Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Kristianstad 13/14
Innehåll 1 Inledning Beskrivning av grundfakta för enhet Framtidsgymnasiet Kristianstad... 2 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 2 Utbildningar... 2 Elever... 2 Personal... 2 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse.... 4 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 4 Lokaler... 4 Lärare... 3 Funktioner - elevhälsa, SYV... 5 Finansiering & Elevprognos... 5 3 Systematiskt kvalitetsarbete.... 6 Metoder och Uppföljning... 6 Enhetsspecifikt läsåret 2013/14... 7 4 Fokusområden läsåret 2013/2014... 10 5 Resultat av kvalitetsarbetet 2013/2014... 13 6 Fokusområden för 2014/2015.. 17 2
1 Inledning Historik, fakta, organisation 2008 startades Framtidsgymnasiet i Kristianstad. Under läsåret 13/14 var antalet elever på skolan 173 stycken. Skolan är belägen i utkanten av Kristianstads stadskärna. Framtidsgymnasiet Kristianstad var organiserat med rektor samt tre arbetslag med en arbetslagsledare för varje del. Arbetslagen var uppdelade efter Bygg- & anläggningsprogrammet, Fordons- & transportprogrammet samt ett arbetslag för gymnasiegemensamma ämnen. Utbildningar Framtidsgymnasiet Kristianstad är en yrkesförberedande skola med programmen Bygg-& anläggning, fordon-& transport samt fyra av introduktionsprogrammen. De fyra introduktionsprogrammen är individuellt alternativ, yrkesintroduktion, preparand och programinriktat individuellt val. Elever Huvuddelen av eleverna på skolan 92 % var pojkar och kom huvudsakligen från skolkommunen. En stor del av eleverna kom från invandrade familjer. Strax under hälften av eleverna gick något av de fyra introduktionsprogrammen. Framförallt programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion. Personal Under läsåret 2013/2014 var 31 anställda på Framtidsgymnasiet Kristianstad. Fördelningen av dessa var elva lärare i gymnasiegemensamma ämnen, elva yrkeslärare och nio övrig personal såsom administratör, elevhälsa, vaktmästare med mera. Av personalen är 35 % kvinnor. På Framtidsgymnasiet Kristianstad arbetade man i tre arbetslag med en arbetslagsledare för varje del. Arbetslagen har under läsåret varit uppdelade efter Bygg- & anläggningsprogrammet, Fordons- & transportprogrammet samt ett arbetslag för gymnasiegemensamma ämnen. För att ytterligare öka samverkan mellan lärarna dessa tre arbetslag omorganiseras till två arbetslag till läsåret 2014-15. I den nya organisationen kommer det vara ett byggarbetslag och ett fordonsarbetslag där tre lärare i gymnasiegemensamma ämnen ingår i varje arbetslag. Detta kommer att skapa ökade förutsättningar för samverkan mot utbildningens mål, för att arbetslagen ska diskutera hur de skall arbeta med att stärka elevernas vilja och förmåga att lära, samt utgå från elevers behov. I denna arbetslagskonstellation tror vi även att vi får en bättre helhetsbild av hur eleven fungerar i olika lärsituationer som gör att vi bättre kan ta till vara på elevers styrkor och därmed stimulera den enskilde eleven för att nå även de högre betygen. 3
2 Förutsättningar Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Framtidsgymnasiet Krisinstads centrala värderingar är Alla elever allas ansvar, vi siktar högt och byt arbetsskor ibland. Vi arbetar tillsammans med eleverna för att de ska nå sina mål. Lärarna på Framtidsgymnasiet Kristianstad arbetar tillsammans med eleven för att nå målen. Lokaler Framtidsgymnasiet Kristianstad består av tre separata byggnader med gångavstånd mellan byggnaderna. Utöver detta har Framtidsgymnasiet Kristianstad ett markområde som är beläget cirka en mil från de övriga byggnaderna. På detta markområde bedrivs utbildningen till anläggningsförare. Här har eleverna tillgång till de maskiner som behövs för att nå målen så som hjullastare och grävmaskiner. Den ena byggnaden är en rymlig fordonsverkstad där man