2017-12-14 Dnr LS 2017-1341 ALF Medicin 2019 Beredningsarbetet 2018 1
Innehållsförteckning Sida 1 Tidplan för beredningsarbetet 3 2 Förteckning över ledamöter i Ledningsgruppen KI/SLL, 3 Forskningsrådet och prioriteringsgrupperna 3 Projektadministration 6 4 Beslutsordning 6 5 Beskrivning av beredningsarbetet 7 6 Bedömningskriterier 8 7 Skala för poängsättning 10 8 Utlåtanden 10 9 Jävregler 11 2
1. Tidplan för beredningsarbetet under 2018 Sista ansökningsdag Anmälningar om jäv klara Fördelning av ansökningarna på föredragande klar Sakkunniggranskningen börjar Prioriteringsgruppernas möten Samordningsgruppens möte Forskningsrådets möte Ledningsgruppens KI/SLL möte Preliminärt besked om fördelning skickas till alla sökande Forskningsberedningens, SLL, möte Beslut i Arbetsutskottet, SLL Besked till de sökande direkt efter beslut 19 februari 28 februari 4 mars 5 mars 28 maj 29 augusti september september september september oktober oktober/november 2. Förteckning över ledamöter i Ledningsgruppen KI/SLL, Forskningsrådet och prioriteringsgrupperna Ledningsgrupp KI/SLL Stockholms läns landsting Malin Frenning Landstingsdirektör Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Melvin Samsom Sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset Huvudföredragande: Jan Andersson FoU-direktör Karolinska Institutet Ole Petter Ottersen Rektor Karin Dahlman-Wright Prorektor Per Bengtsson Universitetsdirektör Huvudföredragande: Anna Humble Enhetschef, landstingssamverkan Forskningsrådet Stockholms läns landsting Stefan Jacobson, Danderyds sjukhus, ordförande Lars Farde, SLSO Jan-Inge Henter, Karolinska universitetssjukhuset Miia Kivipelto, Karolinska universitetssjukhuset Maria Kugelberg, S:t Eriks Ögonsjukhus Carolina Nylén, Karolinska universitetssjukhuset, ST-representant Karolinska Institutet Anders Gustafsson, dekan för forskarutbildning, ordförande Anna Martling Marianne Schultzberg 3
Peter Stenvinkel Marie Wahren-Herlenius Cheng Xu, studentrepresentant (utsedd av MF) Prioriteringsgrupper Prioriteringsgrupp 1: Kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar Professor Ulf Näslund, Umeå, ordförande Docent Isabel Goncalves, Lund Docent Claes Held, Uppsala Docent Ann Lindberg, Umeå Professor Ulf Näslund, Umeå Adj professor Eeva Piitulainen, Lund Professor Anna Strömberg, Linköping Vakant Prioriteringsgrupp 2a: Neuro-, ögon- och ÖNH-sjukdomar inkl. skalltrauma Professor Lars Rönnbäck, Göteborg, ordförande Docent Johan Bengzon, Lund Professor Christina Eintrei, Linköping Docent Birgitta Olofsson, Umeå Docent Monika Stenkvist Asplund, Uppsala Docent Ulla Westin, Lund Docent Björn Johansson, Linköping Prioriteringsgrupp 2b: Psykiska sjukdomar och beroende Professor Arne Gerdner, Jönköping, ordförande Docent Kristina Berglund, Göteborg Docent Mikael Rask, Växjö Docent Annika Thorsell, Linköping Professor Hanne Tönnesen, Lund Professor Henrik Zetterberg, Göteborg Prioriteringsgrupp 3: Infektion, inflammation, immunologiska och gastroenterologiska sjukdomar Professor Stefan Schwartz, Lund, ordförande Professor Clas Ahlm, Umeå Professor Björn Olsen, Uppsala Professor Anna Rudin, Göteborg Professor em Magnus Ström, Linköping Professor Siv Söderberg, Östersund Docent Lena Uller, Lund Professor Christine Wennerås, Göteborg 4
Prioriteringsgrupp 4: Cancer och hematologiska sjukdomar Docent Sophia Zackrisson, Lund, ordförande Docent Johan Botling, Uppsala Docent Anna Dimberg, Uppsala Docent Bo Lennernäs, Göteborg Professor emeritus Bo Nordenskjöld, Linköping Adj professor Per Sandström, Linköping Professor Katrine Riklund, Umeå Prioriteringsgrupp 5: Metabola och endokrina sjukdomar Professor Gudmundur Johansson, Göteborg, ordförande Professor Jan Eriksson, Uppsala Professor Åsa Hörnsten, Umeå Professor Per-Anders Jansson, Göteborg Adj professor Mona Landin-Olsson, Lund Professor Fredrik Nyström, Linköping Vakant Prioriteringsgrupp 6: Rörelseorganens sjukdomar och trauma, anestesi, intensivvård, kirurgi och odontologi Docent Ingrid Emanuelsson, Göteborg, ordförande Professor Leif Dahlberg, Lund Professor Michael Haney, Umeå Docent Inger Johansson, Karlstad Professor Anders Oldfors, Göteborg Professor Ann Wennerberg, Göteborg Professor Solveig Wållberg-Jonsson, Umeå Professor Martin Björck, Uppsala Prioriteringsgrupp 7: Pediatrik, gynekologi/obstetrik, nefrologiska och urogenitala sjukdomar Docent Gustaf Ljungman, Uppsala, ordförande Professor Magnus Domellöf, Umeå Docent Helene Engstrand Lilja, Uppsala Professor Bo Jacobsson, Göteborg Docent Fredrik Liedberg, Lund Docent Alkistis Skalkidou, Uppsala Docent Carina Sparud Lundin, Göteborg Prioriteringsgrupp 8: Medicinsk teknik, vårdprocess och vårdorganisation Professor emeritus Lars Norgren, Örebro, ordförande Docent Isabella Björkman-Burtscher, Lund Docent Christer Grönlund, Umeå Docent Jimmie Kristensson, Lund Docent Per Kristiansson, Uppsala Docent Per Thunberg, Örebro 5
