Sida 1(8) PVC inom Landstinget i Uppsala län Bakgrund Hälso- och miljöriskerna vid tillverkning och användning av PVC har varit omdebatterad i många år. Till en början handlade debatten mycket om livsmedelsförpackningar, men idag är det många andra produkter som diskuteras, bland annat byggnadsmaterial och medicinska förbrukningsartiklar. Enligt landstingets miljöpolicy skall landstinget välja varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan samt arbeta för att förebygga föroreningar i verksamheten. Miljömål 12 i landstingets miljöplan rör PVC. Enligt detta miljömål skall en handlingsplan tas fram för att fasa ut PVC, där så är möjligt. Denna rapport innehåller en övergripande sammanställning över förekomst av PVC inom landstinget, samt en handlingsplan för utfasning av PVC där så är möjligt. Metodik Intervjuer har gjorts med Varuförsörjningens personal, teknikavdelningen vid Landstingsservice samt konsultfirman Carl Bro Barab AB. Tidigare genomförda studier vid andra landsting har granskats och sökningar på Internet har gjorts. Ett studiebesök vid Karolinska sjukhuset, som har genomfört en stor PVC-studie, har också genomförts. Slutligen har även telefon- och e-postkontakter tagits med Miljöstyrningsrådet (EKU), myndigheter (Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket) samt företag och branschorganisationer. Vad är PVC? PVC är ett plastmaterial som består av plastpolymeren polyvinylklorid (PVC) och tillsatser. Plastråvaran består av långa kolkedjor med väte och kloratomer. PVC tillverkas av råvarorna koksalt och naturgas/olja. Klor kan utvinnas ur koksalt med hjälp av kvicksilver som katalysator.
Sida 2(8) Tillsatser är ämnen som tillsätts för att förbättra plastens egenskaper, t ex att göra den mjuk eller stabilare. Vilka tillsatserna är och hur mycket som behövs beror på produktens användningsområde. I medicinska förbrukningsvaror ingår vanligen 20-40 % mjukgörare i form av så kallade ftalater, t ex dietylhexylftalat (DEHP), dibutylftalat (DBP) samt diisononylftalat (DINP). I produkter inom byggsektorn kan innehållet av ftalater vara upp till 60 %. Stabilisatorer tillsätts för att förhindra nedbrytningsprocesser och vanliga stabilisatorer är vissa blyföreningar och tennorganiska föreningar. Kadmium användes tidigare ofta som stabilisator, men förbjöds 1982 i Sverige. Det används fortfarande utomlands i fönsterkarmar, så det är möjligt att dessa importeras. Kadmium-stabiliserad PVC finns dock fortfarande inbyggd i hus. Alternativ till blyföreningar är barium-zinkföreningar (Ba-Zn) eller kalciumzinkföreningar (Ca-Zn). Kalcium-zinkföreningar är godkända för användning till läkemedelsoch livsmedelsförpackningar. Omkring 100 000 ton PVC används årligen i Sverige. Byggsektorn står för ca 80 % av PVCanvändningen. Totalt finns över en miljon ton PVC i svenska byggnader. Hälso- och miljörisker med PVC Ftalater Kunskaperna om ftalater är bristfällig men vissa mjukgörare klassificeras nu inom EU som reproduktionstoxiska (kategori 2) med riskfraserna Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga samt Kan ge fosterskador. Detta gäller ftalaterna DEHP, DBP och butylbensylftalat (BBP). DBP är också klassificerad som miljöfarlig och mycket giftig för vattenlevande organismer. Vid användning av medicintekniska produkter kan mjukgörare vandra ut ur plasten över till patienter, eftersom mjukgörarna ej är kemiskt bundna till plasten. Störst riskerna vid långtidsanvändning av PVC-produkter som används invärtes, t ex vid dialys, respiratorvård och sondmatning. Speciella riskkategorier omfattar således dialyspatienter, prematura barn och gravida kvinnor. Studier har också visat att ftalater i inomhusmiljö kan ge allergier och luftvägsbesvär hos barn: ju högre koncentration av BBP i damm i hemmet, desto större besvär har barnen i form av rinnande näsa och ögon samt eksem, medan koncentrationen DEHP samvarierar med luftvägsbesvär såsom astma. Detta visas i en studie på över 14 000 barn i Värmland. I juli 2005 antog Europaparlamentet ett direktiv gällande ftalater: DEHP, DBP och BBP, som klassas som fortplantningsstörande, är förbjudna i alla slags leksaker och barnartiklar, medan DINP, diisodecylftalat (DIDP) och di-n-oktylftalat (DNOP) ej får förekomma i sådana leksaker och barnartiklar som kan stoppas i munnen. Direktivet träder i kraft under senare delen av 2006.
