Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 1/21 Innehåll 1. Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 5 3. Anmälningsärenden beslutade under året... 5 4. Andra gällande beslut... 5 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning... 7 6. Ledningsnät och flödesbelastning... 8 Pumpstationer...8 Flödesmätning...8 Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten...8 Bräddat avloppsvatten...9 Bräddning på pumpstation...9 Bräddning på ledningsnät...9 7. Gällande villkor i tillstånd... 10 8. Naturvårdsverkets föreskrifter... 12 9. Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar... 13 Utvärdering av analysdata...13 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten...14 Resultat från Slamanalyser...15 Recipientkontroll...15 Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden...16 Egenkontroll...16 Underhåll av ledningsnätet...16 Underhåll av pumpstationer...16 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 17 Tillbud och störningar på ledningsnätet...17 12. Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi... 18 Energi produktion och användning...18 Transporter...19 Råvaror...19 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm... 19 Avvattnat slam...19 Annat icke miljöfarligt avfall...20 Miljöfarligt avfall...20 15. Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa... 21
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 2/21 Bilageförteckning Bilagor: Bil. 1 Anslutning och flöden Bil. 2 Inkommande och utgående mängder av näringsämnen Bil. 3 Inkommande och utgående mängder av tungmetaller Bil. 4 Resultat från Slamanalyser (4.1 + 4.2 + 4.3) Bil. 5 Ledningslängd och utförda åtgärder på ledningsnätet Bil. 6 Bräddningsuppgifter på pumpstationer och reningsverk (6.1 + 6.2) Bil. 7 Inventering av energiförbrukande utrustning på reningsverket (7.1 + 7.2) Bil. A Processbeskrivning med processchema Bil. Y Lista över analysresultat från utsläppskontroll
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 3/21 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: 212000-2361 Gatuadress: Teknik-, service- och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: 82180 BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: 0278-25000 Anläggningens namn: Arbrå reningsverk Av 6 Anläggningsnummer: 2183-018 Fastighetsbeteckning: Forsön 1:4 Besöksadress: Idrottsvägen 45 Postnummer, ort: Kommun: 820 10, Arbrå Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, 0271-57542 Kontaktperson på plats Karl-Axel Björklin, tel 070-588 87 41 E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch MFP: SFS 2013:251 Avloppsreningsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe: 90.10 (B) Ev övriga branscher och koder: Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: - Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: Länsstyrelsen 1998-11-09 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel 0278-25000. Fr o m 2009-04-01 utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 4/21 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från samhällena Orbaden, Vallsta och Arbrå med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för 3250 pe. Område med röd markering indikerar verksamhetsområde för Avlopp. Område med orange färg indikerar område för vatten + avlopp. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (galler, sandfång, biologisk rening enligt aktivslam-metoden med BIO-P-process samt kemisk rening med efterfällning). Som fällningskemikalie används PAX XL100. Slam från processen förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till Ljusnan. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning. Utsläppsvärdena både i avseendet koncentration till recipient och totalmängd under året för BOD7 och P-tot var låg med god marginal under gällande riktvärden och gränsvärden. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Vid anläggningen hanteras slam, vilket kan ge upphov till luktstörningar. Utsläpp till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det ej är störande för närboende. Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 5/21 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 2009-01-21 med beslutsnummer 551-1706-05, lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3250 personekvivalenter. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Lst 1998-11-09 Länsstyrelsen Beslutsnummer 551-1706-05, tillstånd baserat på en anslutning av 3250 personekvivalenter. Lst 2009-01-21 Länsstyrelsen Slutliga villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende 2006-10-25 Länsstyrelsen, 555-12226-06, 2183-018 2009-01-21 Länsstyrelsen 551-1706-05, 2183-018 2010-01-15 Länsstyrelsen 555-3802-09, 83-018 2010-12-21 Länsstyrelsen 555-1770-10, 83-018 2011-09-09 Länsstyrelsen 555-1699-11, 83-018 2011-11-18 Länsstyrelsen 555-2011-11m, 83-018 2012-01-10 Länsstyrelsen 555-6830-11, 83-018 2012-12-10 Helsingevatten HVAB-2012-047 Minnesanteckning - Tillsynsbesök på Arbrå avloppsreningsverk Beslut, slutliga villkor för Arbrå Reningsverk Beslut - Miljörapport 2008, Arbrå Underrättelse angående 2009 års miljörapport Arbrå Reningsverk Underrättelse Arbrå, angående 2010 års miljörapport Beslut Arbrå, Länsstyrelsens svar på Förslag till Egenkontrollprogram Arbrå Beslut Arbrå, Periodisk besiktning 2009 - Beslut från Länsstyrelsen Anmälan av bräddning från Arbrå ledningsnät
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 6/21 2013-01-14 Länsstyrelsen 555-8786-12, 2183-018 2013-02-04 Länsstyrelsen 555-921-13, 2183-018 2013-05-08 Länsstyrelsen 555-2466-13, 2183-018 2013-06-10 Länsstyrelsen 555-3867-13, 2183-018 2013-08-26 Länsstyrelsen 555-1456-13, 2183-018 2013-09-04 Länsstyrelsen 555-4722-2013, 2183-018 2014-04-14 Länsstyrelsen 555-2188-2014, 2183-018 2014-11-21 Länsstyrelsen 555-7760-2014, 2186-018 Beslut Arbrå, Anmälan av bräddning från Arbrå ledningnät Minnesanteckning- Tillsynsmöte Beslut - 2012 års miljörapport, Arbrå Anmälan om bräddning. Arbrå avloppsreningsverk Periodisk besiktning 2012, Arbrå avloppsreningsverk Kartläggning av pumpstationer Beslut angående 2013 års Miljörapport Förslag till beslut om klassning av miljöfarlig verksamhet 2014-12-02 Länsstyrelsen 555-7760-2014, 2186-018 2015-02-16 Länsstyrelsen 555-7760-2014, 2183-018 2015-05-13 Länsstyrelsen 555-1978-2015, 2183-018 Beslut om klassning av miljöfarlig verksamhet Nytt beslut ersätter beslut från 2014-12-02. Beslut om klassning av Arbrå RV med anl av nya Miljöprövningsförordningen. Beslut, Arbrå RV angående miljörapport 2014
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 7/21 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning Reningsverket är dimensionerat för en hydraulisk belastning på 46 m³/h eller 1104 m³ per dygn. Detta motsvarar en belastning på 4000 pe räknat mot en vattenförbrukning med schablonvärdet 200 liter per dygn och person. För Arbrå reningsverk finns närmare 3000 dygnsflöden sammanställda. Medianflödet är 860 m³ och medelvärde 1006 m³. Av detta görs tolkningen att reningsverket ligger gott och väl inom sin hydrauliska reningskapacitet, men att bräddningar är förväntade i samband med t ex skyfall och snösmältning. I beslutet från 2009 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av 3250 pe, detta avser då belastning baserat på inkommande BOD och schablonvärdet 50 gram/person och dygn (vilket borde bli 3200 pe/dygn). Parameter 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Pe (BOD7) 1850 3376 2173 2682 3252 2470 1864 1956 PE (deb.avloppsvatten) 2772* 2889* 2708* 2604 2573 2509 2645 2563 I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Vid mätning av vatten används 175 l/person och dygn som schablonvärde. * Värdet har korrigerats. Det var tidigare baserat på mängden debiterat dricksvatten. Beräkningen ska istället baseras på mängden debiterat avloppsvatten. Som syns i tabellen ovan så ger beräkning av antalet anslutna pe med hjälp av BOD7 varierande värde från år till år. Detta beror sannolikt på att det baseras på endast 12 dygnsprover per år, på detta sätt får man en osäkerhet i det beräknade medelvärdet för BOD7-halten. Mätning av vattenförbrukningen hos avloppsanslutna abonnenter är ett betydligt mer tillförlitligt sätt att beräkna antal anslutna personer, detta eftersom vattenförbrukningen varierar i liten grad från år till år. Befolkningsmängden i området för Arbrå ledningsnät kan uppskattas grovt med verktyget http://gis4.gavle.se/befostat. Området till vänster är en grov avgränsning av avloppsledningsnätet och innehåller sannolikt flera fastigheter som inte är anslutna. Antalet personer inom området uppgår till ca 2600 st.