har bl.a. pelarlyftar och stora portar för att kunna arbeta både med lastbilar och personbilar så att man kan nå alla målen i fordonskurserna. På fordonssidan finns två lastbilar, ett släp, en minibuss samt flertalet personbilar för att bedriva undervisningen. Framtidsgymnasiet i Kristianstad har även en rymlig bygghall där utbildning till målare och snickare bedrivs. Den tredje byggnaden benämns oftast som huvudbyggnaden där kurserna i de gymnasiegemensamma genomförs. Lärare Av de 22 lärarna på Framtidsgymnasiet Kristianstad har elva lärarbehörighet, en går fortbildning för att få behörighet. Tio av de elva som har behörighet undervisar i de gymnasiegemensamma ämnena. 55 % av de som har behörighet är kvinnor. Av de 22 lärarna är 27 % kvinnor. Medelåldern bland lärarna är 42 år med ett spann från 24 år till 62 år. Funktioner Utöver lärare finns det nio övriga funktioner på skolan. Dessa är rektor, studie- och yrkesvägledare, administratör, kurator, städare, vaktmästare, skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog. Elevhälsan har under året bestått av rektor, kurator och skolsköterska. Elevhälsoteamet har en fast mötestid onsdagar varannan vecka. Då träffas rektor, skolsköterska, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Stående punkter på elevhälsoteamets möten är återkoppling på tidigare ärenden, incidenter, inkomna varningar till EHT, elevärenden inom EHT samt övrigt. Stödverksamheten under året har framförallt varit studieverkstad. Studieverkstad är schemalagda lektioner för elever som inte ligger i fas med kursplanering. 4
Finansiering och Elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. För läsåret 2013/14 var antalet förstahandssökande 9. Av dessa nio var inga introduktionselever. Elevprognosen för de kommande åren är stigande. Målområden Förbättra NKI (nöjd kund index) o Föregående år var NKI 41 och vår målsättning för 13/14 var att nå ett index på 65. Vi fick under året ett index på 54. Förbättra NMI (nöjd medarbetarindex) o Föregående år var NMI 48 och vår målsättning för 13/14 var att nå ett index på 65. Vi fick under året ett index på 69. Förbättra andelen elever som tog en gymnasieexamen o Föregående år var andelen 36% och vår målsättning för 13/14 var en andel på 65%. Vi fick under året en andel på 70%. 5
3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här hand- lar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 6
AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia-modellen kan numera illustreras på detta vis: 7
Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 8
Beskrivning av egna rutiner för Kvalitetsarbetet under året Under året har vi arbetat med matriser för att följa elevernas kunskapsutveckling. Med matrismöten får alla personal kännedom om hur det går för alla elever i alla kurser. Detta medför att åtgärder för måluppfyllelse snabbt kan sättas in. Under året har åtgärder främst varit att eleverna fått mer undervisningstid för att komma i fas med kursers planering. Under läsåret har arbetslagen haft två arbetslagsträffar i veckan där en träff har fokuserat på det praktiska och en träff har fokuserat på det pedagogiska. Dessa träffar har protokollförts och getts återkoppling på. Under vt14 ökade man tjänstgöringsgrad för tre stycken lärare för att arbeta specifikt med elever som riskerade att få ett icke godkänt betyg i ämnena historia, matematik, svenska samt svenska som andraspråk. Under vt14 tillsattes en förstelärare vars huvudsakliga uppgift var att stödja personalen i betygsbedömning och stöd vid utvecklingssamtal. Under läsåret hade vi en temadag för alla årskurser. Årskurs ett arbetade med värdegrund och respekt. Årskurs två arbetade med droger och alkohol. Årskurs två hade besök av närpolisen och fältgruppen som föreläste. Årskurs tre arbetade med sex och samlevnad. De hade besök av ungdomsmottagningen som var och föreläste. 9
