Effekter av miljömedvetna materialval, en jäm- förande studie i miljönytta kontra utgift

Transkript

1 1 (12) Landstingsfastigheter Effekter av miljömedvetna materialval, en jäm- förande studie i miljönytta kontra utgift Sammanfattning Vilka effekter i form av reducerad oönskad kemikalieförekomst når landstingsfastigheter i Värmland genom sitt miljömedvetna arbete i byggprojekt och hur stor är utgiftsökningen som detta medför? Denna rapport är en sammanfattning av hur stor miljönytta landstinget har gjort och vilken utgift detta har medfört i samband med byggnationen av en ny barnintensivvårdsavdelning vid centralsjukhuset i Karlstad. Det aktuella projektet avser i huvudsak ombyggnad av en befintlig byggnad. Den totala utgiften för att bygga avdelningen med miljöförtecken är 0,33 % högre än det annars skulle ha varit. Det medvetna materialvalet har reducerat mängden ftalater med 800 kg och mängden PVC-plast med mer än 1600 kg. De valda materialen har inte reducerat kvalitet eller funktion i förhållande till något annat materialval. Med den process som landstinget har och som entreprenörer och projektörer arbetar utifrån kommer material med samma funktion och samma pris men med sämre miljöprestanda inte att vara aktuella att använda. Detta gör att det fullt ut inte är möjligt att identifiera den verkliga miljönyttan. För att mäta den verkliga större nyttan behövs en sammanställning mellan flera byggprojekt med liknande funktion men med olika miljöstyrning och byggherrar. Att mäta så noggrant som är möjligt med landstingets i Värmlands data är svårt, då det är få om några byggprojekt som är så väldokumenterade som de som genomförs inom landstinget i Värmland. Rapporten är gjord av Henric Ernstson åt Landstingsfastigheter i Värmland.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND (12) Innehållsförteckning Effekter av miljömedvetna materialval, en jämförande studie i miljönytta kontra utgift... 1 Sammanfattning Bakgrund Syfte Genomförande Byggprocessen och miljöarbetet Verktyget Arbetssätt Produktval och SundaHus i systemhandling och bygghandling Materialval och SundaHus Aktuellt projekt och dess förutsättningar Resultat Material Kemikalier Utgift Diskussion Kemikalier, förklaring och förtydligande Ftalater (inklusive DIDP och DINCH) PVC... 12