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 8/21 6. Ledningsnät och flödesbelastning Pumpstationer Arbrås spillvattennät omfattar drygt 50 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GIS-kartan. Samtliga finns upptagna som tillhörande spillvattenhuvudledningsnätet, men några av dem borde kunna klassas som LTA-stationer (LågTrycksAvlopp) eftersom de endast pumpar vidare vatten från en eller två fastigheter. En av de nämnda LTA-stationerna används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer, på vissa ställen på nätet samt vid avloppsreningsverket. Flödesmätning Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enlighet med fastställt kontrollprogram. Nedanstående tabell visar en jämförelse av perioden 2007-2015. Parameter 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inkommande vatten (m 3 ) 306363 374 042 386918 331113 317408 340724 315198 313018 304230 Debiterat vatten (m 3 ) 179806 177049 184507 172 961 171338 164354 160299 168955 163682 Längd huvudledning (m) 50440 50440 50440 50440 50440 50440 50440 50238 51063 Inläckage (m 3 ) 126557 196993 202411 158152 151095 176 370 154899 144063 140548 Inläckage (%) 41% 53% 52% 49% 48% 52% 49% 46% 46% Inläckage (m 3 /km*dygn) 6,9 10,7 11,0 8,6 8,2 9,6 8,4 7,9 7,5 Diagrammet till vänster visar det sammanlagda inläckaget i kubikmeter per km huvudledning för hela Bollnäs kommun i jämförelse med resten av landets kommuner. Inläckaget säger något om kvaliteten på ledningsnätet. Slutsatsen man kan dra är att trots en relativt hög procentsats så är mängden tillkommande vatten relativt låg mätt per meter huvudledning. Inläckaget per km huvudledning i Arbrå är betydligt lägre än riksgenomsnittet.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 9/21 Bräddat avloppsvatten Arbrå reningsverk har bräddat under mars i samband med snösmältning 2015. Bräddning på pumpstation Ingen bräddning på pumpstationer eller ledningsnät. Bräddning på ledningsnät Ingen bräddning har registrerats på ledningsnätet för Arbrå avloppsreningsverk. Bräddningar vid Arbrå avloppsreningsverk och tillhörande nät Typ av bräddning 2011 2012 2013 2014 2015 Bräddat vid avloppsreningsverket 841 m3 149 m3 335 m3 0 7 m3 Bräddat på ledningsnätet - 300 m3 0 0 0 Bräddat från pumpstation 0 77 m3 0 14 h 0
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 10/21 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ansökningsärendet om inte annat framgår av detta beslut. Villkor 2. Reningsanläggningen skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med samtidig låg kemikalie- och energiförbrukning. Villkor 3. Endast fällningskemikalier med lågt tungmetallinnehåll får användas. Byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa prover på inkommande och utgående vatten, bräddat vatten samt nödutsläpp skall finnas enligt SNFS 1993:9. Villkor 5. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge tillfälligt överskridande av villkoren. Tillsynsmyndigheten skall i god tid ge tillfälle att föreskriva nödvändiga åtgärder för att begränsa föroreningsutsläppen. Villkor 6. Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningen p g a slamhantering eller annat skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar. Villkor 7. Buller från anläggningen inklusive transporter inom området skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostad inte överskrider riktvärdena: 55 db(a) dagtid (kl 07-18) 50 db(a) kvällstid (kl 18-22) 45 db(a) nattetid (kl 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid närmaste bostadsbebyggelse. Villkor 8. Kemikalier och miljöfarligt avfall skall förvaras på sådant Kommentar Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Kommentar Vi försöker alltid att driva reningsverket optimalt. Kommentar Den fällningskemikalie som har använts, PAX-XL 100, har lågt tungmetallinnehåll och är godkänd av tillsynsmyndigheten. Kommentar Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten samt för bräddat vatten. Bräddad volym mäts och registreras dagligen. Kommentar Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under 2015. Kommentar Inga klagomål på lukt har förekommit. Kommentar Inga klagomål avseende buller har förekommit. Kommentar Kemikalie- och avfallshanteringen sker på det
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 11/21 sätt att eventuellt spill kan samlas upp och inte förorena mark, recipient eller vatten som skall eller har behandlats i anläggningen. Kemikalier och farligt avfall skall vara noggrant märkta med innehåll. sätt som föreskrivs i villkoret. Villkor 9. En förteckning skall upprättas över de kemikalier och kemiska produkter som används i verksamheten. Förteckningen skall uppdateras årligen och redovisas i miljörapporten. Villkor 10. Industriellt avloppsvatten av sådan karaktär att anläggningens funktion nedsätts eller andra olägenheter uppstår, skall inte tillföras anläggningen. Kommentar Kemikalieregister finns på Häggesta reningsverk. Kommentar Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Numera tillförs endast sanitärt avloppsvatten från anslutna industrier, d v s inget industriellt processavloppsvatten tillförs reningsverket Villkor 11. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledningen från verket skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten samt mängden ovidkommande vatten in till avloppsreningsverket. Villkor 12. Ett reviderat förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Villkor 13. En förstagångsbesiktning skall utföras inom 6 månader efter ombyggnad och upprustning av reningsverket. Villkor 14. Halten i utgående behandlat avloppsvatten till recipient från som rikt- och kvartalsmedelvärden högst innehålla 0,3 mg/l totalfosfor samt 10 mg/l BOD 7. Villkor 15. Utsläpp av organisk substans och fosfor från behandlat samt vid verket bräddat avloppsvatten får fram till den 31 december 2013 som gränsvärde per år inte överstiga 4800 kg BOD 7 och 180 kg totalfosfor och från den 1 januari 2014 som gränsvärde per år inte överstiga 4400 kg BOD7 och 155 kg totalfosfor. Kommentar Avloppsledningsnätet underhålls på det sätt som föreskrivs i villkoret. Plan och budget finns. Kommentar Ett reviderat förslag lämnades i april 2011. Kommentar Förstagångsbesiktning har utförts. Kommentar Riktvärdena har hållits under samtliga kvartal. Kommentar Gränsvärden har ej överskridits.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 12/21 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Naturvårdsverkets föreskrifter Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Aktuell Ej aktuell X X X X X Nedanstående två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Följande analyser utförs. COD, BOD7, P-tot, N-tot Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver ovanstående analyser utförs även analys av Aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB, de är ackrediterade av SWEDAC. Analysresultat redovisas i bilaga Y enligt bilageförteckning. Vid rapportering har årsmedelvärde för inkommande och utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. koncentration provdygnsflöde = massa/år provdygnsflöden flöde/ år =mg/l Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. För att erhålla utsläpp i kg/dygn har årsmedelhalt multiplicerats med avläst total årsvolym och sedan delats med 365. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket är REVAQ-certifierat för att kunna levereras som kvalitetsstämplat slam till jordbruk. Under 2013 har ingen slam levererats till jordbruket. Vid användning av slam i jordbruk så krävs att följande analyser utförs. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys. Slammet körs för närvarande inte till jordbruksmark
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 13/21 9. Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar (Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa) Utvärdering av analysdata Riktvärde - Kvartalsmedelvärde Villkor nr 14 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per kvartal för BOD och fosfor får vara max 10 mg/l och 0,3 mg/l. Kvartalsmedelvärdet har beräknats genom att ta ett medelvärde av de tre månadsmedelvärden som ingår respektive kvartal. Detaljerad redovisning av analysresultat redovisas i tabellform i Bilaga Y detaljerade analysresultat Alla kvartalsmedelvärden för BOD samt fosfor ligger under riktvärdet Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 15 i gällande tillstånd tillåter att fosfor och BOD-utsläppet är max 12,05 kg BOD 7 /dygn och max 0,42 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket klarar dessa gränser med god marginal. Parameter 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 BOD7: utsläpp (kg/dygn) 8,30 4,66 6,10 4,0 4,0 4,4 4,0 Fosfor: utsläpp (kg/dygn) 0,141 0,109 0,07 0,07 0,05 0,05 0,07
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 14/21 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten Som en del av Revaq-certifieringen ska Arbrå reningsverk utföra undersökningar för att ta reda på metallhalt i inkommande och utgående avloppsvatten. Under året har 6 provuttag genomförts på inkommande och utgående vatten. Årsmedelvärde beräknas på samma sätt som för näringsämnen, dvs med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället. Resultat från analyserna redovisas nedan. Vid beräkning har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde vid de tillfällen resultatet rapporterats som <x. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är överskattad. Inkommande flöde Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 2012 6 4,35 2,00 0,13 33,1 1,6 0,1 2,5 103,4 2013 6 6,14 2,85 0,14 54,3 2,5 0,1 2,7 153,0 2014 6 4,68 3,03 0,14 39,2 2,4 0,1 2,8 136,3 2015 6 4,4 2,06 0,12 36,6 1,8 0,1 2,4 119,8 Utgående flöde Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 2012 6 0,10 0,20 0,02 7,5 0,50 0,1 1,08 15,9 2013 6 0,05 0,39 0,02 8,2 0,78 0,1 1,67 14,2 2014 6 0,06 0,32 0,02 10,6 0,63 0,1 1,73 27,8 2015 6 0,08 0,20 0,03 1,7 0,50 0,1 1,16 11,4 Procentuell avskiljning Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn 2012 98 % 90 % 81 % 77 % 70 % 0 % 56 % 85 % 2013 99 % 86 % 84 % 85 % 69 % 0 % 38 % 91 % 2014 99 % 90 % 85 % 73 % 73 % 0 % 37 % 80 % 2015 98 % 90 % 78 % 95 % 73 % 0 % 53 % 91 %
