Projektets inriktning



Relevanta dokument
Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Hiv/STI-prevention med migrationsperspektiv Skåne Slutrapport

Inbjudan till deltagande i MILSA II

Slutrapport. Följeforskning i projektet Hiv/STI-prevention med migrationsperspektiv i Skåne. Stockholm oktober Jenny Halldén Therese Olmsäter

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Länsgemensam folkhälsopolicy

Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Handlingsplan inom folkhälsoområdet

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap

FRAMTID. ADLON konferens och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Verksamhetsplan NAD 2.0 (2019)

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

PM 2017: RVI (Dnr /2017)

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunpolitiskt program för RFSU Stockholm

Utvecklingsområde 1: Utveckla det förebyggande långsiktiga arbetet så att insatser möter de hiv/sti-preventiva behov som finns bland migranter.

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Sveriges elva folkhälsomål

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Bilaga 2. Statsbidragets mål Insatser/projekt ska leda/bidra till att uppnå följande mål:

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.

Ensamkommande barn Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Läns- och regionförbundsträff 18 mars 2014

Version: Lathund för Region Skånes ansökningsblankett för statsbidrag för insatser mot hiv/sti 2017.

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program

Koncernkontoret Avdelningen för folkhälsa och miljö S KAN E. Till Kommunstyrelsen Kommunala folkhälsosamordnare-/strateger

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Verksamhetsplan Etablering Södertörn godkänd av ledningsgruppen den 8 december 2017

Ett program för sexuell hälsa i Stockholm Motion (2012:23) av Emilia Bjuggren (S)

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Remiss Regional folkhälsomodell

Verksamhetsplan Adlon 2010

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Program för ett integrerat samhälle

Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Datum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Ensamkommande barn/unga som försvinner. Amir Hashemi-Nik

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation

Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål

Projektplan Integrationsstrategi

Folkhälsopolitiskt program

Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna

Överenskommelsen Värmland

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

Projekt Fatta samtycke

Om vi gör det här bra:

Grunduppgifter. 1. Sökande organisation. 2. Om projektet. 3. Vilket område avser projektet? Kryssa i en av rutorna.

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län

Riktlinjer för mottagande av nyanlända

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet.

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Transkript:

Projektplan 2011-2013 Hiv/STI- prevention med migrationsperspektiv Skåne Senast uppdaterad december 2012

Inledning Hiv/STI prevention är och måste ses ur ett mänskligt rättighetsperspektiv. Hiv/STI är generella epidemier och ingen grupp i samhället förblir opåverkad. Som en effekt av en allt mer mobil befolkning vad det gäller sysselsättning, fritid och partners ökar även risken för att exponeras för hiv/sti och därmed även dess spridning. Detta innefattar även befolkning så som sexuella partners av injicerande drogmissbrukare och klienter till prostituerade. I Sverige har vi ingen hög förekomst av hiv men statistik från Smittskyddsinstitutet 2009 visar på en svag ökning av hiv. Forskning visar på att individer som flyttar till Sverige från högriskområden tenderar att bära med sig smittan i högre utsträckning än individer som kommer från länder med låg förekomst av hiv. Beroende på varifrån en person migrerar ifrån så kan kunskap om hiv/sti variera stort. Hiv/STI prevention är och måste därmed ses ur ett universellt perspektiv. Detta har föranlett Smittskyddsinstitutet att besluta om en 3-årig satsning på hiv/sti prevention i målgruppen migranter med syfte att bland annat utveckla och förbättra tillgängligheten av det hiv/sti preventiva arbetet i ordinarie verksamheter i samverkan med intresseorganisationerna. Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden för folkhälsan. Målområdena fokuserar främst på övergripande faktorer som påverkar folkhälsan, och det är genom åtgärder mot dessa faktorer som stora folkhälsoeffekter kan uppnås. Två av Sveriges elva folkhälsopolitiska målområden som berör projektet är: Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Ur ett folkhälsoperspektiv finns det samhällsvinster att göra med att satsa förebyggande bland migranter då både det individuella lidandet och de hälsoekonomiska konsekvenserna för smitta och sjukdom för hiv/sti kan bli stora. Bakgrund Under 2009 fick Malmö Högskola i uppdrag av Folkhälsoenheterna i Malmö Stad och Region Skåne att kartlägga tillgängligheten av hiv/sti- prevention för migranter (asylsökande, flyktingar, anhöriginvandrare, studenter, ensamkommande barn- och ungdomar, arbetskraftsinvandrare och papperslösa). Resultatet av rapporten Kartläggning av preventiva hiv/sti insatser i Skåne ur ett migrationsperspektiv, AAAQ och grundad tillgänglighet" visar på tre områden inom vilka tillgänglighetsperspektivet kan utvecklas och är följande: Aktörer med migrations- och integrationspolitisk orientering Aktörer med hälso- och välfärdspolitisk orientering Utbildningssektorn 2

