Kulturdepartementet Regeringskanslite 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur SOU 2012:65 Region Västerbotten tackar för möjligheten att svara på remissen och vill lämna följande synpunkter på Läsandet kultur SOU 2012:65. Allmän kommentar: Region Västerbotten uppskattar Litteraturutredningens bredd och ambition. Genomlysningen av hela det litterära fältet med historik och faktabakgrund utgör en stor kunskapskälla och bildar en stabil grund för de förslag som utredningen lämnar, och för ett konkret genomförande av litteraturreformer, till litteraturens och läsfrämjandets fromma. Läslyftet måste ges reella möjligheter att genomföras och nå sina mål. Utredningens grepp omfattar allt från i Läslyftet ingående förslag till villkoren för de yrkesverksamma på ordområdet. I den mångfald av bedömningar och förslag som presenteras har Region Västerbotten med extra intresse tagit del av utredningens skrivningar om läs- och litteraturfrämjande i kultursamverksansmodellen, samordning av läsfrämjande insatser utanför skolan och en stärkt roll för folkbildningen i det läsfrämjande arbetet. Region Västerbotten hade gärna sett ett tydligare belysande av tillgänglighet utifrån olika aspekter som t ex socio-ekonomiska och geografiska. Även en ytterligare fördjupning av genusfrågan utifrån ett läsperspektiv hade varit välkommet. I kapitlet Ekonomiska konsekvenser m.m. står: De förslag som lämnats för inte med sig ökade kostnader för staten utan finansieras inom nuvarande budgetramar. Region Västerbotten inser att detta villkor fanns med i utredningens direktiv, men anser det olyckligt att det har begränsat utredningens möjligheter till att lägga fram mer omfattande förslag, som än mer radikalt skulle säkra och stärka läsningens och litteraturens roll i samhället. Region Västerbotten ser det som ytterst angeläget att denna viktiga och stora fråga tillskjuts nya resurser och inte hanteras endast genom omfördelning av befintliga medel. - 1-
14.2 Ett Läslyft för Sverige Nationella mål för läslyftet Region Västerbotten stödjer förslagen i Läslyftet med följande kommentarer: Tyngdpunkten i förslagen ligger på skolans och förskolans uppgift. Tyvärr är föräldrarnas viktiga roll som förebild och deras viktiga uppgift att skapa goda läsvanor och längtan efter berättelser delvis förbigången. Föräldrarnas betydelse kan inte nog betonas och här har MVC och BVC i samarbete med folkbiblioteken en mycket viktig uppgift att informera, inspirera och underlätta. Region Västerbotten föreslår: Alla barn och unga ska regelbundet ta del av både fack- och skönlitteratur. Det står: Kunskapen om läsningens betydelse för utbildning och delaktighet i samhällslivet ska ha ökat i alla grupper som i dag läser i liten utsträckning. Region Västerbotten föreslår: Kunskapen om läsningens betydelse för utbildning och delaktighet i samhällslivet ska ha ökat. Utredningen skriver: det väl dokumenterat att de ungas läsning hänger nära samman med vuxengenerationens vanor. För att kunna vända utvecklingen behövs därför även insatser för att minska skillnaderna i befolkningen i stort vad gäller kunskap om läsningens betydelse. Region Västerbotten anser att det inte enbart handlar om kunskap det handlar också om att ge föräldrarna redskap, tipsa om bra böcker, bra lästillfällen, sagostunder, boklekar, bokträffar för barn och vuxna, det arbete som MVC, BVC och biblioteken gör. Region Västerbotten anser att förslaget om en parlamentarisk beredning för läslyftet är mycket bra. Läsombud för att stärka litteraturens ställning i förskolan Region Västerbotten stöder förslaget att Statens Skolverk får i uppdrag att initiera en försöksverksamhet med läsombud i förskolorna. En viktig faktor att ta hänsyn till är folkbibliotekens begränsade resurser. I landet finns erfarenheter av olika typer av läsombudsverksamhet att bygga vidare på. Men det finns naturligtvis också anledning att försöka tänka helt nytt. I Västerbottens län drevs för drygt tio år sedan, i samarbete med övriga norrlandslän, projektet Läslustombud på förskolorna i Norrland, med positivt resultat. Läslustombud finns ännu kvar på några förskolor i länet. - 2-