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 15/21 Resultat från Slamanalyser Arbrå reningsverk har skickat 443 ton slam till Borab för deponitäckning. Slammet håller ca 21% torrhalt och vikten motsvarar ca 93,3 ton räknat i TS. Slammet analyseras fyra gånger per år hos Alcontrol. Bilaga 4 redovisar analysresultat och medelvärde samt fällningskemikaliens bidrag till metallinnehållet. Kadmiuminnehåll Kvoten kadmium i förhållande till fosfor är ca 25 mg kadmium/kg fosfor, vilket är lite lägre än förra året. Omräknat till jämförelse per ansluten person ger det ett utsläppsvärde på ca 18 mg/pe och år. Ungefär 3,7 % av kadmiumet kommer från fällningskemikalien PAX XL100 (baserat på dosering med 140 g/l). Reningsverket är certifierat enligt Revaq och driver ett kontinuerligt förbättringsarbete för att sänka bland annat mängden tungmetaller i slammet. Mottaget externslam Arbråverket tar hand om och avvattnar slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa samt enskilda avloppsanläggningar i form av slutna tankar (ej trekammarbrunnar). Vid tömning noterar slambilen hur stor volym som töms. Endast om slambilen är full kan en exakt volym noteras, om slambilen är delvis full blir noteringen en uppskattning av volymen. Under 2015 uppskattas att verket tog emot 553 m³ från enskilda slutna tankar och ca 1500 m³ från de externa verken Flästa, Rengsjö och Växbo. Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. Utvärdering finns att ladda ned från Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbunds hemsida.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 16/21 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning kalibreras, servas och underhålls av leverantör enligt serviceavtal. Den utrustning som inte sköts enligt serviceavtal underhålls av personal på reningsverket. Mätutrustningen har under året fungerat utan anmärkning. Utöver de analysprover som skickas till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Provtagningsschemat uppdateras vid årsskiftet varje år. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Arbrå regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Underhåll av ledningsnätet Underhåll av ledningsnätet sker kontinuerligt. Det finns en förnyelse- och åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar. Bilaga 5 redovisar 2015 års förnyelse av ledningsnätet tillhörande Häggesta reningsverk. Utöver planerat underhåll utförs nödutryckningar för att åtgärda stopp i pumpstationer och ledningar mm. Underhåll av pumpstationer Bilaga 5 redovisar åtgärder på pumpstationer år 2015.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 17/21 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Arbrå reningsverk. Under året har inga allvarliga tillbud som påverkat reningsprocessen inträffat. Tillbud och störningar på ledningsnätet Avloppstopp, driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras i GEOSECMA vilket gör att störningarna kan knytas till en geografisk punkt på ledningsnätet. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av mindre avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Att utföra åtgärder för att förebygga dem sker kontinuerligt genom planerad förnyelse av ledningsnät. Bilaga 5 redovisar antalet avloppstopp år 2015 Buller och lukt Det har inte förekommit några klagomål på lukt eller buller under året.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 18/21 12. Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi Energi produktion och användning Inga åtgärder har utförts för att minska elanvändning. Arbrå reningsverk har ingen egen värmeproduktion i form av biogas eller värmepump. Verket värms med el sommartid och vid behov med olja vintertid. Total elkonsumtion under året till reningsverket var 390 183 kwh, ca 36 000 kwh av detta avleddes till den del av reningsverket som används av ledningsnätspersonal. Stabilisering av slammet sker aerobt och är en process med hög energiförbrukning. Elanvändningen beror i viss mån även på inkommande belastning av syreförbrukande ämnen (mer energi krävs för luftningen). Ovanstående cirkeldiagram baseras på en energikartläggning utförd 2009 där effekten på utrustningen i reningsverket multipliceras med uppskattad drifttid. Beräknad årsförbrukning hamnar på 430 000 kwh Månadsförbrukningen i Arbrå reningsverk har en fördelning som tyder på att en del av tillförd energi går till värme under kallare delar av året. Att det förhåller sig på det viset är nästan oundvikligt så länge man inte isolerar verket med överdrivet mycket isolering. Elförbrukning per m³ avloppsvatten 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Avloppsvattenflöde m 3 /år 331 113 317 408 340 724 315 198 313 018 304 230 Elanvändning 1 kwh/år 459412 483966 385839 405933 400548 350308 Elanvändning kwh/m 3 1,4 1,5 1,1 1,3 1,3 1,15 Inköp av eldn.olja m 3 /år 11,4 7,4 3 3 0 7 1 Avläst från Telgekrafts hemsida minus el förbrukad på rörnätsidans personallokaler
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 19/21 Transporter Avvattnat slam transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på sävstås avfallsdeponi. Grovrens transporteras till Säversta värmeverk och förbränns. Slam från de mindre reningsverken och avloppsvatten från privata slutna tankar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning. 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning. Under året har inga nya kemiska produkter tagits in till verket. Förra årets upphandling har inte lett till några förändringar i kemikalieinköp. Fällningsprocessen bedrivs så optimalt det går. Genom REVAQ-certifieringen ställs krav på låga halter av tungmetaller i slammet. Vi har därför valt att använda PAX XL100, som är en lite dyrare fällningskemikalie men som har lägre innehåll av tungmetaller än andra aluminiumprodukter. För avvattning används polymeren Zetag 7565, den årliga förbrukningen uppskattas till ca 750 kg baserat på att vi beställer 750 kg ungefär en gång per år. Tabell över använda kemikalier Produkt Anv.område Mängd PAX XL100 Fällningkemikalie (inköpt mängd) 91175 Zetag 7565 Polymer för avvattning Uppskattas till 1000 kg årligen Smörjfett Smörjning centrifug mm 3 kg * Grovrent rengöring Rengöring maskiner, golv biltvätt 0 kg * Rengöring Rengöring rostfritt, aluminiumgolv, maskiner 0 kg * Motorolja (hydraway bio se 46) Används i pumpar, maskiner, bilar 0 kg * Hydraulolja Används i inloppspumpar, skrapspel 0 kg * Växelolja Används i maskiner,växlar 0 kg * *tas från Häggesta vid behov Avvattnat slam Under 2015 producerades sammanlagt 443 ton avvattnat slam med genomsnittlig TS-halt 21 %. Slam från Arbrå reningsverk är REVAQ-certifierat och kan därför spridas på jordbruksmark. Slammet hade god kvalitet under 2015 och uppfyllde kraven för åkermarkspridning, men inget slam har levererats till jordbruk på grund av att det saknats avtal om mellanlagringsplatser nära jordbruksmark. Allt avvattnat slam har istället transporterats till BORAB för tillverkning av anläggningsjord/täckmaterial.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 20/21 Annat icke miljöfarligt avfall Förutom slam uppkommer pressat grovrens. Grovrenset samlas upp i 200 liters soptunnor och vilka transporteras av Reaxcer till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Det tar ungefär en vecka att fylla en soptunna mängden grovrens uppskattas till ca 800-1000 liter per månad. ICKE MILJÖFARLIGT AVFALL Mottagare Mängd Pressat grovrens BORAB ca 11 m3 Sand BORAB 3200 kg Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Häggesta avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och transporteras sedan vid behov till BORAB. På reningsverket står idag ett 200-liters fat för spillolja. Fatet skickas för återvinning när det är fullt. Helsingevatten kontaktar årligen BORAB för att begära en sammanställning över levererat avfall. Detta sker i samband med upprättande av miljörapporten. Eftersom allt miljöfarligt avfall först transporteras till Häggesta reningsverk i väntan på vidare transport till BORAB så särredovisas inte det miljöfarliga avfallet per reningsverk. Det redovisas istället som avfall från Häggesta reningsverk.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2016-004 Sida 21/21 15. Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa (Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa) I samband med senaste tillståndsprövningen togs en miljökonsekvensbeskrivning fram. Den är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Om tanken med fällningskemikalie skulle börja läcka så rinner läckaget ned i en avställd kammare som gott och väl rymmer tankens volym. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 1. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppsledningar. 2. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. 3. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 4. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 5. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sedan tidigare (år 2001) finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdelad i två delar: 1. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. 2. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier. Utöver dessa riskanalyser som berör reningsverket och risk för utsläpp så finns även en riskanalys som tagits fram i samband med REVAQ-certifieringen. Den fokuserar på risker i samband med konsumtion av livsmedel som växt på åkermark som gödslats med slam.