3. Projektadministration Henrik Enocsson: henrik.enocsson@sll.se Kristin Blidberg: 072-598 12 65, kristin.blidberg@sll.se 4. Beslutsordning Nio prioriteringsgrupper med sakkunniga som har kombinerad ämnes- och tvärvetenskaplig inriktning är tillsatta för bedömning och prioritering av ALF-projektansökningar för kliniskt inriktade medicinska forskningsprojekt. Prioriteringsgruppens ledamöter tillsätts efter beslut av Ledningsgruppen KI/SLL. Förslag till nya ledamöter lämnas av aktuell prioriteringsgrupp. Prioriteringsgrupperna har sjukdomsinriktade ämnesområden med undantag för prioriteringsgrupp 8 som särskilt har inriktats mot medicinsk teknik, vårdprocess och vårdorganisation. Prioriteringsgruppernas benämningar är inte heltäckande för all forskning som bedrivs, utan ska snarare uppfattas som en vägledning för de sökande vid val av prioriteringsgrupp. Om sökande inte kan ange förslag till vilken grupp ansökan ska behandlas i fördelar FoU-direktören dessa ansökningar på prioriteringsgrupperna. Sökande meddelas. Varje prioriteringsgrupp har en nationell sammansättning (utanför Stockholm) och består av minst sex ledamöter varav en ordförande. Samtliga med lägst docentkompetens. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt är en viktig framgångsfaktor för att nå KIs och SLLs gemensamma mål. I prioriteringsgrupperna bör finnas, förutom en ämnesspecifik kompetens, även kompetens i klinisk epidemiologi/evidensbaserad medicin (inklusive läkemedelsutveckling), vårdvetenskap, basal molekylärmedicin/genomik och teknik. Prioriteringsgrupperna är följande: 1 Kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar 2a Neuro-, ögon- och ÖNH-sjukdomar inkl. skalltrauma 2b Psykiska sjukdomar och beroende 3 Infektion, inflammation, immunologiska och gastroenterologiska sjukdomar 4 Cancer och hematologiska sjukdomar 5 Metabola och endokrina sjukdomar 6 Rörelseorganens sjukdomar och trauma, anestesi, intensivvård, kirurgi och odontologi 7 Pediatrik, gynekologi/obstetrik, nefrologiska och urogenitala sjukdomar 8 Medicinsk teknik, vårdprocess och vårdorganisation Prioriteringsgruppernas förslag till beviljning respektive avslag lämnas till Samordningsgruppen för information, sedan till Forskningsrådet /Ledningsgruppen KI/SLL för beslut/ställningstagande. Formella budgetbeslut fattas därefter av landstingets politiska organisation under hösten 2018. 6
5. Beskrivning av beredningsarbetet Registrera jäv Strax efter den sista ansökningsdagen rapporterar ledamöterna i respektive prioriteringsgrupp eventuella jäv (se punkt 7 nedan) gentemot sökande och medsökande. Detta registreras i modulen för granskare på ansökningswebben. När det är klart utser ordförande en föredragande för varje ansökan. Också detta registreras i modulen för granskare. I början av mars får ledamöterna tillgång till ansökningarna via ansökningswebben. Alla läser alla ansökningar Ledamöterna gör en individuell genomgång av gruppens samtliga ansökningar och poängsätter respektive ansökan utifrån angivna bedömningskriterier (se punkt 6 nedan). Under maj till augusti ska alla ledamöter ha registrerat sina poängbedömningar på ansökningswebben och föredragande skrivit ett förslag till utlåtande. Prioriteringsgruppens ledamöter läser och bedömer endast de sidor som ryms inom angivna max antal sidor enligt de regler som anges i utlysningen. Om en ansökan har många jäv går det att begära ett utlåtande från annan sakkunnig. Prioriteringsmöte Ett prioriteringsmöte, heldag, planeras till dels i maj/juni, dels i augusti. Ett par veckor innan mötet får ledamöterna en sammanställning av poängsättningen i fallande skala, förslag