4 Fokusområden för läsåret 2013/2014 Fokusområdets namn Utveckla APL Mål och motiv Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på gymnasieskolans alla nationella yrkesprogram med minst 15 veckor. Inom den gymnasiala lärlingsutbildningen ska minst hälften av utbildningen vara arbetsplatsförlagd. APL ska även förekomma för elever inom programinriktat individuellt val. Inom introduktionsprogrammet yrkesintroduktion ska APL eller praktik förekomma. Varje vecka med arbetsplatsförlagt lärande motsvarar i gymnasieskolan 23 timmar garanterad undervisningstid. Skolan uppmärksammade att inte alla elever hade så mycket APL som de skall ha. Metod Under läsåret 2013/14 ändrade vi arbetsgång gällande APL. Från att tidigare haft eleverna ute 2-3 dagar i veckan ändrade vi till ett blocksystem där eleverna var ute ett antal hela veckor i sträck. Förhoppningen var att detta skulle generera fler platser för eleverna. Uppföljning och kontroll Skolan arbetade kontinuerligt under läsåret med att få fram fler APL platser till eleverna. APL samordnaren ansvarade för anskaffning av platser. Utvärdering Vid utvärderingen av veckoblock för APL vid terminsslut kunde vi se att andelen elever som kom ut på APL hade minskat mot tidigare år. APL samordnaren ansvarade för utvärderingen. Som följd av utvärderingen kommer Framtidsgymnasiet Kristianstad ta fram en helt ny organisation runt APL där yrkeslärarna blir mer involverade. Fokusområdets namn Förbättra NKI Mål och motiv Framtidsgymnasiet Kristianstads NKI har varit lågt och det påverkar elevernas motivation och vilja. Vi har arbetat systematiskt under året för att höja NKI som ett led i ökad måluppfyllelse. 10
Metod Personal och elever analyserade föregående års NKI resultat och tog fram en handlingsplan. Huvudpunkterna i handlingsplanen var: Ordningsregler, moderna maskiner, Schoolsoft och traditioner. Uppföljning och kontroll Skolan arbetade kontinuerligt under läsåret med handlingsplanerna. Protokoll fördes från klassråd som sedan lämnades till rektor för återkoppling. Mentorer ansvarade för att klassråd hölls och rektor ansvarade för att klasserna fick återkoppling. Utvärdering Vid utvärderingen av NKI som genomförts under vt14 av både personal och elever ser vi att NKI har gått upp 13 enheter. Detta är en god ökning även om vi strävar efter att vårt förbättringsarbete skall gå fortare. I analysen av NKI framkommer det att det fortfarande är samma huvudpunkter som vi behöver fortsäta att arbeta med. Fokusområdets namn Förbättra NMI Mål och motiv Framtidsgymnasiet Kristianstads NMI har varit lågt och det påverkar ar etsklimatet. Vi har arbetat systematiskt under året för att höja NMI som ett led i ökad måluppfyllelse. Metod Personal analyserade föregående års NMI resultat och tog fram en handlingsplan. Huvudpunkterna i handlingsplanen var: Ledarskap, påverkan på löneutveckling, arbetsbelastning och arbetsredskap. Uppföljning och kontroll Skolan arbetade kontinuerligt under läsåret med handlingsplanerna. Protokoll fördes från arbetslagsmöten som sedan lämnades till rektor för återkoppling. NMI har även gåtts igenom vid arbetsplatsträffarna under året. Utvärdering Vid utvärderingen av NMI som genomförts under vt14 av personal ser vi att NMI har gått upp 21 enheter. I analysen av NMI framkommer det att kommande års huvudpunkter är: påverkan lön, arbetsbelastning och arbetsredskap. 11