Miljörapport för år: 2015 Bilaga 1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Koordinater i rikets nät X Y SWEREF 99TM 6814732 574266 ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER Dimensionerad maximal belastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Tillåten maximal anslutning AVLOPPSANL, antal anslutna personer***: Anslutna person.ekv.(pe)* m.a.p. BOD7 1 956 Anslutna person.ekv.(pe)** m.a.p. vattenförbrukning 2 563 ***uppskattat via http://gis4.gavle.se/befostat 3250 pe 5350 pe 3250 pe 2 584 pe Månad Mängd avlopps- Mängd bräddat Nederbörd Mängd avlopps- vatten, m³ I vatten, m³ avloppsvatten m³ Antal mm I 45000 Jan 22114 40000 Febr 22580 35000 Mars 40502 April 31346 30000 Maj 29083 25000 Juni 22997 Juli 26846 20000 Aug 21714 15000 Sept 23012 10000 Okt 20599 5000 Nov 20257 Dec 23180 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Summa 304 230 0 0 * Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7-belastning och 70 g BOD7/pe och dygn ** Anslutna pe beräknas utifrån vattenförbrukning hos avloppsabonnenter och 175 liter/pe och dygn UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER * Näringslivets förbrukning 4906,11 77 pe * Privata bostäder, fritidshus, flerbostadshus mm 150111,62 2 357 pe * Allmänna, kommunala och statliga inrättningar mm 4438,12 70 pe Debiterad mängd avloppsvatten, m³ 163 682 Ovidkommande mängd vatten, m³ 140 548 Ovidkommande mängdvatten, % av tillrinning 46% Bräddat reninsverket 7 Bräddat nät, uppskattat m³
Miljörapport för år: 2014 Bilaga 2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Inkommande vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ 304230 Ink.flöde (m3/d): 834 Bräddflöde nät+verk, m³ 7 INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Inkommande mängder Provtagningspunkt, prov-in I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde prov-in Bräddat vatten Totalt och provtyp COD-Cr 12 dp 415,2 126,3 126,3 ton/år BOD-7 12 dp 164,3 50,0 50,0 ton/år P-tot 12 dp 4,4 1,4 1,35 ton/år N-tot 12 dp 38,2 11,6 11,6 ton/år NH4-N 0-0,0 0,00 ton/år UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Utgående mängder Provtagningspunkt, prov-ut I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde prov-ut Bräddat vatten Totalt och provtyp vid verket COD-Cr 24 dp 37,12 11,3 0,0 11,3 ton/år BOD-7 24 dp 4,83 1,5 0,0 1,5 ton/år P-tot 24 dp 0,079 0,0 0,0 0,0 ton/år N-tot 24 dp 27,21 8,3 0,0 8,3 ton/år NH4-N 0,00 0,0-0,0 ton/år Susp.substans 24 dp 6,85 2,1-2,1 ton/år Månadsmedelvärden BOD Fosfor BOD Fosfor mg/l mg/l mg/l mg/l 1 Januari 5,664 0,069 7 Juli 5,150 0,073 2 Februari 6,000 0,078 8 Augusti 3,000 0,050 3 Mars 5,405 0,083 9 September 3,565 0,062 Medelvärde 5,690 0,076 Medelvärde 3,905 0,062 4 April 6,000 0,066 10 Oktober 3,988 0,076 5 Maj 6,001 0,110 11 November 4,561 0,127 6 Juni 3,537 0,051 12 December 5,000 0,113 Medelvärde 5,180 0,076 Medelvärde 4,516 0,105 Årsgränsvärde, utsläpp kg per dygn BOD Fosfor BOD Fosfor kg/dygn kg/dygn kg/dygn kg/dygn 2014 4,03 0,07 Gränsvärde 12,05 0,42 Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort. Vid beräkning av bräddflöde används analysresultat från inkommande årsmedelvärde.
Miljörapport för år: 2015 Bilaga 3 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Utgående vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ 304230 Utg.flöde (m3/d): 834 Bräddflöde nät+verk, m³ 0 INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Inkommande mängder I II I+II Enhet Metaller prov-in Bräddat vatten Totalt Metaller halt i µg/l Bly 2,06 0,63 0,63 kg/år Kadmium 0,12 0,04 0,04 kg/år Krom 1,83 0,56 0,56 kg/år Koppar 36,59 11,13 11,13 kg/år Nickel 2,44 0,74 0,74 kg/år Kvicksilver 0,100 0,03 0,03 kg/år Zink 119,79 36,44 36,44 kg/år UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Utgående mängder I II I+II Enhet Metaller prov-ut Bräddat vatten Totalt Metaller halt i µg/l Bly 2 dp 0,20 0,06 0,0 0,06 kg/år Kadmium 2 dp 0,03 0,01 0,0 0,01 kg/år Krom 2 dp 0,50 0,15 0,0 0,15 kg/år Koppar 2 dp 1,73 0,53 0,0 0,53 kg/år Nickel 2 dp 1,16 0,35 0,0 0,35 kg/år Kvicksilver 2 dp 0,100 0,03 0,0 0,03 kg/år Zink 2 dp 11,36 3,46 0,0 3,46 kg/år Aluminium 24 dp 0,99 0,30-0,30 ton/år Beräknad utfällning till slammet, kg Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink 0,57 0,03 0,40 10,61 0,39 0,00 32,99 Avskiljningsgrad, andel som hamnar i slammet Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink 90% 78% 73% 95% 53% 0% 91% Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort. En effekt av detta beräkningsätt är att ämnen uteslutande rapporterats som <x får ett högre värde än det borde vara
Miljörapport för år: 2015 Bilaga 2.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN Diagram över BOD-utsläpp i mg/l BOD7 (ATU) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 BOD7 (ATU) UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN Diagram över Fosforutsläpp i mg/l Fosfor tot, P 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 Fosfor tot, P
Miljörapport för år: 2015 Bilaga 4.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Resultat från slammanalyser Laboratorium: Alcontrol AB Dosering fällningskemikalie, medel kg/m3 0,14 kg/m3 Inköpt mängd fällningskemikalie 91175 kg Behandlad mängd avloppsvatten 304230 m3 Inköpt mängd polymer för avvattning 1500 kg Förbrukad mängd fällningskemikalie (beräknad mängd) 41578,100 kg Producerad mängd slam 443,09 ton Parameter Enhet 60-element Medel- RSD Antal värden Kvot Cd/P Mängd i slam Innehåll Varav från Varav från 2015-03-24 2015-06-25 2015-09-22 2015-12-08 2014-12-17 värde % större än gränsvärde mg/kg kg/år Fällningskem fällningskem fällningskem SFS 1985:840 mg/kg TS kg/år % Torrsubstans vikts-% 20,1 22,5 20,5 21,0 21,2 21,06% 4,3% 93 315 Glödgn.förlust % av TS 72,1 70,4 68,4 71,1 70,5 70,5 1,9% Glödrest % av TS 28% 30% 32% 29% 30% 30% 4,6% 27 528 Totalfosfor % av TS 19 000,0 18 000,0 21 000,0 20 000,0 20 200,0 19 640,0 5,9% 1 833 N-tot % av TS 58 000,0 55 000,0 57 000,0 