Kartläggningen visar att tillgängligheten till hiv/sti prevention för målgruppen migranter måste möjliggöras och tas på allvar i det generella hiv/sti preventiva arbetet för att om möjligt kunna ändra statistiken av hiv och sexuellt överförda infektioner regionalt i Skåne. Rapporten tydliggör att individer faller mellan stolarna eftersom många inom denna heterogena grupp inte passerar genom mottagningssystemet för flyktingar, där hälsosamtal och hälsoundersökningar och hiv-test erbjuds. Migranter utanför detta system hänvisas till ordinarie system t ex. hudkliniker och vårdcentraler. Vidare visar rapporten att de personer som migrerat till Skåne och Malmö utanför mottagningssystemet är minst lika många eller fler som de som gått genom asyl- och mottagningssystemet. Detta måste därmed beaktas ur ett tillgänglighetsperspektiv i förhållande till migration i allmänhet. Men också för personer som kommer från länder med hög förekomst av hiv/sti och vars rätt till hiv/sti-prevention kan vara eftersatt och i många fall också starkt kopplat till stigma. Dessutom varierar kunskaperna om hiv/sti stort bland migranter och detta kan innebära att personer ovetandes lever med obehandlad hiv/sti och för smittan vidare. Det förekommer dels strukturella och organisatoriska hinder för att migranter ska ha samma tillgänglighet till information och hiv/sti test som övriga medborgare i Skåne. Dels behöver de tvärsektoriella aktörerna som möter migranter tillgång till metoder och kunskaper för att kunna närma sig ämnet hiv/sti prevention. På denna punkt har det visat sig att frivilligorganisationerna spelar en viktig roll, vilka kan förmedla budskap och insikter som annars kan vara svåra att kommunicera. För att möjliggöra en regional utveckling som leder till att tillgängligheten till hiv/stiprevention förbättras för migranter gav Malmö Stad och Region Skåne AIC (Arbets- och integrationscenter) SDF Fosie, Malmö Stad i uppdrag att anställa en projektledare/tillgänglighetsstrateg/möjliggörare med start 1 juni 2010. I januari 2012 flyttade projektet över till Länsstyrelsen i Skåne län. Projektet är därmed kopplat till Partnerskap Skåne och Samhälls- och hälsoinformatörerna. Projektet Migration hiv/sti prevention Skåne bygger vidare på kartläggningen. Ansatsen i projektet är mänskliga rättigheter och rätten till hälsa och lika behandling i förhållande till AAAQ (tillgång, tillgänglighet, acceptans och kvalitet). AAAQ är vidare kopplat till grundad tillgänglighet med beaktande av olika stadier i livet ex. tillgängligheten beaktas i förhållande till kön, sexuell läggning, ålder utöver erfarenhet av migration. Det är mot denna bakgrund som projektet Hiv/STI-prevention med migrationsperspektiv Skåne sökte pengar från Malmö Stad och Region Skåne via Smittskyddsinstitutet för ett 3-årigt projekt vars övergripande mål är att minska smittspridningen av hiv/sti bland migranter i Skåne. 3

Projektets inriktning Projektets ansats är mänskliga rättigheter och bygger på att möjliggöra tvärsektoriella och strukturella förutsättningar som kan generera ett integrerat, hållbart och långsiktigt hiv/sti-preventionsarbete för migranter i regionen. Projektet ska möjliggöra och utveckla insatser som bidrar till att skapa struktur, stor vikt kommer att läggas på att finna adekvata arbetsformer som säkerställer tillgängligheten. Detta förutsätter ett integrerat och strukturerat samarbete med ordinarie verksamheter och intresseorganisationer i Skåne. Det går att nå positiva synergieffekter på organisations- och individnivå genom att integrera det hiv/sti förebyggande arbetet i fler verksamheter. Kombinerad hiv/stiprevention och att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar, förutom tillgång till saklig information och sexualkunskap, också om att stärka individens egen identitet, självkänsla och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Nyckelaktörer med migrations- och integrationspolitisk orientering, hälso- och välfärdspolitisk orientering och utbildningssektorn ska ges möjligheten att utveckla och diskutera sina kunskaper om och attityder till hiv/sti-prevention för att kunna hitta sin roll i det hiv/sti förebyggande arbetet, vilket spelar en viktig och avgörande betydelse för att minska hiv/sti utvecklingen i hela regionen. Ett nätverk ska bildas för nyckelpersoner från ordinarie verksamheter och ideella organisationer. Detta för att dra lärdom av befintliga erfarenheter och utbud och för att förhindra överlappande dubbelarbete men också för att erbjuda en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte för verksamma inom olika arenor som möter migranter. Projektet kommer kontinuerligt att kommunicera och förankra kartläggningen parallellt med uppgiften att möjliggöra utveckling av adekvata metoder för nyckelaktörer i projektet t ex. för SFI, Malmö Stad och Samhälls- och hälsokommunikatörerna inom Partnerskap Skåne. Projektet kommer att satsa på kvalitet framför kvantitet för att producera goda exempel som förankras på bred front och regional nivå. I oktober -10 genomfördes en LFA (Logical framework approach) workshop med inbjudna nyckelaktörer, intressenter och experter inom hiv/sti prevention som berörs av projektet. LFA är en projektplaneringsmodell och ett instrument för analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av projekt men också ett instrument som kan skapa engagemang och tydligt ansvar för ett projekt, program eller verksamhet hos en bred grupp. 4