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND (12) 1. Bakgrund För att nå hållbar utveckling och långsiktigt miljötänkande är förändring av mönster viktigt. Som konsument och köpare av varor och tjänster bidrar vi alla till att påverka produktionen. En stor organisation som ett Landsting kan genom sina inköp vara en stark aktör och påverka producenter och entreprenörer. Inom Landstinget i Värmland finns sedan lång tid tillbaka ett medvetet sätt att styra och välja bästa miljöprodukterna vid byggnation. I en byggnad vill landstinget inte att det skall byggas in material som senare måste sanera eller som personer kan bli sjuka av. Genom att styra valet av material och produkter i byggproduktionen kan riskerna minimeras för att få in produkter som i ett senare skede kan innebära problem och fara för miljön. Vilka effekter i form av reducerad oönskad kemikalieförekomst når landstingsfastigheter i Värmland genom sitt arbete och till vilken ökad utgift sker detta? I denna rapport redovisas ett specifikt genomfört byggprojekt med mängder av oönskade ämnen som uteslutits samt utgifterna för att nå detta resultat. Arbetssättet för att nå miljöresultatet beskrivs översiktligt i ett eget kapitel. 2. Syfte Syftet med rapporten är att visa miljönyttan av medvetna materialval och till vilken utgift resultatet har nåtts i det aktuella projektet barnintensivvårdsavdelningen vid centralsjukhuset i Karlstad. 3. Genomförande Byggdialog som totalentreprenör har tagit fram två olika mängdberäkningar avseende material. Den ena av dessa utgår från i projektet valda material medan den andra görs med förutsättningen att billigast material som uppfyller funktionskraven oberoende av kemiskt innehåll skulle väljas. Mängdberäkningarna har sedan kompletteras med utgifter för materialet samt övriga omkostnader. De material som entreprenörerna analyserat är sådana materielområden som skall platsspecificeras enligt Landstingsfastigheters miljöprogram och dess avsteg (bilaga 1 visar avsteg). Avgränsningen har gjorts för att få en rimlig begränsning av materialet. Materialval har dock genomförts i de icke platsspecifika materialen, dock är de så beroende av kringliggande faktorer i det aktuella projektet att de inte har gått att styra fullt ut, t.ex. genom att ett nytt vattensystem/luftbehandlingssystem skall kopplas till ett befintligt. Med den metodik projektörerna arbetar med går det inte att se den miljöhänsyn som det oftast tas, då projektörer och entreprenörer väljer det miljövänligaste alternativet då det finns två likvärdiga produkter bredvid varandra med samma pris och funktion.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND (12) 4. Byggprocessen och miljöarbetet Landstinget i Värmland jobbar aktivt med miljöfrågorna och skall på detta sätt förekomma miljöproblem och frågor som kan uppstå i framtiden. Styrande för Landstingsfastigheter i Värmland är det generella miljöprogrammet. Det generella miljöprogrammet utgör riktlinjer som skall följas i alla skeden i en byggprocess samt under förvaltningen av ett hus. Programmet utgör ett minimikrav och avsteg görs endast vid specifika krav och med skriftliga godkännanden. I alla byggprojekt har projektörer och entreprenörer fått miljöutbildning samt utbildning i användningen av SundaHus miljödatabas. 4.1 Verktyget Alla produkter som används vid byggnation skall kontrolleras mot landstingsfastigheters generella miljöprogram, med hjälp av databasen SundaHus. I SundaHus finns förutom den klassning som olika kemikalier får enligt gällande lagstiftning och rekommendationer ett filter som filtrerar på de kemikalier som landstingsfastigheter i Värmland vill minska och fasa ut enligt sitt miljöprogram. 4.2 Arbetssätt Produktval och SundaHus i systemhandling och bygghandling Alla material som skall användas skall registreras och det aktiva valet skall påbörjas redan i systemhandlingsskedet. Ju förr konsekvenser av tekniska lösningar särskådas, ju mer går det att styra slutprodukten. Det är viktigt att titta på systemlösningar och registrerar dessa systematiskt, då det är systemlösningarna som låser in vilka produkter man väljer och utgår från. Materialval skall registreras i SundaHus databas i tidigt skede och sedan ske fortlöpande under processen. I bygghandlingsskedet skall registrering fortsatt ske, här kan man ärva produkter och val från systemhandlingen och här går det också att begränsa möjligheter eller skapa nya möjligheter Materialval och SundaHus Under utförandeskedet gäller det att vid inköp göra ett aktivt materialval. Produkter skall ha spårbarhet och registreras med plats och mängd. Alla produkter skall registreras, dock finns det ett antal produkter upptagna i ett avstegsdokument som inte behöver platsspecificeras. Det som inte registreras är på skruv och mutternivå, t.ex. fästdon, dock skall kemankare registreras (fästdon som är utan kemikalier behöver inte registreras). Inför driftsättning skall all dokumentation finnas klar så att driftpersonalen kommer åt den och kan sköta daglig drift. 5 Aktuellt projekt och dess förutsättningar I det aktuella projektet finns vissa specifika förutsättningar som gäller. Projektet rör en ombyggnad i en befintlig byggnad, detta begränsar bland annat vissa installationer och installationsutrymmen på ett annat sätt än i en ny byggnad. I projektet kräver också den medicintekniska utrustningen golvyt-