56 000,0 56500 2,3% 5 272 NH4-N % av TS 13 000,0 17 000,0 16 000,0 19 000,0 16250 15,4% 1 516 Kalium % av TS 2 800 2 100 2 100 2 300 3 840 2628 28,0% 245 Kalkverkan(CaO) ph 7,1 6,9 7,1 7,1 7,1 7,06 1,3% Järn mg/kg TS 7 320 0,000 100 4,158 Aluminium mg/kg TS 63 000,0 59 000,0 64 000,0 62 000,0 64 800,0 62560 3,6% 5837,771 9300 386,676 6,6% Silver mg/kg TS 0,8 1,0 1,0 1,0 0,7 0,8898 17,1% 0,083 Arsenik mg/kg TS 0,050 0,002 Bly mg/kg TS 5,70 6,30 8,20 5,60 8,81 6,922 21,5% 0 st >100 0,646 0,200 0,008 1,3% Kadmium mg/kg TS 0,43 0,50 0,69 0,41 0,40 0,49 24,9% 0 st > 2 24,7 0,045 0,040 0,002 3,7% Koppar mg/kg TS 130,0 120,0 160,0 140,0 127,0 135,4 11,5% 0 st > 600 12,635 0,700 0,029 0,2% Krom mg/kg TS 8,60 11,00 14,00 11,00 32,20 15,36 62,5% 0 st > 100 1,433 1,000 0,042 2,9% Kvicksilver mg/kg TS 0,19 0,19 0,27 0,22 0,20 0,2136 15,8% 0 st > 2,5 0,020 0,003 0,000 0,6% Nickel mg/kg TS 4,60 5,10 7,40 6,50 5,30 5,78 19,8% 0 st > 50 0,539 0,600 0,025 4,6% Zink mg/kg TS 360,0 370,0 460,0 390,0 345,0 385 11,7% 0 st > 800 35,926 0,500 0,021 0,1% Kobolt mg/kg TS 0,000 0,100 0,004 Antimon mg/kg TS 0,000 0,030 0,001 BOR mg/kg TS 3,100 2,900 4,200 2,800 4,740 3,548 24,5% 0,331 Vismut mg/kg TS 1,700 2,500 2,300 2,100 1,880 2,096 15,2% 0,196 Molybden mg/kg TS 2,100 2,000 2,700 2,700 3,160 2,532 18,9% 0,236 Tenn mg/kg TS 8,30 9,00 10,00 10,00 20,50 11,56 43,7% 1,079 Calcium mg/kg TS 8 800 8 500 9 900 9 300 10 400 9380 8,3% 875,292 Magnesium mg/kg TS 2 000 1 800 2 500 2 200 2 400 2180 13,1% 203,426 Selen mg/kg TS 2,100 2,800 2,800 2,900 1,000 2,32 34,7% 0,216 0,030 0,001 Tellur mg/kg TS 0,300 Guld mg/kg TS 0,229 Platina mg/kg TS 0,010 Flouranten mg/kg TS 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 15,3% 0,012 Toluen mg/kg TS Nonylfenol mg/kg TS 3,5 3,2 2,5 3,0 3,1 13,8% 0,285 PAH, summa 6 st mg/kg TS 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,0% 0,028 PCB, summa 7 st mg/kg TS 0,0 0,0 0,0 0,0 0,02 29,1% 0,002 DDT mg/kg TS Diftalater (DEHP) mg/kg TS PBDE * mg/kg TS Sulfat 5000,0 207,891 Al2O3 176000,0 7317,746 Klorid (Cl) 210000,0 8731,401 15836,8 16648,0 58%
Miljörapport för år: 2015 Bilaga 4.2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Massbalans Inkommande Inkommande via Utgående Mängd i slam vatten fällningskemikalie vatten kg/år kg/år kg/år kg/år 1352,95 24,08 1832,70 Totalfosfor - Bly 0,63 0,01 0,06 0,65 Kadmium 0,04 0,00 0,01 0,05 Koppar 11,13 0,03 0,53 12,63 Krom 0,56 0,04 0,15 1,43 Kvicksilver 0,03 0,00 0,03 0,02 Nickel 0,74 0,02 0,35 0,54 Zink 36,44 0,02 3,46 35,93 Kadmium/fosforkvot (mg/kg fosfor 26,7 24,7 Mottagning av externslam ton medel TS-halt ton TS uellt bidrag till total TS-halt i slammet Rengsjö reningverk 1148 1,5% 17,22 18% Växbo reningsverk 289 0,5% 1,445 2% Flästa reningsverk 71 1,6% 1,136 1% Slutna tankar 553 0,4% 1,9355 2% Häggesta RV 0 0% Kilafors 0 0% Simeå RV 0 0% Hällbo 0 0% Segersta 0 0% Summa 2061 21,7365 0,232937441 Koncentration i slammet mg/kg TS Slam Rengsjö RV Slam Växbo RV Slam Flästa RV Slam slutna tankar Häggesta RV Kilafors RV Simeå RV Hällbo Segersta mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 17500,00 13 15500,00 19500,00 Totalfosfor 000,00 Bly 9,65 8,00 4,05 3,40 Kadmium 0,88 0,46 0,34 0,26 Koppar 140,00 140,00 72,50 75,00 Krom 8,05 13,50 6,25 4,55 Kvicksilver 0,16 0,09 0,08 0,15 Nickel 6,20 6,15 4,00 4,00 Zink 405,00 270,00 280,00 270,00 Kadmium/fosforkvot (mg/kg fosfor 50,3 35,4 21,6 13,1 Bidrag i kg via slam från små reningsverk Slam rengsjö växbo Slam Flästa slutna tankar Slam Slam Häggesta RV Kilafors RV Simeå RV Hällbo Segersta Arbrå RV kg kg kg kg kg kg kg mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 301,35 17,61 37,74 - - - - - 1457,22 Totalfosfor 18,79 Bly 0,17 0,01 0,00 0,01 - - - - - 0,46 Kadmium 0,02 0,00 0,00 0,00 - - - - - 0,03 Koppar 2,41 0,20 0,08 0,15 - - - - - 9,79 Krom 0,14 0,02 0,01 0,01 - - - - - 1,26 Kvicksilver 0,00 0,00 0,00 0,00 - - - - - 0,02 Nickel 0,11 0,01 0,00 0,01 - - - - - 0,41 Zink 6,97 0,39 0,32 0,52 - - - - - 27,72 Procentuellt bidrag från de små reningsverken Slam rengsjö Slam växbo Slam Flästa Slam slutna tankar Häggesta RV Kilafors RV Simeå RV Hällbo Segersta Arbrå RV % % % % % % % % % % Totalfosfor 16,4% 1,0% 1,0% 2,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 79,5% Bly 25,7% 1,8% 0,7% 1,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 70,8% Kadmium 33,4% 1,5% 0,8% 1,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 63,2% Koppar 19,1% 1,6% 0,7% 1,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 77,5% Krom 9,7% 1,4% 0,5% 0,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 87,9% Kvicksilver 13,4% 0,7% 0,5% 1,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 84,1% Nickel 19,8% 1,6% 0,8% 1,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 76,3% Zink 19,4% 1,1% 0,9% 1,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 77,2% Utbyten, utgående mängd mätt i procent av inkommande mängd Totalfosfor 107% Krom 206% Bly 86% Kvicksilver 149% Kadmium 98% Nickel 100% Koppar 94% Zink 88% Slambalans Slam till deponitäckning Jordbruk Anläggningsjord Till annan anläggning Summa borttransporterat slam 443,09ton 0 ton 0 ton 0 ton 443,09ton Lagrat slam vid årets slut (till nästa år) Lagrat slam vid årets start (från föregående år) Producerat slam under året Levererat slam under året Lagrat slam årets slut ton ton 443,09ton 443,09ton 0 ton
Miljörapport för år: 2015 Bilaga 4.3 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Fällningsekonomi Analyserat 2015-03-24 2015-06-25 2015-09-22 2015-12-08 Fosfor (mg/kg TS) 19000,0 18000,0 21000,0 20000,0 20200,0 Aluminium (mg/kg TS) 63000,0 59000,0 64000,0 62000,0 64800,0 Kvot Al/P (g/g) 3,32 3,28 3,05 3,10 3,21 Förbrukning fällningskemikalie Fällningskemikalie 91175 kg Aluminiumhalt 9,3 % 0,093 kg/kg kg Aluminium 8479,275 kg aluminium Fosfor i slam 1833 kg Kvot Al/P (kg/kg) 4,63 kg aluminium/kg fosfor Slutsats: Fällningsprocessen förbrukar hög mängd aluminium i förhållande till teorin.