Region Västerbotten betonar också vikten av bl. a föräldrarnas roll för barn 0-5 år samt, som utredningen också nämner, barns möjlighet att tidigt i livet få möta litteraturen oavsett social bakgrund. Kompetensutveckling för lärare Region Västerbotten ser fortbildning inom barn- och ungdomslitteraturområdet för pedagoger som angelägen och viktig, det har också satsats en hel del tid och pengar under senare år på lärarlyft inom området. Länsbiblioteket anser att Litteraturutredningen inte i tillräcklig grad tagit hänsyn till bibliotekarierna som yrkeskår. I barn- och ungdomsbibliotekariernas profession ingår kunskap om barn- och ungdomslitteratur, om tillgänglighet och medier i tillgänglig form, barns läsning och läsprocesser, metoder för boksamtal och förmedling av läsglädje. Barn- och ungdomsbibliotekarierna håller sig fortlöpande ajour med aktuell bokutgivning, olika typer av medier, läsforskning osv. Barn- och ungdomsbibliotekarierna har också ofta kontakt med barnbokens författare och illustratörer. Inom barn- och ungdomsbiblioteken prövas och utvecklas ständigt nya metoder för litteraturförmedling och inte sällan är de mest framgångsrika metoderna framtagna av personer med dubbla kompetenser (bibliotekarie/pedagog) eller i samarbete bibliotekarie pedagog. Region Västerbotten föreslår därför ett rejält bibliotekarielyft. En fortbildning i såväl teoretisk som praktisk pedagogik för barn- och ungdomsbibliotekarier. Samtliga elever bör ha tillgång till skolbibliotekarier En skolbibliotekarie är mer än ett stöd till elever och lärare. En fackutbildad skolbibliotekarie har en kompetens som innefattar informationsvetenskap men också kunskap om barn- och ungdomslitteratur, om tillgänglighet och tillgängliga medier, barns läsning och läsprocesser, metoder för boksamtal och förmedling av läsglädje. Skolbibliotekarien har också kunskap om olika typer av medier som kan verka läsfrämjande på olika sätt. I sydvästra Sverige pågår projektet Skolbibliotekarielyftet som är en utmärkt modell för hur ett landsomfattande fortbildningspaket för fackutbildade skolbibliotekarier skulle kunna se ut. Läs- och litteraturfrämjande i kultursamverkansmodellen Region Västerbotten stödjer förslagets första del, att folkbibliotekens och andra lokala aktörers utvecklingsarbete på litteratur- och läsfrämjandeområdet bör stärkas. Region Västerbotten stödjer också förslaget att göra ett tillägg i 8 förordningen (2010:2012) och föra nuvarande statsbidrag till regional kulturverksamhet. Däremot anser Region Västerbotten att förslagets andra del, där de riktade statsbidragen till inköp av barn- och ungdomslitteratur föreslås upphöra, väcker vissa farhågor och frågor. - 3-
Utredningen resonerar om att en indragning av inköpsstödet kan innebära att resurserna minskar för medieinköp vid vissa folk- och skolbibliotek, men menar samtidigt att det rör sig om små summor per mottagare. Region Västerbottens uppfattning är att ett belopp på 30 tkr är ett avgörande tillskott till mediebudgeten i en liten kommun. Det är ett tillskott som möjliggör läsfrämjandeinsatser enligt de läsfrämjandeplaner som kommunerna måste bifoga ansökan till Kulturrådet, planer som i praktiken leder till ett brett samarbete inom kommunen för att arbeta läsfrämjande. Man ska heller inte underskatta effekten av att Kulturrådet som ett av villkoren för inköpsstödet kräver att ordinarie bokanslag inte får minska. Detta upplever många bibliotek som ett skydd och en trygghet när mediebudgeten ska fastställas. Genom regionalt stöd och regional samordning kommer litteratur- och läsfrämjandet stärkas och utvecklas i Västerbotten. Kommunerna kan i nära dialog med regionen, enligt kultursamverkansmodellen, finna möjligheter att samarbeta med varandra om olika läsfrämjandeprojekt. Region Västerbotten ser att det i denna dialog tas fram vilka villkor som ska gälla för detta regionala stöd, och om hur ansökningsförfarandet ska se ut. Region Västerbotten har goda möjligheter att tillsammans med kommunerna utforma bra och väl förankrade lösningar för den regionala litteratur- och läsfrämjande verksamheten. Samordning av läsfrämjande insatser utanför skolan Region Västerbotten stödjer behovet av nationell samordning, och att det tas fram ett handlingsprogram för det läsfrämjande arbetet utanför skolan, som grund för prioriteringar och utveckling. Region Västerbotten ställer sig dock mycket skeptisk till att så mycket som 16 miljoner omfördelas från de riktade statsbidragen till inköp av barn- och ungdomslitteratur, med flera bidrag, för denna nationella samordning. Summan