Fokusområdets namn Föbrättra måluppfyllelsen och andelen elever som tog en gymnasieexamen Mål och motiv Framtidsgymnasiet Kristianstads måluppfyllelse har varit låg. Vi har arbetat systematiskt under året för att höja måluppfyllelsen. Metod Kvartalsvis uppföljning av måluppfyllelse, Genom matrismöten har vi följt elevernas kunskapsutveckling och på ett tidigt stadie uppmärksammat om eleven varit på väg att inte få ett godkänt betyg i en kurs. Detta har medfört att mentorer har kunnat snabbt prata med eleven om situationen. Vi har som ett led i ökad måluppfyllelse erbjudit elever som inte når målen extra undervisningstid. Vi har under vt14 ökat tjänstgöringsgraden för lärare i de ämnen som hade lägst måluppfyllelse. Uppföljning och kontroll Uppföljning sker kontinuerligt under läsåret genom matrismöten. Rektor ansvarar för att följa upp och kontrollera matrismöten. Utvärdering Vid utvärderingen av måluppfyllelsen som genomförts kontinuerligt under läsåret av personal ser vi att måluppfyllelsen har gått upp 34%. I analysen av måluppfyllelsen framkommer det att kommande års arbete behöver fokuseras mot att upptäcka eleverna ännu tidigare om de riskerar att inte nå målen. 12
5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 Antal elever som avslutade sin utbildning på ett nationellt program efter tre år 45 40 35 30 25 20 15 Alla BA FT 10 5 0 Antal elever Grundläggande behörighet Studiebevis Gymnasieexamen Det är stor skillnad mellan andelen som tar gymnasieexamen sett till de olika programmen. En klart större andel av eleverna på Bygg- och anläggningsprogrammet tar en gymnasieexamen jämfört med eleverna på Fordon- och transportprogrammet. En del av förklaringen ligger i att personalen i fordonsverkstaden har sitt arbetsrum i verkstaden vilket medför mindre stöd och återkoppling från övrig personal. 13
Elever som avslutade sin utbildning efter tre år på ett introduktionsprogram 25 20 15 10 Alla BA FT 5 0 Antal elever Gymnasieintyg Samlat betygsdokument Betygsfördelningen över alla kurser i procent 70 60 50 40 30 20 BA1 FT1 BA2 FT2 BA3 FT3 10 0 A B C D E F S Diagrammet visar att vi har svårt för att få eleverna att nå de högre målen samtidigt som en stor andel inte når målet alls. 14
Vilket program avgångseleverna påbörjade sin utbildning och på vilket program de avslutade sin utbildning 12 10 8 6 4 2 0 NaJonell elev ingång åk1 NaJonell elev utgång åk3 IMPRO elev ingång åk1 IMPRO elev utgång åk 3 IMYRK elev ingång åk1 IMYRK elev utgång åk3 BA3ANL BA3HUS BA3MU BA3MÅ FT3LM FT3PB FT3TR Betygsfördelningen i procent för kurserna engelska 5, Svenska 1 och Matematik 1a 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 A B C D E F S BA1EN BA1MA BA1SV FT1EN FT1MA FT1SV BA2EN BA2MA BA2SV BA3EN BA3MA 15
Betygsfördelningen på introduktionsprogrammen i procent 80 70 60 50 40 30 Alla introdukjonselever IntrodukJonselever BA IntrodukJonselever FT 20 10 0 A B C D E F S 16
6 Fokusområden för 2014/2015 Skolinspektionen genomförde en regelbunden tillsyn under våren 2014. Vid tillsynen uppmärksammades brister inom undervisning och lärande, grundläggande värden och inflytande, trygghet och studiero, särskilt stöd, pedagogiskt ledarskap, skolbibliotek och APL. Efter tillsynen har det satts igång arbeten på skolan inom olika områden för att åtgärda bristerna. T.ex när det gäller skolbibliotek och APL påbörjades redan före sommaren konkreta åtgärder. Det tillsattes en särskild grupp som påbörjade ett förbättringsarbete inom skolans arbete med elever i behov av stöd och elevhälsans arbete. Ett annat område som vi jobbar intensivt med är att nå högre måluppfyllelse. Skolinspektionen lyfter i helhetsbedömningen fram skolans svaga kunskapsresultat och nämner matematik, svenska och naturkunskap där måluppfyllelsen är särskilt låg. Då betygsresultaten för VT 2014 analyserats kan utläsas att måluppfyllelsen är fortsatt låg och ovanstående ämnen fortsätter att utmärka sig negativt gällande måluppfyllelse. Huvudman och rektor har tillsammans med personal lyft, och synliggjort elevernas kunskapsresultat. Detta för att få igång en diskussion om varför det ser ut som det gör och få med all personal med att ta fram åtgärder som syftar till att nå högre måluppfyllelse. Denna process har i stora avseenden legat till grund för de åtgärder och processer som kommer pågå under hela läsåret 2014-15. 17