Sida 3(8) Stabilisatorer Blyföreningar, i synnerhet blysulfat och blyfosfit, är en hälsorisk. Samtliga blyföreningar klassificeras som hälsoskadliga och miljögiftiga. I Sverige används blystabilisatorer idag i stort sett bara i rör. Av de organiska tennföreningarna är det framför allt dioktyltenn som utgör en hälsofara, eftersom det är toxiskt för immunsystemet. Dioktyltennföreningar utgör också en möjlig miljörisk för den lokala vattenmiljön eftersom de är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Zink är lättrörligt i mark och mycket giftigt för vattenlevande organismer. Flamskyddsmedel Som flamskyddsmedel används ofta klorparaffiner, varav vissa klassificeras som hälsoskadliga, samt antimontrioxid som misstänks kunna ge cancer. Klorparaffinerna kan även vara miljöfarliga. Miljörisker vid tillverkning Vid tillverkning av PVC-produkter används kvicksilver. Produktionen genererar utsläpp av miljögifter såsom klorfenoler, klorbensener, furaner och dioxiner. I Sverige används modern teknik som ger väldigt små utsläpp, men driftstörningar kan ändå medföra enskilda större utsläpp. I många andra länder är utsläppen avsevärt större. Miljörisker vid förbränning Vid förbränning av PVC-innehållande avfall bildas saltsyra, eftersom PVC innehåller mycket klor. Saltsyran fräter på förbränningsanläggningen, vilket kräver omfattande och dyr rökgasrening. En holländsk studie visar dock att det är en eliminering av PVC från avfallsflödet endast skulle ge en mycket liten miljövinst. Klorinnehållet kan också bidra till bildning av dioxiner, något som förbränningsanläggningar idag klarar av men som kan vara ett problem vid okontrollerad förbränning, t ex bränder i hus eller på soptippar. Om avfallet går till deponi kan mjukgörare och andra tillsatser lakas ut. Det är dock förbjudet att deponera organiskt material i Sverige. Återvinning Ca 10 000 ton PVC-avfall uppkommer varje år. Materialåtervinningen är i stort sett obefintlig, till följd av den stora variationen av tillsatser i de olika PVC-produkterna. Ett annat hinder för återvinning är tungmetallinnehållet från stabilisatorerna, i synnerhet som äldre PVC ofta innehåller kadmium och även PCB. Golvtillverkaren Tarkett tar tillbaka byggspill. En stor anläggning i Danmark återvinner utriven PVC. Förekomst av PVC idag inom LUL PVC förekommer inom landstinget inom framför allt följande två områden: - Bygg och inredning - Förbrukningsartiklar
Sida 4(8) Bygg och inredning En inventering av landstingets lokaler kommer under 2006 att genomföras av konsultfirman Carl Bro Barab. Inventeringen kommer att omfatta olika miljöaspekter och kommer att ge svar på vilka miljöfarliga material som används. Typiska hus av varierande ålder kommer att inventeras med avseende på PVC-innehåll, varpå resultaten extrapoleras för att ge en uppskattning av den totala mängden PVC som finns i landstingets fastigheter. Vanliga områden som redan idag kan identifieras: Golvmattor Avloppsrör Elkablar Dörrfoder och -trycken Belysningsarmaturer Täckning på fönstersnickerier Beläggning på utvändig plåt (tak, droppbleck, hängrännor, stuprör) Vred på vattenkranar Förbrukningsartiklar Varuförsörjningen har under 2004 och 2005 arbetat med att få fram information om förekomst av PVC i upphandlade produkter. Dessa uppgifter har lagts in i Varuförsörjningens artikeldatabas. Exempel på stora produktgrupper med PVC-innehåll: - Medicinska engångshandskar* - Blodpåsar - Material till hemodialys och peritonealdialys - Urinpåsar - Matningssonder - Katetrar - Sugslangar - Sugpåsar - Infusionsslangar (apparatbundet) Inom flera av dessa områden används redan idag PVC-fria alternativ i olika stor utsträckning. * Vid senaste upphandlingen upphandlades endast ftalatfria PVC-handskar. Hur sker materialval idag? 1. Bygg och inredning Inga krav specifika för PVC ställs idag vid upphandling av ny- och ombyggnation. 2. Varuförsörjningen Inom Varuförsörjningen har under 2004 gemensamma riktlinjer för miljöanpassad upphandling inom 5-klövern tagits fram. Se bilaga. I dessa riktlinjer delas Varuförsörjningens upphandlingar upp i två nivåer: miljöprioriterade upphandlingar samt övriga upphandlingar.