till skriftliga utlåtanden och annat underlagsmaterial. För att ge utrymme för mer diskussion på prioriteringsmötet för de ansökningar som håller hög kvalitet och har en rimlig chans att få medel beviljade, bör ett antal ansökningar gallras bort (klara avslag med lägst poäng) innan mötet, så kallat triageförfarande. Ordförande samordnar detta förfarande. På prioriteringsmötet ger utsedd föredragande en presentation av ansökan/projektet och gruppen för en diskussion som kan leda till att poängen ändras vid mötet. Gruppen enas om bifall eller avslag och ger förslag till anslagsbelopp. Jämställdhetsperspektivet är en viktig aspekt i det kliniskt inriktade forskningsarbetet. SLL och KI har därför beslutat att inom ramen för projektverksamheten ska målsättningen vara att beviljandegraden för kvinnor och män ska vara så lika som möjligt samt att vid lika vetenskaplig värdering bör jämställdheten vara utslagsgivande. Utlåtande och rekommendation Föredraganden skriver ett förslag till skriftligt utlåtande/omdöme som en och ger rekommendationer till den sökande utifrån gruppens samlade bedömning. Ordföranden i prioriteringsgruppen ska slutligen godkänna samtliga förslag till utlåtanden. Samordningsgruppens synpunkter Prioriteringsgruppernas förslag till beviljning respektive avslag lämnas för information till samordningsgruppen som består av respektive ordförande i prioriteringsgrupperna och FoU- 7
direktören. På samordningsgruppens möte diskuteras strategifrågor och vad som kan förbättras utifrån erfarenheterna av beredningsarbetet. 6. Bedömningskriterier De bedömningskriterier som ligger till grund för prioriteringsarbetet är följande: projektets kliniska frågeställning metod och vetenskaplig kvalitet kompetens och genomförbarhet patientnytta progress (inom projektet vid fortsättningsansökan) Enligt det regionala ALF-avtalet ska forskningens resultat leda till praktisk tillämpning i hälso- och sjukvården och komma patienter till nytta (nå hälsa, lindra och bota). Ny kunskap ska omsättas i individanpassad prevention, tidig diagnos och behandling. All forskning ska bedrivas med hög kvalitet. Projektets kliniska frågeställning Den omfattning i vilken projektet, under förutsättning att det framgångsrikt kan genomföras på ett nyskapande och betydelsefullt sätt, bidrar till att öka kunskapen eller implementera befintlig kunskap inom det medicinska forskningsområdet. Metod och vetenskaplig kvalitet Den omfattning i vilken hypotes eller frågeställning, försöksuppläggning (inklusive urval av undersökningsgrupper och djurmodeller), metoder och bearbetning är korrekt tillämpade, välintegrerade och adekvata för projektets målsättning. All forskning ska bedrivas med hög kvalitet. Kompetens och genomförbarhet Bedömning av att det föreslagna projektet kan genomföras av forskarna i gruppen. Patientnytta Den kliniska forskningen ska leda till patientnytta, bidra till att öppna möjligheter för att nå hälsa, lindra och bota sjukdom. Detta väger tungt vid bedömningen av projektet. Patientnyttan ska innefatta: Plan för implementering: Beskrivning av hur kunskaperna som genereras i projektet ska kunna implementeras i hälso- och sjukvården. Hur ser den tänkta processen för överföring av vetenskapliga rön till klinisk praxis ut? Hur ser tidplanen ut? Hur tillämpbart är resultatet? Klinisk förankring: Beskrivning av på vilket sätt hälso- och sjukvårdsorganisationen nyttjas i projektet. Generaliserbarhet av förväntade resultat: Beskrivning av hur resultaten kan tolkas, användas eller utvecklas i vården. Tillåter projektets utformning att man kan dra slutsatser 8
som är applicerbara på en bredare patientpopulation än den i projektet ingående patientgruppen? Kan resultaten tillämpas på kliniskt angränsade områden/sjukdomar? En övergripande förutsättning för bedömningskriteriet patientnytta är vetenskaplig kvalitet. Övriga bedömningskriterier frågeställning, metod, kompetens och genomförbarhet ska också vägas in som en grund för bedömningen av patientnyttan. Progress Progress definieras och utformas enligt följande: Den omfattning i vilken projektet under den aktuella bidragsperioden på ett betydelsefullt sätt har bidragit till att öka kunskapen inom den kliniskt inriktade medicinska forskningen och utvecklingen. Bakomliggande