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND (12) skikt med förmåga att avleda statisk elektricitet av säkerhetsskäl i vissa utrymmen. En annan faktor som också bör framhållas är att projektet befinner sig i en struktur där miljötänket vid materialval är högt, detta medför att det kan vara svårt att se vissa materialval vilka kunnat vara aktuella hos en annan beställare.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND (12) 6. Resultat I och med jämförelsen har vi identifierat ett antal kemikalier som utgör en central skillnad mellan det faktiskt använda materialet och det alternativa materialet. Mängd kemikalier som redovisas utgår från den mängd som producenterna har angivit. Har ett intervall angivits har detta redovisats med en min och en max-siffra för använd kemikalie. Med den process som landstinget har och som entreprenörer och projektörer arbetar utifrån kommer material med samma funktion och samma pris men med sämre miljöprestanda inte att vara identifierbara, då detta material inte kommer ifråga i processen. 6.1 Material Med förutsättningarna i detta projekt finns två fackområden bygg och el där alternativa materialval varit möjliga. I tabellerna nedan redovisas vad som har använts och vad som kunde ha använts. Tabell över el-material som har använts och alternativa el-material med samma funktion och kvalitet men som inte klarar miljökraven men är billigare. Det som användes Alternativ som kunde ha använts mängd FXQJ 4X16/ FKKJ 4X16/16 40 m FXQJ 4X35/ FKKJ 4X35/16 40 m RQ 2,5 GG RK 2,5 GG 250 m RQ 50 GG RK 50 GG 135 m RQ 6 GG RK 6 GG 250 m FQ 1, FK 1, m EQLQ 3G1, EKLK 3G1, m EQLQ 3G2, EKLK 3G2, m EQLQ 4G1, EKLK 4G1,5 100 m EQLQ 5G1, EKLK 5G1, m EQLQ 5G2, EKLK 5G2,5 500 m VP- RÖR 16 HF VP- RÖR m VP- RÖR 20 HF VP- RÖR m VP- RÖR 25 HF VP- RÖR m

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND (12) Tabell över bygg-material som har använts och alternativa material med samma funktion och kvalitet men som inte klarar miljökraven men är billigare. Det som användes Alternativ som kunde ha använts mängd Lifeline CS Tarkett iq Granit 2,0 840 m2 Alkortop tak- och membranduk av FPP Protan SE Takduk 250 m2 6.2 Kemikalier Ftalaten DIDP I de alternativa kablarna av typen RK samt FKKJ finns det specificerat ftalaten DIDP. I det aktuella fallet har vi använt oss av en halogenfri RQ-kabel samt FXQJ-kabel istället. Detta har gjort att mellan 14 och 31 kg av DIDP inte har kommit in i byggnaden. Ftalat (ospecificerad) I den alternativa kabeln av typen EKLK står det endast ftalat i innehållsdeklarationen. Då vi har använt oss av EQLQ har vi i det aktuella fallet minskat utsläppen av ftalat med mellan 177 och 288 kg. PVC () I bygget har vi använt oss av halogenfria installationsrör istället för rör av PVC, detta tillsammans med halogenfri kabel gör att vi sparat stora mängder PVC-plast från att installeras. Genom att ha halogenfria installationsrör har vi sparat 229 kg PVC-plast. Ftalaten DINCH samt PVC () Där det inte har funnits krav om antistatmatta har PVC-fri plastmatta använts av typen LIfeline. Skulle en alternativ PVC-matta av typen IQ-granit använts skulle detta ha lett till en ökad mängd kemikalier. I och med det PVC-fria valet har vi minskat mängden PVC med 1172 kg och mängden DINCH (ftalat, mjukgörare) med 443 kg i huset. Ftalaten DINP och PVC () i taktäckning I det aktuella fallet har Alkortop tak- och membranduk av FPP använts istället för en alternativ produkt som Protan takduk som hade varit billigare. I det aktuella fallet har 197 kg PVC-plast och därtill 153 kg mjukgörare DINP sparats in.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND (12) Tabell över utbytt, likvärdigt men billigare material och de kemikalier som är särskilt utpekade i Landstingsfastigheters generella miljöprogram. I det fall leverantören inte har kunnat ange hur stor procentandel av ett ämne som en produkt innehåller finns ämnet bara redovisad utan mängd. Det som användes Alternativ som kunde ha an- vänts Använd mängd Kemikalier i alternativet Mängd % Total mins- kad mängd kemi kg FXQJ 4X16/ FKKJ 4X16/16 40 m DIDP 4-9 2,0-2, FXQJ 4X35/ FKKJ 4X35/16 40 m DIDP 4-9 3,5-7, RQ 2,5 GG RK 2,5 GG 250 m DIDP 4-9 0,3-0, RQ 50 GG RK 50 GG 135 m DIDP 4-9 2,7-6, RQ 6 GG RK 6 GG 250 m DIDP 4-9 0,61-1, FQ 1, FK 1, m DIDP 4-9 4,8-10, EQLQ 3G1, EKLK 3G1, m ftalat ,3-193, EQLQ 3G2, EKLK 3G2, m ftalat ,6-30, EQLQ 4G1, EKLK 4G1,5 100 m ftalat ,5-30,3