Sida 5(8) Miljöprioriterade upphandlingar I Varuförsörjningens riktlinjer finns en bedömningsmall som avgör vilka produktgrupper som ska betraktas som miljöprioriterade vid upphandling. Ett av bedömningskriterierna är förekomst av farliga kemikalier, t ex PVC. Vid dessa upphandlingar utformas miljökrav av 5- klöverns arbetsgrupp för miljöanpassad upphandling, och denna grupp granskar och utvärderar inkomna anbud ur miljösynpunkt. Övriga upphandlingar För samtliga övriga upphandlingar ställs enklare baskrav. När det gäller PVC ställs bland annat följande krav/frågor vid alla upphandlingar: - Materialinnehåll (PVC samt latex) efterfrågas på samtliga produkter - Förekomst av mjukgörare i samtliga produkter efterfrågas - Förpackningsmaterial av PVC accepteras inte (undantag kan finnas) En diskussion kring PVC-fria alternativ förs alltid i samband med upphandlingar i sortimentsarbetsgrupperna, som innehåller bl a representanter från vården. Efter avslutade upphandlingar läggs uppgifter om materialinnehåll på samtliga upphandlade artiklar in i Varuförsörjningens artikeldatabas. Detta är nytt från 2005-01-01, vilket innebär att uppgifter om alla produkter ännu inte finns inlagda. Arbetet fortsätter dock kontinuerligt, efter varje avslutad upphandling, och beräknas ta drygt 3 år. Det är också viktigt att de materialuppgifter som läggs in i Varuförsörjningens register följer svensk standard på området. I dagsläget pågår framtagande av standardfraser vad gäller PVCinnehåll. Eftersom materialregistret ännu inte är komplett har Varuförsörjningen ännu inte lagt ut materialregistret så att kunderna har fått tillgång till det. I och med detta har kunderna inte enkelt möjlighet att få fram kunskap om materialinnehåll i de produkter de använder. Alternativa material Nedan anges exempel på områden där PVC kan ersättas med PVC-fria alternativ. 1. Bygg och inredning Produktgrupp Alternativa material Kommentar Kabelisolering, kabelrör Polyeten, polyolefin Alternativen kan återvinnas Golvbeläggning Våtrum: keramiska material Kontor: Linoleum, polyolefin (med polyuretanbeläggning) Vårdens högt ställda hygienkrav utesluter ofta alternativen, men i kontorslokaler kan alternativ användas. Det finns Svanenmärkta linoleumgolv. Avloppsrör Polypropen, gjutjärn Dricksvattenrör Polypropen, koppar Plastledningar kan ge upphov till bakteriebeläggning, så koppar kan vara bättre ur hälsosynpunkt och är ej dyrare
Sida 6(8) 2. Varuförsörjningen I tabellen nedan anges om PVC-fria alternativ finns för vissa storvolymsprodukter, och om dessa alternativ används inom landstinget i Uppsala län. Produktgrupp Alternativa material finns tillgängliga på marknaden? Alternativa material används inom LUL? Kommentar Engångshandskar Ja Ja, delvis * Problem finns med handskar av latex Blodpåsar Nej Nej Ftalater kan fungera som konserveringsmedel Material till hemodialys och peritonealdialys Ja? Urinpåsar Ja Ja, delvis * Vissa funktions- och arbetsmiljöproblem Matningssonder Ja Ja, delvis * Vissa funktionsproblem. Dyrare. Katetrar Ja Ja, delvis * Sugslangar Nej? Nej? Sugpåsar Ja Ja, delvis? * Infusionsslangar Ja Ja, delvis? * * På grund av att uppgifter om PVC-förekomst saknas eller är ofullständiga, kan exakta siffror på hur mycket PVC som används ej redovisas. Troligen finns dock möjlighet att öka användning av PVC-fria alternativ. Ersättning av PVC-produkter med PVC-fria alternativ kan av olika anledningar inte genomföras fullt ut. Följande