Miljörapport för år: 2015 Bilaga 5 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Ledningstyp Dagvattenledning Avloppsledning Trycksatt (m) Självfall (m) Trycksatt (m) Självfall (m) Summa - 18 126 5 240 45 821 51 061 meter avloppshuvudledning 0% 16% 10% 90% Inläckage 7,5 m³/km huvudledning och dygn 8,4 m³/km självfallsledning och dygn Rörnätsjobb 0,54% av ledningsnätet tillhörande Arbrå RV har förnyats UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT Sträcka/gata/område Ny Vattenl. Vallsta - Orbaden Västergatan Västergatan Västergatan Ny avs Orbaden Ny avs Orbaden Orbaden RV 83 Åtgärd Kod* Längd (m) Ledn.nät Ledningstyp Nyläggn. RN Arbrå Huvudl. Omläggn. S 100,00 Arbrå Huvudl. Omläggn. R Arbrå Huvudl. Omöäggn. D 100,00 Arbrå Huvudl. Nyläggn. RN Arbrå Servis Nyläggn. SN 75,00 Arbrå Servis Omläggn. R Arbrå Huvudl. 275,00 *Koder **Orsak S = Spillvatten K = Kombinerad ÅP = Enl.Åtgärdsprogram OG = Ombyggnad gata D = Dagvatten N = Nyanläggningar A = Akutåtgärd Ö = Övrigt R = Renvatten LB = Ledningsbrott UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ PUMPSTATIONER Pumpstation Åtgärd Antal avloppsstopp, huvudledning: Antal avloppstopp, servisledning: Antal läckor tryckavloppsledning: Anmärkningar Avloppsstopp Arbrå 6 st.
Miljörapport för år: 2015 Bilaga 6.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK BRÄDDNINGSUPPGIFTER Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Pumpstationer i Arbrås spillvattennät Arbrås spillvattennät omfattar drygt 50 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GIS-kartan. Sju av pumpstationerna är lite större och är byggda med dubbla pumpar. De är kopplade med larm till dator på Häggesta. När det bräddar registreras hur lång tid det bräddar samt vilket datum bräddningen inträffat. De mindre stationerna är utrustade med en vipp-mätare som registrerar hur många bräddningar som inträffar samt sammanlagd tid det bräddat. Bräddad tid skrivs upp i loggbok när kontroll av pumpstationen görs. Flödet genom dessa pumpstationer är lågt, eftersom ett fåtal abonnenter är anslutna till dem. Pumpstation APU302 används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer samt ett antal ställen på ledningsnätet. Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott eller planerat underhåll ID-nr Arbetsnamn Brädd- frekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärk ning Bräddfrekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärkning (t.ex. orsak) Lokalt styrsystem Mätanordning Larmsignal Recipient Koordinat APU_310 Orbaden, Trollbo 0 DT1 Vippa Dike vid järnväg APU_301 Orbaden, Orfa Stugby 0 Vippa Vippa Dike APU_302 Orbaden, Badstrand 0 - - - NEJ APU_312 Orbaden 0 R-OP45 Tryckgivare Ljusnan APU_309 Vallsta, Sågvägen 0 Vippa Vippa Dike invid pumpstation APU_303 Vallsta, Östernäs 0 DT1 Vippa Dike till myr APU_311 Vallsta, Posten 0 R-OP45 Tryckgivare Partån APU_304 Karlsbro 0 R-OP45 Tryckgivare Partån APU_305 Törnfelts 0 R-OP45 Tryckgivare Åmyrbäcken-Partån APU_306 Kalle Hennings 0 R-OP45 Tryckgivare Brunn på åker 6818723, 572970 APU_307 Nytorp 0 R-OP45 Tryckgivare Ljusnan 6817936, 573710 APU_308 Norränge 0 R-OP45 Tryckgivare Våtmark, ljusnan 6816398, 573986 Bräddning vid underhåll på ledningsnät - - - - - - - Reningsverket Arbrå reningsverk Arbrå reningsverk - - - - -
Miljörapport för år: 2015 Bilaga 6.2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Översiktskarta för Arbrå ledningsnät Pumpstationernas placering i förhållande till varandra. ID-nr Arbetsnamn Byggår Antal abonnenter uppströms Förmedlat debiterat avlopp m3/år Bräddad Bräddad Bräddad Bräddad m3 tid tid tid 2012 2013 2014 2015 APU_310 Orbaden, Trollbo 1986 15 585 0 0 0 0 APU_301 Orbaden, Orfa Stugby 1969 2 2319 0 0 0 0 APU_302 Orbaden, Badstrand 1973 1 301 0 0 0 0 APU_312 Orbaden 2006 68 13875 0 0 0 0 APU_309 Vallsta, Sågvägen 1978 2 139 0 0 0 0 APU_303 Vallsta, Östernäs 1973 12 980 0 0 0 0 APU_311 Vallsta, Posten 1993 54 23008 0 0 0 0 APU_304 Karlsbro 2008 27 26016 0 0 0 0 APU_305 Törnfelts 1976 0 26016 0 0 0 APU_306 Kalle Hennings 1976 2 26129 0 0 0 0 APU_307 Nytorp 1995 11 27003 76,9 22 h 0 0 APU_308 Norränge 1978 77 8895 0 0 0 0 Med utgångspunkt från anslutna adresser i avloppsledningsnätet och förbrukningsstatistik i vår kunddatabas har flödet av debiterat avloppsvatten beräknats till ovanstående volymer per år. Det verkliga flödet är i praktiken högre pga inläckage. I rutorna visas en beräkning på mängd debiterat avloppsvatten som passerar genom pumpstationen årligen (i detta fall år 2012). Den grönfärgade rutan i centrum symboliserar reningsverket och visar total mängd debiterat avloppsvatten till Reningsverket Bräddning vid underhåll på ledningsnät - - Reningsverket Arbrå Arbrå reningsverk Reningsverk 605 157 066 7
Miljörapport för år: 2015 Bilaga 7.1 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Energiinventering av utrustning i Reningsverket Förbehandling klassning effektförbr. drifttid timmar per dygn effektförbr. Per dygn effektförbr. Kwh per år Rensgaller 1 0,55 0,183333333 0,100833333 36,80416667 Rensgaller 1 0,55 0,183333333 0,100833333 36,80416667 Renspress 1 1,5 0,05 0,075 27,375 Mottrycksskruv 1 1,55 0,05 0,0775 28,2875 Sandpump' 1 4,9 1,00 4,9 1788,5 Elevator 1 0,25 0,2 0,05 18,25 Sandtransportör 1 0,25 0,2 0,05 18,25 Luftning biosteg Omrörare 1 1,5 24 36 13140 Blåsmaskin 1 17,2 14,4 247,68 90403,2 Mellansed Pump 1 1 4 21,6 86,4 31536 Pump 2 1 4 21,6 86,4 31536 Slamskrapa 1 1 0,09 24 2,16 788,4 Slamskrapa 2 1 0,09 24 2,16 788,4 Flockning Omrörare 1 1 0,18 24 4,32 1576,8 Omrörare 2 1 0,18 24 4,32 1576,8 Omrörare 3 1 0,18 24 4,32 1576,8 Omrörare 4 1 0,18 24 4,32 1576,8 Intensivomrörare 1 0,25 24 6 2190 Doserpump 1 0,021 24 0,504 183,96 Slutsedimentering Hydraulskapa 1 1 2,2 12 26,4 9636 Hydraulskarapa 2 1 2,2 12 26,4 9636 Pump 1 1 2,7 2,291666667 6,1875 2258,4375 Pump 2 1 2,7 2,291666667 6,1875 2258,4375 Slambehandling, förtjockare Slamskrapa 1 0,25 14,8 3,7 1350,5 Pump till långtidsluftning 1 3 2,75 8,25 3011,25 Omrörare 1 2,5 2,08 5,2 1898 Omrörare 1 2,5 2,08 5,2 1898 1 st slamluftning 1 18 24 432 157680 Avvattning Centrifug Omrörare 1 2,5 24 60 21900 Exenterskruvpump 1 3 2,74 8,22 3000,3 Polymerpump 1 0,37 4,8 1,776 648,24 Centrifug 1 17,4 4,8 83,52 30484,8 Utmatnignskruv 1 1 1,1 4,8 5,28 1927,2 Utmatningsskruv 2 1 1,1 4,8 5,28 1927,2 Polymerbehandling Omrörare 1 0,75 2,4 1,8 657 Fläkt 1 1,1 2,4 2,64 963,6 Doserare 1 0,3 2,4 0,72 262,8 1179 430225 Sida 1