bör kunna minskas betydligt, och ytterligare medel istället tillföras läs- och litteraturfrämjande i kultursamverkansmodellen (se ovan). Om bedömningen i slutänden ändå blir att fem tjänster bör tillsättas, finns det inget som talar för att de ska placeras i Stockholm, mer än möjligen vanetänkande, utan de kan med fördel placeras strategiskt i fem av Sveriges landsting eller regioner. Det ligger utmärkt väl i linje med utredningens regionala fokus i övrigt, utan att den nationella samordningen behöver äventyras, om man nu vill se en risk för det. Stärk folkbildningens roll i det läsfrämjande arbetet Region Västerbotten ställer sig tveksamt till förslaget att 30 miljoner kronor omfördelas inom det statliga stödet till studieförbunden. Region Västerbotten instämmer i utredningens beskrivning av folkbildningens och folkbibliotekens betydelse för det läsfrämjande arbetet. I Västerbotten finns en - 4-
lång tradition av samverkan mellan dessa parter, såväl på lokal som på regional nivå. Region Västerbotten instämmer också i att nuvarande bidragssystem till studieförbunden begränsar möjligheterna att samarbeta fullt ut. En stor del av den läsfrämjande verksamhet som bedrivs inom länsbiblioteket och ute i kommunerna bygger i dag på projektfinansiering. Region Västerbotten anser därför att det är viktigare att hitta modeller som möjliggör ett utökat samarbete än att omfördela medel från befintlig verksamhet till projektbidrag. Stöd till evenemang i bokhandeln Region Västerbotten stödjer förslaget, och vill att följande beaktas: o Bättre information mot bokhandel bör ske (hälften av Umeås bokhandlare kände inte till bidraget) o I Sverige saknar var tredje kommun bokhandel. I vårt län Västerbotten saknas bokhandel i 13 av länets 15 kommuner. Därför måste man även se till att bidraget kan förbättra möjligheten att sprida författarbesök i länet trots avsaknad av bokhandlare. Kan bokhandlare samarbeta med andra förlag, studieförbund, bibliotek för att möjliggöra författarbesök? o Trots utökning blir det lite pengar att fördela Möjligheter för folkbiblioteken att arbeta aktivt med e-böcker Region Västerbotten stödjer förslaget att SKL får förhandlingsuppdrag gentemot förlagen och att KB får i uppdrag att utveckla publiceringsverktyg för de som själva önskar publicera sina texter i e-format och räknar med att såväl KB och SKL samarbetar med upphovsrättsinnehavarna och förlagen för att uppnå bra möjligheter för biblioteken att kunna erbjuda låntagarna digitalt material. Region Västerbotten poängterar de kommunala bibliotekens möjlighet att framöver kunna tillhandahålla e-böcker och andra e-resurser och använda dessa i sitt läsfrämjande arbete. När en allt större del av kommuninvånarnas läsning sker i digital form bör inte det lokala biblioteket stå utan möjligheter att kunna tillgängliggöra litteratur som e-böcker. 14.3 En moderniserad biblioteksersättning Region Västerbotten kan inte se att förslaget skulle kunna medföra några negativa konsekvenser för biblioteken. Utifrån diskursen om e-böcker ovan skulle ett centralt distributionssystem kunna leda till central lånestatistik över e-lån vars statistik skulle kunna användas som underlag för en moderniserad biblioteksersättning. Region Västerbotten anser att författarorganisationernas synpunkter måste väga tungt och stödjer Författarförbundets förslag att regeringen initierar en utredning om förutsättningarna för att genom statsanslag inrätta en ersättningsordning till - 5-
upphovsmän för användningen av fysiska och digitala exemplar av allmänlitterära verk på forskningsbiblioteken vid sidan av den befintliga biblioteksersättningen De nationella minoritetsspråken Region Västerbotten noterar att de nationella minoritetsspråken behandlas på olika platser i utredningen men att utredningen inte beaktar denna litteratur i kapitel 14 Bedömningar och förslag. Det hade legat i linje med det den svenska staten har förbundit sig att göra genom ratificeringen (9 februari år 2000) av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). Region Västerbotten föreslår att en nationell utredning tillsätts med uppdrag att analysera situationen för de nationella minoriteterna. Uppdraget bör också analysera betydelsen av ett utökat samarbete med Norge om den samiska bokbussen. Region Västerbotten Ewa-May Karlsson Regionråd Anna Pettersson Regiondirektör - 6-