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND (12) Det som användes Alternativ som kunde ha an- vänts Använd mängd Kemikalier i alternativet Mängd % Total mins- kad mängd kemi kg EQLQ 5G1, EKLK 5G1, m ftalat ,7-41, EQLQ 5G2, EKLK 5G2,5 500 m ftalat ,4-20, VP- RÖR 16 HF VP- RÖR m VP- RÖR 20 HF VP- RÖR m VP- RÖR 25 HF VP- RÖR m 93 4,4 Tabell över bygg-material som har använts och alternativa el-material med samma funktion och kvalitet men som inte klarar miljökraven men är billigare. Det som användes Alternativ som kunde ha an- vänts Använd mängd Kemikalier i alternativet Mängd % Total mins- kad mängd kemi kg Lifeline CS Tarkett iq Granit 2,0 840 m2 DINCH , Alkortop tak- och membranduk av FPP Protan SE Takduk 250 m2 DINP , ,9

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND (12) 6.2 Utgift Utifrån de material som entreprenörerna har tagit fram har också en ny kalkyl upprättats. Kalkylen utgår från den befintliga utgiften och är korrigerad med materialet och arbetskostnad. Skillnaden mellan att bygga med miljökrav eller utan miljökrav men med samma funktionskrav uppskattas i det aktuella fallet till kr. Den totala utgiften för bygget var tkr, ökningen för att bygga miljömedvetet är 0,33 % på totalbudgeten exklusive utrustning i det aktuella fallet. Tabell över utgiftsökningen för de material där alternativ har angivits. Det som användes uppdelat i fack eller byggdel Alternativ Skillnad i kr. inkluderat montage EL Halogenfri elkabel PVC- kabel Taktäckning Takduk av polypropen, inkl. fotplåt PVC- takduk, inkl. fotplåt Golvbeläggning PVC- fri plastmatta Plastmatta Diskussion Förutsättningarna skiljer sig mellan nybyggnads- och ombyggnadsprojekt. Vid nybyggnad och byggnation kan material och metoder väljas mer fritt. Då finns större möjligheter att beakta miljökrav genom att det inte finns något gammalt material som skall kopplas in och anslutas. Många av de val som inte redovisas sker genom tidig kontroll mot miljödatabasen och är då svåra att kvantifiera i ett enskilt projekt där man systematiskt har använt sig av miljökriterierna. Trotts detta kan vi konstatera att genom ett aktivt miljöval har ca 800 kg ( kg) av ftalater inte behövt komma ut i samhället och att miljövinsten inte är obetydlig. Där utöver vet vi också att vi har sparat in 1598 kg PVC-plast och ersatt denna med annan bättre plast. Dessa besparingar har vi gjort till en utgift som är mindre än 0,33 % av den totala utgiften för byggdelen av projektet. När det gäller exponering, är det främst produkter som är handlas in i till stora volymer som blir källan till stora utsläpp över tid och är dessa monterade som ytskit inomhus kommer de att bidra till mer direkt exponering än om motsvarande mängd monteras där inte människor vistas. I fallet med takbeläggning kontra golvmaterial utsätts människor för högre koncentrat-

