga frekvenser ger upphov till en stor mängd automatisk frånkoppling av förbrukning. Källa: Svenska Kraftnät...15-25 uker hvor rotasjonsenergien kommer under et tilfredsstillende nivå... Källa: Statnett En renässans för synkronkompensatorer? Slide 14

Dynamisk styrbar reaktiv effekt Reaktiv effektkompensering Title Reaktiv effektkompensering har används sedan 70 -talet för att stabilisera spänningen i nätet och reducera risken för spänningskollaps. Har vidareutvecklats i takt med kraftnätens behov och har idag en funktionalitet som är anpassad till framtida nät. Inga passiva övertonsfilter, kompakt design och låga förluster. Styr spänningen dynamiskt, symmetrerar nätet och kan klara aktiv filtrering. First level Second level - Third level Klafastadir SVC, Landsnet Kompensatorer är snabbt installerade lösningar som har videreutveckats i takt med att behoven ökar. Slide 15

Dynamisk styrbar reaktiv effekt Teknisk utveckling Ett bra exempel som visar hur teknisk utveckling hela tiden används för att anpassa lösningen till behoven. Idag har den traditionella tyristortekniken kompletterats med omriktare uppbyggda med transistorer som styr den reaktiva effekten direkt genom att justera spänninges fas och amplitud i förhållande till nätspänningen. Innebär stora fördelar för framtidens elnät. IGBT TYRISTOR Tyristorer har kompletterats med Transistorer i krafttillämpningar. Slide 16

Effekt och energilagring Effekt och Energi Mindre energilager som kopplas in i distributionsledet. Kan användas lokalt på 400V och erbjuda nya möjligheter. Medelstora energilager som kopplas in på mellanspänningsnätet. Bidrar till att jämna ut toppbelastningar och erbjuder nya tjänster. Större energilager som kopplas in näten för att bidra till nätstabilitet och flexibilitet. 10-400 kv 30 MW 1 timme 400 V 100 kw 1 timme 400 V 1000 kw 1 timme Effekt(energi) lager tekniken är utvecklad, kostnaderna på väg ner, affärsmodellen osäker. Slide 17

Effekt och energilagring Effekt(energi)lagring, Power exempel & Automation från Storbritannien. EFR (Enhanced Frequency Response) är en ny systemtjänst för snabb frekvensreglering. Definitionen är en tjänst som uppnår 100% aktiv effekt på en sekund eller mindre vid en frekvensavvikelse. Etablerade tjänster har 10 sekunder respektive 30 sekunder. EFR är en ny tjänst som utvecklas för att förbättra systemfrekvensen i normaldrift. National Grid, UK, har upphandlat 200 MW EFR genom anbudsförfarande i juli 2016. UK s National Grid Goes Big Into Energy Storage With 201MW of Fast-Acting Batteries. The grid operator will pay $86 million for eight lithium-ion battery projects in one of the single biggest storage deals so far this year. Källa: greentechmedia Slide 18

Effekt och energilagring, balanskraft Bilden visar en vecka i januari. För närvarande klarar vi att balansera förbrukningen mha av vattenkraften. Vindkraften står för en relativt liten andel.vi har också de enkelt reglerbara HVDC länkarna som kan användas. 5500-6000 MW EN DEL av balanseringen kan man tänka sig är effektivt att göra lokalt med energi lager och genom smartare balansering av last och produktion. Men man behöver även bygga kraftnät och dela utmaningarna över större områden. Elanvändning, vattenkraft och vindkraft i Sverige vecka 1, 2015. Källa: Svenska Kraftnät Slide 19

Slide 20