faktorer för bedömning av progress i projektet är: Att projektet fortskrider enligt planerna, det vill säga i enlighet med de delmål som presenterats i tidigare ansökan, till exempel publikationernas kvalitet för huvudsökande, genomförda aktiviteter (inklusive planerad implementering) med mera. Progressen för ettårsanslag kan dock inte bli särskilt omfattande eftersom tiden från att medlen blivit tillgängliga till dess att fortsättningsansökan ska skrivas är så kort. Genusperspektivet Genusperspektivet, både biologiska och sociala aspekter av kön, är en bedömningskomponent. I projektbeskrivningen ska en redovisning finnas av hur hypotesprövningen/-syftet påverkas eller styrs av genusperspektivet. Hur det påverkar val av design, population och metod, principer för databearbetning och analys, till exempel könsuppdelad statistik, presentation av resultat och påverkan på diskussion. I de fall genusperspektivet inte har bedömts vara relevant för forskningsproblemet ska detta ha motiverats. Prioriteringsgruppen ska för varje ansökan, efter förslag från föredraganden, göra en bedömning av om genusperspektivet behandlats på ett tillfredsställande sätt av den sökande eller inte. Vid markering av föredragande att genusperspektivet inte hanterats tillfredsställande ska gruppen diskutera detta. Om gruppen blir enig om detta kan det komma att påverka poängbedömningen för kriteriet metod och vetenskaplig kvalitet och ska då kommenteras i utlåtandet. Genusperspektivet kommer dessutom att ingå i den samlade bedömningen av prioriteringsgruppernas förslag till bevillning respektive avslag på ansökan om projektmedel. Att en sådan samlad värdering av att forskningsresultaten kommer kvinnor och män tillgodo inom hälsooch sjukvården ur biologisk och social synkvinkel är för den samlade bevillningsbilden av stor vikt. 9
7. Skala för poängsättning För att poängsätta de fyra bedömningskriterierna används en sjugradig skala enligt nedan: Poäng 7: Enastående. Exceptionellt stark ansökan på högsta internationella nivå. Poäng 6: Utmärkt. Mycket stark ansökan med försumbara svagheter. Poäng 5: Mycket bra till utmärkt. Mycket stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 4: Mycket bra. Stark ansökan med mindre svagheter. Poäng 3: Bra. Vissa styrkor i ansökan men också vissa svagheter. Poäng 2: Svag. Få styrkor i ansökan men med en större svaghet eller flera mindre svagheter. Poäng 1: Dålig. Få styrkor i ansökan men med flera större svagheter. Poäng 0: Information för att bedöma saknas. Samma skala används även vid bedömning av progressen i en fortsättningsansökan. 8. Utlåtanden Generella råd och rekommendationer för skriftliga utlåtanden: För varje ansökan som bereds av prioriteringsgruppen ska ett för gruppen gemensamt utlåtande om projektet utformas som en sammanfattande bedömning. Utlåtandet blir en offentlig handling och skickas till den sökande efter att formellt beslut har fattats. Utlåtandet är främst till för att den sökande ska få en grund för prioriteringsgruppens vetenskapliga kvalitetsbedömning och poängsättning. Det är viktigt med en saklig analys av ansökans huvudsakliga styrkor och svagheter samt en identifiering av eventuella metodiska problem. Den skriftliga motiveringen måste överensstämma med gruppens poängsättning. Återkoppla med fördel till poängskalans definitioner i motiveringen. Om ansökan får poäng för en stark ansökan ska det skriftliga omdömet lyfta fram vad som gör projektet starkt. Om ansökan uppnått lägre poäng och inte beviljas medel bör den sammanfattande bedömningen innehålla någon eller några identifierade svagheter och förslag till förbättringsmöjligheter. Bedömningen bör med andra ord i detta fall inte vara alltför positivt. Den sammanfattande bedömningen ska inte innehålla längre referat av den forskning som beskrivs i ansökan. Även kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått bör undvikas. Förslag till belopp ska inte anges, inte heller rekommendationer om att avslå eller bevilja en ansökan. 10