Målgrupp/Aktörer för projektet Personal inom hälso- och sjukvården, myndighets- och utbildningssektorn, t ex. vårdcentraler, migrationsverket, SFI, samt intresseorganisationer. Övergripande mål Minskad smittspridning av hiv/sti bland migranter i Skåne. Prioriterade grupper inom projektet Personer som omfattas av etableringsuppdraget SFI elever Ensamkommande ungdomar Projektmål Ökad tillgänglighet av hiv/sti prevention för projektets prioriterade grupper bland aktörer som möter projektets prioriterade migrantgrupper Indikatorer till projektmålet: Antal aktiva aktörer med utgångspunkt i kartläggning från 2010 Antal formulerade och antagna policydokument som inbegriper migranter och hiv/sti prevention Antal nya identifierade nyetablerade aktörer och strukturella villkor som tillkommit under projektet till förmån för migranters tillgänglighet till hiv/sti prevention, exempelvis att elever på SFI (svenska för invandrare) får systematiserad och kvalitetssäkrad undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa samt att samhälls- och hälsokommunikatörerna i Skåne når för närvarande alla nyanlända inom etableringsuppdraget och andra med grundläggande hälsoinformation kring sexuell och reproduktiv hälsa. Hur har befintliga verksamheter utvecklats inom ramen för hiv/sti prevention och SRHR och hur har utvecklingen gått till och förändrats? Verifikationskällor: Kartläggningen Projektets årsrapporter 2011-2013 Vårdcentraler, Region Skåne Utbildningsförvaltningen, Malmö Stad Partnerskap Skånes årsrapport 5

Delmål 1. Förvärvad kompetens Förvärvad kompetens genom ökad kunskap hos aktörerna om sexualitet, kultur, normer, religion och migrationsprocessen kopplat till bemötande om hiv/sti. 2. Kunskapsbaserat och säkrat hiv/sti preventionsarbete Att verksamheter som möter projektets prioriterade grupper bedriver kunskapsbaserat, säkrat och förankrat hiv/sti preventionsarbete inom hälso- och sjukvården och myndighets- och utbildningssektorn 3. Förankring Ökad förankring i ordinarie verksamhet av projekt inom hiv/sti prevention 4. Metoder Utvecklat och målgruppsanpassat material och metoder finns 5. Nätverk Etablerat och samordnande nätverk för att möjliggöra integrerat samarbete mellan nyckelpersoner och aktörer inom ordinarie verksamheter och intresseorganisationer som möter projektets prioriterade migrantgrupper. Delmål 1: Förvärvad kompetens genom ökad kunskap hos aktörerna om sexualitet, kultur, normer, religion och migrationsprocessen kopplat till bemötande om hiv/sti, t.ex. erbjuda information om hiv/sti till tolkar i Skåne. Indikator: Antal utbildningar per år Andel aktörer som möter projektets prioriterade grupper som fått ny kunskap om hiv/sti kopplat till bemötande om hiv/sti Hur används kompetensen? Hur gör man annorlunda i verksamheterna? Förändrat arbetssätt utifrån den nya kunskapen? Att en långsiktig lösning finns för att garantera att utbildningar genomförs (ex. upphandling) Kompetensutbildning inom hiv/sti prevention med migrationsperspektiv i syfte att nå förankring Verifikationskällor: Migrationsnätverket Enkätsammanställning 6