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND (12) ion av ämnen från golv, som är inomhus där människor vistas, än från taken. Emission som sker utomhus kommer att spädas ut och få en lägre koncentration än om ämnet kommer ut inomhus. Ur en fastighetsägares perspektiv är det dock lika viktigt att hålla reda på ett ämne oavsett om det finns utomhus, inomhus eller i små mängder, då fastighetsägaren någon gång i framtiden eventuellt skulle bli skyldig till att sanera med avseende på ett visst ämne. Hur fungerar miljökraven med produktion? I ett modernt byggmönster fungerar miljökraven mycket bra, ingen byggare vill använda material som är farligt att använda, detta är en av kriterierna. Både entreprenör och byggherre vill att det skall vara lång hållbarhet och hög funktion, samtidigt vill ingen att byggnader skall behöva saneras eller att människor skall bli dåliga av att vistas i lokalerna. Att då se till att det finns rutiner och verktyg för dem att prestera aktiva val är en av nycklarna för att nå framgång i en byggprocess. Det är också viktigt att konstatera att utan att dokumentera material och var man har använt dessa kommer det inte vara möjligt att veta var de finns. Vid ett eventuellt framtida miljölarm går det att titta i dokumentdatabasen över projektet var vissa kemikalier finns och på så sätt veta var man kan vara tvungen att sanera. Oavsett om det är en liten mängd som används, skall ämnet dokumenteras, historiskt vet vi att vi skulle ha haft mycket stor nytta av detta. Som exempel kan nämnas PCB-fogar och fogar med asbest, där handlar det om en mycket liten mängd men kostsam inventering och sanering som följd. Den kunskap som byggs upp tillsammans med leverantörer och entreprenörer är ovärderlig och hjälper utvecklingen framåt till allas nytta genom att oönskade kemikalier kan fasas bort.

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND (12) 7. Kemikalier, förklaring och förtydligande 7.1 Ftalater (inklusive DIDP och DINCH) Ftalater är en grupp kemiska ämnen som bland annat används som mjukgörare i plaster. Vissa ftalater är bevisat hormonstörande och andra misstänks vara hormonstörande. Risker med ftalaterna är att de läcker ut ur plaster och tas upp av kroppen, flera studier visar på detta. I Sverige finns förbud om att använda de farligaste ftalaterna i halter över 0,1 procent, samt ytterligare förbud för vissa i leksaker och barnvårdsartiklar. Det finns också utpekade ftalater som bör undvikas då de inte är bra om de har för höga koncentrationer. De sex ftalater som begränsas i leksaker och barnavårdsartiklar är DEHP (di(2-etylhexyl)ftalat), DBP (dibutylftalat), BBP (benzylbutylftalat), DINP (diisononylftalat), DIDP (diisodecylftalat) samt DNOP (di-n oktylftalat). Ftalater har på grund av riskerna blivit föremål för olika regleringar på EUnivå. Ftalater är ett av de ämnen som påträffas i människor vid analys av blod, bröstmjölk och urin. Användningen av sex ftalater har begränsats och sju ftalater finns med på den så kallade kandidatlistan, elva ftalater klassas som fortplantningsstörande, men det finns misstankar om att flera ftalater har liknande egenskaper och att den skadliga verkan avgörs av den sammantagna mängd ftalater som vi utsätts för. 7.2 PVC PVC-plast är en av de vanligaste plastsorterna. Den traditionella råvaran till plast är olja och plasten har en mängd speciella egenskaper som gör den överlägsen i många miljöer. Skall man dock nå kretsloppsprincipen skall plaster inte innehålla tillsatsämnen som är erkänt miljöfarliga eller där vi inte vet effekten av tillsatsämnet. Där vi har alternativ till PVC-plast byter vi ut detta enligt försiktighetsprincipen. En viktig faktor vid användning av PVC-plast är också brandförlopp. Vid brand uppstår kraftig rök som bland annat innehåller koldioxid, saltsyra, dioxin m.m. Dioxin är mycket giftigt för människor, saltsyran ställer till med frätskador på byggnader och dess konstruktion och koldioxid kan orsaka kvävning samt är en växthusgas.