svårigheter/hinder kan finnas för att ersätta PVC-produkter: Tillgänglighet på marknaden För vissa produktgrupper finns inga PVC-fria alternativ att tillgå på marknaden. Funktion PVC-fria alternativ uppfyller inte de funktionskrav man har på produkten, när det gäller t ex böjlighet, elasticitet eller täthet. Mycket höga funktionskrav ställs på medicinska förbrukningsartiklar. Inom vården kan även hygienkrav utesluta PVC-fria alternativ. Andra risker med alternativa material Ersättningsmaterial kan också innebära risker ur miljö- eller hälsosynpunkt. Ett exempel är risk för latexallergi, om man ersätter PVC-handskar med latexhandskar. Dessutom är kunskapen om ersättningsmaterial ofta bristfällig. Kostnader PVC-fria alternativ kan vara betydligt dyrare. Om PVC ska ersättas i befintliga byggnader kan kostnaderna bli mycket höga.
Sida 7(8) Sammanfattning och diskussion 1. Bygg och inredning I nuläget vidtas inga särskilda åtgärder från Landstingsservice sida för att fasa ut användningen av PVC vid om- och nybyggnation. För att säkerställa att PVC inte används i produkter där fullgoda alternativ finns så bör krav ställas på byggnadsentreprenörerna när det gäller att beakta PVC-frågan. I nuläget jobbar man på Landstingsservice med att ta fram en miljömanual för byggprocessen, där frågan om PVC och eventuella alternativ kommer att finnas med. Detta gäller både för den miljöinventering som utförs vid nybyggnation och större ombyggnationer, samt den checklista som ska användas vid mindre ombyggnationer. Med hjälp av den förestående inventeringen av landstingsägda fastigheter kommer man att kunna se vilka PVC-innehållande produkter som finns inbyggda, och man får en uppskattning av mängderna. Genom att föra en diskussion med berörda yrkesgrupper inom byggsektorn kan man identifiera fungerande alternativ till dessa produkter och verka för att dessa används i möjligaste mån. 2. Varuförsörjningen Inom Varuförsörjningen är man medveten om problemen med PVC och man arbetar kontinuerligt för att hitta försöka att hitta alternativ. I dagsläget saknas fullständiga uppgifter om PVC-innehåll i upphandlade artiklar vilket gör att korrekt förbrukningsstatistik är svår att ta fram. För att förbättra arbetet ytterligare kan följande göras: - ta fram nyckeltal för förbrukningen av vissa produktgrupper (storvolym), så att förbrukningen av PVC jämfört med PVC-fria alternativ kan följas - tydliggöra materialinnehållet för kunderna via material/artikelregister - informera chefer och miljönätverk om alternativa material (framför allt efter avslutade miljöprioriterade upphandlingar) Ovanstående arbete kan lämpligen göras i samarbete mellan Miljö- och kemienheten och Varuförsörjningen. Se även bilaga: handlingsplan för PVC 2006. Referenser Miljöpåverkan från sjukvårdens förbrukningsartiklar, Kemi & Miljö Förbrukningsariklar inom vården med innehåll av PVC, Örebro PVC i medicinska förbrukningsartiklar, KI VFs riktlinjer Kemikalier på bygget, Sveriges byggindustrier Grönbok: Miljöfrågor kring PVC, EU-kommissionen Avgifta byggandet, Fastighetsägarna m. fl. PVC i byggnader, SLL PVC, Kemikalieinspektionen Mjukgörare i plast, Kemikalieinspektionen Ftalater, Kemikalieinspektionen Direktiv 76/769/EEG Begränsningsdirektivet
Sida 8(8) PVC i svensk sjukvård, Landstingsförbundet Bilagor Miljöplan för Landstinget i Uppsala län 2003-2006. Riktlinjer för miljöanpassad upphandling inom Varuförsörjningen Handlingsplan för PVC 2006