Delmål 2: Att verksamheter som möter projektets prioriterade grupper bedriver kunskapsbaserat, säkrat och förankrat hiv/sti preventionsarbete inom hälso- och sjukvården och myndighets- och utbildningssektorn. T.ex. professionalisering av SHK i temana manlig och kvinnlig hälsa samt temat Hiv/STI, så information ges på rätt nivå. Indikatorer: Antal aktörer som förändrat sitt arbetssätt Antal aktörer med ansvarig för frågorna Dialogbilder klara och testade inom SHK, spridning via konferens 6 nov-12. Utveckla och samordna kompetensutbildning inom hiv/sti. Tvärsektoriellt förankra och kommunicera kartläggningen och information om projektet i verksamheter och organisationer. Arrangera LFA (Logical framework approach) workshop Verifikationskälla: Projektets årsrapport 2011-2013 Delmål 3: Ökad förankring i ordinarie verksamhet av projekt inom hiv/sti prevention Indikator: Bärare av projektets prioriterade grupper efter 2013 Nya arenor som erbjuder information om (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) SRHR Förändrade arbetssätt bland exempelvis SFI lärare, socialtjänst, boendestödjare och SHK. Bjuda in folkhälsoenheter i samtal om sexuell hälsa Sammanställa sammanfattningar av projektresultat och regelbundet rapportera projektet internt och externt till bland annat nätverket Förankra behov och resultat i den regionala politiken och bland tjänstemän Verifikationskällor: Projektets årsrapport 2013 Folkhälsoenheterna inom Region Skåne och Malmö Stad Partnerskap Skåne, Länsstyrelsen Skåne 7

Delmål 4: Utvecklat och målgruppsanpassat material och metoder finns. T.ex. Att det finns SOS (sex och samlevandsmaterial), inklusive hiv/sti-information och anpassad metod för ensamkommande barn och ungdomar (EKB) samt metodanpassad information kring hiv/sti-prevention för elever på SFI. Indikator: Framtaget metodmaterial i samarbete med SHK och SFI Komvux Södervärn Metod för EKB testad i pilotgrupp/-er 2013. Metod för SFI-elever testad under 2012 och 2013. Sprida SFI metoden till intresserade SFI leverantörer i Skåne. Verifikationskälla: Projektets årsrapport 2011 och 2012 Delmål 5: Etablerat och samordnande nätverk för att möjliggöra integrerat samarbete mellan nyckelpersoner och aktörer inom ordinarie verksamheter och frivilligorganisationer/idéburna sektorn som möter migranter t.ex. nätverk för etniska föreningar. Indikatorer: Identifiera prioriterade och intresserade föreningar. Befintligt och väl fungerande nätverk. Antal etablerade samarbetsrelationer. Sprida metoder 2013 Kontinuerliga nätverksmöten Diskussion och beslut om strukturella former som leder till samsyn i regionen kring hiv/sti prevention som inbegriper migranter Identifiera och lyfta fram fördelar med samverkan olika aktörer emellan Verifikationskällor: Deltagarlistor Inom projektets ramar: antal träffar genom nätverk, arbetsgrupper, seminarie- och konferenser. 8

Resurser Under tiden jan 2011-dec 2013 anställs en projektledare med folkhälsoutbildning. Processutvärderare kommer att anställas på timmar. Vid behov kommer externa föreläsare och experter att arvoderas. Rollfördelning/Organisation Projektägare: Gunvor Landqvist, enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen Skåne Projektledare: Maria Nilsson, enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen Skåne. Styrgrupp: Gunvor Landqvist, enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen Skåne, Katarina Carlzén, enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen Skåne, Niclas Olsson, programmet för sexuell hälsa, Malmö Stad, Maruja Arevalo, enheten för folkhälsa och miljö, Region Skåne, Carin Björngren Cuadra, fakulteten för hälsa och samhälle Malmö Högskola. Koppling mellan projekt och ordinarie verksamheter Regelbundna träffar med styrgruppen Region Skåne och Malmö Stad, ledningsgruppen för det regionala kunskapsnätverket samt kontinuerlig förankring i verksamheter som projektet berör. Utvärdering, uppföljning, rapportering och redovisning Projektledare ansvarar för att resultat redovisas regelbundet till projektägare samt att skriftlig rapportering sker varje halvår till Region Skåne och Malmö Stad. Projektledaren kommer i samarbete med utvärderare att utvärdera och göra uppföljningar på projektet. Projektet kommer att redovisas genom workshop, www.lansstyrelsen.se seminarier och konferenser. Tidsplan Projektet startar den 1 jan 2011 och avslutas den 31 dec 2013. 9