Miljörapport för år: 2015 Bilaga 7.2 Avloppsanläggning/Kommun ARBRÅ RENINGSVERK Översikt över elförbrukning vid Arbrå reningsverk kwh/år Mätt elförbruknin g Graddagar normalår Förbehand 1954 0% januari 37789,44 713 Förbehandling Luftning bio 103543 24% Luftning februari 29369,88 635 Luftning biosteg Mellansed 64649 15% biosteg; mars 32811,84 584 Flockning 8681 2% 103543; 24% april 30223,68 430 Mellansed Slutsedime 23789 6% maj 30252,96 218 Flockning Slambehan 165838 39% juni 26736 47 Slambehandlin Avvattning 59888 14% Slutsedimentering g, förtjockare; juli 29740,56 0 Polymerbe 1883 0% 165838; 39% augusti 32351,04 41 Slambehandling, förtjockare 430225 september 30746,04 229 Avvattning Centrifug Polymerbehandling oktober 33000,24 387 november 36274,68 528 december 40886,76 676 Summa MWh: 390 183,120 4 488 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Dygnsförbrukning (kwh) 2015-01-01 2015-01-17 2015-02-02 2015-02-18 2015-03-06 2015-03-22 2015-04-07 2015-04-23 2015-05-09 2015-05-25 2015-06-10 2015-06-26 2015-07-12 2015-07-28 2015-08-13 2015-08-29 2015-09-14 2015-09-30 2015-10-16 2015-11-01 2015-11-17 2015-12-03 2015-12-19 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Månadsförbrukning (kwh) Mätt elförbruknin g procentuell fördelning graddagar Beräknat värmetillsko tt Graddagar normalår Beräknad processel januari 37789,44 713 16% 11017,680 26771,760 februari 29369,88 635 14% 9812,380 19557,500 mars 32811,84 584 13% 9024,299 23787,541 april 30223,68 430 10% 6644,604 23579,076 maj 30252,96 218 5% 3368,660 26884,300 juni 26736 47 1% 726,271 26009,729 juli 29740,56 0 0% 0,000 29740,560 augusti 32351,04 41 1% 633,555 31717,485 september 30746,04 229 5% 3538,638 27207,402 oktober 33000,24 387 9% 5980,143 27020,097 45000,000 40000,000 35000,000 30000,000 25000,000 20000,000 15000,000 10000,000 5000,000 Beräknad processel Beräknat värmetillskott november 36274,68 528 12% 8158,955 28115,725 december 40886,76 676 15% 10445,935 30440,825 Summa MWh: 390 183,120 4 488 1 69 351,120 320 832,000 18% 82% 0,000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Sida 2
Bilaga Y, rapportering Miljörapport 2015 Bilaga Y individuella analysresultat ARBRÅ RENINGSVERK BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Datum Månad Flöde mg/l mg/l mg/l inkommande dygnsprov 2015-12-08 12 790 170 490 56 5,5 inkommande dygnsprov 2015-11-17 11 817 180 450 40 5,1 inkommande dygnsprov 2015-10-06 10 697 250 570 57 6,9 inkommande dygnsprov 2015-09-22 9 880 160 460 36 4,9 inkommande dygnsprov 2015-08-11 8 733 260 440 45 5 inkommande dygnsprov 2015-07-14 7 741 150 810 39 4,9 inkommande dygnsprov 2015-06-09 6 925 140 310 33 3,7 inkommande dygnsprov 2015-05-26 5 851 190 420 51 5,7 inkommande dygnsprov 2015-04-21 4 911 160 320 39 3,8 inkommande dygnsprov 2015-03-11 3 1990 88 200 15 1,9 inkommande dygnsprov 2015-02-11 2 796 130 430 42 4,9 inkommande dygnsprov 2015-01-15 1 673 240 490 45 5,5 Bräddat vatten Bräddat vatten 2015-03-09 3 7 120 560 19 3,4 rapporteringsgräns 3 30 0,05 5 Månad Flöde Aluminium, Al ph BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Susp.substans Dosering Utgående dygnsprov 2015-12-08 12 790 1,6 7,4 5 38 26 0,13 11 140 Utgående dygnsprov 2015-12-01 12 678 1,2 7,5 5 38 41 0,093 6,7 140 Utgående dygnsprov 2015-11-17 11 817 1,8 7,5 5 44 31 0,14 10 140 Utgående dygnsprov 2015-11-03 11 640 1,1 7,5 4 36 32 0,11 6,2 140 Utgående dygnsprov 2015-10-20 10 680 0,84 7,4 5 39 29 0,088 6,1 140 Utgående dygnsprov 2015-10-06 10 697 0,6 7,4 3 34 27 0,065 7,6 140 Utgående dygnsprov 2015-09-22 9 880 1,2 7,4 4 38 24 0,072 6,2 140 Utgående dygnsprov 2015-09-10 9 678 0,3 7,4 <3 <30 27 <0.050 <5.0 140 Utgående dygnsprov 2015-08-25 8 664 0,2 7,3 <3 32 30 <0.050 <5.0 140 Utgående dygnsprov 2015-08-11 8 733 0,3 7,4 <3 <30 30 <0.050 <5.0 140 Utgående dygnsprov 2015-07-14 7 741 0,7 7,3 4 43 26 0,056 <5.0 140 Utgående dygnsprov 2015-07-07 7 1002 1,1 7,4 6 38 28 0,085 6,2 140 Utgående dygnsprov 2015-06-25 6 796 0,6 7,4 <3 34 29 0,053 <5.0 140 Utgående dygnsprov 2015-06-09 6 925 0,55 7,3 4 <30 21 <0.050 <5.0 140 Utgående dygnsprov 2015-05-26 5 851 2 7,4 7 32 33 0,14 12 140 Utgående dygnsprov 2015-05-06 5 849 1,3 7,3 5 54 24 0,08 7,1 140 Utgående dygnsprov 2015-04-21 4 911 1 7,3 6 34 21 0,065 6,5 140 Utgående dygnsprov 2015-04-09 4 1184 1,4 7,2 6 36 17 0,066 8 130 Utgående dygnsprov 2015-03-24 3 1078 1,6 7,3 8 33 21 0,091 9,4 125 Utgående dygnsprov 2015-03-11 3 1990 1,4 7,2 4 <30 11 0,078 9 140 Utgående dygnsprov 2015-02-11 2 796 1,1 7,4 6 47 28 0,078 7,4 130 Utgående dygnsprov 2015-01-28 1 692 0,59 7,3 6 32 34 0,069 <5.0 125 Utgående dygnsprov 2015-01-15 1 673 0,81 7,4 6 50 32 0,088 <5.0 125 Utgående dygnsprov 2015-01-08 1 690 0,4 7,4 5 39 31 <0.050 <5.0 125 Metaller, inkommande vattenflöde Volym Bly, Pb Kadmium, Cd Koppar, Cu Krom tot, Cr Kvicksilver, Hg Nickel, Ni Zink, Zn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l inkommande dygnsprov 2015-12-08 790 2 0,12 23 2 <0.1 3 120 inkommande dygnsprov 2015-10-06 697 3,2 0,15 82 2,4 <0.1 3 180 2015-08-11 733 2,6 0,16 36 1,6 <0.1 2,7 110 2015-06-09 925 1,3 0,06 34 1 <0.1 1,7 73 2015-04-21 911 2 0,12 26 2,1 <0.1 2,1 120 2015-02-11 796 1,6 0,12 26 2 <0.1 2,4 130 Metaller, Utgående vattenflöde Volym Bly, Pb Kadmium, Cd Koppar, Cu Krom tot, Cr Kvicksilver, Hg Nickel, Ni Zink, Zn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Utgående dygnsprov 2015-12-08 790 <0.2 0,05 1,6 <0.5 <0.1 1 11 Utgående dygnsprov 2015-10-06 697 <0.2 <0.02 0,9 <0.5 <0.1 1 5 Utgående dygnsprov 2015-08-11 733 <0.2 <0.02 0,5 <0.5 <0.1 1,2 <5 Utgående dygnsprov 2015-06-09 925 <0.2 <0.02 1,6 <0.5 <0.1 1,3 9 Utgående dygnsprov 2015-04-21 911 <0.2 <0.02 3,1 <0.5 <0.1 1,2 13 Utgående dygnsprov 2015-02-11 796 <0.2 0,03 2,3 <0.5 <0.1 1,2 24 Sida 1