Om det finns avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (t.ex. antal sidor eller innehållet i publikationslistan) och detta vägts in i bedömningen ska det kommenteras i den sammanfattande bedömningen. Om könsperspektivet inte hanteras tillfredställande i ansökan och får konsekvenser på poängbedömningen av metodkriteriet ska det kommenteras i den sammanfattande bedömningen. 9. Jävsregler Riktlinjer för jävshantering vid ansökningar om ALF-projektmedel. Beslutade av Ledningsgruppen KI/SLL den 15 september 2004. Bakgrund Kommunallagen reglerar verksamheten inom kommuner och landsting samt innehåller bestämmelser om jäv. Kommunallagen reglerar jäv för förtroendevalda och anställda. Det finns dock inget hinder att i praktiken analogt tillämpa dessa jävsregler för sakkunniga och konsulter, som de ledamöter i prioriteringsgrupperna och samverkansorganen som inte har ställning som anställda. Jävsreglernas grund: Kommunallag (SFS:1991:900) 6 kap. Styrelsen och övriga nämnder Jäv 24 En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet. Lag (1994:690). 25 En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 11
5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (2003:519). 26 Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 27 Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. Jäv enligt 25 5 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Lag (2003:519). Jävsregler Syftet med jävsregler är att garantera en objektiv och opartisk hantering av ärenden och skapa förtroende hos berörda och omvärlden att det sker. Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende. Följande riktlinjer för jäv utgör en tillämpning av Kommunallagens jävsregler. Utgångspunkten är att den som är jävig inte får handlägga eller delta i beredningen av ett ärende/en ansökan. Prövning av jäv En uppkommen jävssituation hanteras i första hand genom att den aktuella ledamoten frivilligt avstår ifrån att delta i ärendet. Om en ledamot vid till exempel ett prioriteringsgruppsmöte inte frivilligt gör detta ska mötets ordförande omgående avgöra om jäv föreligger. Har det i övrigt uppkommit en misstanke om jäv mot någon och den aktuella ledamoten inte frivilligt avstår ifrån att delta i ärendet ska ledningsgruppen KI/SLL snarast besluta i jävsfrågan. Frågan om jäv ska anses föreligga för ledamot i prioriteringsgruppen prövas av minst tre ledamöter i ledningsgruppen(däribland ordförande eller vice ordförande). Anmälan om jäv Ledamot ska i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan komma att medföra jäv. Om möjligt bör han/hon rådgöra med ordförande/kansliet i fråga om jäv kan uppstå. När ansökningsomgången är avslutad ska samtliga ledamöter i prioriteringsgruppen anmäla eventuella jäv genom att göra en registrering direkt i modulen för granskare på ansökningswebben. Därefter fördelar ordförande ansökningarna på respektive föredragande. På detta sätt ska endast undantagsvis ytterligare jäv uppdagas senare i granskningsarbetet. Jäv ska anses föreligga när ledamot i beslutande/beredande instans är: den sökande själv den sökandes handledare verksam inom samma forskargrupp som den sökande 12
släkt eller närstående till den sökande eller person med nära samarbete. Specifika jävssituationer Jäv föreligger vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel är tillräckligt för att räknas som samproduktion. Jäv kan föreligga under en längre tid än fem år om ett nära samarbete förekommit. Doktorand- och handledarförhållandena bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka som samarbetet har ägt rum. Undantag från 5-årsregeln kan göras vid samarbete i form av multicenterstudier, vilket bedöms från fall till fall. Jäv föreligger vidare om det i övrigt finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet. Jävsprotokoll I anslutning till det protokoll som förs vid sakkunniggruppens sammanträde gör kansliets handläggare en jävsbilaga. Eventuella jävsförhållanden redovisas för alla projekt och om eventuella intressekonflikter funnits. Behandling av ärenden där jäv anmälts Där jäv anmälts/konstaterats ska ledamoten lämna rummet såväl under förberedelser som vid slutbehandling av ärendet. Särskild hantering Om jäv föreligger hos flera ledamöter kan vid behov två externa sakkunniga utses. Samtliga ledamöter i beredningsgruppen ska orienteras om dessa jävsregler i samband med att de utses. Ledningsgruppen KI/SLL och underorgan ska regelbundet uppmärksamma jävsproblematiken och löpande revidera gällande riktlinjer för jävshantering. 13