Arbrå Reningsverk 2 Processbeskrivning Processbeskrivningen avser normaldrift av anläggningen. Till processbeskrivningen finns ett processchema (se flik 5). Mekanisk rening Inkommande avloppsvatten rinner in till avloppsreningsverket med självfall. Avloppsvattnet genomgår mekanisk rening via rensavskiljning över två rensgaller (RG01 och RG02). Rensgallrens cykler styrs av nivån innan gallren, nivån mäts med tryckgivare (LC01 och LC02). Vippor som indikerar hög nivå är placerade i rensgallerlådan innan rensgallren. Avskilt rens avlastas i en renstvätt med transportör (RP01) och mottrycksskruv (RP02) som tvättar, pressar och transporterar renset till ett sopkärl. Tvätt- och spolvatten tillförs renstvätten via tvättvattenventil (VE30) och spolvattenventil (VE31). Renstvätten styrs av rensgallrens cykler. Efter rensavskiljning leds avloppsvattnet på självfall via en samlingslåda till ett ytomrört sandfång. I samlingslådan finns bräddmöjlighet. Bräddat vatten flödesmäts över skibord med ultraljudsgivare (LC94) och provtas med flödesstyrd vacuumprovtagare (QC92) som startas manuellt. I det oluftade sandfånget avskiljs sand och sump som tidsstyrt pumpas till sandavvattnare av en sandpump (P01). Sanden avvattnas och transporteras med sandskruv (SA01) ur sandavvattnaren till container. Biologisk rening Efter sandfånget leds det mekaniskt renade avloppsvattnet till den biologiska reningen som sker genom aktivslammetoden. Vid normaldrift används bassäng Luftning 2. Första delen av bassängen består av en oluftad del, ca 1/3 av hela volymen, med omrörare (OM21). Vattnet fortsätter därefter in till den luftade delen där syresättningen sker med hjälp av bottenluftare av membrantyp. Luft tillförs systemet genom varvtalsreglerad blåsmaskin (BM21) via en reglerventil (VE25). Tillförseln av luft styrs av syrehaltsmätare (QC21) med det börvärde matas in i styrsystemet. Blåsmaskinens varvtal styrs av trycket som mäts med tryckgivare (PT21) på luftledningens huvudstam. Bildade bioflockar avskiljs i två parallella mellansedimenteringsbassänger (Mellansedimentering 1 och 2). Sedimenterat slam transporteras med kedjeslamskrapor (SS21 och SS22) till sedimenteringsbassängernas slamfickor. Arbrå avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2013
Slamfickorna är försedda med luftspett dit tryckluft leds tidsstyrt via ventiler (VE26 och VE27). Slam från slamfickorna pumpas ut med excenterskruvpumpar (P21 och P22) som returslam eller överskottsslam. Slamhalt mäts med hjälp av slamhaltsmätare (QC22) i den luftade delen av bassängen och reglerar överskottslamuttaget efter fyra nivåer av inställda värden i styrsystemet. Överskottsslamuttaget sker tidsstyrt med start- och gångtider fördelade över dygnet. Det slam som tas ut som överskottsslam flödesmäts med flödesmätare (QC23) och transporteras till förtjockaren via automatventiler (VE22 och VE24). Returslampumpningen ställs in som manuellt börvärde i styrsystemet och sker via automatventiler (VE21 och VE23). Kemisk rening Efter mellansedimenteringen leds avloppsvattnet till kemisk rening. Fällningskemikalien förvaras i två tankar där nivån i tankarna mäts med ultraljudsgivare (LC 51 och LC52). Kemikalien doseras med membrandoseringspump (P51 alt. P52) till inblandningsdelen för intensivinblandning. Doseringen styrs av börvärde/ mängd utgående avloppsvatten (ml/m 3 ). Utgående avloppsvatten mäts med ultraljudsgivare (QC52) genom pashallränna, maxbegränsning för dosering finns. Intensivinblandningen av fällningskemikalie sker med toppmonterad propelleromrörare (OM51). Efter intensivinblandningen av fällningskemikalie delas avloppsvattnet upp i två parallella linjer. Linjerna inleds med ytterligare två flockningskammare vardera för att erhålla en god flockbildning. Toppmonterade propelleromrörare (OM52, 53, 54 och 55) med olika hastighet bygger upp flockarna. Efter kemikalieinblandningen sedimenteras bildade kemflockar i efterföljande parallella slutsedimenteringsbassänger. Sedimenterat kemslam transporteras till slamfickor med hydrauliska bottenslamskrapor (SS51 och SS52). Slammet återförs till biosteget eller pumpas till förtjockare med slampumpar (P54 och P55). Returslampumpningen styrs på start- och gångtider som ställs in i styrsystemet. Utgående avloppsvatten mäts med ultraljudsgivare (QC52) genom parshallränna och provtas med flödesstyrd vacuumprovtagare (QC93) innan det leds till recipienten. Slambehandling Slam från processen förtjockas i gravitationsförtjockare (Förtjockare 1). I förtjockaren mäts nivå med hjälp av tryckgivare (LC71) och dekantat rinner till en rejektvattentank. Omrörning sker med toppmonterad grindomrörare (OM71) och slam pumpas tidsstyrt med slampump (P71) till stabilisering i form av långtidsluftning. Externt slam från de mindre reningsverken leds direkt till stabilisering. Arbrå avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2013
I stabiliseringen/långtidsluftningen luftas slammet med hjälp av bottenluftare av membrantyp. Luft tillförs systemet kontinuerligt genom blåsmaskiner (BM22 och BM23). I stabiliseringen/långtidsluftningen finns två propelleromrörare monterade (OM73 och OM74). Omrörningen sker kontinuerligt och avstannar endast då nivån i bassängen är för låg, nivån mäts av tryckgivare (LC73). Slam från stabiliseringen/långtidsluftningen pumpas manuellt till en konditioneringstank med hjälp av slampumpar (P74 och P75). I konditioneringstanken mäts nivå med tryckgivare (LC74). En toppmonterad propelleromrörare (OM75) rör om slammet. Omrörningen sker kontinuerligt och avstannar endast då nivån i bassängen är för låg. Slammet avvattnas med hjälp av centrifug (SC71) som startas manuellt från separat styrskåp. Slammet pumpas från slamlagringstanken till centrifugen (SC71) med excenterskruvpump (P76). Polymer tillsätts med excenterskruvpump (P78) för att underlätta avvattningen. Polymer i pulverform bereds genom att transportera polymerpulvret med skruv till en beredningstank. I beredningstanken tillsätts spädvatten från högtrycksnätet och blandningen omrörs med toppmonterad propelleromrörare (OM76) innan blandningen släpps till en mognadstank varifrån polymerblandningen kan doseras. Rejekt från centrifugen rinner till en rejektvattentank. I rejektvattentanken mäts nivå med hjälp av tryckgivare (LC75). Nivån styr rejektvattenpumpen (P77) som pumpar rejektvattnet till den biologiska reningens luftade del. Avvattnat slam transporteras till fördelningsskruv (TS72) med hjälp av transportskruv (TS71). Fördelningsskruven (TS72) fördelar slammet tidsstyrt mellan två containrar. Transportskruven och fördelningsskruven har kontinuerlig drift då centrifugen (SC71) är i drift. Arbrå avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2013